Från landsbygden.

Östra kusten, 28 Aug.
Rågsådden
har af en del jordbrukare företagits tidigare i år än vanligt. Att kustborna alltid så någon dag tidigare än inåt landet, är en känd sak, hälst i Östergarns socken, der de alltid ha en säker tillit till Magnus; men i år sågos såningsmän redan 16 Ang. beså klapperjordarne i allmänningsåkern »Nyan» utanför När och Lau socknar. Äfven i Alskog lär sådden ha börjats den 16 och 17, hvartill man lockats af något obetydligt regn, som fallit, och förespådd uthållig torka. I de nämda socknarne är delvis sådt och delvis osådt. I Garda, Lye m. fl. socknar osådt. Dasådda åkrarne förete en bedröflig anblick: på afstånd skönjes en matt grönska och vid närmare påseende äro de tunt uppkomna broddarne låuga och veka Af hvad som är sådt efter 18 Aug. har blott en sjettedel grott.

Torkan
håller på att utsina vattenställena, beröfva träden sina löf, i synnerhet hasselbuskarne, som på högländt mark redan stå nakna, och hindrar potatisen att växa, samt är en hård fiende till de vårsådda klöfvervallarne.

Egodelningsrätt
är samtalsämnet i dessa socknar. Emellan Närs sockens skifteslag och enskilde hemmansägare i Lau bar egodelningsrätt biträdt i många dagar och gjort stora förändringar. Öfver egaodelningsrättens beslut, att Gumbalde i Lau och Petarfve i Garda hemman skulle byta de i allmänningsåkern »Nyam» befintliga jordar har Gumbalde klagat till högre rätt, anförande att egodelningsrätten förlagt deras jord 1/4 mil ifrån släkedye, till hvilken deras jord nu legat på 300 fots afstånd. Öfverrätten har nu genom kronobetjeningen delgifvit alla delägarne besvärshandlingarna och infordrat förklaring. Delägarne, som tycka, att vägarne hafva varit hufvudsak och planerna bisak i det vackra pappersskiftet, låta det bero och tiga hellre och lida.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 September 1886
N:r 71.

Till den pristäflan i bollspel,

som af Visby bollspel ordnas i öfvermorgon å södra byrummet, hafva sjutton dubbla våg, hvartdera bestående af fjorton personer, anmält sig. Antalet anmälde bollspelare utgör således 238.
De anmälda vågen äro:

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 September 1886
N:r 71.

Landtbruksföredrag.

Agronomen Karl Kihlberg afreste sistlidne söndags e.m. från Gotland, der han hållit landtbruksföredrag i Visby, Tingstäde, Othem, Rute, Lärbro, Hejnum, Gothem, Dalhem, Vall, Hejde, Klinte, Hablingbo, När, Lau, och Garda församlingar. Vid föredragen hafva afhandlats gronderna för den odlade jordens täckdikning samt deraf sig härledande fördelar, vidare kreaturens utfodring och gödselns ändamålsenliga behandling, jordens ans och skötsel för olika säden, användningen af konstgjorda gödningsämnen, tiden för sådd och skörd af de olika sädesslagen, dervid särskildt framhåliits det orätta i att uppskjuta kor: s örden till så sent som här är brukligt, då kornet blir tjockskaligt, mörkt och mindre tjenligt till maltkorn.
Efter föreläsningarne har hr Kihlberg besvarat de frågor, som af åhörarre framstälts med hänseende till de hållna föredragen samt äfven beträffande andra för ortens jordbruk vigtiga förhållacden. Före dragen hafva varit afgiftsfria, utom i Visby och Othem, der 50 öres inträdesafgift erlades. Men då härvid åhörareautalet blef helt ringa, lemnade hr K. afgiftsfritt tillträde till de öfriga föredragen, hvilka ock talrikt besökts af en mängd särdeles uppmärksamma och tacksamma åhörare.
Hr Kihlberg, som de föregående åren på reqvisition af hushållningssällskapen och landstingen besökt de flesta länen i södra och mellersta delarne af landet, afreste härifrån till Kronobergs län och skulle derifrån begifva sig till Göteborgs och Bohuslän, dit han kallats af länets hushållningssällskap.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 24 Augusti 1886
N:r 68.

Från landsbygden.

Instäld konsert.
Då professor Byström sistlidne onsdag skulle hålla konsert i Närs kyrka, hade en stor mängd folk samlats för att åhöra den omtalade sången, men okunniga om att det denna gången kostade pengar att slippa in i kyrkan, hade mängden samlats vid ingången, der en och annan församlingsmedlém påstod, att de som agde och undeerhölle kyrkan borde äga rätt att utan afgift ingå i densamma, Kyrkoherden vaktade då i dörren och höjtade att ingen fick komma in utan biljett, men då kom en f. d. kyrkovärd och trängde sig förbi väktarne in i kyrkan samt öppnade bägge dörrarne ock åtsadé de utevarande »kom nu in». Då det således ert gräl i sjelfva kyrkodörten och kyrkoherden deremot intet kunde uträtta, oaktadt ban tillkännagaf att »han vore pastor i församlingen och hade rätt att upplåta kyrkan till hvem han ville», så afträddetåvgarne och konserten i När blef ivstäld. De, som redan köpt sig biljetter och tagit plats i kyrkan mäste då äfven med missnöje ötver oförrättadt ärende \’begifva sig i väg, deriblund pastor sjelf Fåg mycket missnöjd ut och påstod, att detta skulle bli vackert i allmänna tidningarna, — Ryktet förmäler, att pastorn icke tillsagt kyrkorådet om kyrkans öppnande för ifrågavarande konsert, och sannolikt har missnöje ibland församlingsmedlemmarne uppkommit derigenom att de ansett pastor handla för egenmäktigt då han k.-rådet shördt upplåter kyrkan för andra att derpå förtjena pengar. En del af de församlade hemgick missnöjda ofver förlästen af det nöje, sången troddes skänka dem, men icke så få voro eniga derom, att sockepnborna besparades en utgift af bortåt 200 kr. och att dessa för andra ändamål voro väl behöfliga.

Eldsvåda
utbröt häromdagen på Ronehamn, i det eld utbröt uti f. d. Häggska egendomen, som äges af grosshandl. Krokstedt,. Elden hade kuvnat få devådligaste följder, om den ej blifvit så snart släckt. Den uppkom troligen genom gnistor fråviskorsténen, hvilka fattadeiden torra spånev hvarmed taket å manbygnaden är täckt, och spred sig hastigt till hela näjden. Men tillstädeskommande folk (kl. 1 på dagen) började snart släckningen med konsul Broanders stora spruta; hvarvid elden blef släckt på ett par timmar. Hade olyckan sej skett på dagen, skulle med den tämligen starka vind, som då rådde, alla sju bygnaderna (alla täckta med spån) jämte inneliggande lager ovilkorligen hafva blifvit lågornas rof.

Hveteskörden
pågår under vackert väder. Hvetet är i allmänhet vackert.

Ovanligt.
I söndags åtta dagar (då kyrkoherden i När var stadd på resa) hade en studerande blifvit anmodad att hålla gudstjenst i När och Lau. I sistnämde kyrka hände då det ovanliga, att då gudstjensten var afslutal och presten i sakristian öfversåg kungörelserna, en af församlingens medlemmar (en skollärare som troligen blifvit något vred eller lédsen öfver att presten i När vid folkskolans afslutning offentligen utpekat honom såsom i lärdom underbaltig sina kamrater) uppsteg på predikstolen och talade till församlingen, deruuder tillönskande den Herrans) välsignelse. Huruvida nu att den: nye gudstjensteförrättåren icke tillönskat församlingen så mycket välsignelse som den ordinarie brukat göra eller någon annån bevekelsegrund förelåg, vet man icke.

Sänkt väg
finnes mellan När och Lau samt Lau och Garda. Som den vägen varit ovanligt hög (6 fot) och. smal (10 fot), var det ganska behöfligt att en sådan reform vidtogs, ehuru det är ganska ovanligt.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 17 Augusti 1886
N:r 66.

Gotlands indelning i områden

för värnpliktiges inskrifning är nu fast stäld af k. m:t, som dervid följt de förslag till ändringar i den ursprungliga planen, hvilka på anförda skäl militärbefälet härstädes framstält. Gotland, som hittills utgjort 4 bataljoner med 30 kompanier, skall hädanefter bestå af 2 bataljoner med 8 kompanier. Den norra bataljonen omfattar samma område som hela den gamla norra bataljonen, hela Visby bataljon samt Atlingbo och Sjonhems pastorat. Den södra åter omfattar hela den gamla södra bat. jämte medelbataljonen undantagandes ofvan nämda pastorat.
Beträffande kompaniområdena, hvilka erhållit nya namn, är följande indelning föreskrifven:

Norra bataljonen.
å Visby kompani: Visby stad med sjömansuset.
Roma kompani: af norra häradet socknarne: Follingbo, Akebäck, Roma, Björke; Dalhem, Ganthem, Halla, Sjoohem, Viklau; af södra häradet: Vesterhejde, Träkumla, Stenkumla, Vall, Hogrän, Atlingbo, Eskelhem, Tofta, Visby landsförs: (del).
Tingstäde kompani: af norra häradet : Visby landsförsaml. (del), Eudre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby, Bro, Veskinde, Fole, Lokrnume, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum, Bäl, Källunge, Vallstena, Hörsne med Bara, Gothem, Norrlanda.
Lärbro kompani: af norra häradet: Öthem, Boge, Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Fårö.

Södra bataljonen.
Klinte kompani: af södra häralet: Sanda, Mästerby, Vestergarv, Hejde, Väte, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge.
Garde kompani: af norra häradet: Vänge, Buttle, Guldrupe, Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn, Ardre; af södra häradet: Garde, Etelhem, Alskog, Lye.
Hemse kompani: af södra häradet: Fardhem, Linde, Löjsta, Levide, Gerum, Alfva, Hemse, Rone, Eke, Burs, Stånga, När, Lau,
Hafdhems kompani: af södra häradet: Habblingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo, Sundre.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 10 Augusti 1886
N:r 64.

Länstäfltingsskjutningen,

den andra i ordningen, ägde rum igår invid Visborgs kungsladugård under gynsam väderlek. I målskjatningen voro 400 per: soner (287 sistl. år) berättigade att deltaga på grund af att de vid målskjutningar inom skyttegillena i tre serier om 8 skott på 800 fots afstånd uppnått minst 32 riogar i hvarje serie jmot tioringad tafla af 6 fots genomskärning och 6 decimaltums prick. Af dessa 400 deltogo 295 skyttar (253 förra sommaren) från samtliga (29) gillen med undantag å Hoburgs.
Skjutningen gick i år ovanligt raskt på grund af skottaflornas mängd, tjugu stycken. Täflingen började klockan åtta f.m. och fortgick oafbrutet till kl. 3 e.m. samt vidtog åter klockan 4 och var afslutad klockan 6.
Pris af statsmedel till ett värde af 2,463 kronor utdelades till följande 71 skyttar. (I fjor utgjorde beloppet 1,849 kronor och antalet skyttar 55).

Såsom ledare af skjutningen var jägmästare Sylvan förordnad; befälet öfver skyttarne, som samlades kl. 7 på f. m. vid Söderport, fördes af kaptenerna Ternstedt och Aspegren.
Å det rymliga fältet, der en liflig rörelse rådde hs.la dagen, voro de tjugu skottaflorna ordnade i livis, afslutande med en väldig flagga på hvardera ändpuokten. Utom det festligt prydda skjuttältet voro tre mindre tält uppförda å slätten samt ett marketenteritält på andra sidan om landsvägen. Anordningarne å skjutfältet hade utförts uuder ledning af bryggare Vedin, kaptenerna Ternstedt och Lindström samt löjtnanterna Edström och Engström.
Vid half 7-tiden på e. m. förrättades af öfverste v. Hohenhausen prisutdelningen, hvarunder stora folkskaror rörde sig å den vidsträckta slätten.
Af pristagarne äro de fem förstnämde, som uppnått högsta ringantalet, berättigade att deltaga i den stora allmänna täflingsskjutniogen, som i höst skall äga rum i Stockholm.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Augusti 1886
N:r 63.

Riksdagsmannavalet

i södra domsagan föreligger nu klart, visande att utgången vardt den i tisdagsnumret angifna. Då det har sitt intresse att se röstgrupperingen inom de olika socknarne, hafva vi uppgjort följande öfversigt:

1) Skoll. Booberg 1 röst.
2) 1 sedel kasserad.
3) O. Pettersson, Odvalls, 1 röst.
4) 1 sedel kasserad.
5) W. Wöhler I röst; O. R. Pettersson 1 röst.
6) J. Vessman 1 röst; J. O. Vallin 1 röst.
7) A. Dahlbäck 1 röst.
8) Ingen röstande kom tillstädes.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Augusti 1886
N:r 63.

Riksdagsmannavalet

för södra häradet efter dr Lyth förrättades i går afton kl. 5. Det har sig här, der valkretsen omfattar icke mindre än 45 socknar, de flesta utan andra samfärdsmedel än en trög postgång, icke så lätt att snabt få en öfverblick af valets utgåvg. Genom telegram och telefon samt användande af ilbud från vissa socknar hade vi emellertid redan idag på f.m, utgången i hufvudsak klar.
I förbigående anmärkande att röstsplittring denna gång mindre ofta förekommit, kunna vi meddela, att inom följande socknar rösterna delat sig sålunda mellan de båda kandidaterna, hemmansägarne L. Norrby och Kristoffer Johansson:

Valets utgång inom 32 af de 45 socknarne är dermed angifven Då återstående 13 socknar tillhöra de mindre betydande, kan med säkerhet antagas, att till domsagans ombud för nästa riksdag är vald f. riksdagsmannen Ludv. Norrby i Fardhem — allt under förntsättning dock att i valprotokollen icke förefinnas formella brister, hvilka föranleda deras underkännande.
Bråd skördetid synes för öfrigt hafva hindrat många att vid valet komma tillstädes.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 3 Augusti 1886
N:r 62.

Till konsistorieombud

för bevakande af Buttle annexhemmans rätt vid förrättning rörande utredning af en dikningstvist har kyrkoherden i Garda J. Svensson förordnats.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 6 Juli 1886
N:r 54.

Hushållningsgillena

inom länet tio till antalet hafva under de två sistl. veckorna haft sammanträden under landshöfding Poignants ordförandeskap. Länsagronomen af Vetterstedt har på nio af dessa sammanträden hållit föredrag om ladugårds- och mejeriskötsel samt sekre terare H. Gustafson om kreatursförsäkrings nytta vid två sammanträden.
Till ordförande omvaldes för Burs och Garda gille nämdeman O. R. Pettersson, för Hoburgs och Grötlinge handlande V. Hansén, för Hejde och Fardhems godsäga re V. Wöhler, för Hablinge och Hemse folkhögskolföreståndaren Sätervall, för Stenkomla och Banda folkskollärare Anderason, för Endre och Dede direktör Gardell, för Bro och Lummelunads konsul Stare, för Rute och Forsa handlande F. Nyström, för Bäls och Lina kapten Broander samt för Halla och Kräklinge landtbrukare N. Jakobsson, Kyrkljufves.
— Angående gårdfarihandeln uttalade nio gillen som sin åsigt, att ortens tillverkningar måtte få af ortens befolkning kringföras till salu, men annan gårdfarihandel aflysas.
— Endre och Dede gille ansåg, att endast ett kreatursförsäkringsbolag borde finnas inom länet. Landshöfding Poignant nämde för några gillen att, sedan beslutade väsentliga ändringar i länsbolagets stadgar vunnit stadfästelse, dessa stadgar skulle utdelas till gillets medlemmar, samt uttalade den önskan och förhoppning, att landtmännen mera allmänt skulle ingå i bolaget, helst genom ett allmännare till slutande till bolaget tillskotten kunde väntas varda billigare.
— Vid Halla och Kräklinvge ting väckte hr J. Kjellström fråga om fördelen af ränte- och kapitalförsäkring särskildt med afseende på fattigvården. Landshöfdingen upplyste att sådan försäkring kunde vinnas i Stockholms ränte och kapitalförsäkringsanstalt genom förmedling af D. B. V:s sparbank samt att denna försäkring gjorde gagn isynnerhet genom att uppmuntra till sparsamhet, som i allt fall vore den vig tigaste utvägen till sjelfhjelp. På af skollärare Qviberg framstäld fråga om utsig terna för sparbanksräntans nedsättande anförde hr landshöfdingen, att den egentliga svårigheten låge uti att få gemensam åtgärd vidtagen af sparbankerna; i detta syfte torde uppmaning först böra utgå till sparbanksstyrelserna att bereda sådan ändring i reglementena, att styrelsen blefve berättigad att nedsätta räntan.
— I fråga om den föreslagna jernvägsutsträckningen från Barlingbo till Fårösund och Slite ansågo ledamöter i Fole och Lokrume, att den borde gå midt mellan den gamla utstakningen 1875 och den nu i år gjorda, men i allt fall öster om Videmyr, hvarigenom vida mindre dyrbar jord komme att upptagas af jernvägen. Foleledamöterna ansågo vidare, att i stället för vid Krampebo station skulle läggas vid Kisslings såsom mer centralt för Fole, lämpligare för Hejnum, Bäl och Bro samt ej otjenligt för Källunge. Station vid Träskvälder ansågs mycket olämplig. Utgångspunkten för bibanan till Slite önskades der jernvägen skulle skära vägen mellan Grausne och Mallgårds, och syntes denna linie kunna förläggas vester och norr om Norrbys och Nygårds samt söder om Rnigs. Ledamöter från Tingstäde, Martebo och Stenkyrka ansågo station fördelaktig vid Furubjers.
Medlemmar från Rate önskade att linien i Rute socken måtte dragas norr om landsvägen med minsta möjliga vägöfvergångar och att en mindre station måtte förläggas vid Rute kyrka. Äfven Fårö ansågs af ledamöter derifrån kunna hämta nytta af jernvägen i hvarje händelse, men en ojämförligt större om en ångfärja förde en jämn och oafbruten kommunikation öfver Fårösund.
Ledamöter i Bäls och Lina gille ansågo rätta platsen för första station vara vid Krampebo, der station ovilkorligen be höfdes. Ledamöter från Hejnum yttrade derjämte, att på banan till Slite, som borde utgå från Grausne, hållplats vore behöflig norr om Bjers vid vägen, som går genom Hejnum och Tingstäde. Gillet ansåg vidare rättvist att biljett ej skulle behöfva betalas för längre väg än från den håll plats, vid hvilken påstigning skedde, samt att hållplatser borde anläggas vid hvarje vägöfvergång.
— Bro och Lummelunda gille ansåg den nu föreslagna utdikningen af Martebo myr vara högst önskvärd och nyttig för de kringboende förutsatt att den utfördes utan uppskof och på deafingeniör Faustman föreslagna vilkor.
— Vid Rute och Forsa gilles sammankomst nämdes, att erfarenhet angående Wagnerska foderodlingen vore, att under innevarande år, vallarnes andra, de visat sig täta och rika på olika grässlag samt att redan förlidet år efter den torra försommarens slut vallarne betydligt förkofrats, Sådan odling ansågs med fördel kunna fortsättas.
Erfarenbeten härom från andra trakter åter går i motsatt riktning.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 6 Juli 1886
N:r 54.