Förlovade.

Simon Carlson Hästnäs.
och
Kerstin Rydholm Visby.
Fränsta d. 23/12 1928.
Meddelas endast på detta sätt.

Predikant
Knut Hedman Stånga.
och
Stina Mährling Ljugarn.

Arvid Broander Helmy Werkelin
Fårö, julafton 1928.

Valter Olsson
och
Dagmar Hägg
Västkinde.

Sven Eklund
och
Lizzie Jacobsson

Torgny Persson Fide.
och
Ruth Nilsson Grötlingbo.

Gustav Karlsson Stenkyrka.
och
Linna Östergren Ljugarn.
Julafton

Albert Eriksson Grängesberg.
och
Margit Pettersson Björke.

Sven Johansson Nybro.
Anna Cedergren Hemse.
Meddelas endast på detta sätt.

Gösta Hallin
Hildur Olofsson.
Vallstena.

John Andersson Stånga.
och
Emma Mattsson Sproge.

Ernst Gardell
och
Ida Söderdahl.
Julafton.
Meddelas endast på detta sätt.

Calle Wallin Visby.
och
Vivi Öster Horndal.
Julafton.
Meddelas endast på detta sätt.

John Johansson
Hulda Larsson.
Hemse.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 December 1928
N:r 302

Jemlikt 4 § i lagen

angående handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres, att i handelsregistrets afdelning för aktiebolag och andra bolag, som icke äro handelsbolag, denna dag intagits följande anmälan:
Den 21 Augusti 1887 antogs och den 2 September s. å laststäldes af Kongl. Majt bolagsordning för Burgsviks Mejeriaktiebolag, som har till ändamål att vid Burgsvik i Öja socken driva mejerirörelse och i öfrigt åvägabringa sådana företag som med nämda rörelse kunna stå i sammanhang och af bolagsstämma beslutas. Aktiekapitalet utgör 5,000 kronor 1 ördeladt i 100 aktier å 50 kr, stälda till viss man och tillfullo iubetalta. Bolagets styrelse har sitt säte å Burgsvik i Öja socken. Tillkännagifvanden för aktieegarne införas icke i tidning. Styrelsemsdlernmarne äro kyrkoherden Nils Petter Gadd i Öja, hemmansägaren Jonas Petter Mogren i Öja, folkskolläraren Petrus Stefanus Hartman i Hamra, hemmansägaren Jacob Jacobsson, Lilla Sindarfve i Hamra och hemmansegaren Båtel Ostarman Fride i Fide socken. Rätt att teckna bolagets firma tillkommer endast kyrkoherden Nils Petter Gadd.
Visby i Landskansliet 2 Juli 1888.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Juli 1888
N:r 54.

Regleringen af länsmansdistrikten på Gotland,

beaktad 14 December 1877, har nu, på grand af dödsfall, trädt i verkställighet inom länets södra fögderi. På grund häraf utgöres nu: länsman J. A. Lindströms distrikt af Hobugs, Grötlinge och Hemse ting. samt Habblingbo pastorat af Habblinge ting, eller socknarne Habblingbo, Silte, Hemse, Alfve, Eke, Rone. Grötlingbo, Hafdem, Näs, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre;
kronolänsmannen Enemans distrikt, af Fardhems, Garda och Burs ting, jämte Ejsta pastorat af Habblinge ting, bestående at socknarne Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Burs, När, Lau, Stånga, Etelhem, Garda, Alskog, Lye, Sproge och Ejsta; samt
kronolänsmannen M. E. Svallingssons distrikt af Stenkumla, Banda och Hejda ting, eller socknarne Stenkumla, Vesterhejde, Träkumla, Vall, Hogrän, Atlingbo, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Hejde, Väte, Klinte och Fröjel samt Visby södra landsförsamling.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Juni 1888
N:r 46

Landtmätare, medhjelpare och elever,

tjenatgörande i Gotlands län år 1888 äro:
Förste landtmätaren L. T. Jacobson, Bolex, Eskelhem. Komm.-landtm. F. R. Cedergren, Mölner, Klintehamn; K. M. R. Strömberg, Skägg, Veskinde; J. O. Sylvan, jägmästare, Visby; K. G. Kökeritz, Garda, Etelhem; Oskar Warfvinge, Visby; E. A. Arnelius, kapten, Visby; Ax. Ytterberg, kapten, Visby; Hugo Wennemo, kapten, Fide, Burgsvik; frih. A. R. Kruuse, major, Visby; v. komm.-landtm. Fr. L. Walgrén, kapten, Visby; Viktor Schyl, Klintehamn.
Medhjelpare med vidsträcktare verksamhet: hos förste landtmät. L. P. Jacobson: löjtnant Gust. Köhler; hos komm.-landtm. F. R. Cedergren: löjtn. Karl Bolin.
Öfrige medhjelpare: hos komm.-landtm, Strömberg: kaptenen Abr. Lange och löjtnanten Gust. Sahlin; hos jägmästaren J. O. Sylvan A. H. Nyman; hos komm.-landtm. Kökeritz: Knut Köhler; kos komm.-landtm. E. A. Arnelius: löjtnanten E. L. Löwenberg; hos komm.landtm. frih. Kruuse: löjtn. E. L. Löwenberg; vice komm.-landtm. V. Schyl: A. H. Nyman intill slutet, af år 1889 de tider då Nyman icke sysselsättes af Sylvan.
Elever: hos C. M. R. Strömberg: löjtnant. V. Lindberg; hos J. O. Sylvan: underlöjtnanten Sam. Sylvan.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Juni 1888
N:r 46

Från landsbygden. Fide.

FIDE, 3 dec.
Offerfest hölls i kommunalordf. Oscar Wessmans hem sönd. den 2 dec. kl. 2 e. m. för Öja—Fide friförsamling. Pastor J. O. Huggström predikade över Matt. 21: 1-9. Därefter gjordes en insamling för missionen som uppgick till kr. 271: —, även förekom sång och bön.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 December 1928
N:r 286

Från landsbygden. Fide.

FIDE, 15 nov.
Omkring 500 ton sockerbetor ha i höst inägts vid härvarande järnvägsstation. Betorna ha i regel varit jämngoda och välväxta.
16 mm, regn föll i går afton mellan k1. 4 och 2,30 e. m. Gårdagens regn var rekordartat. Vattendragen i det närmaste bräddfylldes under den intensiva nederbörden.

Gotlands Allehanda
Lördagen 17 november 1928
Nr 271

Studenternas fredskampanj!.

Pastor Palmgren, Stockholm, talar i Fredstrågan å möten på följande patser inom Gotlands län:
Till den 14 nov. 1928, Vallstena den 15, Vesterhejde den 16, Boge dan 17, Gothem den 18, Dalhem den 19, Roma den 20, Väte den 21, Ala den 22, Katthammarsvik den 23, Guldrupe den 24, Buttle den 25, Etelhem den 26, Garda den 27, Ljugarn den 28, Lau den 29, Burs den 30, Hemse den 1 dec., Linde den 2, Rone den 3, Lojsta den 4, Stånga den 5, Grötlingbo den 6, Öja den 7, Vamlingbo den 8, Fidenäs den 9, Näs den 10, Havdhem den 11, Silte den 12, Eksta den 13, Fardhem den 14, Klintehamn den 15, Sanda den 16, Eskelhem den 17, Tofta den 18, Lummelunda den 19, Stenkyrka den 20, Hangvar den 21, Kappelshamn den 22, kl. 8 varje afton.
Såvidt ej av lokala förhållanden annat bestämmes. Efter föredraget visas en uppseendeväckande bildserie (ljusbilder) dels från världskriget, samt »krigets nya skepnad».
Entré 35 öre.
Sv. Freds- & Skiljedomsföreningen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 14 November 1928
Nr 268

Nötboskapspremieringen 1923

inom Gotlands södra underdistrikt äger rum:
under maj månad
den 22 kl. 10 f. m vid Koparve i Alva, kl. 4 e.m. vid Hablingbo mejeri
den 23 kl. 10 f. m vid Fagerdala i Fida, kl. 4 e.m. vid Vamlingbo mejeri
den 24 kl. 10 f. m Norrkvie i Grötlingbo, kl. 4 e.m. vid Sågplatsen i Havdhem .
den 25 kl. 10 f. m vid Torgplatsen i Hemse, kl. 4 e.m. vid Sigdes i Burs
den 26 kl. 10 f. m vid Närs mejeri, kl. 4 e.m. vid Bjärges i Lau
den 28 kl. 10 f. m vid Bote i Alskog, kl. 4 e.m. vid Kyrkebols i Garda
den 29 kl. 10 f. m vid Lye sko hus. kl. 4 e.m. vid Stånga malm
den 30 kl. 10 f. m vid Hägvalls i Linde, kl. 4 e.m. vid Levide mejeri
den 31 kl. 10 f. m vid Hallsarve i Fardhem.

Till efterrättelse meddelas:
1:o) Att anmälningar för registrering och premiering av hondjur i flock böra vara verkställda hos tjurföreningarnas ordförande senast dagen före mötena; att ålder och härstamning skola ordentligt antecknas å anmälningssedeln och att härytamningsbevis företes för alla djur, som anmälas för registrering i Riksstamboken eller någon dess förberedande avdelning;
2:o) För att kunna införas i riksstamboken över Svensk ayrshireboskap eller någon av klasserna III viler IV i förberedande avdelningen, skall djuret självt eller dess moder hava en mjölkavkastning motsvarande minst 100 kg. smörfett pr år — — — under vart och ett av två på varandra följande år eller såsom medeltal av tre på varandra följande år. Till registrering anmält hondjur skall hava fyllt 3 år.
3:o) Tilläggspris för föreningstjur, som under minst tre år varit i samma tjurförenings ägo, må icke utdelas utan att för premieringsnämden uppvisats minst fem honliga avkomlingar av tjuren i en ålder av lägst 1 ½ år.
4:o) Premiering av enskilda hondjur och utdelande av frisedlar förekomma ej.
Å premieringsnämdens vägnar
Johan Johansson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Maj 1923
N:r 102

Visby skyttegille

hade såsom innehafvare Visborgs skyttegilles vandringspokal jämte tillhörande album i går anordnat täflan, i ensklld fält, skjutning vid Suderbys i Västerhejde. Ledare af täflingen var vaktmäst. O. Molin med biträda af tygund.-off. H. Johansson och furiren K. R. Karlsson. Ägaren af Suderbys, hr A. T. Persson, hade upplåtit sin våning för skyttarnas förplägnad och till expedition.
Prisutdelningen förrättades af tygförvaltare C. J. Wennersten ensligt följande lista:
Pokaltäflingen.
Visborgs skyttegilles vandringspokal för fältskjutning med tillhörande album eröfrades af Visby skyttegille för 36 träffar af en grwp bestående af brr C. J. Johansson, K. A. Johnsson, Holger Olsson, A. Ekvall och J. Olsson, Närmast kom Visborgs skyttegille mad 34 •träffar och Klintes skyttegille med 31 träffar.
Visby skyttegilles hedespris, en silf., verbägare, tillföll B. Barngren i Fårösunds kustart.-,det. såsom bäste skytt för dagen, 23 träffar.

Insatsskjutning.
III klass:

  1. B. Bomgren, Fårösund 10 träffar 5 kr.,
  2. G. Lindbom, Klinte 9 t. 4: —,
  3. C. J. Johansson, Visby 9 t. 4:—,
  4. J. Hagberg, Tingstäde 8 t. 3:
  5. A. Persson, Fide 8 t. 3:—,
  6. furir Ahlström, Visborg 8 t., 3:—,
  7. H. Olsson, Visby 7 tr. 2:50,
  8. A. Nyström, Fole 7 tr. 2:50,
  9. furir Levin, Visborg ?tr. 2:50,
  10. O. Johansson, Tofta 7 tr. 2:50,
  11. M. Larsson, Dede, 7 tr. 2:50,
    12 furir Åberg, Visborg 7 tr. 2:50,
  12. O. Cedergren, Burs 7 tr. 2:50,
    14, löjtn. Ekelöf, Visborg 7 tr. 2:50,
  13. J. vänder, Hafdhem 7 tr. 2:50
  14. C. Gahnberg, Tofta 7 tr. 2:50
  15. A. Möllerström, Dede 7 tr. 2:50,
  16. Hugo Johansson., Visby 7 tr. 2:50,
  17. L. Larsson, Barlingbo 7 tr. 2:50,
  18. A. Ekvall, Visby 7 tr. 2:50.
    II klass: 1:a pris A. Olsson, Hogrän 8 tr. 4 kr., 2. K. A. Johnsson, Visby 8 tr., 4:—, 3. E. Eriksson, Dede, i7 tr. 3:50, 4. K. Lindbom, Klinte 7 tr. 3:50 5. G. Eriksson, Visby 6 tr. 2:50, G. E. Gustafsson d:o 2:50, 7. H. Åkerbäck, Burs 6 tr. 2:50, 8. F. Wallin, Klinte . 6 tr. 2:50 ,9. G. Pettersson, Hogrän 5 tr. 1:—, 10. 248/3 Andersson, Visborg 5 tr. 11. V. Cedergren, Burs 5 tr. 1:—.
    I klass: la pris A. Nilsson, Barlingbo 6 tr. 3:—, 2. A. Engberg, Burs 5 tr. 2:—, 3. K. Dassow Visby 5 tr. 2: :- 4. A. Johansson, Dede 4 tr.

Extra skjutningar.
III klass:
1:a pris furir O. Wallin, Visborg 16 träffar 6 kr.,

  1. löjtnant E. Råberg, d:o 16 tr. 6:—,
  2. O. Cedergren, Burs 14 tr. 4:—,
  3. J. Söderberg, Visborg 14 tr. 4:—,
  4. furir J. Ahlström, d:o 14 tr. 4:—,
  5. O. Molin, Visby 13 tr. 3:—,
  6. B. Bomgren, Fårösund 13 tr. 3:—,
  7. furir K. Levin, Visborg 13 tr. 3:—,
  8. E. Friberg, Visby 13 tr. 3:—,
  9. B. Larsson, Fårösund 13 tr. 3:—,
  10. N. Kometh, Visby 12 tr. 2:-,
  11. O. Johansson, Tofta 12 tr. 2:—,
  12. J. Hagberg, Tingstäde 12 tr. 2:—,
  13. furir A. Åberg, Visborg 12 tr. 2:—,
  14. J. OIsson, Visby 12 tr. 2:—,
  15. J. Ekedahl, Ekeby 12 tr. 2:—,
    II klass: 1:a pris K. A. Jonsson,b Visby 12 tr. 4 kr., 2. 287/1 Johansson, 12 tr. 3:50, 3. G. E. Gustafsson Visby 12 tr. 3:50, 4. E. Eriksson, Dede 11 tr. 3:— 5. A. .Wedin, Fole 11 tr. 3:—, 6. P. \’Wallin, ,Klinte 10 tr. 1:50, 8. Arvid Johansson, Visby 10 tr. 1:50. I klass: 1:a pris A. Johansson, Dede 8 tr. 2 kr. 2. K. Högberg, Fole 7 tr. 1:—, 3. C. J. Lundén, Visby 4 tr. 1:—, Arvid Nilsson, Barlingbo 4 tr. 1—.
    Etter prisutdelningen höll tygförvaltare Wennersten ett kort varmhjärtadt fosterländskt tal, i hvllket tal. oetonade skytterörelsens betydelse, utbringade ett lefve för konung oh fosterland och framförde ett tack till värdfolket och till damerna som med skjuts utrest från Visby för att närvara vid täflingen, och slutligen till anordnarna af täflingen, hvilken af skyttarna allmänt betraktades som on af de mest välordnade fältskjutningar som någonsin förekommit .på Gotland.
    I täflingarna deltogo 99 skyttar och i täflingen om vandringspriset 13 föreningar.
    Hemresan skedde mad sista tåget för dagen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari
N:r 43

Väg- och vattenbygnaderna i länet.

Under 1913, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga samlade, erhöll länet af statsanslaget å 500,000 kr, för understödjande af brobygnader och företrädesvis mindre hamnbygnader samt upprensning at liar och farleder ett belopp af
67,300 kr till utvidgning och förbättring af Slite hamn, hvilket företag beräknades kosta 116 000 kr.
Af beloppet, en miljon kr., för understödjande medelst lån at sanka trakters odling erhöll länet följande summor:
Till nygräfning af den s. k. Humlegårdsån i och för torrläggning af mark, tillhörande hemmanen Rovalds, Söjvide, Ungbanse m. fl. hemman i Eskelhems socken, hvarigenom skulle vinnas en vattenbefriad mark af 69,os hektar och 12,78 hektar nyodlad åker med en beräknad kostnad för afdikning af 9,023 kr. och för odling af 1, 27 kr., ett lånebidrag af 7,500 kr.; till nygräfning af floddiken genom och från ägorna till Hejde prästgård, Kvie, Skogs, Dans, Väntinge, Forsa och Munsarfve hemman uti Hejde looken, vattenbefriad mark 123,76 hektar, nyodlad åker 19,98 hektar, heräknad kostnad för afdikning 11,470 kr. och tör odling 2,398 kr., ett lånebidrag af 11,470 kr., till torrläggning oeh delvis odling af vattenskadad mark, tillhörande Kattlunds, Uddvide, Domerarfve, Rovalds, Sallmunds, Sandes, Frixarfve, Lunds, Botvide, Linge, Bölske, Liffride.
Österby, Nygranne och Odvalde uti Grötlingbo och Fide socknar, vatten-befriad mark 134,47 hektar, nyodlad åker 12,21 hektar, beräknad kostnad för afdikning 12,029 kr. och för odling 1,465 kr., ett lånebidrag af 12,020 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Frixarfve, Uddvide, Domerarfve, Kattlunds, Botvide, Rovalds, Gansarfve, Lunds och Sles hemman uti Grötlingbo socken, vattenbefriad mark 52,89 hektar, nyodlad åker 16,12 hektar, beräknad kostnad för afdikning 6,100 kr. och för odling 1,933 kr., ett lånebidrag af 6,100 kr.; till torrläggning och odling af sank mark, tillhörande Norrbys och Busatfve hemman uti Othems socken, vattenbefriad mark 42,26 hektar, nyodlad åker 9,14 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,496 kr. ocb för odling 1,096 kr , ett lånebidrag af 3,190 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Mästerby annex, Grens, Ammor, Ejmunds och Pilungs hemman jämte en lott i Fjäle myr uti Mästerby socken, vattenbefriad mark 45,22 hektar, nyodlad åker 1,83 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,128 kr. och, för odling 220 kr, ett lånebidrag af 3,120 kr.
Inspektioner. Väg- och vattenbygnadsstyrelsen lät under 1913 besiktiga och kontrollera 12 hamnarbeten och 9 vattenaftappningsarbeten samt en del järnvägar.
I Kappelshamns hamn befann uppgrundning ha skett af sand, tång och gyttja längst in vid den inre smala delen af bryggan. Djupet ytterst vid bryggans ända var 3,5 till 4,0 meter. Byggan liksom den yttre norra förtöjningskistan voro i fullgodt skick, men behöfde tjärstrykas. Den inre södra kistan var däremot myckot dålig och tarfvade nya yttre hörnståndare och nya stöttor till förtöjningspållare, hvarjämte plankläggningen behöfde lagas.
I Visby hamn har under de senare åren muddring verkstälts dels i inloppet, som afsevärdt breddats, dels i yttre hamnens södra del, där djupet upptages till 5 meter. För kajbygnad längs yttre hamnens södra sida voro kistor utsatta, och murning var påbörjad utefter en längd af omkring 90 meter. Kajer och vågbrytare voro i godt skick, och ingen anmärkning förekom mot underhållet.
I Ljugarns hamn voro en del af de skyddande betongblocken anrätta i vattengången, och en del virke uti äldre stenkistor närmast land var skadadt. För öfrigt var den af stenkistor med plankdäck utförda hamnbryggan und,rhållen i fullgodt skick. Djupt innerst var 2,0 meter och tilltog småningom utåt, så att det vid midten af bryggan var 3,0 meter och vid yttre ändan på insidan 5,0 meter och på utsidan 5,2 meter.
Vågbrytarna i Nabbens hamn äro från början utförda af allt för liten kullersten och voro till stor del raserade af sjön. Fiskarena hade äfven afsiktligt genombrutit hamnarmarna, i tro att strömmen skulle rena hamnen, som uppgrundats af tång och sand. Tvänne från början dåligt gjorda pirkistor finnas, hvilka voro i försvarligt skick. I inloppet var djupet 0,8 till 0,9 meter på bergbotten. Någon möjlighet att förmå fiskarena iståndsätta hamnen syntes knappast förefinnas.
Såväl de af kullersten utförda bägge vågbrytarna som de två afslutande pirhufvudkistorna i Djupdya hamn voro i försvarligt skick. Djupet i inseglingsrännan, där bottnen består af kalkstenshäll, var oförändradt, och syntes djupet äfven i öfrigt vara bibehållet. Mot underhållet förekom ingen anmärkning.
I Herta hamn voro östra hamnens vågbrytare och brygga i mycket dåligt skick. Västra hamnens vågbrytare, som äro uppförda af liten kullersten, hade slunkit ihop, men gåfvo likväl skydd. Kistorna vid inseglingen voro något angripna af röta i de öfver vattnet belägna delarna, men voro i öfrigt förs varliga. Djupet i inseglingsrännan uppgick ej till fullt 1,0 meter och aftog småningom härifrån in mot land. Bottnen i hamnen utgöres af sand.
Hamnarmarna i Tomteboda hamn voro fortfarande i mycket dåligt skick och bestå af stenrös till obetydlig höjd. Kistorna vid inseglingen voro försvarliga. Djupet i inseglingsrännan var endast 0,7 meter, och utanför inloppet finnes en afsevärd sträcka berghäll på samma djup.
I Hus hamn voro de af kullersten bygda hamnarmarna i godt skick. Pirhufvudena bestå af stenkistor, hvilka voro i godt stånd, så när som på de öfversta skiften, hvilka voro angripna af röta. Vattendjupet i hamnen befans vara i inseglingsrännan 1,1 till 0,9 meter och i själfva hamnen 0,9 till 0,7 meter.
Vid Rone hamn var den af sten utförda rymliga bryggan väl underhållen. Störsra vattendjupet invid bryggan var 4,6 meter.
Något arbete i Nystrands hamn hade ej under senare år utförts. Hamnarmarna af stenkistor voro i försvarligt skick, ehuru ett och annat trä behöfde förnyas. Djupet i inseglingsrännan var 0,8 till 0,9 meter. Någon nämvärd uppgrundning syntes ej ha ägt rum.
Burgsviks hamn. Under 1911-1912 års vinter ombygdes omkring 25 meter af kajen med nya kistor i samband med att järnvägsspår utdrogs hamnarmen från den då nyligen färdigbygds järnvägen mellan. Hafdhem och Burgsvik. Yttre delen af hamnarmen är äldre, men var i ganska godt skick med undantag för en af mellankistorna, som tarfvade reparation. Djupet i inseglingsrännan var 3,9 meter, hvilket djup äfven förefans vid brohufvudet och yttre bron.
Vid Klintehamns hamn voro stenkajen och skoningen på vägen från land i godt stånd. Hamnbryggans yttre delar, som under de senare åren varit i ett mycket bristfälligt skick, voro nu under ombygnad med användning af samma bygnadsrätt, som tidigare anvandts, nämligen med stenfylda träkistor och trädäck. Djupet under medelvattenytan skall vara ?????????? ?? ?????? djupet till fredsställande, likaså längs_ kajens yttre hälft, men länds kajens inre hälft fans en uppgrundning af tång och slam uppgående från 0,3 till 0,5 meter.
Klintehamn—Snögrinda järnväg var färdigbygd. på sträckan Klintehamn — Klintebys. Bandelen Klintebys—Snögrinda var ännu ej påbörjad.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40