Till ordförande

vid årets bevillningsberedningar har linsstyrelsen utsett för Visby stad kronofogden Bokström, för norra fögderiet kronofogden Calissendorff, för Visby södra landsförsamling, Stenkumla, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Sanda, Hejde, Klinte, Fardhem, Levide, Burs, När, Alskog och Garda pastorat, håradsskrifvare Bergman samt för Hafdhem, Grötlingbo, Öja, Vamlingbo, Hablingbo, Ejsta, Rone och Alfva lånsman J. A. Lindström.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Januari 1890
N:r 1

Dödsfall Carl Niklas Fardstedt

Tillkännagifves att Gud i sin allvishet behagat den 28 December till sig hädankalla vår innerligt älskade son Carl Niklas Fardstedt efter en lefnad af 25 år, 9 mån., 26 dagar; djupt sörjd och innerligt såknad at föräldrar, broder, svägerska, flägt och många vänner.
Stenstuge i Fardhem den 31 Dec. 1889.
Pehr Fardstedt. Gustafva Fardstedt.
Sv. Ps. 477 v. 8, 9. Ps. 90 v. 12.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Januari 1890
N:r 1

Födelsedagar

AMANDA LARSSON.
Fru Amanda Larsson, Hallbjäns i Guldrupe, fyller onsdagen den 28 april nittio år. Hon är småländska till börden och kom i sin ungdom till Gotland. Jubilaren är änka efter lantbrukare Emil Larsson. Fru Larsson bor nu tillsammans med sina dottersöner.

NILS OLOFSSON.
Sjuttiofem år fyller på onsdag lagerföreståndaren Nils Olofsson, Strands i Klinte. Jubilarens största intresse är trädgården. Han var tidigare anställ som lagerföreståndare vid Centralföreningen i Klinte.

AXEL KAHL.
Förre kontrollassistenten Axel Kahl, St. Fjälls i Endre, fyller sjuttiofem år på torsdag. Jubilaren är mycket vital för sin ålder och ägnar gärna sin tid åt trädgården.

ANNA RUTHSTRÖM.
Sjuttiofem år fyller på torsdag fru Anna Ruthström, Sudersand på Fårö. Hon är bördig från Kappelshamn och änka efter snickaren och småbrukaren Josef Ruthström.

EINAR ERIKSSON.
Förre jordbruksarbetaren Einar Eriksson, Stenstugu i Fardhem, fyller sjuttio år på torsdag. Tidigare var han bosatt vid Båtels i Ganthem.

JOHN LARSSON.
Folskollärare John Larsson, Slite, fyller på torsdag sextio år. Han började som 22-åring studera och 1932 tog han sin folkskollärareexamen i Uppsala.
Han har varit aktiv godtemplare sedan ungdomen och har inom avd. 144 Gnistan av SGU och dess folkdanslag gjort en betydande insats.
Jubilarens stora intresse är litteratur och språkstudier, men också trädgårdsskötsel sysslar han gärna med.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 april 1965
N:r 95

Kontanta lönetillskott

från presterskapets löneregleringsfond för ecklesiastikåret 1889—1890 ha nu utanordnats till kyrkoherdarne i Hangvar, Atlingbo, Hörsne, Sjonhem, Lefvide och Vänge pastorater, samt till komministrarne i Östergarn, Fardhem, Sanda och Dalhems pastorater.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 December 1889
N:r 149

Presterskapets aflöningar i Visby stift.

I öfverensstämmelse med förordningen af 11 Juli 1862 fast: stäldes under åren 1867—70 löneregleringar för presterskapet inom Visby stift, att lända till efterrättelse under en tid af 50 år, oafseedt huruvida tillämpning deraf komme att förr eller senare inträffa.
Numera tillämpas ock dessa regleringar i samtliga pastorat utom Hejnum, Gothem, Vänge, Hejde, Fardhem, Garda, Alfva och Hafdhem, der äldre konventioner ännu gälla, men hvilkas prestaflöningar enligt vy stat likväl här äfven blifvit medräknade.
Summan af de kontanta aflöniugsförmåner, som under tjensteåret 1886—87 tillkommo presterskapet på Gotland utgjorde 120,426 kr., nämligen:
af församlingarna (lösen för persedlar och penningeutgifter) 75,423,
af staten (kronotionde, anslag ur löneregleringsfondep) 44,780,
öfriga kontanta aflöningsförmåner 223.

Förutom de kontanta aflöningarne hafva de ordinarie prestbefattningarna fått sig anslagna boställen med jordbruk, hvilkas sammanlagda taxeringsvärde uppgifves till 1,310,250 kr. Då vid löneregleringarna presterskapets samtliga löneförmåner beräknats till 148,450 kr., bör alltså boställenas afkastning utgöra 28,024 kr., eller 2,1 procent af värdet, för att den verkliga aflöningen skall uppgå till samma belopp som den beräknade.
Af förenämda kontanta aflöningsmedel åtnjöto kontrakisprostarne utöfver sina kyrkoherdelöner 541 kr. eller i medeltal 180 kr. hvardera. Hvad åter beträffar kyrkoherdebefattningarna, förekommo den högsta och den lägsta aflöningen utan inräknande af boställsafkastningarna vid följande:
högst: Hangvar kr. 3,823,
lägst: Atlingbo kr. 1,468.

I afseende åter på taxeringsvärdet å kyrkoherdeboställe kommer Lärbro med 64,200 kr. i första och Öja med 14,000 kr. i sista rummet.
Af stiftets 5 komministrar innehade komministern i Visby den högsta kontanta aflöningen, 1,886 kr., och komministern i Dalhem den lägsta, 425 kr. Taxeringsvärdet å samtliga komministersboställena utgjorde 84,200 kr.
Den i medeltal för hvarje kyrkoherde enligt löneregleringen bcäknade årsinkomst af lön och boställe utgör deremot 3,175 kr. och för hvarje komminister 1,267 kr., medan för riket i dess helhet motsvarande medeltal stiga till resp. 4,279 och 1,742 kr. Det högsta beloppet enligt löneregleringen träffas inom hvardera klassen för kyrkoherden i Lärbro, 4,600 kr., och komministern i Visby, 2,390 kr.; det lägsta för kyrkoherden i Atlingbo, 1,770 kr., och komministern i Dalhem, 800 kr.
De extra ordinarie presternas aflöning, hvilken enligt gällande förordning skall helt och hållet bestridas af det ordinarie presterskapet, utgör i Visby stift tills vidare enligt årets prestmötes beslut för v. pastor 700 kr. samt för adjunkt samma summa minskad med värdet af 40 kbf. spanmål. Dessutom åtojutes skjutsersättning, 75 kr. för v. pastor och 50 kr. för adjunkt.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 November 1889
N:r 138

Från biskopsvisitationen

i Fardhems pastorat föreligger nu det justerade protokollet.
Först inspekterades Lojsta småskola, hvarvid biskopen tillkännagaf, att ehuru icke allt i skolan var såsom han önskade, han dock icke ville underskatta lärarens bemödande att efter sin förmåga tjena barnen. Rörande barnens uppmärksamhet, hvilken ej var som den borde, framhölls att den jämte ordning och tukt borde på alla sätt främjas. På förekommen anledning lades de närvarande på hjertat vigten af regelbundna skolbesök. Vid härefter hållet skolrådssammanträde betonade biskopen, hurusom det vore nödvändigt att fattiga barn understöddes och tredskande efterhöllos enligt lag. Lärare och föräldrar hade att samverka till afhjelpande af skolans brister. Föräldrar och målsmän borde söka intressera barnen för skolan.
Med lokalen var biskopen nöjd. Beslut var redan fattadt derom att pastoratets gemensamma folkskola i Linde skulle förses med nya bänkar, hvarpå de gamla delvis skulle flyttas till Lojsta. Sockenbibliotek fans. Skolrådet lofvade göra framställning till stämman om anslag af de årliga bränvinsmedlen till inköp af böcker.
Lojsta kyrka befans i rätt godt skick. Kyrkorådet ville draga försorg om att en bristande kolonn insattes i södra portalen äfvensom att redan vid förra visitation 1879 anmärkta brister afbjelptes. Rådet ville äfven göra hemställan om ett skadadt altarfönsters iståndsättande och altartaflans reparation eller ersättande med ny, enkel altarprydnad. Äfven ville rådet till kyrkostämman hemställa om någon årlig uttaxering för ny orgel, i hvilket fall biskopen tillkännagaf att han ville 18ta frågan om ny sakristia anstå.
Vid skeppets yttersida fans en historisk grafsten liggande, hvilken skulle placeras på lämpligt ställe.
Om plantering af träd kring kyrkogården och utmed vägen hade kyrkorådet visat sig angeläget och ville nu ersätta utdöda träd samt plantera nya. — Mess-skrud saknades, men på biskopens framställning lofvade kyrkorådet att tillsammans med Fardhem och Linde på frivillighetens väg anskaffa sådan till nästa visitation.
Kyrkans räkenskaper och kassa föranledde ingen anmärkning, ej heller arkiv och inventarier. — Några gamla persedlar, en mess-skrud, en likbår och ett psalmodikon, afskrefvos. Inspekterades Linde folkskola, hvarvid biskopen förklarade sitt välbehag öfver det skick, hvari skolan befann sig, det nit läraren ådagalade samt den uppmärksamhet barnen visade. Några hjertliga förmanvingar stäldes till barnen.
Hölls också här skolråd, hvarvid biskopen hade samma förmaningar att gifva med afseende på skolgången som i Lojsta. Slöjdens betydelse framhölls och skolrådet ville vara betänkt på, när lärare kunde anskaffas, att till kyrkostämman göra framställning om anslag till slöjdskola. — Undervisning i trädgårdsskötsel meddelades, gymnastik och vapenöfning förekommo. Undervisningsmaterialen befans i godt skick. — Sockenbibliotek fans; dertill voro bränvinsmedlen anslagna.
Linde kyrka befans i rätt godt skick. De vid senaste visitation påpekade bristerna hade ännu ej blifvit afhjelpta. Denna uraktlåtenhet beklagade biskopen och lade kyrkorådet på hjertat att snarligen verkställa hvad som brister.
I samband dermed ville kyrkorådet dels låta reparera en uppkommen skada å yttersidan af skeppets nordvestra hörn, dels iståndsätta östra kyrkogårdsporten m. m. Vid det i kyrkogårdens nordvestra hörn befintliga magasinet skulle en trappa från öfre våningens ingång ledas ut öfver muren, så att tillgång bereddes till magasinet utan att gå öfver kyrkogården. — Rörande mess-skrud beslöts det samma som i Lojsta. — Räkenskaper, kassa, arkiv och inventarier föranledde ingen anmärkning. Några gamla träbilder hade enligt kyrkostämmobeslut blifvit deponerade i Nordiska Museet. — Åtskilliga smärre afskrifningar gjordes.
Fardhems småskola hade fått ny lärarinna, hvilket gaf biskopen anledning yttra till henne och barnen: Hoppet låter icke komma på skam. Skulle hoppet om barnens uppfostran ej komma på skam, vore af nöden sträng ordning, grundlighet i undervisningen, bjertlig kärlek, föräldrar: nes medverkan.
Till skolrådet meddelades, att nya bänkar skulle erhållas från Linde. Slöjd med flickorna ville lärarinnan söka sätta i gång. Om, såsom antoges, skolsalen vore fuktig, ville skolrådet för afhjelpande häraf vidtaga nödiga åtgärder. Sockenbibliotek fans mel anslag af bränvinsmedlen.
I rätt godt skick befann sig Fardhems kyrka. Åtskilliga smärre reparationer förklarade sig kyrkorådet villigt söka åstadkomma. På biskopens hemställan beslöt rådet föreslå församlingen en utdebitering at 5 öre för fyrk årligen till ny orgel. Rörande mess-skruden instämde församlingen med de föregående. — Räkenskaper, kassor och inventarier föranledde ingen anmärkning. Några afskrifningar gjordes. Rörande konfirmandundervisningen förklarade sig både pastor och komminister villiga att låta den äga rum hvarje år. Pastoratets gemensamma skolkassa befans i skick. Ministerialböckerna voro med ordniog förda. Dock ville biskopen ge följande anvisningar: att lysningarna borde antecknas i husförhörsboken och inkomna uppgifter om värnpliktige redan innan formulär till nya husförhörsblanketter blifvit gifvet borde i nuvarande husförhbörsböckerna införas.
Vid andra dagen hållen kyrkostämma föredrogs pastors embetsmemorial, hvaraf framgick att gudstjensterna i Lojsta och Fardhem ordentligt besöktes med undantag af några s. k. frikyrklige. I Linde tillhörde de flesta personerna detta parti. Hnusandakt öfvades. Det sedliga lifvet visade förbättring. Passionspredikningar och bibelförklaringar höllos. Kommunionsamtal höllos icke, men väl ett annat enskildt samtal. Husförhören besöktes ordentligt, mel undantag af i Linde. Natt: vardsgångar höllos 4 ggr årligen. Dopet verkstäldes nästan alltid i kyrkan. De okyrkliga rörelserna fortforo och hade tilltagit, särskildt inom Linde. Såsom sorgligt och oärligt anmärktes att baptisterna icke anmäla sig på pastorsexpeditionen, hvarför det vore omöjligt nämna deras antal och ledare. Nattvardsföreningar funnos, der nattvarden utdelades af lekmän. Odöpta barn funnos i Fardhem 8, i Linde 2 och i Lojsta 1. Lysning till borgerligt äktenskap hade ej förekommit.
Af separatister hade ej begärts ech erhållits kyrklig vigsel. Kringresande kolportörer instälde sig ofta utan anmälan hos pastor. De separaratistiska rörelserna hade förorsakat öppen söndring från kyrkan.
Med anledning häraf framhöll biskopen vigten af dopets högtidlighet och förrättande i kyrkan. Kyrkotagningen framhöll biskopen såsom något hvilket en barnaföderska med Marias sinne icke räknar för en tung plikt utan såsom en dyrbar förmån. Dryckenskapens aftagande vore glädjande, men sedligheten borde göra sig gällande icke blott på detta område. Guds ord borde läsas dagligen på det att dess sinne och hjerta omskapande makt måtte bli alltmera verksam. Rörande de frikyrklige betonade biskopen att man fortfarande skulle älska och bedja för dem. Höjdpunkten af oordning vore deras enskilda nattvardsgångar. Huru kunde de, så ville han fråga i kärlek, våga att utan ordentlig kallelse handtera Kristi lekamen och blod! Måtte de ej vänta sig för mycket af den rörelse de vilja befrämja. Historien visar, att den ej har framtid.
Då ingenting fans att anmärka mot det inbördes förhållandet eller boställenas häfd, afslutades visitationen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 25 November 1889
N:r 136

Dödsfall Anna Kristina Ronström

Att min ömt älskade maka Anna Kristina Ronström efter långvarigt lidande stilla afled den 7 November 1889, i en ålder af 47 år, 4 månader, 2 dagar, sörjd och saknad af mig, dotter, slägt och vänner, vardar på detta sätt tillkännagifvet.
Fardhem och Gerethe den 12 Nov. 1889.
Nils Ronström.
Ps. 344. 38, 4.

Gotlands Allehanda
Fredagen 15 November 1889
N:r 132

Född

Gunnel och Sven-Arne Nyman
f. Johansson
Fardhem den 27 mars 1960.

Gotlänningen
Måndagen 28 Mars 1960
N:r 73

Ett svårare öfvervåld

föröfvades i måndags afton vid Klintehamn, dervid ovanligt nog för våra lugna trakter knifven utgjorde anfallsvapnet.
Arbetarne Johan Olof Karlsson och Pettersson voro kamrater från ett kanalgräfningsarbete i Sproge, derifrån de i söndags begifvit sig till Klinte, hvarest de qvardröjde äfven öfver måndagen. Hela den dagen voro de båda vännerna tillsamman och söpo, men kommo så småningom osams, enligt hvad det uppgifves på grund af att Karlsson beskylt Pettersson att ha stulit penningar af honom.
Tämligen beskänkta anlände de vid 5-tiden till Petterssons logi vid hamnen, då Pettersson gick in till sitt. Karlsson rusade i vredesmod efter, men hindrades af Pettersson att komma längre än in i förstugan. Karlsson blef då alldeles vild, drog knif och började med denna på det förskräckligaste bearbeta Pettersson i ansigtet och hufvudet.
Folk kom till under tumultet och slet den vilde sällen från hans offer, hvarpå Karlsson gick hem och lade sig att sofva.
Telefonbud hade emellertid afgått till t. f. länsman E. Eneman i Fardhem, hvilken så fort sig göra lät ankom till stället och sökte upp Karlsson. Denne sof fortfarande, och då han väcktes samt fick veta hvad det nu var fråga om, blef han &nyo alldeles vild, så att tre karlar fordrades för att öfvermanna honom.
Karlsson häktades genast och fördes under stark bevakning samma natt till härvarande läasfängelse. För länsmannen vägrade han uppgifva sitt namn, men tycktes på vägen till häktet ha kommit på bättre tankar.
Karlsson, som nu afbidar ransakning härstädes, är enligt sin egen uppgift född 1866 i Ljungby socken af Kalmar län.
Den illa tilltygade Pettersson vårdas för närvarande i Klinte. Fara för lifvet lär dock ej förefinnas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 9 Oktober 1889
N:r 116