Etikett: Fole

Fole socken ligger i Gotlands norra inland.
Gårdsnamn: Autsarve, Bondarve, Hajdes, Hellvis Lilla, Hellvis Stora, Kisslings, Krampbro, Lillfole, Nygårds, Prästgården, Ringvide, Ryftes Lilla, Ryftes Stora, Sojdeby Lilla, Sojdeby Stora, Sojdungs, Stentollby, Tollby Stora, Vatlings, Änge, Östryftes Lilla, Östryftes Stora.

Publicerat

Väghinder.

Landsvägen emellan Krampebro i Fole och Tibbles i Hejdeby socken är i anseende till omläggning af en der befiotlig bro aflyst från begagnande från och med måndagen 2 till och med onsdagen 4 nästkommande November, och kan i atället begagnas vägen från Krampebro genom Fole och Bro socken och vidare till Visby.
Likaledes är aflyst vägen mellan Hugrefs i Gammalgarn och Sandviken från begagrande torsdagen 5 November, då en bro invid Davide gård omlägges; i stället kan tagas vägen förbi Ötergarns kyrka.
Till följd af broomläggningar aflyses i November månad:
landsvägen från Ejmunds i Mästerby till Gardrungs i Stenkumla från och med tisdagen 3 till och med torsdagen 5:te, då i stället vägen genom Sanda och Eskelhem socknar kan begagnas;
s. k. prestvägena från Klinte kyrka till Fröjel fredagen 6:te, då vägen i stället kan tagas från Klinte kyrka öfver hamnen och derifrån till Fröjel;
s. k. Hejdebogata fredagen 6:te och lördagen 7:de, under hvilka dagar istället kan begagnas vägen från Loggarfve i Klinte till Hejde; och
landsvägen från Vible i Vesterhejde till Visborgs kungsladugård måndagen 9:de, då i stället kan tagas vägen från Bjers i Vesterhejde till landsvägen vid s. k.
Zion och derifrån denna väg till Visby stad.
Tisdagen och onsdagen 10 och 11 instundande November komma 22:e broar vid sju strömmar å landsvägen mellan Slite och Boge att omläggas, till följd hvaraf vägen derstädes blir ofarbar; i stället begagnas vägen från Slite till Klintes i Othem och derifråa till Boge.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Oktober 1891
N:r 168

Publicerat

En bro

å allmänna vägen mellan Lokrume och Nygårds i Fole omlägges 21—24 dennes, då vägen är aflyst. I stället kan begagnas s. k. Grangatan från Nygårds i Fole till Bro och derifrån landsvägen till Lokrume.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Oktober 1891
N:r 160

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
För fylleri och öfverdådig framfart å allmänna vägen från Ljugarn var instämd hemmansägaren Jakob Pettersson, Stenstu i Ala. Han frikändes af, brist på bevisning.

För barnuppfostringshjelps utfående hade Josefina Östergren från Sanda i Östergarn instäm tdrängen Gustaf Andersson, Uggårds i Fole.
Sedan upplyst blifvit att detta mål redan under sistlidne vårting varit anhängiggjordt af käranden, som då gick under namn af Hedda Helena Östergren och målet då förlikts, förklarade rätten sig icke kunna ånyo upptaga detsamma till pröfning.
— Till edgång dömdes drängen August Myrsten från Hall i Fleringe, instämd i ett barnunoppfostringsmål af Emma Österberg dersammastädes.

Till 15 kronors böter för ärekränkning dömdes Laura Yttergren, Hejdes i Fole, enär hon ett psr gånger i flere personers närvaro yttrat att Vendela Klintberg dersammastädes varit på kuren.

För åverkan hade landtbrukaren P. Stare, Bunge i Lummelunda, instämt husbonden L. P. Björkegren, Pajse i Martebo. Som det icke, mot svarandens bestridande, styrkts att han afverkat annan eller mera skog än hoom kontraktsenligt tillkom, ogillades käromålet.

»Tryse» och »slok» hade husbonden O. Öman, Norrbys i Vänge, kallat O. Sjögren derstädes, Han dömdes att böta å kronor.
Med ersättningspåstående hade nämdemannen Anshelm Pettersson, Ardags i Ekeby, ingetämt hemmansägaren L. O. Hellgren, Säggeby i Källunge. Käranden hade 28 Aug. sistlidet år låtit forsla en lokomobil öfver Säggeby bro, som svaranden är skyldig underhålla, Sedan några plankor brustit under lokomobilens tyngd, hade en del af bron rasat samt lokomobilen nedfallit och skadats, Som emellertid lokomobilens tyngd var flerdubbelt större än den, för hvilken bron var afsedd, och käranden det oaktadt ej vidtagit några särskilda försigtighetsmått, och det icke visats att bron, som vid vägsyn lemnats utan anmärkning, haft andra brister än en del af röta angripna plankor, kande den omständigheten att lokomobilen nedstörtat och skadats, icke för svaranden medföra ersättningsskyldighet, utan ogillades käromålet.

För fylleri å sabbat samt för vägran att åtlyda jernvägsmans tillsägelse att aflägsna sig från bangård dömdes drängen A. Lindström, Sallmunds i Vänge, att böta 20 kr, För den förra förseelsen dömdes drängen Hjalmar Ahlqvist, Kyrkljufves i Vänge, att böta 10 kr.

För olofligt beträdande af jernväg söndagen 7 sistlidne Juni dömdes drängen Johannes Svantesson, Möllbos i Halla, att böta 5 kr.

För misshandel mot hustru Auna Larsson i. Ala — ett slag med flata handen, hvaraf ej skada följt — dömdes snickeriarbetaren Adolf Hellgren, Bjerges i Ala, att böta 5 kronor.

Södra häradsrätten.
För olaga rapphönsjagt under December månad i fjor var instämd drängen Theodor Martell, Unghanse i Öja. Han nekade, men som half bevisning förebragts, ådömdes han edgång.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Oktober 1891
N:r 155

Publicerat

Gotlands landsting

har i dag sammanträdt i hypoteksföreningens lokal kl. 10 f. m., en timme senare än vanligt på grund af ändrad arbetsordning. Sedan k. m:ts förordnande för öfverstlöjto. Carlstedt att vara tingets ordförande upplästshelsade han tinget välkommet. Det hade varit med en viss tvekan han mottagit uppdraget som ordförande, men då han låtit betänkligheterna fara, hade han gjort detta icke minst derför, att han med tingets fleste ledamöter räknade flerårig bekantskap och dervid alltid mötts af välvilja och vänskap, något som han utbad sig att äfven vid detta tillfälle få påräkna.
Han helsade ock länets höfding välkommen till förhandlingarna, viss att sådana sakrika meddelanden rörande föreliggande frågor, som han alltid förut lemnat, icke heller nu skulle uteblifva.
Vid derefter anstäldt upprop befunnos tingets samtlige ordinarie ledamöter närvarande. Dessa äro:

Å För Visby stad:
Bankdirektör Kolmodin.
Öfverstelöjtn. Ihre.
Lektor Bergman.
Fabrikör Hellgren.
Bankdirektör Petterson.
Öfverstelöjtn. Carlstedt.

För Gotlands norra härad.
Riksdagsm. Per Larsson, Lilla Fole,
Hemmansäg. L. P. Bodin, Grausne, Lokrume,
Egendomsäg. M. Larsson Veskinde.
Nämdem. L. P. Christensson Hörsne,
Kapten Broander, Källunge,
Landtbr. O. L. Björkegren, Angelbor, Lärbro,
Direktör Gardell, Endre,
Nämdem, L. Granberg, Dalhem,
Landtbr. L. N. Eklund, Nygårds, Fole,
Skollär. G. Kallström, Bunge.

För Gotlands södra härad:
Riksdagsm. L. Norrby, Fardhem,
Nämdem, Olof Reinhold Pettersson, Liffride, Stånga,
Hemmansäg. J. Uddin, Ungbåtels Stånga,
Nändem. J. F. Sahlsten, Mästerby,
Hemmansäg. O. Petterscon, Hallute, När,
Nämdem. O. N. Bolip, Gandarfve, Alfva,
Nämdem. F. Hermansson, Hafvor, Hafdhem,
Husb. L. Pettersson, Halibjens, Lau,
Hausb. J. Olsson, Kyrkeby, Etelhem,
Husb, L. N. Jakobsson, Halvans, Garda.

Till sin vice ordförande utsåg tinget riksdagsman P. Larsson med 24 röster. Hrr G. Kolmodin och M Larssa erhöllo hvardera 1 röst.
För behandling af föreliggande frågor tillsattes 8 utskott, hvilka efter upprättadt förslag af valnämden utsågos utan röstsplittring.
1:sta utskottet (sjukvårdsfrågorna): Hellgren (24 röster), P. Larsson (24), Ekiund (23), L. Norrby (23), och Uddin (22).
2:dra utskottet (skogasvården): Carlstedt (23), Gardell (22), Granberg (21), O. R. Pettersson (22) och J. Ohlsson (21).
3:e utskottet (nötpremiering, länsmejerist trädgårdsmästare): Kolmodin (24), Bodin (23), M. Larsson (23), Hermansson (23), och L. Pettersson (23).
4:e utskottet (andervisningsfrågor): Borgman (24), Björkegren (24) och Sahlsten (22).
5:e utskottet (anslag till Eugeniahemmet m. m.): Ihre, Broander, Ol. Pettersson.
5:e utskottet (Eugeniahemmet m. m.): Ihre (24), Broander (23) och OL Pettersson (23).
6:e utskottet (utgiftastaten): H. Petterison, L P. Christiansson och L N. Jacobsson.
7:e utskottet (protokollssammandraget): Carlstedt Kolmodin och Ihre.
8:e utskottet (förslagslistor till tingets många val): Hellgren (20), P. Larsson (20), 1. Granberg (17), L. Norrby (20) och A. N. Bolin (20).
Tinget öfvergick derpå till behandling af de frågor, som man ansåg sig kunna afgöra utan beredning af utskott. Dessa voro hvarken många eller betydande.
Landshöfding Poignant hade dessförinnan ett längre anförande, hvari han närmare motiverade de framställningar i olika syften, som från länsstyrelsen gjorts till tinget och uppehöll sig derunder särskildt vid frågan om ändrad och skärpt skogslagstiftning för Gotland såsom en af dem, som borde ligga tinget varmast om hjertat.
Rogeringen hade infordrat yttrande om föreslagen inskränkning i tiden för jagt å elg! från 1—15 Sept. Hr Bergman ansåg att tinget härutinnan. saknade erfarenhet, hvaremot hrr M. Larsson och P, Larsson föreslogo att tinget skulle instämma i riksdagens mening. Dori instämde hr Ihre. Tinget beslöt derefcer att tillstyrka riksdagens förslag.
Hr P. Larsson hade föreslagit att anslag för 5 år och dessutom för i år skulle baviljas — till inköp af landstingstidskriften. — Fjorårets ting hade glömt detta ärende. Tinget biföll motionen.
Efter hemställan af tingets kamrerare beslöt tinget att anmoda k. m:ts befallningshafvande att vidtaga åtgärder på det 37 kr., tillkommande landstinget sedan 1884, men af statskontoret oredovisade, måtte slutredovisas.
Tinget åtskildes kl. 1/2 1 i dag för att åter samlas i morgon kl. 9 f. m.
I afton gifves för tiogets ledamöter supé på länsresidenset.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 September 1891
N:r 150

Publicerat

Egendomen

Rosendal i Follingbo har i dagarne af hr O. V. Ålander sålts till hemmansägaren K. J. Högberg, Autsarfve i Fole, för, såsom det uppgifves, ett pris af 130 tusen kronor.
I köpet ingingo inventarier och gröda. Tillträdet skedde genast.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 Juli 1891
N:r 111

Publicerat

En af hjertlighet och uppriktigaste saknad präglad fest

var den, som i lördags afton å tingsstället Alleqvia af en del häradsbor i norra häradet gafs för afghende domhafvanden, häradshöfding Alfred Waldenström.
Vid 5-tiden på e. m. samlades de till nära ett 50-tal uppgående festdeltagarna, bland hvilka märktes kronofogden och häradsskrifvaren, länsmännen, nämdemännen samt dessutom representanter för de flesta socknar inom norra häradet, i den bakom tingshuset belägna trädgården, der festbordet stod dukadt.
Hedersgästen helsades välkommen af riksdagsman Per Larsson i Fole, hvilken i några ord uttryckte den saknad man kände öfver att mista en domhafvande, som så förstått att vinna allas deras bjertan med hvilka han kommit i beröring. Han bad att få höja sitt glas för häradsböfding Valdenström samt önska honom lycka på hans nya verksamhetsfält. Minnet at honom såsom den erfarne, redlige, oväldige och städse tillmötesgående domaren skulle sent förblekna inom häradet.
Härefter fortsattes festen under gladt samspråk i det gröna, der man på äkta gotländskt sätt flitigt roade sig med varpkastning. Kl. 1/2 10 serverades i tingssalen en utmärkt supé, och efter densamma möttes man åter i trädgården, som nu belystes af kulörta lyktor.
Vid bålen begärdes först ordet af kapten Broander, som ännu en gång bad att få tacka häradshöfding W. för hvad ban som domare inom häradet uträttat, tillörskande honom lycka och framgång i hans fortsatta arbete, Skålen tömdes under hurrarop.
Häradshöfdiog Waldenström svarade synbarligen rörd: Under de snart 14 år han suttit som domare i norra häradet, hade han lärt sig att sätta värde på dess innebyggare. Innan det blef okterkalleligen beslutadt, att han skulle lemna Gotland, hade han icke så mycket tänkt på hvad detta innebar, men nu kände han, hura han fäst sig vid hvad han nu gick att lemna. Han hade här lärt känna en fridsam, rättänkande befolkning, som alltid kommit honom till mötes med förtroende. Han tackade den härför. Han framförde också sitt tack till de tjenstemän af landtstaten, med hvilka han som embetsman kommit i beröring och hvilka alltid gått honom till handa af vänskap långt utöfver hvad plikten fordrat, han tackade nämden för troget och godt samarbete i domarevärfvet och uttalade till slut en hjertlig lyckönskan för häradets framtida välgång samt bjöd de närvarande, af hvilka han troligen aldrig mera finge återse de flesta, ett sista farväl.
Efter detta tal stod rörelsen att läsa i allas ansigten och det var säkert med känslor af den uppriktigaste sympati, som ett lefve härpå höjdes för talaren.
Kommissarien Smedberg utbragte ett tack till häradshöfding Waldenström från landtstatens sida och riksdagsman Larsson tolkade den nuvarande nämdens känslor af saknad öfver att mista en nitisk och I ordets bästa bemärkelse human domare. Nämdeman Granberg, Granskogs i Dalhem, talade å f. d nämdemännens vägnar, hr Larsson, Endregårda, framförde sitt tack till hr W. särskildt såsom ägodelningsrätters ordförande och hemmansägaren Jacobsson, Nors å Fårön, bad att få säga häradshöfding Waldenström ett tack och ett farväl. Litteratör Sandberg talade till den afgående domaren & den gotländska pressens vägnar, betonande att häradshöfding W. genom sitt under inga omständigheter svikande tillmötesgående mot densamma förtjenade icke blott dess, utan hela den gotländska allmänhetens bjertliga tacksamhet.
Gång efter annan under dessa i sanning stämningsfalla, vemodiga timmar upplystes parken af bengaliska eldar, bland hvilka flammade hedersgästens namnsehiffer.
Klockan hade emellertid blifvit öfver midnatt. Hr M. Larsson å Skäggs tackade nu i ett humoristiskt anförande festens båda värdar, riksdagsmannen Larsson och kommissarien Smedberg. Ännu en gång bjöd häradshöfdipg Valdenström de församlade ett tacksamt farväl. Det vore vänners sed att i afskedets stund se blott till de ljusa sidorna och glömma de mörka. Men han kände, att hvad som i afton sagts honom hade gått från bjertat och derför hade all denna vänlighet också kraftigt berört honom. Han tog med sig från denna fest ett minne af Gotlands Norra härad som sent skulle förblekna. Tack och farväll
Härmed afslöts den särdeles angenämna och lyckade afskedsfesten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106

Publicerat

Gotländingarne

komma att vid de stora idrottstäflingarne i Stockholm nästa vecka uppträda två gånger. Första gången blir sjelfva pingstdagen, då omedelbart efter gymnastikuppvisningarnas slut pärk kommer att spelas af två lag på Svea gardes kaserngård. Äfven tisdagen 19 Maj äger en uppvisning rum. Den 18 Maj, annandagen, äger stångstörtningen rum. Tre skottar komma att, utom våra gotländingar, deltaga i denna täflan.
På grund deraf, att bollspelsöfningarne blifvit till tiden något ändrade än hvad från början var meningen, måste de gotländske idrottemännen afresa härifrån redan lördagen 16 Maj i stället för på söndagen och man har bedt osar meddela, att såväl bollspelarne som stångstörtarne böra samlas på gamla artillerigården i Visby lördagen 16 Maj kl. 1/2 7 e. m.
De personer från landsbygden, hvilka komma att deltaga i bollspelet i Stockholm äro: Aug. Pettersson, Follingbo; Karl Jakobsson, Buttle; E. Danielsson, Veskinde; viktor Bolin och O. Göransson, Sproge; Niklas Pettersson, Mästerby; Oskar Jakobsson, Väte; O. Hägg och J. Hägg, Hejde; O. Nilsson, Roma; Axel Eklund, Fole och Karl Karlsson, Fröjel samt skollärare Bendelin, Veskinde.
Dessutom är en möjlighet att ett 10tal Alskogsbor komma att medfölja för att spela frampärk.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Maj 1891
N:r 73

Publicerat

I val till landstingsmän

för norra häradet deltogo 21 fullmäktige. Dervid återvaldes kapten K. T. Broander (21 röster), O. L. Björkegren, Angelbos i Lärbro (19), direktör K. W. Gardell (18), Lars Granberg, Granskogs i Dalhem (14) och L. N. Eklund, Nygårds i Fole (12) samt G. Källström (16) efter nämdeman O. Löfvenberg, Lauhage i Stenkyrka.
Till ersättare återvaldes J. V. Smedberg, Möllbos i Halla, J. Arvidsson, Glammunds i Akebäck och P. Johansson, Vellarfve i Roma (hvardera 15 röster) samt O. Hedström, Ekes i Bro, M. P.
Broström, Broa å Fårön och A. Englund, Stora Banna i Lärbro.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Maj 1891
N:r 73

Publicerat

Folkskoleinspektörernasberättelser

för år 1890 har nu inkommit till domkapitlet.
Inspektören för norra inspektionsområder, kyrkoherde Odin omförmäler:
Skoldistriktens antal äro fortfarande 42, de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 (Akebäck och Kappelshamn) och småskolorna 24, alla fasta. Småskolornas antal ha ökats med 3 (Hejnum, Tingstäde och Rute) samt en ny klassafdelning i Visby småskola.
På landsbygden praktiseras ännu afdelningsläsning i 10 folkskolor till följd af brist på småskolor.
Utom de nämda undervisningsanstalterna ha under året 2 enskilda skolor (i Visby) och 6 fortsättningsskolor (Visby, Barlingbo, Follingbo, Gothem, Norrlanda och Sjonhem) — således 1 mindre än 1889 — och 8 repetitionsskolor varit anordnade. Af dessa sistnämda, som allt mer synas förlora sitt intresse, ha de i Källunge och Fole icke haft någon lärjunge.
Undervisniog i slöjd för gossar har meddelats inom 13 distrikt i 15 skolor, nämligen i Visby 2 samt 1 i Fole, Lokrume, Follingbo, Veskinde, Hangvar, Othem 2, Roma 1, Björke 1, Halla 1, Hörsne 1, Östergarn 1 och Guldrupe 1, således 3 flere än 1889. Derjämte har undervisning i handaslöjd för flickor meddelats i 14 skolor inom Visby, Barlingbo, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Endre, Stenkyrka, Tingstäde, Fårö, Lärbro, Othem, Boge, Roma och Dalhem.
I alla dessa undervisningsanstalter ha under 1890 varit anstälda 49 ord. folkskolelärare, 1 ord. lärarinna, 1 e. o. lärarinna, 2 biträdande lärarinnor, 2 lärarinnor i mindre folkskola, 2 småskollärare och 28 småskollärarinnor eller tillsammans 85, hvadan personalen under året ökats med 1 ord. lärare och 4 småskollärarinnor. Undervisning i slöjd har vanligen meddelats af skolornas egna lärare. Folkmängden, som förra året inom detta område nedgått till 28,376 personer, har under 1890 ytterligare minskats med 83, hvaremot antalet i skolåldern varande barn, som 1889 utgjorde 4,137 under 1890 ökades mel 27. Af dessa 4,164 barn ha i folk- och småskolorna undervisats 3,600, i allm. läroverk och specialskolor 171, i enskilda skolor 78 och i hemmen 46. Saknat undervisning ha 266 barn, deraf 211 efter slutad kurs, 24 på grund af sjukdom och 31 af annan anledning. Om 3 barn från Fårö saknas uppgifter. I medeltal har på hvarje lärare kommit i folkskolun 49, i småskolan 26 barn.
Medelprocenten för skolgången inom området har utgjort 94,45 proc. Ehurn — säger inspektören — det ännu torde vara för tidigt att draga några slutsatser, vill det dock synas som om skolgångstatistiken och dess offentliggörande skulle medföra god verkan. Ofta är det ett fåtal barn som äro mycket försumliga.
Nytt skolhus har uppförts å Kappelshamn, reparationer ha unförts i Rute och Tingstäde. Ökad undervisningsmateriel har anskaffats på flere ställen.
Utgifterna för skolväsendet utgjorde under året 96,938 kronor 87 öre, hvartill staten bidrog med 29,717 kr. 62 öre. Hvarje barn har sålunda kostat staten 8 kr. 25 öre, distrikten 18 kr. 67 öre. Men om i denna fördelning medräknas utgifterna under året för lokaler, underhåll och inventarier, så blir distriktens kostnad endast 11 kr. 68 öre för hvarje barn.
Alla områdets skolor har inspektören under året besökt, likasom de enskilda skolorna, deremot icke fortsättningsskolorna. Under året ha utfärdats 14 utförligare promemorior och skrifvelser till olika skolråd.
— För södra området meddelar inspektören, kyrkoherde J. Uddin:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindre folkskolarna 2, småskolorna 27.
Tillsammans med högre folkskolan i Klinte och Fridtorps skola är antalet inalles 74.
Lärarepersonalen var under år 1890 75 personer, deraf 39 ord. folkskollärare, 4 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskollärare, 26 småskollärarinnor, 1 lärare i högre folkskolan oeh 1 lärarinna vid Fridtorp.
Fortsättningsskolor med statsanslag ha varit anordnade i Fardhem och Hablingbo.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14, för flickor i 23 distrikt.
Nytt skolhus har Rone anskaffat i Ronehamn för 8000 kr. Skolhusens antal är 51.
Antalet barn i skolåldern 31 Dec. 1890 var 3,318. Af dessa ha 3,069 under året undervisats, 240 deremot icke; om 9 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn för hvarje lärare var i folkskolan 49, i småskolan 22.
Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 26:19; på hvarje person inom distriktet belöpte sig för folkskolväsendet kostnaden till kr. 2: 34.
Undervisningsmateriel hade under året inköpts för 1,299 kronor.
Inspektion har skett i alla distriktets skolor. s. k. kretsmöten ha hållits. Till skolråden utfärdades 26 promemorior i skolans angelägenheter.
Skolgången — säger insp. — tycka blifva bättre för hvarje år, hvadan skolgångsprocenten stadigt höjer sig. Medelprocenten i folkskolorna som år 1887 var 88,7 proc. uppgår 1890 till 94,5 proc., då ej sjukdom och naturhinder medräknas. Förhållandet är detsamma i småskolorna, der medelprocenten 1887 var 90, men år 1890 95 proc. Främsta platsen för 1890 intages af folkskolan i Sproge och småskolan på Burgsvik. Skamplatsen ha fortfarande folkskolan på Näs och småskolan i Lojsta. Dock har äfven i dessa förbättring inträdt. I Rone, Hablingbo och Silte har skolgången varit allt annat än berömlig, men det börjar ljusna äfven der. Inspektören påpekar vigten och nödvändigheten af att barnen vid frånvaro begära lof, och lägger föräldrarne på hbjertat att i detta afseende hjelpa skolan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Maj 1891
N:r 69

Publicerat

Fole mekaniska Verkstad

tillverkar som specialitet:
Lokomobiler.
fasta ångmaskiner och ångpannor,
Radsåningsmaskiner af flere olika storlekar,
Pumpar för olikartade behof,
Rör och rördelar
af alla dimensioner till billiga priser.
Från lager realiseras:
Ett parti stitttröskverk
(för en till sex dragare) till ytterst nedsatta priser. Kataleger på bogäran.
J. Wigström.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Maj 1891
N:r 68

Om Oss Drivs med WordPress