Folkmängdsförhållanden

på landsbygden:
Stenkumla socken: födde 8, döde 6, inflyttade 38, utflyttade 56; folkmängd 31 December 485; minskning 16.
Träkumla socken: födde 3, döde 3, inflyttade 18, utflyttade 26; folkmängd 31 December 216; minskning 8.
Vesterhejde socken: födde 17, döde 4, inflyttade 45, utflyttade 61; folkmängd 31 Dec.
499; minskning 3.
Lärbro socken: födde 36, döde 22, inflyttade 79, utflyttade 100; folkmängd 31 December 1,379: minskning 7.
Helvi socken: födde 7, döde 10, inflyttade 25, utflyttade 24: folkmängd 31 December 505; minskning 2.
Dalhems socken: född 1, döde 4, inflyttade 389, utflyttade 46; folkmängd 31 December 492; minskning 10.
Ganthems socken: födde 3, döde 8, inflyttade 19, utflyttade 14; folkmängd 31 December 301, samma antal som vid 1885 års slut.
Halla socken: födde 3, döde 3, inflyttade 22, utflyttade 18; folkmängd 31 December 221; ökning 4.
Hafdhms socken: födde 9, döda 6, inflyttade 31, utflyttade [37; folkmängd 31 December 677; minskning 3.
Näs socken: födde 6, döde 5, inflyttade 12, utflyttade 19; folkmängd 31 December 434; minskning 6.
Garda socken: födde 8, döde 13, inflyttade 82, utflyttade 28; folkmängd 31 December 455; minskning 1.
Etelhems socken: födde 10, döde 3, inflyttade 35, utflyttade 38; folkmängd 31 December 499; ökning 4.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Januari 1887
N:r 2.

Till konsistorieombud

för bevakande af Buttle annexhemmans rätt och bästa vid handläggning inför häradsrätten 18 instundande Januari af tvist rörande utdikning af Kyrkmyr i nämda socken har kyrkoherde Svensson i Garda förordnats.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 December 1886
N:r 102.

Snö,

ehuru i ringa mängd, föll härstädes i natt. I sydvestra delen af Gotland har snö nedkommit i större mängd i lördags, så att slädföre på sina ställen, såsom i Garda och Etelhem, är rådande. Igår idkades skridskogång på bryor utanför staden. Termometern visade i morgse 4 till 5 köldgrader.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 December 1886
N:r 102.

Från landsbygden.

Hejde, 15 Dec.
Bröllop, fyrverkeri, vådaskott.
På ett bröllopp i Hedje för några dagar sedav uttryckte tolker, som i stor myckenhet hade infunnit sig vid bröllpshuset för att »se brud», sina hedersbetygelser för brudparef genom att afbränna ett efter omständigheterna ganska lyckadt fyrverkeri. Som dylikt på landet är någonting ovanligt, skockade sig de närvarande omkring den »lysande» högtidligheten för att vid dess sken kunna så mycket bättre taga brudparet, som naturligtvis skulle ut för att visa sig, i så mycket bättre skärskådande. Så långt var allt väl, men nu skulle man också, brudparet till ära, skjuta för detsamma, och i den tätt packade folkhopen small det ena skottet efter det andra. Man såg der pistolmynningar och bösspipor sticka fram öfver allt, och för att riktigt åstadkomma »dunderskott» hörde man en och annan skryta öfver, att han fylt sin pistol till mynningen eller att: han laddat sin bössa med dubbla skott. Det oförståndiga och nära nog vanvettiga i ett sådant beteende visade snart sina sorgliga följder, i det en yngling träffades af ett skott i foten, så att stöfveln splittrades och förladdningen trängde djupt in i foten. Med möda kunde han bege sig hem, der man med företa möjliga måste skicka efter sakkunnig person, som plockade ut pappersbitarne ur den sargade foten och förband densamma. Den stackars ynglingen, som innehar tjenst, blir troligen urståndsatt att på någon tid sköta sina sysslor. Det vore önskligt, om vederbörande beifrade, att sådant ofog icke finge onäpst passera.

Stånga, 15 Dec.
Burs och Garda tings hushållningsgille
hade sammanträde i Stånga skolhus 15 dennes dervid förekommo följande frågror: Vore en telefonförbindelse nyttig för orten?
Nämdeman Pettersson, Liffride, som i frågan yttrade sig,jansåg att vid häftigare sjukdomsfall tillkallande af och rådfrågning kos läkare m. m. med telefon vore af stor vigt.
Hemmansägaren Martell, Maldes, ansåg telefonen vara öfverflödig, den endast ökade kostnaderna inom socknen.
Herr Malkan, skildrade saken från flere sidor och påstod det vara af stor nytta, om en telefouförening komme till stånd, samt gillade förslaget.
Fanjunkare Jakobsson, Pettersson, Hallute, med flere yttrade sig med lifligt bitall för saken, samt ansågo att en billig afgift för hvarje samtal skulle erläggas till bestridande af kommunens enskilda omkostnader för telefonstation m. m.
Anser gillet det vara af nytta för landet att skyldstullar yra Landtbr. Gustafsson, Myrungs m. fi., uttalade såsom sin åsigt att den svenske jordbrukaren under nuvarande förhållanden icke kunde konkurreraszi verldsmarknaden, då han måste betala 6 till 7 procent å sitt nedlagda jordbrukskapital, då utländingen betalar endast 3 till 4 procent.
Visserligen vore låneprocenten å Riksbankens afdelningskontor nedsatt till 4 procent, men detta gör landet föga nytta, då endast tå individer der avses kompetente att erhålla lån.
De öfriga se sig nödsakade att vända sig till vida dyrare banker. Medanledving deraf fann sig talaren föranledd att fråga, om folket är till för banken, eller banken för folket.
Bör länsmejeristen användas? Denna fråga tycktes ej intressera gillet, som icke ville derom bestämdt uttala sig.Till ledamöter ibushållningssällskapet föreslogos skoll, J. P. Enström, handl. J. Malkan i Stånga, hemmansägaren H. Pettersson, Hale arfve i När, samt Petter Larsson, Bosartve i Lye.
Såsom samtalsämne förekom dessutom köp männens i Gotlands Allehanda förekommande tillkännagifvande om indragning af julpresenter m. m, Gillets medlemmar tycktes derat vara förnärmade, emedan det syates, som allmänheten vore köpmännen till last. Fråga uppstod derfor om bildande al förening för inköp af de nödvändigaste handelsartiklarne, hvilket troddes blifva billigare, då mellanhänder derigenom undvekos.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

Gotlands nationalbeväring.

Till bataljonsområdesbefälhafvare hafva utnämts major Carlstedt för norra bataljonsområdet och major Cronstedt för det södra.
Till kompaniområdesbefälhafvare hafva utnämts kaptenerna Ternstedt för Visby område, Arnelius för Roma, Ericsson för Tingstäde, Norén för Lärbro, Lange för Klinte, Yttarberg för Garda, Leatz för Hemse och Vennemo för Hafdhems kompaniområde.

Gotlands Allehanda
Måndagen 6 December 1886
N:r 98.

För Gotlands nationalbevärings öfvergång

till den nya organisationen enligt den nya värnpliktslagen har militärbefälet härstädes utarbetat för slag till en del öfvergångsstadganden, som nu ligga under k. m:ts pröfning.
Enligt hvad k. m:t bestämt skola Gotlands försvarskrafter utgöras af infanteri och artilleri, det förra bestående af 2 liniebataljoner, 1 reservbataljon och 8 landstormskampanier samt det senare af 1 linie- och 1 reservbatteri å 6 kanoner och 1 fästningskompani, hvarjämte Gotlands inskrifningsområde skall delas i 2 bataljons- och 8 kompaniområden.
Då numera Gotlands försvarskrafter fått en tidsenlig taktisk indelning, liknande den för den öfriga armén gällande, samt länet indelats i områden för värnpliktiges inskrifning efter samma grunder, som gälla för det öfriga landet, föreslår militärbefälbafvaren, att Gotlands trupper måtte få samma militära benämningar, som användas i den öfriga armén äfven: som att inskrifningsområdena måtte uppkallas efter samma grunder som rikets öfriga områden. Han föreslår derför att namnet »Gotlands nationalbeväring» måtte utbytas mot nr 27 Gotlands regemente och att beväringens artilleri måtte benämnas nr 4 Gotlands artillerikår, samt att omskrifningsområdena måtte kallas »Gotlands regementes inskrifningsområde»>; likaså hemställes att benämningen »Mili tärbefälhafvaren på Gotland» måtte ersättas med »Militärbefälhafvaren i Gotlands militärdistrikt».
Angående linieinfanteriets underafdelningar föreslås att dessa måtte erhålla sina namn efter respektive rekryterings områden och att således regementets linie komme att utgöras af

samt infanteriets reserv bestå af 9, 10, 11 och 12 kompanierna och landstormen af Visby, Roma, Tingstäde, Lärbro, Klinte, Garda, Hemse och Hafdhems landsstormskompanier.
Fältartilleriet skulle benämnas artilleridivisionen,bestående af liniebatteriet och reservbatteriet, samt fästningsartilleriet kallas fästningskompaniet.
I afseende på tillsättande af personal enligt nya staten föreslås att på nämda stat 1 instundande Januari måtte öfverflyttas:
Vid militärbefälhafvarens stab: 1 regemetsqvartermästare, 1 andre regementsadjutant, 1 regementsauditör, I regementsläkare, 1 andre bataljonsläkare, 1 regementsintendent och 1 vaktmästare;
Vid infanteriet: 1 öfverstelöjtnant, I major, 1 regementsadjutant, 1 andre regementsadjutant, 2 bataljonsadjutanter och 1 regementstrumslagare;
Vid kompanistaten: 8 kaptener af första klass, 24 löjtnanter, 12 underlöjtnanter, 8 afdeiningsområdesbefälbafvare och 40 volontärer;
Vid artilleriet; 1 artilleribefälhafvare, 2 kaptener, 3 löjtnanter, 4 underlöjtnantér, 2 styckjunkare, 1 sergeant af första klass, 2 trumpetare, 1 tygofficerslön att fördelas mellan 2 förrådsofficerare, 1 tygförvaltare och 2 gevärshandtverkare.
Uppsättandd af tjenstehästar för deberidne af ofvan anförde officerare bör enligt militärbefälhafvarens förslag tills vidare anstå.
Vidare hemställes att på gamla staten måtte få qvarstå alla de officerare, hvilkas löne- och pensionsförmåner skulle förminskas genom en öfverflyttning på den pya staten. För vinnande af tidsenligt utbildadt och tillräckligt stort antal underbefäl, så att behofvet deraf vid en eventuel mobilisering af två bataljoner infanteri och artilleriet närmelsevis kunde fyllas, föreslås att 3 kaptener, 2 löjtnanter och 4 underlöjtnanter måtte förflyttas till Hallands och Blekinge bataljoner. På gamla staten skulle qvarstå 2 majorer, 20 kaptener (af infanteriets 30 äro 8 öfverflyttade på ny stat och 3 transporterade, af artilleriets qvarstår 1 på gammal stat), 2 löjtnanter (af infanteriets 30 äro 24 öfverflyttade på ny stat, 1 afsedd till regementsqvartermästare och 1 till regementsadjutant), 9 underlöjtnanter (af infanteriets 34 äro 12 öfverflyttade på ny stat, 4 transporterade, 2 afsedda till adjutanter och 7 vakanta) samt I magasinsförvaltare och sjukhusinspektör, hvarjämte följande arvoden från denna stat skulle tills vidare utgå nämligen till 12 sergeanter, 16 furier af första klass, 40 korpraler af första klass, 60 korpraler af andra klass och 12 spel; alla öfriga å ifrågavarande stat anslagna medel skulle från 1887 års ingång indragas.
För att kunna erhålla underbefäl mot ersättning af de från gamla staten för sergeanter, furirer, korpraler och konstaplar utgående arvoden föreslås att, för den händelse föreslagna antal volontärer ej skulle kunna tillsättas under 1 qvartalet af 1887, felande antal måtte få ersättas genom tillsättande af korporaler med ar: voden enligt gamla staten och mot åtnjutande af de förmåner, som för sådana korpraler föreslagits.
Beträffande beväringsmanskapets öfningstid hemställer militärbefälhafvaren, att år 1887 måtte inkallas till 30 dagars rekrytskola alla för året inmönstrade och approberade värnpliktige samt alla öfrige värnpliktige under 30 år, som ej undergått någon vapenöfoing, samt till 12 dagars rekrytskola alla värnpliktige under 30 år, som endast undergått en eller två års vapenöfning vid armén eller nationalbeväringen.
Vidare föreslås att en förvaltningsdirektionen, sammansatt i öfverensstämmelse med sådana vid indelta armén, måtte af militärbefälhafvaren få förordnas för att träda i verksamhet 1 instundande Januari, samt att under instundande December månad vapensyner måtte få förrättas, hvarvid alla gevär, bandoler och värjor och i rustkammaren befintliga persedlar skulle intagas för att genom kronans försorg sändas till Visby förråd.
Hemställan göres att värnpliktig under 38 år måtte tillåtas utehafva sitt gevär så länge han qvarstår i beväåringen eller landstormen, dock med åliggande för honom att årligen låta mönstra sitt gevär på sätt som för mömstringskyldig beväring i 32 par. af värnpliktslagen är stadgadt.
Vidare skulle ofvannämde värnpliktig äga rätt att mot aflemnande af skriftligt erkäpnande å mottagandet afegeväret hos sig fortfarande förvara det gevär han redan utehade, och skulle sådant erkännande öfverlemnas till vederbörande kompanibefäl under den kommande vapensynen.
Slutligen föreslås att befordran till kaptens- och löjtnantsgraden måtte från och med ingången af instundande år och tills vidare efter hvarje inträffad afgång af k. m:t bestämmas samt att i öftigt den fya staten måtte i mån af tillgängliga medel efter af militärbefälhafvaren gjord framställning vinna tillämpning enligt föreslagen ordnipg.
Kostnaderna för den personal, som skulle tjenstgöra vid 1887 års ingång, angifvas till 195, 327 kronor. Af de anslagna medlen 185, 254 kronor skulle dock nästa år utgå endast 118, 647 kronor, hvadan en besparing skulle uppstå å 66, 607 kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 November 1886
N:r 96.

Från landsbygden.

Sinnesrubbad
vardt häromdagen en båtsman i Garda, Han anträffades på kyrkogården, sysselsatt med att upprifva aflidne handl. Vestbergs graf. Förhållandet lär vara: för 3 till 4 år sedan uppehöll sig i socknen en svindlare, plåtslagare till yrket och allmänt känd uuder namnet »Plåt Olle», som bade genom traktering förmått båtsmannen att teckna borgen på en skuldförbindelse, stäld till Vestberg för bekomna våtvaror. »Plåt Olles» vistelse i Garda blef ej långvarig och snart vardt båtsmaunnens eget hus taget i mät för skulden. Qvinnognatoch sektväsensföredrag tros vara avledningen till sjukdomen.

Till tro på nissen
eller någonting öfvernaturligt har folket i Lau och Alskog varit frestadt att komma. Hos en hemmansägare vid Sixarfve i Alskog förlorades en längre tid hönsägg samt grädden & mjölkbunkarne, oaktadt mjölkkammaren var låst, I början trodde grannarne alltsammans vara en dikt; men då trovärdiga personer, som arbetade på stället, intygade att dörren varit lörseglad och sot nedrasad från skorstenen samt otydliga spår funnits i sotet, uppstod tvifvel. Samma förhållande rådde vid Koparfve i Lau. Slutligen upptäcktes att det var icke Nisse utan Misse. På förra stället bade katten klättrat uppför ställningsspiror som ännu stodo vid gafveln och derifrån till takbufven och ned genom skorstenen. Sedan han njutit af den goda gräddmåltiden, återvände han samma väg. På senare stället var en fönsterruta till ett angränsande rum utslagen, hvarigenom katter gick på upptäcksresa. Det var sedan en lätt sak att gå upp genom det ena skorstensröret och ned genom det andra. Katten undvek äfven straffet, ty han visste så väl hvar han hade spisen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 19 November 1886
N:r 93.

Skilnad i trolofning

hafva kronobåtsmannen Niklas Rongren från Väte och pigan Johanna Vedin från Garda begärt hos Visby domkapitel, som bifallit denna deras begäran.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 November 1886
N:r 89.

Mantals- och Skattskrifningarna

för nästkommande år komma att äga rum på nedannämda ställen och tider:
I norra fögderiet:
Nov. 12 kl. 10 f.m. med Hörsne pastorat vid

I södra fögderiet:

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 November 1886
N:r 89.

En allmän täfling i de gotländska folklekarne

ägde i söndags afton rum å södra byrummet, i hvilken täflan 224 i rottsmän (mot 238 sistl. år) från olika delar af ön deltogo. Denna var den femte i ordningen af de pristäflingar Visby bollklabb ordnat.
Vid 1-tiden på middagen samlades idrottsmännen å den inhägnade rymliga platsen, som var prydd med fanor och vimplar. En half timme derefter togo täflingarne sin början och pågingo i närmare fem timmar samt togos flitigt i betraktande af tusentals personer.
Sexton dubbla våg från 32 socknar deltogo i täflipgen. De våg, som äro upp: tagna under rubriken »Vinnande», erhöllo hvartdera ett pris af tio kronor.
Vinnande:

Till enskilde framstående bollspelare utdelades derjämte extra pris af fem kronor till hvardera. Dessa pristagare voro N. Hägg, Hakuse i Björke, N. Larsson i Endre, K. F. Pettersson i Hejde, Herman Hedström i Visby och August Pettersson i Mästerby.
Bland »frispelen» förekommo kappränning, varpkastning och hankdragning, hvarjämte en del andra kroppsöfningar, somliga af den lustigaste art, idkades.
Prisen, till hvilka sällskapet D. B. V. äfven i år anslagit 200 kronor, utdelades af Visby bollklubbs ordförande handlande John Munthe, som i ett kort tal tackade idrottsmännen för det intresse, hvarmed de fortfarande omfattade dessa öfningar. Å de spelande landtbornas vägnar hembar landtbrukare Herlitz i Vestergarn ett varmt tack till Visby bollklubb såsom ordnare af öfningarne. Sällskapet D. B. V., som frikostigt anslagit medel till prisen, egnades en skål, utbragt af handl. Hugo Pettersson.
Vid 7-tiden på qvällen var allt åter öde och tyst på den vidsträckta slätten, der under hela aftonens lopp rådt det rörligaste lif.
Extra tåget å jernvägen, som hitkom på morgonen, medförde öfver ett tusen personer, hvilka strax efter klockan åtta på qvällen åter afreste till sina hem.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 7 September 1886
N:r 72.