Etikett: Fårösund

Fårösund är den nordligaste tätorten på Gotland.

Publicerat

Från landsbygden.

Lärbro, 3 April.
Lärbro sparbank.
På senaste kommunalstämman upplästes revisionsberättelse för sparbankens räkenskapsår 1884—1885 och beviljades ansvarsfrihet för räkenskaperna under berörda tid. — Det kan kanske ej vara utan intresse att här framlägga de siffror, som då företeddes.
Sparbankens rörelse under detta räkenskapsår gestaltar sig sålunda: Insatts 8,363:28; uttagits 10,541:53; utlånts 14,372; inbetalta lån 11,0\’9:37; upplupna räntor & insatta medel 2,963:66; räntor å utlånta medel 8,883:09; omkostnader under året 147:07; räntevinst (förtjenst) 900:90.
Af ofvanstående får man en erinran om de dåliga tiderna, i det att från banken under året uttagits öfver 2,000 kr. mera än som under samma tid insatts; äfven de utlånta medlen öfverstiga de inbetalda med öfver 3,000 kr.
Sparbankens bokslut för 85 ter sig sålunda i sammandrag: Tillgångar 71,246:64; skulder 65,196:76; alltså ett öfverskott af (i egendom 600 kr. och i reseryfond 5,449:88) tillsammans 6,049:88. Det har varit med lugna steg, som denna inrättning uppnått sin nuvarande ställning. Att under dess tillvaro ingen nämnvärd förlust drabbat banken, torde få tillskrifvas styrelsens försigtighet och beräkning. Lönen för dess sträfvan har ej häller uteblifvit, utan visat sig i det odelade förtroende och tillit, som denna bank rönt ej blott af kommunen utan äfven af närgränsande socknar.

Fårösund, 8 April.
Fårösund,
som alltsedan midten at Februari varit isbelagdt, har i dag genom en tämligen stark sydostlig vind befriats från sitt kalla täcke. Isen drefs åt Fårölandet och gjorde der icke obetydlig skada på färjebryggan, sönderbröts sedan efter hand och upptornade sig på sina ställen långs med kusten i små hvita högar samt troppade slutligen af till hafs genom sundets norra gatt, till glädje och belåtenhet för en hel mängd godt folk, som med öppet vatten i sundet väntar på arbete, lif och rörelse på platsen. Denna fasta brygga har dock varit till oberäkneligt gagn och under hela gin tillvaro flitigt trafikerats af folk såväl från Fårö som storlandet, hvartill i väsentlig mån bidragit den af ett bolag nybygda ångqvarnen med sin såg, hvilka anläggningar haft liflig tillförsel af både säd och skog.

De befästningsarbeten
vid Fårösund, hvilka icke under gsistl. höst hunno fullbordas, skola nu fortsättas. Det är egentligen det södra batteriet, som synes skola blifva det bufvudsakligaste, hvilket återstår att fullborda, och hvartill under vintern framforslats betydliga massor kalksten och annat bygnadsmaterial. Månge arbetare från skilda håll af ön hafva i dågarne hit anländt för att söka arbetsförtjenst.
Under ingående vecka väntas

briggen Nordenskjöld
och kanonbåten Skagul, hvilka skola medföra flere grofva artilleripjeser för batteriernas bestyckning. För den besvärliga transporten af dessa kanoner från hamnbryggan till batterierna är ackord på förhand uppgjordt med person på platsen.

Den nya bryggan,
som för kronans räkning här är under arbate och på hvilken 15 till 20 man dagligen haft sysselsättning en längre tid, lär skola vara färdig till I Maj. De arbeten, som hittills hunvit utföras, hafva hufvudsakligen bestått af muddring, hvilken, med de enklare bjelpmedel man haft att tillgå, varit mycket arbetsam och tagit tid, synnerligast som allt utföres på det omsorgsfullaste.

Södra Gotland, 3 April.
En tröst i sorgen.
Af de vid »Kronvalls» fiskläge sorgligt omkomne tvänne hemmansägarne hittades onsdagen den 31 Mars liket af den ene Olof Hanssov, Bjerges. Alltsedan den sorgliga tilldragelsen inträffade ha forskningar gjorts i flere dagar af många vänner, men ej lyckats. Msn ofvannämde dag, då liket påträffades, voro endast tvänne personer nedgångna till stranden, deribland den aflidues son, som sjelf var dev förste som träffade sin hädangåovgne faderlik. Af likets långvariga befinnande i hafver kunde ej märkas mera än tväune mindre stötar, en i ansigtet ocn den andra å bakre delen å hutvadet. Kläderna befunnos för öfrigt oskadade. Ifriga forskningar pågå fortfarandefter den änvu i hafvet varande kamraten Olof Jakobsson från Hägur.

Å kommiunalstämmorna
i Mars härute i södret har i desa dagar varit fråga om kommunernas medgifvande till rättighet att i handelsboderna få sälja vin i mindre parti än 10 liter. Från flere håll har det sports att man ej antagit det nya förslaget, utan i stället bestämt sig för det gamla sättet, men med förbud på vissa ställen mot försäljning efter kl. sex lördagsaftnar.

Silte annexförsamling
har bestämt sig för att stundande sommar låta uppföra ett nytt folkskolehus; men »moderförsamlingen» kommer ej att bygga sin nya folkskola förr än sommaren år 1887.

Egendomligt straffad.
En f. d. båtsman hade begifvit sig åkande till hamnen och krogen. Båtemannen fick der, enligt vanan, för mycket eldvatten och blef svag, men hans stackars magra kamp ingenting annat än s. k. långhafre och förfrusna lemmar. Efter lång väntan för hästen, som i verkligheten tyckte bättre om att få stå stilla, hade kölden och hungern blott icke varit så plågsamma, kommer den alldagliga plågoanden ändtligen ut på skjutsen. Vår man faller i släden och — somnar. Några bebjertade förbiresande varseblifva skådespelet, stiga at sina fordon, binda båtsmannen på åkdonet (på det han ej skulle falla af och omkomma), samt sätta hästen i gång åt hemmet. Först hade de gode männen likväl skrifvit på en papperslapp, som de fastsatt på den sofvandes bröst: »ingen må lösa innehafvaren, som är en djurplågare». Men hästen går in på en köpmansgård, troligen i den tanken att här hitta något höstrå eller få en dryck vatten af någon barmhertig menniska. Här förhjelper man djuret vidare, med sin innehafvande last, på hemvägen. Kommen till nästgränsande socken, mötes en gumma, som icke kunde läsa skrifvet. Hon löser båtsmannen till händer och fötter. Och nu kunde båtsmannen ånyo fortsätta med sitt gamla handtverk, nämligen att handtera piska på barbariskt vis.

En olyckshändelse
inträffade månd. 5 April kl. 5 vid den vid »Nisseviken» varande klingsågen, i det att hemmansägaren Klas Lindqvist, Nisse, som var anstäld vid »klingan», råkade ut för det missödet att under sågningen få högra handen helt och hållet genomsågad. af klingan på det sätt, att de tvänne främre fingrarne och tummen samt den främre delen af handleden bortskuros och pulsådern m. fl. ådror derigenom kommo i stark blödnivg, hvarför förbindning genast måste verkställas. Den sårade forslades så fort sig göra lät till läkaren i Hemse, som rådde honom att inresa till Visby lasarett, hvarför extra tåg bestäldes. Den sårade har vid olyckstillfället lidit svår blodförlust.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 April 1886
N:r 28.

Publicerat

Briggen Nordenskjöld,

som i början af innevarande månad skall öfverföra till Fårösund artillerimateriel och red skap för de arbeten, som der skola utföras, började i torsdags att utrustas i Karlskrona.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 April 1886
N:r 28.

Publicerat

På kanonbåten Skagul,

som nästa månad väntas till Fårösund, äro kommenderade: schef kapten L. Palander; officerare: löjtnant H. R. Hamilton och underlöjtnant A. F. Gyllenkrook;
styrman underoffic. K. Rodehn;
artilleri-konstapel underoffic. af 2 gr. K. A. Svedberg;
skeppare underoffic. af 2 gr. F. E. Lindgren;
redogörare underoffic. af 2 gr. A. Pettersson; maskinister underoffic. af 2 gr. F. F. Fébr och underoffickorp. Brusquini.
— På briggen Nordenskiöld som likaledes skall till Fårösund, äro kommenderade: under-officerarne af 2 gr. J. Carlsson som artillerikonstapel, O. A. Lundin som skeppare.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 Mars 1886
N:r 24.

Publicerat

Arbetena vid Fårösund.

Briggen Nordenskiöld stäldes från och med gårdagen till varfsschefens i Karlskrona förfogande för öfverförande till Fårösund af så väl en del artillerimateriel som de redskap, hvilka erfordras för utförandet af anbefalda arbeten derstädes. Briggen skall förses med en månads proviant och erhålla följande besättningslista: schef, 1 löjtnant, 4 underofficerare, 41 gemenskap; tillsammans 46. Löjtnant K. F. Asker skall vara schef å briggen samt leda arbetena vid Fårösund i öfverensstämmelse med utfärdad instruktion.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Mars 1886
N:r 22.

Publicerat

Våra ångbåtars inseglingsförmåga

för sistl. år framgår af nedannämda siffror:

I afseende på förhållandet mellan intägten af person- och godstrafiken ställa sig siffrorna sålunda:

Högsta beloppet för passagerare har inseglats af »Gotland» med 25,097 kronor och för gods af »Klintehamn» med 33 354 kronor.
Följande varor hafva med bolagets ångbåtar utskeppats nämligen 154,052 kubikfot spanmål, 13,790 kubikfot potatis, 224 centner mjöl och gryn, 381 centner smör, 2,701 centner kött, 905 kubikfot strömming, 1,311 kistor ägg, 111 hästar, 394 nötkreatur och 285 tunnor cement.
»Gotlands» turer på Vestervik hafva inbragt omkring 1,270 kr. samt »Klintehamns» turer på Storugus omkring ett tusen kronor i nettoinkomst.
»Visby> har under året gjort 130 enkla resor och öfverfört sammanlagdt 3,825 passagerare, af hvilka 1,543 hade hytt- eller salongsplats och 2,282 fordäcksplats, samt derjämte 138 passagerare mellan Stockholm och Södertelje samt 318 mellan Kalmar och Borgholm. Fartyget har dessutom företagit tre lustresor, nämligen två till Fårösund och en till Klintehamn samt en extra tur till Fårösund för afhämtande och öfverförande af trupper till Stockholm.
»Gotlands» enkla resor mellan Visby och Stockholm utgöra 113 samt mellan Visby och Vestervik 26. Mellan de förstnämda bägge orterna hafva öfverförts 3,585 personer, hvaraf 1,827 hytt- och salongs- samt 1,758 fördäckspassagerare, samt dessutom 76 mellan Stockholm och Södertelje; mellan Vestervik och Stockholm hafva förts 30 samt mellan Vestervik och Visby 404 passagerare. För aflemnande af trupper och persedlar har en extra tur gjorts från Stockholm till Fårösund.
Under året har »Tjelvar» gjort 117 enkla resor och fört 3,725 passagerare, af hvilka 1,547 erlagt afgift tör hytteller salongsplats samt 2,178 för däcksplats; dessutom hafva 371 personer förts mellan Kalmar och Borgholm.
»Klintehamn» har till 25 sistl. November företagit 64 enkla resor mellan Gotland och Stockholm, hvaraf 46 turer omkring hela ön, 8 till och från vestra sidan samt 10 till och från östra sidan af ön. Å linien Stockholm—Gotland hafva 1,931 personer öfverförts, nämligen 908 bytt- eller salongs- och 1,023 däckspassagerare; dessutom 13 mellan Stockholm och Södertelje samt 628 mellan de gotländska landthamnarna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1886
N:r 21.

Publicerat

Dödsfall Kristina Maria

Att min kära hustru Kristina Maria efter flere års lidanden afled vid Fårösund den 2 Mars 1886 i en ålder af 59 år, 4 månader och 12 dagar, sörjd och saknad, tillkännagifves härmed slägt och vänner.
Nils Åkesson.
Ps. 473 v:na 1 och 2.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 Mars 1886
N:r 20.

Publicerat

Från landsbygden.

Norra Gotland, 28 Febr.
Huru kan det väl komma sig, att så sällan någon underrättelse från norra delen af »gutön» låter sig synas i vårt »Allehanda?» Skulle väl vi lefva så stilla och tillbakadraget, att vi ej skulle kunna hafva något att förtälja? Å, nej! Nog väga väl vi också några uns i samhällets vågskål så väl som de södra öborna, och nog kunna vi liksom de skrifva om snö, köld och rapphöns.
Men fast vi ej kunna skryta med att tåget staunar i snödrifvor och att köpingar skola organiseras, så kunna vi i stället framrulla storartade taflor, der fästningsverk uppföras, minor anläggas, och, stolta pekande på platsen, säga: se här den del af Gotland, som mest tilldrager sig vederbörandes omtanke, och se här det ställe, som i sitt framtida sköte kanske bär allas våra öden.
Till detta torde vi framdeles återkomma; vi vilja nu blott framhålla, med hvilken oro och bäfvan våra »rädda» emotse sommaren, ty då skall kriget börjas, mena de, alldenstund så stora kostnader nedläggas på försvarsverk vid Fårösund för statens räkning.

Kölden är här som på söder lika stark, om ej värre, ty vi äro litet längre från solen och hafva inga lokomotiv, som utsända sina varma ångor. Dock — fritt sagdt — skulle ett sådant snart behöfvas här, ty en god del af året skulle det hafva förtjenst med införandet af all hypoteksräntor till sta\’n, hvilka nu blifva oss öfvermäktiga. Och då dessa ej längre kunna honoreras, hvad skola vi då göra? Jo, då blifva vi torpare åt hypoteket. Sköna framtidsperspektiv !

Nu har en åtta dagars tid samfärdseln mellan Fårön och »storlandet» försiggått på den rätt säkra isen, som betäcker sundet; dock körde en person ner sig på densamma i går med helt par hästar, men lyckligtvis blefvo alla räddade, Äfven en stor del af Slitevik och Kyllejvik har gått till hvila, då deremot Kappelshamnsvik ännu glittrar med sina 1ekande vågor i det klara solskenet, som nu om dagarne varit rådande.

I somras hade man verkligen anledning att förmoda, att inga rapphöns funnos på norra Gotland, men nu kan man på de snötäckta fälten se dem gruppvis springa omkring, stela af köld och utsvultna, lefvande vittnen på jägaregillets tvetydiga åtgärd, då den på ön inplantar djur, som hvarje år i 3 till 4 månaders tid måste lida brist på allt, värme och föda.

I går var s. k. kretsmöte mellan norra Gotlands skollärare i Lärbro skolhus, der bland annat behandlades irågorna, huru en skollärare skall bevaras från sleutrian och hura de mera begåfvade skolbarnen böra behandlas.

Apropå Lärbro, så kan jag berätta, att den socknen består sig med ingenting mer och ingenting mindre än — en egen hektograferad tidning. Den utkommer till ett pris af 40 öre om året hvarje lördag och är ämnad att vara ett organ endast för socknen. Och redan deraf synes det ju, att vi ej äro så »likfram», och jag tror näppeligen att någon annan socken kan uppvisa motstycke dertill.
Parvus.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Mars 1886
N:r 18.

Publicerat

Befästningarnavid Fårösund.

För uppförande af ett jordbatteri å 6 st. 12-centimeters kanoner vid Fårösund samt 2 blockhus för tändning af minlinier och ytterligare ett batteri vid norra inloppet till Fårösund har k. m:t anvisat 30,354 kr. 99 öre.
För anläggning af ett batteri vid södra inloppet erfordras ännu 15,500 kr.
De officerare, som för närvarande äro beordrade att utföra detta arbete, hafva fått sig ålagdt att hafva befästningarna färdiga och kanonerna placerade till 1instundande Maj.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Februari 1886
N:r 14.

Publicerat

Dödsfall Anna Maria Mathilda

Att den Högste efter sitt allvisa råd behagat hädankalla vår kära dotter Anna Maria Mathilda, som efter ett tvåårigt lidande fridfullt afled vid Fårösund den 11 Februari 1886, djupt sörjd och saknad af föräldrar och syster, varder endast på detta sätt deltagande slägt och vänner tillkännagifvet.
Josefina Wallin, L. P. Wallin.
född Alfvegren.
Jobs bok 1: 21 v.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Februari 1886
N:r 14.

Publicerat

Gotlands ekonomiska förhållanden

under sistl. år skärskådades i föregående nummer hufvudsakligen med hän syn till handel samt utförsel och införsel Ett närmare omnämnande af dess öfriga näringar göra vi nu, dervid börjande med sjöfarten.
Af Gotlands handelsflotta, som vid 1884 års slut utgjordes af 4 ångfartyg, 9 skepp, 4 briggar, 40 skonertar och galeaser, 2 kof: far samt 34 slupar och jakter, eller 93 fartyg om tillsammans 9,727,46 ton,bafva under året förolyckats 2 skepp och 1 skonert om 1,231,34 ton, 1 skonert om 115,02 slopats och 5 skonertar om 403,70 ton sålts; under året hafva deremot inköpts 1 skepp, 1 brigg, 2 skonertar och 1 slup om tillsammans 659,47 ton, hvarjämte tontalet till följd af ommätning af en del fartyg bar ökats med 85,89 ton. Vid senaste årsskifte bestod således Gotland handelsflotta af 4 ångfartyg, 8 skepp, 5 briggar, 35 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 35 slupar och jakter eller tillsammans 89 fartyg af sammanlagdt 8,722,72 ton, hvadan antalet fartyg minskats med fyra och tonantalet med 1,005.
De in- och utrikes orter, med hvilka öns befolkning hufvudsakligen under året underhållit handelsförbindelse, hafva varit: Lule, Skellefte, Hernösand, Sundsvall, Söderhamn; Gefle, Öregrund, Köping, Örebro, Eskilstuna, Stockholm, Södertelje, Ny: köping, Oxelösund, Norrköping, Linköping, Mem, Valdemarsvik, Vestervik, Figeholm, Oskarshamn, Påskallavik, Mönsterås, Borgbolm, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Åhus, Simbrishamn, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Råå, Helsingborg, Engelholm, Halmstad, Varberg och Göteborg samt Nystad, Kronstadt, Björneborg, Narva, Kövigsberg, Danzig, Rostock, Lybeck, Neustadt, Holtenan, Kiel, Flensburg, Apenrade, Horsens, Svendborg, Karstrup, Köbenhavn, Helsingör, Stavanger, Wisbeach, Grimsby, Hull, Suaderland, Blytb, Newcastle, Loudon, Bremen, Trouville, S:t Valery, Lissabon, Kadiz, Gibraltar, Torrevieja, Kagliari, Filadelfia, S:t Tomas och Rio de Janeiro.
Trafikförhållandena i Gotlands hamnar framgår genom följande öfversigt öfver inoch utgångaa fartyg under året 1883—1885:

Klinte och Vestergarn, Slite och Kappelshamn äro alltså näst Visby våra mest besökta hamnar.
Utgifterna för Visby hamns underhåll och förbättring hafva uppgått till följande belopp:

Djupet i Visby yttre hamn utgör i likhet med år 1884 fjorton till sexton fot och i inre hamnen 11 1/2 till 13 fot.
Beträffande landthamnarne hafva under sistli. år smärre reparationer verkstälts å brobygnaderna vid Kappelshamn, Fårösund, Slite och Klinte för en sammanlagd kostnad af 2,185 kronor.
Årets tulluppbörd, jämförd med de närmast föregående åren, visar sig sålunda:

Orsaken till den rena tullens och de utrikes båkmedlens minskning under år 1885 är att tillskrifva f de i allmänhet tryckta konjunkturerna inom affärsverlden såväl här som i ntlandet.
Rörande tullbevakningen på ön upprepar och vidhåller tullkammaren hvad den förut anfört angående det tidvisa behofvet af extra förstärkning af bevakningsperso:nalen i Visby under seglationstiden och lämpligaste sättet för detta bebofs afbjelpande.
I länets kreatursförsäkringsbolag voro vid årets slut försäkrade 643 st. hästar för 170,200 kronor och 837 st. nötkreatur för 83,908 kronor eller tillsammans för 25 ,108 kronor, utvisande en minskning af 22,075 kronor mot år 1884.
Hvad öns fiskeriräring angår, gom fortfarande hufvudsakligen består i fångst i saltsjön långst kusterna af strömming, torsk, lax, flundra, gädda, aborre och sik, har densamma äfven under år 1885 varit otillräcklig för befolkniogens behof undantagandes inom Burgsvik, Rone, Ljugarn och Katthammarsviks tulldistrikt, der fisket under höstmånaderna varit tämligen gyn: samt. Laxfisket utanför Visby, som idkats endast under höstmånaderna med tvänne båtar, har varit ganska ringa och medfört ej obetydlig förlust för båtägarne, hvaremot detta fiskeinom Ljugarns distrik gifvit ett mycket godt resultat, i det att der fångats omkring 7,660 kilogram lax För strömmingsfiskets uppbjelpandet hafva äfven under är 1885 undersökningar på statens bekostnad pågått med den förut omnämda sankeapparaten, af hvilken sju nya exemplar med tillhörande termometrar anskaffats och utdelats till begagnand9 vid: drifgarnsfisket vid vestra och östra kusterna. Apparatens användning har i allmänhet af fiskarena omfattats med intresse och densammas praktiska nytta är numera vitsordad af flere bland dem. Intet anslag till förbättrande af öns fiskehamnar har under året utbetalts.
Af bruks- och fabriksanläggningar finnas endast följande nämnvärda, nämligen i Visby stad och närhet: två kalkungnar, hvaraf en obegagnad, en cementfabrik, ett jerngjuteri, ett marmorsliperi jämte stenhuggeri, fyra garfverier, tre färgerier, en ångqvarn, en vattenmjölqvarn, två större och fyra mindre vädermjölqvarnar, ett mejeri, ett tegelslageri, äfvensom ett jervgjuteri, en mekanisk verkstad, ett ångbränneri och en tändsticksfabrik, i hvilka fyra sistnämda anläggningar rörelsen tills vidare upphört eller nedlagts; i Klinte distrikt: ett färgeri, tre garfverier, ett tegelbruk, en kalkugn, en vattensåg med en mjölqvarn, tvänne vattenmjölqvarnar, tvänve vädermjölqvarnar, en ångsåg i förening med två mjölqvarnar, ett mejeri, ett större ångbrävneri i förening med ångsåg och Ångqvarn samt ett skeppsvarf; i Burgsvik distrikt: ett garfveri, ett färgeri, en vädermjölqvarn med gryaverk och valk; i Rone distrikt: två garfverier, tre färgerier, ett mindre ångsågsverk och ett stenhuggeri; i Ljugarns distrikt: fem ångsågar, några mjölqvarnar samt tjugu kalkugnar, hvilka sistnämda numera sällan begagnas; i Katthammarsviks distrikt:
endast några kalkugnar, som dock under under året icke begagnats; i Slite distrikt: ett skeppsvarf, sex kalkugnar, två ångsågar och en ångqvarn; i Kyllej distrikt: tio kalkugnar, af hvilka endast tre under året begagnats; i Fårösunds distrikt: elfva kalkugnar, hvilka nästan varit obegagnade under året, ett qvarn- och ett sågverk, som drifvas med ånga, samt ett qvarn- och ett sågverk, som drifvas med vatten (bägge dessa qvarn- och sågverk nybygda); i Kappelhamns distrikt: sju kalkugnar, en vattenmjölqvarn, en vädermjölqvarn samt en ångsåg.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Februari 1886
N:r 10.

Om Oss Drivs med WordPress