Visby rådhusrätt.
Sjörättsmålen mellan kaptenerna Mills och Mallgraw, hvilkas fartyg Xanto och Valuta 24 sistl. Juni sammanstötte med hvarandra med påföljd att den engelska ångaren sjönk och den tyska ångaren Valuta blef svårt skadad, handlades igår inför rådbusrätten.
På fråga af kapten Mallgraws ombud, v. höradshöfding Karl Herlitz anförde kapten Mills såsom sin åsigt, att sammanstötningen hade undvikits, om Mallgraw, då han varseblifvit Kanto, genast kommenderat stopp och back samt lagt rodret babord äfvensom att större försigtigbet på grund af de från Xanto gifna signalerna och den rådande dimman bort iakttagas, hvarjämte Mills upplyste, att den senast å Xanto vidtagna manövern egt rum i så god tid, att Xanto hann att svänga 11/2 streck. Såsom ostridigt parterna emellan antecknades i protokollet, att båda fartygens propeller voro högergängade.
Häradshöfding Herlitz ingaf till rätten följande, med belysande teckningar åtföljd skrift: »Då jag nu går att yttra mig i anledning af hvad vid förra rättegångstillfället förekommit, har jag till enjbörjan attjmed fasthållande af motpartens egna förutsättningar granska hans förklaring öfver förloppet vid kollisionen.
Han antager: att Xanto styrt successive S. V., S. V. t. V. och V. S. V. samt att Valuta styrt N. 0. 1/2 N.; att Valuta, då hon närmade sig Xanto, med god fart gått för styrbords roder (d. v. s. babord hän); och att Valuta träffat Xanto i en vinkel, som, från Xantos förstäf räknadt, varit spetsig. Men dessa avtaganden stämma ej öfverens.» TI skriften verkställes derefter en af ritningar tydliggjurd utredning af fartygens läge vid sammanstötvingen, hvarefter det heter:
»Men detta resultat strider icke blott emot kapten Mills fullkomligtriktigaautagandeatt Valutas ursprungliga kurs varit N. O. 1/2 N. utan ock mot hans egen uppgift att han sett Valuta två streck på babords bog. Kapten Mills antagande att Valuta gått babord bän motsäges således af hans egna uppgifter om den vinkel, hvari fartygen träffats, och den kurs Valuta ursprungligen styrt. Har hon styrt babord hän, så måste hennes kurs ursprungligen hafva varit snarare O. S. O. än N. O. 1/2 N. hvilket är orimligt.
Här torde jag böra anmärka att kapten Mills teckning öfver förloppet är vilseledande. Ehuru i positionen 3 Xanton roder tänker varalagdt babord och fartyget gå styrbord hän samt Valuta antages gå för styrbords roder, så hafva dock fartygev, enligt teckningen nr4, vid sammanstötningen 5 eller 6 minuter senare bibehållit sina kurser oförändrade!
Jag har hittills utgått ifrån det antagandet, att kapten Mills förutsättningar voro riktiga, och genom en deductio in absurdum visat att de icke äro det och att han således icke med dem lemnat någon giltig förklaring öfver olyckan.
Men dessa förutsättningars haltlöshet låter sig äfven direkt uppvisas. Visserligen bafva kapten Mills och hans besättning vid sjöförklaringen yttrat, att »då ångaren (Valuta) nalkades, tycktes den gå under styrbords roder och kom fram med stor fart»; men bvad värde bör tilläggas besättningens uppgift härom, visar sig på det eklatantaste genom det vid förra rättegångstillfället anstälda vittnesförhör, då två af samma besättning och dessa de vigtigaste nämligen rorgängaren och utkiken, på frågor förklarat att de icke visste huruvida Valuta gått under babords eller styrbords roder. Hur Xantos utkik genom den tjocka dimman kunnat se att det fräste om Valutas bog är obegripligt. Emot dessa sväfvande uppgifter i »jöförklaringen stå nu de klara och rediga vittnesmålen af Valutas besättning, enligt hvilka kapten Malgraw, som nästan samtidigt sett och hört Xanto, genast låtit maskinen arbeta back med full kraft och lägga rodret hårdt babord. Att ej ens kapten Mills sjelf vid olyckstillfället sett Valuta styra babord hän, framgår at hans egna åtgärder, Ty om han verkligen sett eller blott misstänkt Valuta för att vidtaga en slik manöver, så borde han väl i all rimlighets namn då — om ej förr — hafva insett sin plikt att stoppa och backa, derest han ej tordes följa Valatas dåliga exempel och gå babord hän.
Att han nu med full fart gick styrbord hän visar, att han ej trott annat än att Valuta gjorde detsamma.
Emot kapten Mills skrift har jag ännu ett par anmärkningar att framställa.
Kapten Mills anser, att min hufyudmans uppgifter, att Xantos ånghvissla hördes från Valuta 2 streck på styrbords bog och att Kanto styrde nästan tvärs för Valutas bog, icke låta förena sig med de kurser fartygen styrde.»
Här följer åter en teckning för att ådagalägga de anmärkta omständigheternas inbördes förenlighet. Derefter forteätter kapten Malgraws ombud sålunda:
»Kapten Mills anser den omständighet att, enligt maskinisten Bentz utsago, maskinen slogs back »kort» före sammanstötningen, ådagalägga att backningen ej skett genast. Visserligen är nu »kort» en mycket relativ tidsbestämning, men 4 till 8 minuter synas mig verkligen kunna betecknas såsom en kort tid.
Af de personer, som utom kapten Malgraw edeligen afhörts vid sjöförklaringen, befunno sig alla vid olyckstillfället på däck utom styrmannen och maskinisten. Men styrmannen har icke beedigat sjöförklaringen, utan blott lemnat upplysningar om resultatet af sina undersökningar af loggen, och maskinisten har uttryckligen förklarat sig icke kunna meddela något om Valutas kurs. Till sist bör jag erinra att jag här ofvan vid tal om fartygen kurser användt min motparts uppgifter, hvilka emellertid ej i allo äro exakta. Valuta styr de icke N. O. 1/2 N. utan N. O. 1/2 N. med 5 grader ostlig diversion; d. v. s. Valuta styrde efter sin kompass N. O. 1/2 N., men då kompassen, såsom placerad i ett jernfartyg, hade 5 grader diversion, var Valutas verkliga kurs N. 0. — Xanto styrde ursprungligen 8. V.; först kommenderades: 1 streck babord (one point a port), men hon gick öfver 2 streck, d. v. 8. icke till S. V. t. V. utan till V.S. V.; och när sedan rodret lades hårdt babord, så måste hennes kurs hafva under den tid, som förflöt till kollisionsögonblicket, hafva öfed till V. N. V. eller N. V. eller N.
Sedan jag nu bemött motpartens andragande, har jag att i korthet angifva de fel i kapten Mills manövrering, som föranledt sammanstötningen.
Xantos första fel är att dess kurs utan ringaste giltig anledning ändrats; men dess andra och gröfsta fel är att hafva underlåtit den enda åtgärd, som i anledning af den hörda signalen bort vidtagas, nämligen att sakta farten, stoppa och backa.
Af kapten Mills sjöförklaring ådagalägges:
att han visserligen i anledning af tjockan något saktat maskinen, men att han deremot, i anledning af den hörda ånghvisslingen, icke i afseende på Xantos framfart vidtagtt någon annan förändring än den att han, efter det Valuta blifvit synlig och Xantos roder lagts hårdt babord, — saktade, tror man? — nej lät maskinen arbeta med full fart framåt.
Således: Xantos utkik och rorgängare hörde Valutas ånghvissla 12 till 15 minuter före sammanstötnivgen, men han bryr sig Dt hvad lag och sjömansbruk skulle hafva ålagt honom, om luften varit det minsta disig, och som således i tät tjocka bort vara hans oafvisliga plikt, nämligen att stoppa och backa eller åtminstone minska framfarten. Att, om han stoppat och backat, i stället för att ändra sin kurs, Xanto skulle hafva hunnit bringas att med full fart gå akter öfver, -långt innan Valuta, äfven om hon gått med full fart mot Xanto, upphunnit honom, är af sig sjelft tydligt.
Men ej ens när han får sigte på Valuta aktar kapten Mills den ringaste försigtighet nödig. Om han också ej hade stoppat och backat förr än då, så hade ändå all fara undvikits. Men tvärtom: han ökar farten för att med full maskin kila för om Valuta, och det oaktadt han, såsom i sjöförklaringen förebäres, inbillar sig se Valuta för styrbords roder skära rätt på bans kurs.
Kapen Mills oförklarliga och oförsvarliga underlåtenhet att stoppa och backa är den hufvudsakliga och hans omotiverade åtgärd att ändra kursen den bidragande orsaken till olyckan.»
Kapten Mills biträde, auditör Engström bestred genkäromålet och anhöll om en månads uppskof.
Målet utsattes att förekomma 18 instundande Augusti.
Ersättning med 551 kronor 15 öre för öfverlevererad tionde i spanmål under de senaste nio åren fordrade landtbrukare Dassow å Visby kungsladugård af biskop Anvjou. Käranden, hvars ombud konsul Arweson var, anförde, att han sedan 14 Mars, 1875 årligen betalat i tionde 75 1/5 kubikfot SE samt att denna tionde dock ursprungligen utgått från kungsladugården och det dertill hörande Vestergarnsholm, hvilket senare från sagde tid särskildt levererat 25 kubikfot i tionde till Sanda pastor, hvadan käranden ville hafva afdrag från den tionde han lemnade med just dessa årligen från Vestergarnsholm levererade 25 kubikfot.
För att afvakta af Dassow hos k. m:t begärd förklaring angående saken uppsköts målet till 8 december, hvaremot svarandens ombud y. häradshöfding Karl Herlitz hade intet att invända.
För förargelseväckande pplorande vid Skeppsbron var f. artilleristen Johannes Henriksson instämd. Han sade sig endast hafva hurrat, då ett par bekanta afreste med ångbåten. Målet uppsköts för bevisnings förebringande.
För våld mot landtbrefbärare J. K. Karlsson var f. artilleristen Oskar Henriksson åtalad. Då svaranden ej kunde påminna sig hvad som händt, uppsköts målet för vittnens hörande.
Olofligt tillgrepp. Gossen Albert Vilhelm Knut Valbek. född 1870, stod tilltalad för att hafva från en flicka ryckt till sig en portmonnä, hvarur han tillgripit två kronor och hvilken han sedan återlemnade (af dessa två kronor har 1 kr. 91 öre återstälts till egaren), samt för att ur en kaffesäck vid hamnen hafva snattat 1 skålp. 30 ort kaffe, som han under uppgift att han hittat det lemnat till sin moder. Gossen, som två gånger förut ådömts straff för snatteri, erkävde gråtande sina brott. För hans moders inkallande uppsköts målet till 28 dennes, då han vid hämtnings äfventyr skulle infinna sig.
För forsling af spilling midt på ljusa dagen fäldes arbetare J. P. Nilsson ull tio kronors böter.
— Arbetaren Olof Ahlgren var åtalad för samma förseelse. Målet uppsköts.
Ölanderska äktenskapsmålen ötverlemnades igår till rättens pröfning. Sergeant Vikander och sakförare Stenmark, parternas ombnd, yrkade å hvarandra ansvar för ärekränkning samt förlust at rättighet att föra andras talan.
Utslag afkunnas 18 Augusti.
Renhållningsmålen mot Gotlands mejeribolag, hemmansegare Henrik Tornell, glasmästare Hoffoer, arbetare Johan Pettersson, handl. N. A. Nyström och arbetare L. N. Ahlstedt afskrefvos. Äklagaren afstod nämligen från ansvarstalan, emedan de stält sig helsovårdstadgans föreskrifter till efterrättelse.
— Fru Bachér, f. åkaren Sakarias Larsson, bagare Broström och enkefru Augusta Åkerman fingo ytterligare en tids rådrum för att Mnäre de på deras gårdar anmärkta förhålanden.
Södra häradsrätten.
För olaga jordfästning har, såsom förut nämts, snickaren Gustaf Sandström i Fröjel blifvit åtalad på anhållan af domkapitlet, I detta mål afkunnades 15 dennes dom. Åtalet ogillades, enär ej lagligen styrkts, att Sandström hindrat v. pastor Olofsson från utöfoing af sitt embete samt då dertill kommer, att begrafning af lik utan vederbörande prest ej äri lag med straff belagd.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 Juli 1884
N:r 59.
