Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 Juli 1875
N:r 55
Sjöfartsunderrättelser.
Lustjakterna.
I går inkomma polska segeljakten Ternida II från Gdynia, medförande en del polska scouter som besättning. I Berlin hemmahörande segeljakten Colleen III, Mansowsky, anlände från Saltsjöbaden och ämnar sig härifrån till Kalmar, medan svenska segeljakten Wivan, hr O. Bovin från Stockholm, anlände från Barösund och härifrån ämnar fortsätta till Fårösund och Sandhamn. I morse inkom segeljakten Greta, hr N. Allström, från Söderköping.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 augusti 1932
N:r 191
Lotsångaren Stockholm,
t. f. lotskapten Rikard Boman, ankom till Fårösund i går afton på en tur till öns fyrplatser med fotogen.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 augusti 1932
N:r 183
Massakonflikten och de gotländska kalkbrotten.
Då som bekant de gotländska kalkstensbrotten skeppa mycken kalksten till de norrländska pappersmassefabrikerna, kan man iu draga den slutsatsen, att den nu uppgjorda massakonflikten även influerat på verksamheten vid de gotländska stenbrotten. Så har också varit fallet, och det var med verklig lättnad, man där ute mottog underrättelsen om uppgörelsen i massakonflikten. Helt inställd har väl icke driften varit vid något stenbrott. men däremot inskränkt vid flera brott. Största känningen torde Stormars ha haft, där driften varit inskränkt till en bråkdel av den vanliga omfattningen. Bläse har i huvudsak skeppat på.Husum. Strå kalkbrott i Fårösund har skeppat till Kalix och Ronneby, medan Smöjen och S:t Olofsholm skeppat en och annan last till Tyskland. Vid samtliga dessa platser har endast halv drift kunnat uppehållas. Bungenäs torde ha haft det bäst med sina skeppningar till BOCIkerbruken i Skåne och för övrigt på Tyskland, Furillen står utanför det hela, då ägaren, Stockholms superfosfataktiebolag, endast skeppar till den egna fabriken i Trollhättan — driften har emellertid varit ganska obetydlig nå sista tiden. Det nya, av byggmästare Ekstrand ägda kalkbrottet vid Ahr torde ha haft relativt jämn drift, ehuru denna iu är av väsentligt mindre omfattning än vid övriga kalkbrott.
Inalles torde vid de gotländska kalkbrotten på norra Gotland sysselsättas c:a 600 man. Gotlands kalkverk hoppas nu vid sina anläggningar komma igång igen på allvar denna vecka, och även vid övriga kalkbrott torde driften komma att ökas efterhand som massafabrikerna i Norrland åter sätta igång.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 augusti 1932
N:r 181
Från hamnen.
I går inkommo ms. Harriet, Turén, från Norrköping med torvströ och ms. Svan, Larsson, från Slite, tom. Samma dag avgick ms. Vanda, Johansson, till Fårösund, tom.
I dag avgick ms. Anna, Sjögren, till Slite tom, och inkom lustyachten Hea, Nordmark, från Oxelösund med sällskap ombord.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 augusti 1932
N:r 179
Ingen fara med läkarvården vid Fårösund.
Flygstyrelsen har nu till M. O. yttrat sig rörande de av M. O. framställda anmärkningarna mot ordnandet av lärarvården vid de till flygstationen i Fårösund förlagda marinspaspaningskursen och flygskjutskolan. M. O. hade som bekant funnit det anmärkningsvärt, att läkarvården bestredes av en endast tillfälligt på platsen boende läkare.
Beträffande marinspaningskursen fran håller flygstyrelsen, att de i denna deltagande Televerna redan äro utbildade i flygning, varigenom faran för olyckstillbud är mindre överhängande. Det torde därför knappast vara nödvändigt att kommendera en särskild läkare till denna kurs. Vad återangår flygsklutskolan, som började den 1 augusti, har k. m:t anvisat särskilda medel härför, varför särskild läkare kommer att kommenderas till skolan. (H. B.)
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176
Postföring även söndagar till Fårösund?
Postdirektionen i östra distriktet har till generalpoststyrelsan överlämnat av chefen för Fårösunds flygstation, löjtnanten G. Hård gjord ansökan, att postföringen till och från flygstationen, som i år är rustad under tiden maj—oktober, måtte fullgöras även sön- och helgdagar. Postmästaren Ivar Hallberg i Visby har för sin del tillstyrkt ansökningen.
Direktionen meddelar, att den vid flygstationen i Fårösund förlagda militärkontingenten uppgår f. n. till 60 man, och denna styrka kommer att inom den närmaste tiden betydligt utökas. Direktionen hemställer därför, att postbefordran måtte anordnas till Fårösund även å söndagar under tiden 3 juli-4 september, eller dan del av året, då sommarturerna vid busslinjen tillämpas. (H. B.)
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Juni 1932
N:r 147
Kappseglingen i Fårösund
på lördagen, anordnad av Visby segelsällskap och den andra i ordningen i »örlogshamnen» där ute, hade mottagit anmälningar av 23 båtar, av vilka dock tre uteblevo av skilda anledningar. Kandidat Skoglar med Bölja startade från Karlskrona i tisdags, men hade på grund av motiga vindar och tjocka icke hunnit fram — Bölja kom in till Visby, på söndagsförmiddagen — Gutenviks Spray kom för sent i väg från Visby, och hr Harding hann icke få segelstället i ordning till Mona. Det var sålunda 20 båtar, som seglade, och seglingen blev mycket intressant, då det var flera nya båtar, som nu hade att visa vad de dugde till. Resultatet, särskilt i klass II, blev också ganska överraskande i det att den nya Visbybåten Evoe lyokades komma på tredje plats, medan övrig Visbybåtar åkte betydligt längre ned på listan och finge se första priset gå till Slita och andra priset till Rute: Mycket folK hade samlats och följde seglingen med intresse.
Det var soligt och vackert på lördagsmorgoneu, men on tjock dimbank låg utanför ostkusten hela morgonen. Då det på grund av snrakilda omständigheter blev litet knappt med tiden mellan samling och start, uppsköts starten till kl. 1, då båtarna stucko iväg, seglande banan mutsols —samma bana användes som 1930. Vid starten hade emellertid solen försvunnit i moln, och en tät tjocka drev fram över sundet, varför sikten blev mycket dålig, och absolut första båt över startlinjen kunde icke fixeras. Startpriset kunde sålunda icke utdelas. Om en stund skingrades remellertid tjockan åter, och resten av seglingen skedde i vackert väder och 5-6 sek.- meters vind, vilken var alltför svag för flertalet båtar för att de skulle kunna göra sig gällande. Humoresque t. ex. hade, göra 2 tim. 37 min. på första varvet som Laila, John Olssons, Slite, nya båt, klarade på 1 tim. 43 min. och blekskenan Jim, Alyhr, Visby, på 1,42. Särla, Myrsten, Slite, seglade utmärkt och avverkade första. varvet på 2 tim. 7 min. 51 sek. En båt, som också seglade bra var Hanik, Dahlbäck, Slite, som seglade första varvet på 2,30,38, obetydligt sämre än första pristagaren i klass IV, Visbysnipan Blixten, Sedrlius, men tyvärr seglade Hanik av missförstånd blott ett varv, ehuru den tillhörde klass III, som hade att segla två varv.
På grund av den relativt skrala vinden drogo seglingarna ut på tiden, och först framemot 6-tiden kunde seghngsnämden sätta sig till att räkna. Sedan resultatet var klart följde prisutdelning i pensionat Verners trädgärd med applåder och leverop för pristagarna. Protest hade ingivits mot en båt för det den touchat
prick med spinnakerbommen vid en rundning. Protesten godkändes av seglingsnämnden, roven föranledde ingen åtgärd mot båten ifråga — den var icke pristagare — utan endast en allmän erinran till seglarna att jakttaga gällande kappseglingsregler.
Den anmärkta båten fick alltså bli syndabock denna gång för ett fel, som den icke lär ha varit ensam, om, men som likafullt icke får förekomma. En annan gång blir det diskvalificering.
Det kan förtjäna framhållas, att båda de första pristagarna i klass III, Speed och Eira, äro gotlandssnipor, byggda av den gamle välkände båtbyggaren Kristian Bogren, numera bosatt i Slite. Bogren har väl i sina dagar byggt flera hundra båtar ön runt och kan vara förtjänt av den merit, som ligger i att två hans händers verk på detta område så dominera att de hemföra da bästa prisen i sin klass.
Efter prisutdelningen intogs gamensam supé, som pensionat Verner under klubbmästare Anderssons ledning arrangerat alldeles utmärkt och till allas belåtenhet. Inemot 70-talet personer deltogo i supen, som följdes av dans i gymnastiksalen, och närdenna slogs igen fortsattes dansen på bryggan till solen gick upp och de flesta båtarna stucko till sjöss för att segla eller bogseras hem. Visbybåtarna finge hård kryss och ett par sökte till sist lä i Kappelshamnsviken. Irma, Evoe, Aya och Vivienne kommo emellertid in i natt efter en lång söndag på det blånande havet. Fårösundsseglingen 1932 blev som segelsällskapets föregående seglingar mycket lyckad och allt gick bra i lås, även om man naturligtvis icke kan göra alla till lags. På söndag följer nu den traditionella Visbyseglingen. på triangelbana. Till Fårösundsseglingen hade många båda enskilda personer och företag skänkt kontanter eller prisar, och för detta
deras visade intresse ber segelsäll skapet genom oss få framkröra ett varmt tack.
Prislistan fick följande utseende (klasserna I, II och III seglade 10,4 distansminuter, klass IV endast 5,2 dist-min.):
Klass I:
- Jim, H. Alyhr, Visby, seglad tid 3,32,42. beräknad tid 3,12442. W. 5. S:s silverpokal.
Klass II:
- Laila, John Olsson, Slite, seglad tid 3,21,12, beräknad tid 3,07,51, plakett och Slitebors hederspris, skål;
- Wynny L Stuxberg, Rute, 3,39,14 — 3,29,31. Gotl. Kalkverks hederspris, pokal;
- Evoe, Varner Olsson, Visby, 3,31,03 — 3,40,46. Seglarväns hederspris, barometer;
- W. S. S:s utlottningsbåt 1932, rorsman P. Lundqvist, 3,42,56 — 3,44,33, minnespokal till rorsmannen.
Klass III:
- Speed, E. Högberg, Slits, seglad tid 4,09,08. beräknad tid 3,58,14. plakett samt Pehr Fr. Stengårds vandringspris till bästa Gotlandssnipa och årspokal;
- tira, Sven Lyth, Säte, 4,23,12 — 4,10.40. V. Svanhorgs hederspris, silvertallrik;
- Särla, G. Myrsten, Säte. 4,07,09 —4,19,41. Gotlands kalkverks hederspris, pokal.
Klass IV:
- Blixten, E. Sedelius, Visby, seglad tid 2.30,29 — 2,28,34, plakett och penningpris;
- Cents, Knut Ågren, Fårösund, 2.57,54 — 2,59,49, penning-pris. Löfveberg & Peterssons vandringspris för snabbaste båt i klasserna II och III (i kyss III dock endast gotlandssnipor) tillföll Laila, John Olsson, Slits. Ett hederspris till snabbaste båten i klass III, oavsett regeln, tillföll G. Myrsten, Slite, och ett penningpris till seglingarnas äldsta båt tilldelades Pelle, K. Karlsson, Säte.
Tiderna för övriga icke prisbelönade båtar voro: klass II: 5. Vivienne, Nils Friberg i:r, Visby. 3,47,03 — 3.49.28; 6. Aya, Karl Andersson, Visby, 3,41,54 — 3,5,15; 7. Irma, Gösta Löfveberg, Visby, 4,13,18 — 4,08.27; 8. Pelle. K. Karlsson, Slite, 4.12,19 — 4,13,32: 9. Humoresaue, Visby Sjöscouter, 4,34,45 — 4,34,45: klass III: 4. Björn, J. N. Stuxberg, Fårösund, 4,32,10 — 4,27,08; 5. Nalle, Hans Smitterberg. Fårösund, 4,35,26 — 4,30,00;. 6. Kuttingen, T. Jacobsson, Slite, 4,48,52 — 4,50,42: klass IV: 3. »J. 6», Tornberg, Fårösund, seglad tid 3,23.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 juli 1932
N:r 145
Bungemuseet jubilerar.
Inför 25-årsfesten den 10 juli.
Söndagen den 10 juli firar Kulturhistoriska museet i Bunge sitt 25-årsjubileum. Visserligen ha sommartingen i Dunge \’klivit en så test och bestående institutin, att dat hör gammal tradition till, att gotlänningarna i stora skaror den dagen shia möta upp där ute vid museet, men det kan likväl icke undgås, att sommartinget i år får en högtidligare prägel än vanligt. Denna jubileumsdag inbjuder nämligen till en återblick över det arbete, som verkställts under det gångna kvartsseklet, och i belysningen av detta får arbetsresultatet, d. v. s. museet i den forul, som det nu framträder, sin rätta uppskattning.
Det första uppslaget till startande av detta museum utgjordes av en i Gotlands Allehanda den 18 sept. 1906 införd artikel, vari folkskolläraren Th. Erlandsson framlade en plan till ett friluftsmuseum på norra Gotland. Förslaget vann genast livlig anslutning och i januari påföljande år utsändes ett upprop till Gotlands befolkning för tecknande av bidrag. Denna vädjan var undertecknad av dåvarande landshövdingen Aug. Wall, redaktör Aug. Weström i Visby, kyrkoherden Arvid Jakobsson i Rute, f. folkskolläraren Gustaf Kellström i Bunge, ingenjören Fritz Nilsson i Bläse samt förslagets upphovsman, folkskolläraren Th. Erlandssan i Bunge.
Uppropet inbringade för övrigt ett belopp av 1 564 kr. År 1907 kan alltså räknas som året för muséets stiftande år 1908 valde kommunalstämman i Bunge den första styrelsen, som kom att bestå av hrr G. Kellström, K. Smitterberg och Th. Erlandsson i Bunge, Fritz Nilson, Bläse, samt Carl Bergbom och Otto Ahlqvist i Rute. Genom beslut av k. m:t erhöll museet mot en årlig avgäld sin vackra och ändamålsenliga museiäng för all framtid avsöndrad från annexhemmanet i Bunge.
Så gällde det, att upptaga samlararbetet. Det behöver icke sägas — det vet i varje fall varje gotlänning — att detta arbete liksom museets skapande i övrigt vilat på folkskollärare Th. Erlandsfion, \’som där nedlagt ett outtröttligt, men också framgångsrikt arbete. Följden har också blivit, att detta gotländska museum blivit ett av det främsta i sitt slag i hela landet. Det har blivit något mer än ett museum för norra Gotland, det är en institution, som länet som sådant har heder och ära av i tävlingen med andra provinser i riket. Själv har stiftaren förklarat, att detsamma dock aldrig kan bliva vad det bort vara, emedan det startats för sent. Mycket av det, varom de gamla veta att berätta, står icke numera att anskaffa. Men den lösen, iefter vilken han och hans medarbetare arbetat, har varit rädda vad räddas kan.
Och dock är det, sam sagt, icke litet de lyckats att bringa tillsammans i museiängen. Det är sålunda icke mindre än ett 20-tal olika byggnader, som efter hand där grupperat sig. Den förnämsta av dessa är Gammalgården med den bekanta Lunderhagestugan från Fleringe samt ekonomibyggnader från Biskops i Bunge, Snäckersstugan från Hangvar, fiskarstuga från Hall och hantverkarstuga från Sanda. Den sistnän.da hör ju liksom Snäckerastugan till museets senaste förvärv och detsamma är fallet med museets rusgift. Därjämte har museet för icke länge sedan förvärvat färjemansbostället påi Fårösund, vilket dock alltjämt ligger kvar på sin gamla plats. Vidare har museet såg verk både för vattenkraft och vindkraft, Låda nu unika i sitt slag, vidare en gammal husbehovskvarn för vattenkraft från Alskog, valka för vattenkraft från Slite, en 8-kantig knuttimrad väderkvarn från Hablingbo och en väderkvarn av sten, som fått stå kvar på sin dominerande plats på backen ovanför Fårösunds samhälle. Strandbodar av Olika typer finnas representerade från bunge: från Lickershamn i Stenkyrka och från Storungs i Lärbro, vilka kompletteras av en gammal fiskefyr, strandjung, från Hablingbo. Vidare finnas givetvis lambgift och »såidä», men det saknas icke heller varken kolarloja eller kalkugn, hemgarveri eller bränneri. Det är sålunda en verkligt allsidig representation för den gamla allmogekulturen, sam här rekonstruerats.
Få torde också de gotlänningar vara, som icke hittat vägen till Bunge-museet och beskådat dass skatter, för de gamla en kär påminnelse om svunna tider från deras barndom, för de unga en intressant lektion deras förfäders levnadsförhållanden. I synnerhet ha ju sommarfesterna haft en stor förmåga att samla människor. Det kommer säkerligen i. högre grad än vanligt bli fallet i år. Det är icke blott ett själviskt nöje för besökaren, det blir också en uppmuntran och en hedersbevisning mot den och dem, som av brinnande kärlek till uppgifterna byggt detta vackra minnesmärke över gammal gotländsk allmogekultur.
Men även programmet vid det stundande jubileet synes ha förmåga att locka folk. Sålunda komma både landshövding Rodhe och fru Gertrud Rodhe att medverka liksom även professor Nils Lithberg med tal och föredrag över olika ämnen. Likaså skall det väcka allmän glädje, att kantor Aug. Fredin, Loftahammar, ännu i sin ålders höst Vill göra ett besök på sin fosterö och spela sina gamla låtar, åt vilka han ägnat sitt live mest krävande arbeta och största intresse, för sina kära gutar. Men därjämte kommer fru Valborg Beer att sjunga ett antal gotlandsvisor till ackompanjemang av direktör Friedrich Mehler och även Slits manskör kolumer att medverka. Prggrammet utfyller med gutamålshistorier och med tävlingar i gamla folklekar. Men främst bland attraktionerna står givetvis, som redan sagt är, det jubilerande museet självt.
Heder åt den och dem, sam byggt Kulturhistoriska museet i Bunge! Väl mött till museets jubileumsfest den 10 juli!
Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 juli 1932
N:r 145
Visby segelsällskaps kappsegling i Fårösund
om lördag har samlat icke mindre än 22 båtar från Visby, Slite och Fårösund. Bland båtarna finner man en hel del nya, om vilka man ännu inte vet någonting mer än de data som lämnats till båtregistret. Visbybåten Evoe och Wynny från Rute ha visat sig som snabba båtar oral de få lagom vina, och flera av de andra anmälda båtarna äro också av det slaget, att de skola ha just sin speciella vind för att göra sig. Blir det korsdrag i Fårösund torde man få se på segling av de stora kostrarna, sam då få tillfälle att visa sig på styva linan, medan givetvis i laber bris lättvindarna få övertaget. Men segungarna bero ju icke enbart på vind och sjö utan även på rorsmännen, och man får hoppas, att »kalabaliken» under förra Fårösundsseglingen den här gången undvikas. Programmet upptager samling kl. 11 f. m. och start kl. 12, varefter man beräknar ha seglingarna avslutade så att det kan bli prisutdelning på aftonen i samband med supe å det Varnerska pensionatet. En hel del vackra pris ha skänkts av intresserade för retag och enskilda personer, såväl i Visby och Slite som också i Fårösund och angränsande orter. En del av seglarna torde företaga utfärdat till Fårösund redan i dag eller under morgondagen, då segalsällskapet har avsett midsommaren sam tid för seglarträff i Fårösund. Blir bara vädret vackert torde man kunna hoppas på en lika trevlig seglardag på lördag som sist.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 23 juli 1932
N:r 143