Etikett: Fole

Fole socken ligger i Gotlands norra inland.
Gårdsnamn: Autsarve, Bondarve, Hajdes, Hellvis Lilla, Hellvis Stora, Kisslings, Krampbro, Lillfole, Nygårds, Prästgården, Ringvide, Ryftes Lilla, Ryftes Stora, Sojdeby Lilla, Sojdeby Stora, Sojdungs, Stentollby, Tollby Stora, Vatlings, Änge, Östryftes Lilla, Östryftes Stora.

Publicerat

Visbykretsens folkskolelärare och lärarinnor

hade i lördags sammanträde i härvarande folkskolehus, hvarvid fröken Vellander höll en lektion i satslära, omfattande satsens hufvuddelar och dess bestämmelser, med folkskolans barn.
Skollärare G. A. Ljungberg i Fole höll härefter ett intressant föredrag om elektriciteten, belyst med en mängd experiment. Föredraget, som behandlade elektricitetslärans teorier, flere af de elektriska fenomenen m. m., torde kanske ha vunnit på, om det varit något mindre vetenskapligt och mera populärt. Föreläsaren syntes emellertid vara grundligt hemma i sitt ämne.
Till sist beslöt kretsen att ingå i Sveriges allmänna folkskolelärareförening.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Maj 1889
N:r 60

Publicerat

Landstingsmannaval

i stället för de i tur afgående ha förrättats vid de i måndags hållna tingssammanträdena.
I norra häradet infunno sig 24 valmän för 23 socknar (2 ombud för Lärbro socken), under det att valmän uteblefvo från icke mindre än 25 socknar, en anmärkningsvärd tröghet och likgiltighet. Återvalde blefvo kapten Broander (20 röster), nämdeman Granberg (19), landtbrukarne Eklund, Fole (19) och Björkegren, Lärbro (19) nämdeman Löfvenberg, Stenkyrka (16), hvarjämte direktör Gardell nyvaldes med 13 röster efter omval med landtbr. Pettersson, Kaungs, som erhöll 10 röster.Af ersättarne återvaldes i norra häradet nämdemännen Arvidsson, Akebäck (17) och Eaglund, Lärbro, (16), landtbrukarne Johansson, Vellarfve (16), Hedström, Bro, (14) och Broström, Fårö, (13), hvarförutom nyvaldes landtbr. J. Smedberg, Halla, (13) efter omvalmed J. Larsson Endregårda, som erhöll 9 röster.
I södra häradet återvaldes nämdeman Bolin, Alfva (19), landtbr. Petterson Hallbjens i Lau (18), Ölsson, Kyrkeby i Etelhem (15) och Hägg, Gerum (14) samt nyvaldes landtbr. F. Hermansson Hafdhem (16) efter omval med A. Lagergren Kyrkebols i Garda. Af ersättarne omvaldes nämdemännen Hägg, Hablingbo (16) och Niklasson, Löjsta (14), landtbrukarne A. Bergman, Sanda (13), A. Lagergren Garda (13), och O. Jakobsson Skogs i Hejde (11) samt nyvaldes landtbr. J. Jakobsson Lillgårds i Ejsta (15) efter omval med handl Krokstedt i När.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 8 Maj 1889
N:r 52

Publicerat

Folkskoleinspektörens berättelse

öfver skolväsendets ställning inom norra skolområdet under sistförflatna året har nu afgifvits, och innehåller i hufvudsak:
Skoldistrikten äro fortfarande 42; de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2, och småskolorna 22, således en mindre än föregående år 1887, emedan en småskola indrogs i Visby vid höstterminens början förlidet år. Blott en småskola (i Lärbro) har varit flyttande, de öfriga fasta. Samman af folkundervisningsanstalterna inom området har således varit 69.
I dessa 69 skolor ha varit anstälda 46 ordinarie lärare, 1 ordinarie lärarinna (i Fleringe) 1 e. o. lärarinna (Visby) 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolor (Kappelshamn och Akebäck) och 22 småskolelärarinnor, eller tillsammans 75.
Fortsättningsskolor med statsunderstöd ha fuonits 2 inom området, men flere skoldistrikt ha beslutit att under året upprätta sådana. Repetitionsskolor ha flerstädes varit igång, men omfattas på landsbygden med mindre intresse.
Slöjdundervisning för gossar har ytterligare anordnats i 3 distrikt (Roma, Vänge och Slite), så att sådan undervisning nu meddelas i 9 distrikt, Rörande flickornas undervisning i qvinlig handaslöjd har i några distrikt en bättre auvordning blifvit införd (Visby, Othem. Dalhem m. fl.) På de flesta ställen saknas dock ordning, progress och mål.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid 1888 års slut. — Ordinarie läraren vid Barlingbo fasta folkskola har afgått med pension. — Nytt skolhus för småskolan har uppförts i Lärbro.
Enligt skolrådeos uppgifter utgjorde vid 1888 års slut folkmängden inom hela området 28,406 personer och hade alltså sedan 1887 minskats med 85. Antalet barn i skolåldern (7—14 år) var vid 1888 års slut 4,105; en minskning med 78 alltså.
Af dessa barn hade under året undervisats i folskolor, mindre folkskolor och småskolor 3,473, i allmänna läroverk, special- och enskilda skolor 249, hvaremot 348 barn saknat skolundervisning i skolorna, nämligen: efter slutad lärokurs enligt folkskolestadgans & 48 98 barn, enligt § 47 123; i hemmen hade undervisats 55, på grund af sjukdom frånvarande voro 13, af annan anledning 59; om 35 saknades uppgift.
I medeltal hade hvarjs lärare haft i folkskolan 50 barn, i småskolan 32.
Om man undantager kostnaderna för lokalers anskaffande och underhåll, så kostade skolorna inom norra området. 65,803 kr. 65 öre, till hvilken summa staten bidragit med 26,861 kr. 59 öre.
Medelkostnaden för hvarje barn inom området blef 11 kr. 21 öre. Fördelas distriktens kostnader för skolundervisningen på hela befolkningen inom området, så belöpa sig utgifterna på hvarje person till 1 kr. 37 öre.
Under året hade inspektören besökt alla skolor, ntom Slitehamns samt en och annan afdelning och fortsättningsskolorna. Kretsmöten hade hållits med Rate- och Kräklingekretsarne, Vidare hade inspektören utfärdat utförliga skrifvelser rörande förbättringar till 9 distrikt. På flere ställen hade han rönt tillmötesgående. Så har besintits nya småskolors upprättande i Rute och Vänge, nya skolbygnaders uppförande i Barlingbo och Vänge.
Redogörelsen åtföljes af en omsorgsfullt utarbetad statistik öfver skolgången i de olika distrikten, räknad i procenttal. Så hade den i Fårö, Källange och Vallstena, Lokrume, Viklau, Bro, Halla, Visby, Hejnum och Bäl, Ardre, Östergarn, Endre och Hejdeby samt Sjonhem belöpt sig till 97—90 proc.
I Othem, Bunge, Tingstäde, Hörsne med Bara, Hangvar, Fole, Gothem, Dalhem, Norrlanda, Kräklingbo och Anga, Lärbro, Boge, Roma, Stenkyrka, Ganthem, Barlingbo med Ekeby, Buttle, Rute, Ala, Lummelunda, Follingbo med Akebäck och Hellvi uppgått till 89—80 proc.
I Veskinde, Björke, Vänge, Martebo, Fleringe och Gammalgarn till 79—70 proc.
Skolbesökens medelprocent öfver hela området var 87,59 procent.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 Maj 1889
N:r 50

Publicerat

Till den qvinliga kursen

vid folkhögskolan, hvilken tager sin början 24 dennes, ha följande 24 lärjungar antagits:
Anna Josefina Elisabet Thomasson, Gullgarda i Rone; Alma Margareta Jakobsson, Jakobs i Eksta; Selma Larsson, Klinte i Gammelgarn; Hanna Olofsson, Burge i Hablingbo; Maria Karolina Nilsson, Lukase i Hablingbo; Maria Hoenrietta Cederlund, Kälder I Hafdhem; Laura Katarina Karolina Lindvall, Kälder i Hafdhem; Maria Karolina Josefina Pettersson, Qvarna i Vamlingbo; Anna Cecilia Elisa Lundgren, St. Ryftes i Fole; Maria Kristina Jakobsson, Smissarfve i Silte; Auna Augusta Båtelsson, Hemdarfve i Silte; Anna Bandelin, Vanges i Burs; Adelina Ahlström, Ansarfve i Fröjel; Augusta Nilsson, Alstäde i Fröjel; Julia Hermanna Josefina Löfqvist, Ansartvei Fröjel, Emeli Maria Kristina Pettersson, Gudings i Eke; Ananda Andersson, Qvie i Lojsta; Augusta Johanna Ingegerd Olsson, Sudergårda i Bara; Emma Maria Antoinetta Jakobsson, Akebäck; Josefina Elisabeth Jacobsson, Sixarfve i Alskog; Anna Margareta Henrietta Jakobsson, Herrvide i Stånga; Hilda Maria Eugenia Jacobsson, Botvalde i Stånga; Anna Olivia Nilsson, Jufves i Sanda och Anna Johanna Amalia AhIgren, Nystuge i Sanda.
Sex stycken hade dessutom lemnat in skriftlig anmälan, men kunde ej mottagas.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 April 1889
N:r 44

Publicerat

Auktion vid Graute i Hejnum.

Genom offentlig, auktion, som lördagen den 20 dennes från kl. 10 f.m kommer att förråttas vid Graute i Hejnum, låter landtbrakaren F. Eklund der stådes till den högstbjudande utarren deras i mindre lotter, sitt egande 3/8 mtl Graute, på tid och vilkor som blitva vid auktivnen tillkånnagifna. Pröfningsrått Å bliftvande anbod förbehålles.
Fole den 10 April 1889.
OTTO OLOFSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 12 April 1889
N:r 43

Publicerat

Om husslöjden

inom länet har bushållningssällskapets nyss utkomna årsberättelse, som i öfrigt i väl samarbetad form mestadels innehåller af våra läsare förut kända saker, ett och annat att meddela.
Genom den under 1887 antagna planen för slöjdundervisningens främjande, bestämdes att Hushållniogssällskapets slöjdskola i Visby skulle, såsom utgångspunkten för denna undervisnings spridande till länets alla delar, i främsta rummet uppehållas.
Då af statsmedlen 500 kr. utöfver det begärda tilldelats sällskapet, beslöts det att bereda åt slöjdskolor på landsbygden första uppsättningar af hylvelbänkar och verktyg af bästa slag samt-modeller, med vilkor att de såsom kommunernas egendom vårdas och underhållas. Utförandet uppdrogs åt styrelsen för slöjdskolan i Visby, hvilken på grund häraf faststälde en normal uppsättning af verktyg, beräknad för slöjdskola med 12 elever, som utgör medeltalet inom länet. En sådan uppsättning åstadkommes för 125 kr., när träarbetet utföres vid sällskapets slöjdskola. På ansökningar har styrelsen utlemnat sådana till 4 kommuner, nämligen Hafdhem, Roma, Öja och Björke, åt den sistnämda dock något mindre fulltalig, emedan dess skola är mindre och en del af anslaget redan tagits i anspråk för modeller åt slöjdskolorna i Fole och Lokrume, hvilkas lärare icke hade tillgång till nääs-modeller af egen tillverkning. Der skolans lärare innebaft verktyg, hvilka han önskat måtte få ingå i uppsättningen, ha de för sådant ändamål inköpts, när de befunnits fullgoda.
I vidsträcktare mån har med detta anslag sällskapet icke förmått tillgodose ett af statens undervisare i husslöjd, efter inspektion af länets slöjdskolor, framstäldt förslag, åsyftande att åt kommunerna inlösa de verktyg som folkskolornas lärare på egon bekostnad anskaffat för att kunna bereda slöjdundervisning i sina skolor.
Emellertid har sällskapet för egen del beslutit, att, när medel kunna dertill beredas, åt slöjdskolorna på anhållan inlösa behöfliga och fullgoda verktyg som ägas af lärare, för hvarje skola på en gång eller delvis, efter styrelsens för sällskapets slöjdskola bepröfvande; men att i främsta rummet tillgängliga anslag skola användas till beredande åt slöjdskolor på landsbygden af första uppsättningar af hyfvelbänkar och verktyg af bästa slag samt modeller, Mo det för det gångna året varit bestämdt, enär alöjdundervisningens allmänna införande på landsbygden borde anses främjas mera genom sådan bjelp åt skoldistrikt som öppna nya skolor eller åt äldre skolor som af någon anledning äro i saknad af verktyg, än genom att åt redan i verksamhet varande skolor betrygga innehafvandet af de befintliga verktygen — och detta i synnerhet för närvarande, då ett stort antal folkskollärare, som genomgått slöjdlärarekurs, äro färdiga att begynna slöjdundervisning så snart utväg kan beredas dertill; och slutligen att tillfälle skall lemnas skoldistrikt att inom utsatt tid, t. ex. 1 Juli, inkomma med ansökningar till erhållande af första uppsättningar af verktyg.
Sällskapets slöjdskola tillhandahåller för öfrigt numera slöjdskolorna på landsbygden mot betalning vissa förnödenheter för undervisningen. Häraf ha flere skolor begagnat sig.
Deé slöjdskolor på landsbygden, som under året uppburit understöd af staten med 75 kr. hvar, äro Sanda, Mästerby, Vestergarn, 2 i Othem, Öja, Sproge, Stånga, 2 i Klinte, Garda, Lokrume, Fole, Hejde, Väte, Hafdhem, Guldrupe.
Under året ha slöjdskolor öppnats i Hafdhem, Roma, Björke.
På sällskapets reqvisition har äfven under år 1888 statens undervisare i husslöjd, ingeniören A. T. Ramström inspekterat slöjdskolorna i länet och han har icke framstält någon anmärkning vid den meddelade undervisningen. Beträffande sättet att bereda skolorna passande verktygsuppsättningar har han ansett det af hushållningssällskapet för året vidtagna vara det rätta, likväl önskande mera omfattande åtgärder för inlösande af lärares verktyg. Han har också vitsordat, att den uppsättning som lemnats till Hafdhem, den enda färdiga, före inspektionen, befunnits särdeles ändamålsenlig.
I utlåtande af hr Ramström om Fruntimmerssamfundets slöjdskola vitsordas att skolan är i alla afseenden berömlig samt väl skött och verkar mycket välgörande och nyttigt gagnande, så väl för staden som landsorten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 April 1889
N:r 39

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Länsfängelset.
Slutransakning har i dag hå\’lits med för förfalskning häktade K. J. Löfqvist från Hägvide i Lärbro. I skrifvelse förklarade målsägarne, att de aldrig gifvit Löfqvist i uppdrag hembära deras bref, och den tilltalade sjelf medgaf att något löfte hade han ej haft, men det hade brukats så. Såväl åklagaren som svaranden öfverlemnade målet och dömdes Löfqvist för förfalskningarne och undaphållande af andras bref till 3 år 6 måRE straffarbete samt 6 års vanfräjd derutöfver.

Södra häradsrätten.
För skogsåverkan hade hemmansägaren Lars Nyman från Bockes i Fröjel instämt hemmansägaren Jakob Pettersson derstädes, men sedan återtagit sitt yrkande. Häradsrätten lät bero härvid, men som svaranden erkänt att han olofligt afverkat och bort\’ört från kärandens skog ved, balkar, slipers och stängselvirke, dömdes han att ersätta detta med 20 kronor samt utgifva kärandens kostnader i målet.

För barnuppfostringsbidrag hade pigan Jakobina Gardelin från Tiffride i Stånga instämt båtsmannen Johan Käck. Svaranden ålades edgång.

För egenmäktigt förfarande hade skolläraren A. Lingström i Klinte i egenskap af syssloman i aflidne hemmansägaren Oskar Jakobssons från Gustafs i Fröjel konkurs instämt hemmansägarne Gustaf Larsson från Alstäde och Lars Nyman från Bockes i Fröjel. Mot den förre hade ej talan fullföljts. Men som Nyman erkänt, att, sedan Oskar Jakobsson genom förskrifning såsom säkerhet för borgen, som Niklas Nymander och Gustaf Larsson iklädt sig å en af Oskar Jakobson till Oskar Pettersson från Gustafs utgifven skuldsedel lemnat ett par draghästar, en kooch en qviga, hvilken förblifvit i Jacobssons vård samt efter Nymanders död dennes och Nymans fader såsom ende arftagare jämte i Gustaf Larsson inlöst förbindelsen, Nyman och Gustaf Larsson i April månad detta år, trots förbud af O.
Jacobssons moder tagit och bortfört Nymans en häst värd 20 kr. och en ko värd 40 kronor, dömde häradsrätten Nyman för det han egenmäktigt skilt annan vid dot han innehar att böta 25 kronor och att ersätta eller återetälla de bortförda kreaturen samt att betala Lingströms rättegångskostnader.

För olofligt begagnande af hästar och vagn tillhöriga Jakob Petter Pettersson, Sibbjens i Vamlingbo, dömdes drängen Johan Nyström från Vamlingbo prestgård att böta 5 kronor.

För misshandel dömdes skomakaren Oskar Jakobsson från Lavide att böta 25 kronor.
Han hade 5 Sept. detta år å allmänna landsvägen vid Hemse i berusadt tillstånd tilldelat Karl Ekström från Hallvide i Eke en spark på benet och ett slag för munnen.

Faststält har hofrätten södra häradsrättens utslag, hvarigenom handlanden Oskar Bokström i Hemse ålades att med ed fria sig från att vara fader till ett af ogifta Johanna Jakobsson framfödt barn och öfver hvilket utslag Bokström besvärat sig.

Norra häradsrätten.
För olofligt afvikande ur tjenst dömdes pigan Hilda Friberg, Vestöös i Hall, att böta lönens halfva belopp, 24 kronor.

Tagit oloflig väg öfver en mark kallad Vikemyr, tillnörigt hemmanet Vika i Boge, och detta så att marken tagit skada, dömdes bemmansägaren Olof Bogren att böta 5 kronor och Josefina Ahlberg 10 kronor.

För olofligt tillarepp var Maria Lind från Lilla Vellarfve i Roma instämd. Då åklagaren ej kunnat lagligen styrka förbrytelsen, kunde Lind ej fällas till ansvar.

Till tio kronors böter dömdes hemmansägaen A. P. Björkander, Björkarfve i Björke enär han låtit under en längre tid sina kreatur beta på frånskiftad mark. Likaledes fick han lemna 10 kronors ersättning för betet.

Till edgång dömde häradsrätten hemmansägaren Alfred Holmberg, Ytlings i Bro, hvilken instämts för barnuppfostringsbidrag af ogifta Augusta Elander, men nekat för faderskapet.

För ärekränkning dömdes hemmansägaren Oskar Nyström, Hellvigs i Fole att böta 25 kronor. Han hade beskylt arbetaren Johan Östergrens hustru Elisabst Östergren för att ha mjölkat svarandens i bet gående kreatur.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 November 1888
N:r 96

Publicerat

Gotlands folkmängd

utgjorde samtidigt 52,065 personer, sedan den under år 1887 ytterligare minskats med 491 personer, d. ä. 0,93 proc. Denna minskning är visserligen relativt lägre än i Kalmar och Elfsborgs län, mea högre än i hvart och ett af de öfriga åtta länen, der folkmängdsminskning förekom under året.
Vid jämförelse med förhållandet under de närmast föregående åren visar sig, att minskningen af Gotlands folkmängd var under år 1887 högre än för hvartdera af åren 1883—1886, ehuru lägre än för 1880—-1882. Gotlands invånareantal har nämligen sedan 1879 minskats på följande sätt:

Folkmängden har sålunda under den tidrymd nämda uppgifter omfatta minskats med sammanlagdt 3,216 personer, hvilket haft till följd, att länets folkmängd numera ingår i rikets folkmängdssumma med endast 1,09 proc. i stället för 1,21 proc. vid 1879 års slot.
Ofvan anförda folkmängd vid slutet af &r 1887 fördelade sig med 45,315 inv.
på landsbygden och 6,750 inv. på Visby stad. Den förras befolkning hade under året minskats med 504, men den senares tillväxt med 13 personer.
Hvad de båda häraden beträffar, tedde sig förhållandet så, som nedanstående öfversigt närmare utvisar, hvarvid märkes, att folkmängden i Norra häradet minskades relativt mera än i det Södra.

De landskommuner, i hvilka folkmängden ökades under året, voro följande 28: Visby norra landskommun, Hejdeby, Barlingbo, Roma, Fole, Lokrume, Vallstena, Lummelunda, Hangvar, Bunge, Dalhem, Viklau, Guldrupe, Ardre, Anga, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hamra, Sundre, Hafdhem, Fide, Eke, Hemse, Fardhem, Gerum, När och Garda. I Väte var folkmängden lika som vid slutet af det näst föregående året, men i samtliga återstående landskommuner hade invånareantalet mer eller mindre nedgått.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Juli 1888
N:r 57.

Publicerat

Från landsbygden.

Fole, 19 Mars.
Ladugårdsskötsens upphjdpande på basen af mejerihushållningen
utgjorde ämnet för agronomen Kihlbergs föredrag i måndags e.m, i Fole skola.
Mojaribushållningen hade på senare tiden tagit fart på flere ställen af ön, och allmän belåtenhet förspordes öfverallt, der mejerier kommit till stånd. Man hade alltid, då mejerifrågan kommit på tal, haft att invända, att det icke funnes mjölk nog; men blott mejeriet kommit till stånd hade man snart fått mjölk. Så hade skett i det öfriga landet och äfven på de ställen på Gotland, der mesjsrier kommit i gång. Äfvea i denna ort borde mera göras i detta afseende. Icke nog med, att några kommit till insigt om mejerihushållningens nytta; desse borde förmå de öfriga att rycka upp med i ledet. Meningen vore ingalunda att motarbeta Gotlands Mejeriaktiebolag, utan tvärtom. Här borde verkas för att åter få en filial till stånd. Mejeribolaget borde gå till mötes med anskaffandet af en ångmaskin och separator, så att skummjölken fioge begagnas hemma och endast grädden transporteras till Visby, hvilket då icke behöfde ske så ofta, till större lättnad för leverantörerna och äfven för mejeribolaget. Det vore ingen afundsvärd sak för mejeriet att emottaga den 1 1/2 till 1 3/4 mil långa vägen i vinterkylan forslade mjölken, hvilken, isig som den vore, måste uppvärmas till behöflig värmegrad.
En vigtig sak vore att betala mjölken efter dess fetthalt, så att allmänheten komme till insigt derom. Man skulle då vionlägga sig om att fodra sina kor bättre än förut. De skulle mera än hittills kommai åtnjutande af kärnan af jordens afkastnivg och icke såsom hittills i de flesta fall skett, behöfva nöja sig med endast halmen. Ersättningen skulle blifva: icke allenast mera och fetare mjölk, utan ock rikare och bättre skördar genom den bättre spillning, som komme jorden till del.
Hvilka kreatursraser borde man välja för sin koladugård? Gotlandsrasep vore den lämpligaste. Man tordeinvända: »Gotlandskorna äro så små, Visserligen sant, men genom en bättre utfodrig och ej för tidig parning skulle utom de förutnämda fördelarne en bättre afkomma erhållas. Länge skulle det ej dröja, innan våra kor komme att i alla afseenden kunna mäta sig med de på fastlandet förekommande raser. Exempel funnes redan härpå.
Hvad Gotländingarne i allmänhet behörde lära sig, vore att på sina jordegendomar underhålla ett mindre antal dragare, i synnerhet hästar, och ett större antal och bättre fodrade kor.
Många för landtmannen vigtiga frågor behandlades samtalsvis efter föredragets slut.

Stenkyrka, 21 Mars.
Stenkyrkehuks fyr
tändes åter 19 d:s då den fasta isen bortgått och efterföljts af tämligen grof drifis, som med en fart af 3 till 4 knop i timmen satte vestsydvestvart hän.
Den 20 kunde fyren åtsrigen släckas, men tändes den antagligen igen i dag, då vinden öfvergått till frisk SO, som förer den packade drifisen till hafs.
Längs utefter vägen norrut på ända till en mil från staden synas epir af fattigmans yxa, som nöden tvingat afverka de lättare åtkomliga tallgrenarna och spädare furor, och om man en eftermiddag bagifver sig från staden Lummelundsvägen skall man p1 kort afstånd från hvarandra möta trasiga, om största armod vittnande gestalter, dragande sina kälkar, fulla af sura grenar.

En dold skatt
hade en brefskrifvare härifrån häromlagen att omförmäla, Det är nog sant, att en nyligen afliden person på sin dödsbädd yttrat något sådant, äfvensom att hans efterlefvande anstält ifriga undersökningar i väggarne på ett brygghus.
Di det deremot uppgafs, att misstankar skulle hafva yppats mot en afliden Lundin att ha\’va varit med vid ett strandningstillfälle, då en del gods skulle hafva förkommit, så må upplysas i eanningens intresse, att nämde Lundin kom till Lickershamn först år 1845 under det strandningen inträffide år 1841. Rykten i förenämda hänseende hafva inom socknen varit riktade mot en qvinna.

Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24

Publicerat

Rosenkrandserne och Reformationstiden.

Ett blad ur Gotlands häfder
af Alf. S.
Härmed är min lilla skildring af Rosenkrandsarne på Gotland slutad. I 2 af Gotlands landskyrkor fianas minnesmärken, som erinra forskaren uti och älskaren af landets häfder om den siste af dasse Rosenkrandser, den frome Herr Holger. Om det kan väcka något intresse att höra omtalas längesedan försvunna tider och froma menniskor, hvilkas ben sedan mer än 2 sekler hvilat efter jordelifvets arbeten och sträfvanden; så vill jag omnämna dessa minnesmärken, De båda kyrkorna äro Hablingbo och Klinte. Bådas altartaflor, utarbetade i den då brukliga barock-stilen, föreställande i halfupphöjdt arbete nattvarden, bära åratalet 1643, då Holger Rosenkrands styrde Gotland; å båda kyrkornas altaren stå Rosenkrandsiska och Tottska vapensköldarna samt namnen på den prest, som då var församlingens kyrkoherde, och hans maka. Att ej blott prestens utan äfven hans hustrus namn, ej blott landsherrens utan ock hans frus vapensköldar blifvit anbragta & dessa altaren, visar att man vetat bevara i församlingarnes hågkomst minnet af de personer, hvilka låtit uppföra nya altaren i kyrkoria eller genom rika gåfvor bidragit till altarenas anskaffande, ty hade ej meningen varit sådan, utan blott att underrätta om hvilka män, som den tiden voro landets höfding och församlingens prest, så hade väl ej slottsfruns vapen och prestfrunas namn behöft anbringas.
I Klinte kyrka stå öfverst på altaret namnen Peder Olofsson, Magdalena Nilsd. och kring dessa namn 8 små vapensköldar, men alla sköldarne utvisa Tott ska och Raoseskrandsiska ätternas vapen och vid hvarje sköld stå ett par små initialbokstäfver, häntydande på samma slägters, men olika personers pamp, ty senare bokstafven vid hvarje sköld är R. eller T.
Man skulle nästan kunna tro, att de fullt utförda namn, som stå så sköldomgifna, måtte vara högadeliga; men det äro de ingalunda. Om prestmannens för fäder veta vi blott att fadren hetat Olof.
Sannolikt har denne Olof varit bonde vid Ryftes (det flones 4 gårdar med detta namn i Fole), ty Herr Pader Olofsson, kyrkoherde i Klinte och Konsistoriiassessor, skref sig Ryftenius, hvilket tyckes antyda på härkomst från Ryftes. Hans maka, fru Magdalena Nilsdotter, var prestdotter från Hejde, fadren Nils Lauritsen som var kyrkoherde i Hejde, blef, näst efter krönikeförfattaren Strelow, kontraktsprost öfver Medeltredingen 1647 och Konsistoriiassessor, fru Magdalenas farfader var konsistoriipree:es, eller stiftets styresman 1601—1613. Han hette Lauritz Nielson, var född i Helsingborg, blef först kyrkoherde i Barlingbo, sedan kontraktsprost i Norra Tredingen och konsistoriiassessor, slutligen »General Probst over Gulland» och Kyrkoherde i Wisby — allasammans godt och hederligt folk.
Herr Peder Olofsson Ryftenius dog 1658, hans maka lefde enka ända till 1694 på gården Lilla Snögrinde i Klinte, som dessa makar inköpte 1650. De ligga begrafna på södra sidan om altaret, der en tid var slägtens familjegraf. +Deras efterkommande togo för 180 år sedan eller början af 1700 talet namn efter samma gård och bära det ännu.
På altaret i Hablingbo synas 2 adliga vapensköldar. De äro något större än de, som fianas på altaret i Klinte och sitta lägre ner, så att man kan bättre granska dem. Den ena är Tottska vapnet, fyrdelad sköld, 1:sta och 3:de fälten guld, 2:dra och 4:de rödt. Det andra vapnet är Rosenkrandsaraes, äfven qvadrerad eller fyrdelad sköld, men tvärs öfver skölden, genom de röda 1:sta och 4:de fälten; går en rutig snedbjelke med röda och hvita rutor, danska färgerna, hvaremot 2:dra och 3:dje fälten visa hvartdera ett krönt lejon, något som tyder på kuogligt ursprung. En snedbjelke öfver hela skölden, kallas i heraldiken Une barrieére sinistre och betecknar härkomst från hög slägt, men genom en bastard, en oäkting; om snedbjelken i Rosenkrandsiska vapnet antyder sådant vet jag icke, men väl att snedbjelken i Wasaborgska grefveskölden, tvärt öfver Wasa vapnet, hade dylik betydelse, Äfven här stå prestfolkets namn på altartaflin jemte årtalet 1643. Dassa namn äro: Lauritz Christoferssön Ronneby, Carin Andersdotter; äfven här hafva de fått sin lägerstad nära altaret hvilket alltid utmärkte att de, som fått ett så hedrande hviloställe efter döden, hedrat sig i lifstiden genom gifmildhet mot kyrkan. Deras grafsten ligger ej, såsom det omnämnda prestfolkets i Klinte, jemte altaret utan framför detsamma, midt i koret. Det är en af de bäst och finast utarbetade grafstenar, som fions på Gotland. Den visar ihalfupphöjdtarbete bilderna af det fromma prestfolket i deras vackra drägter med knäpta händer, liksom ännu deltagande i gudstjensten, som Herr Lauritz i 30 års tid här förrättat från 1627 till 1658. Kring bilderna läsas följande verser:
»Jeg saa i dag, der Solen opgikk —
En Roos saa deielig oprinde —
Jeg kom igen, naar Solen nedgikk —
Den Rosen vilde forsvinde —
Vort lif og levnet är sltsaa —
Det kan Döden forandre —
I dag vi deilig og röde gaa —
I morgen vi må bortvandre —
Om Gud det nu saa have vil —
Vi kan-det ikke forvende —
Han raader allene for det Spil —
Saa ende vi dette elzoude» —
På stenens nedia kantstår, jemte prestfars initialer H L C (Herr Lauritz Christofferssön,) orden: »Rörer du mig — det angrer dig.»
Båda dessa kyrkoherdar, Ryftenius och Ronneby, dogo 1658, sedan de varit först danske, sedan svenske prester, ehuru de ej kunde predika på svenska. Deras församlingsboar hade ej eller riktigt förstått dem, om de hört predikan föredragas på svenska, som då på Gotland ansågs för ett främmande språk.

Gotlands Allehanda
Fredagen 23 December 1887
N:r 102

Om Oss Drivs med WordPress