Rättegångs- och Polissaker.

Inbrott föröfvades hos hemmansägaren Olof Olofsson, Bäne i Ejsta, onsdagen 10 i denna månad mellan kl. 11 f.m. och 7 e.m., hvarvid tillgreps dels ett till 12 kr. värderadt gammalt silfverfickur med dubbel boett jämte vidhängande kedja af messing och tvänne urnycklar af stål och messing, urtaflan försedd med skrifoa siffror och urkedjan sammansatt af omkring två centimeter långa länkar, forenade genom tre runda, svarta glasperlor; dels en sigde, nästan ny och gauska rak samt försedd med bokstäfverna O. L.; och dels 2:ne sidstycken fläsk af omkring 5 kilograms vigt.

Gotlands Allehanda
Fredagen 19 Juli 1889
N:r 81

Från landsbygden.

Ejsta, 15 Juni.
Läraremöte. Hemsekretsen i närvaro af skolrådet härstädes och några lärare utom kretsen hade sitt första ordinarie möte för året i Ejsta skolhus, der lektioner höllos: (af lärarinnan) på småskolans område i räkning och folkskolans (af läraren) i geografi.
Sedan förra protokollet, hållet i Linde, blifvit uppläst ooh godkändt, hölls den sedvanliga kritiken, dervid skäl för och emot framhöllos, särdeles med afseende på den s. k. preparationen.
Nu gafs en timmes middagesrast, hvarefter man en stund aftågade till kyrkan för att afhöra den dagen förut invigda, nya orgely, bygd af Åkerman å Lund i Stockholm.
Derefter vidtog ötverläggning om följande, från föregående möte hvilande ämnen:
1:o Hvad kunna lärarne å sin sida göra för söndagsskolan? och
2:o Är sambandet emellan skola och hem sådant det bör vara?
Till svar å båda spörsmålen framhöllos många behjertansvärda ord. Särskildt med afseende å det senare hoppades kretsen genom framställning att det skulle komma under öfverläggning vid det blitvande stiftemötet sommar 6 och 7 Augusti.
I solnedgången utfördes några fosterländska sånger och man skildes, men för att åter mötas i höst.

Under två månader hade här ej fallit något regn, utom ett litet dugg. Men 12 den: nes blef det en liten ändrivg. Termometern, som hela tiden hållit sig mest emellan 25—30 gr. Cels., sjönk plötsligt, luften vardt afsyld och himlen grå. Mellan kl. 12 och 3 nämde dag var det något rart, hvarmed den torra skapelsen undfägnades. Regnet föll visserligen icke i tillräcklig mängd, men hoppet började åter qvickna för landtmanoen. I går var åter luften betydligt tryckande. Åskmoln visade sig åter i nordost, likeom de senare tiden ofta gjort, särdeles i öster och sydost.

Eldsvåda. Klockan 5 på e.m, i torsdags gafs från kyrkoklockan härstädes brandsignal.
Snart fick man veta att elden brutit lös i snickaren Frans Bergvalls på Lerdartve grund en åttondels mil vester om kyrkan belägna man- och flygelbyggnader af trä under spåntak.
Manskap, medhafvande både allmänna och enskilda sprutor och spann, var inom kort tillstädes. Men inom två timmar voro bygpader och lögören, utom en del af de senare, gom räddades jämte ladugårdsbuset, förvandlade till en ask- och grushög.

Elden började i flygeln, der Bergvalls hustru höll på med att koka kaffs och der hon (mannen har flyttat till Amerika) för tillfället hade snickare, hvarför golfvet låg täckt af hyfvelspån. Ingen var tillstädes när denna antändes.
Vinden var sydvest. Hade tå ej fallet varit, skulle bandlanden K. A. Anderssons bygnader, belägna blott några meter från branden, objelpligen fått dela samma öde. :
Barnmorskan Bergvall uppgifver att hon i tid kunnat ensam släcka elden, då hon åter från sin söm inträdde, om det funnits ett epann vatten tillhands.

Fastän de gotländska brandstodsföreningarne åtnjuta stort förtroende af allmänheten, och detta med rätta, så kan icke underlåtas anmärka, att man saknar en ordnad brandkår med schef. Vid sådana tillfällen springa många omkring bufvudyra, utan att kunova jgöra det gagn, som erfordras.
Vid vådelds uppkomst på ofvan beskrifna sätt borde hvarje familjnedlem, yngre och äldre, förut kunna hafva kännedom derom, att man, cm möjligt, tager en sängdyna eller ett tjockt täcke och kastar öfver den nyss påbörjade elden, då den fort qväfves. Reglementet borde ock förbjuda att nyttja eld i det rum man har hytvelspåv, så vida man vill hafva sin egendom försäkrad.

Fisket vid härvarande stränder gifver nu ibland något, ibland intet. Så berättade nyss för mig en hemvändande fiskare.

Skördeutsigterna äro ej alldeles förbleknade, utom på torra örbackar, der t. o. m. rågen står hvitnande.

När, 15 Juni.
Hög ålder.
När församlings tldste medlem, enkan Anna Maria Dillman afled 13 innevarande Juni, 97 år 2 mån. gammal, Sedan 1865 var hon enka efter förre busbonden Petter Fredriksson Folke. Hon har vårdats hos sonen P. Pettersson och var under de senaste 10 åren mestadels sängliggande; syn- och hörseltörmåga äfvensom själsförmögenheterna voro mot slutet betydligt försvagade.
Den äldsta person numera uti denna församling är enkan Maria Palmberg 92 år gammal, åtojutande sedan flere år tillbaka full försörjning af kommunen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Juni 1889
N:r 68

Dödsfall Margreta Maria Larsdotter

Att aflidne Nämdeman Jakob Jakobssons efterlemnade Enka Margreta Maria Larsdotter stilla afled å Käbbe i Ejsta den 25 Mej 1889 i en ålder af 77 år, 11 månader 20 dagar, varder härmed slägtingar och vänner tillkännagifvet.
Maria Båtelsson. Båtel Båtelsson.
Sv. Ps. 484: 1, 2.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 29 Maj 1889
N:r 61

Bevillningsberedningarna

börja nu snart sina sammanträden:
Måndagen 13 Maj kl. 10 f.m. med Rone och Alfva pastorater å gamla värdshuset i Hemse. Onsdagen 15 Maj kl. 10 f.m., med Ejsata och Hablingbo pastorater i Hablingboj sockenstuga. Torsdagen 16 Maj kl. 10 f.m. med Hafdhem och Grötlingbo pastorater i Grötlingbo sockenstuga. Lördagen 18 Maj kl. 10 f.m. med Öja och Vamlingbo pastorater i Öja sockenstuga. : Måndagen 20 kl. 9 f.m.: Alskog och Garda pastoraters bev.-beredningsdistrikt i Kahlqvistska paviljongen å Kyrkeby i Etelhem; Tisdagen 21 kl. 9 f.m.: Burs och Närs bev.-beredningsdistrikt ho3 landtrukaren W. Åkerman Österlings i Stånga ; Onsdagen 22 kl. 9 f.m.: Fardhems och Lefvide pas oraters bev.-beredningsdistrikt å Burge gästgifvaregård i Lafvide ; Torsdagen 28 kl. 9 f.m.: Hejde och Klinte pastoraters bev.berednvingsdistikt hos enkefru L. Viberg å Bönders i Klinte; Fredagen 24 kl. 9 f.m.: Sanda och Eskelhems pastoraters bev,-beredniogadistrikt hos landtbrukaren A. J. Bergman Botvide i Sanda; Lördagen 25 kl. 10 f.m.: Stenkumla, Vall och Atlingbo pastoraters samt Visby södra landsförsamlings beredningedistrikt i Stenkumla skolhus.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 8 Maj 1889
N:r 52

Landstingsmannaval

i stället för de i tur afgående ha förrättats vid de i måndags hållna tingssammanträdena.
I norra häradet infunno sig 24 valmän för 23 socknar (2 ombud för Lärbro socken), under det att valmän uteblefvo från icke mindre än 25 socknar, en anmärkningsvärd tröghet och likgiltighet. Återvalde blefvo kapten Broander (20 röster), nämdeman Granberg (19), landtbrukarne Eklund, Fole (19) och Björkegren, Lärbro (19) nämdeman Löfvenberg, Stenkyrka (16), hvarjämte direktör Gardell nyvaldes med 13 röster efter omval med landtbr. Pettersson, Kaungs, som erhöll 10 röster.Af ersättarne återvaldes i norra häradet nämdemännen Arvidsson, Akebäck (17) och Eaglund, Lärbro, (16), landtbrukarne Johansson, Vellarfve (16), Hedström, Bro, (14) och Broström, Fårö, (13), hvarförutom nyvaldes landtbr. J. Smedberg, Halla, (13) efter omvalmed J. Larsson Endregårda, som erhöll 9 röster.
I södra häradet återvaldes nämdeman Bolin, Alfva (19), landtbr. Petterson Hallbjens i Lau (18), Ölsson, Kyrkeby i Etelhem (15) och Hägg, Gerum (14) samt nyvaldes landtbr. F. Hermansson Hafdhem (16) efter omval med A. Lagergren Kyrkebols i Garda. Af ersättarne omvaldes nämdemännen Hägg, Hablingbo (16) och Niklasson, Löjsta (14), landtbrukarne A. Bergman, Sanda (13), A. Lagergren Garda (13), och O. Jakobsson Skogs i Hejde (11) samt nyvaldes landtbr. J. Jakobsson Lillgårds i Ejsta (15) efter omval med handl Krokstedt i När.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 8 Maj 1889
N:r 52

Landsbygden.

Södra Gotland, 30 Mars.
Vårsådden är nu i full gång på söder, nära nog öfverallt. Redan esistl. påskafton var en landtman från Vamlingbo sysselsatt med att så hafre, på högländ jord naturligtvis.

Fisket af strömming, har ej hittills krönta med önskad framgång, oaktadt flere fångstförsök blifvit verkstälda på olika platser.

Vid offentlig auktion i Vamlingbo kyrkomagasin, såldes sistl. tisdag ett parti (100 hektoliter) korn, som betingade ett pris af 8 kr. 15 öre för hektoliter (= 3,821 kubikfot) på samma ställe lade kronobetjeningen för några dagar sedan beslag på gamla målkärl, hvilka förvarades i magasinslokalen.

Ett hastigt sjukdomsfall inträffade i förflutna veckan, då en landtman från en af socknarne, hvilken ett godt stycke från hemmet, i en äng var sysselsatt med något arbete, träffades af ett plötsligt slaganfall, så att han blef liggande på stället utan förmåga att röra sig. Ensam, som han vid tillfället var, observerades den sjuke omsider af en granne som händelsevis passerade förbi platsen, och hvilken genast skyndade hem efter skjuts och forslade honom till närmaste bostad, der han ännu qvarligger utan hopp om vederfående. Tillkallad läkare lär hafva förklarat att lunginflammation och flere invärtes åkommor äfven tillstött, hvilket ännu mer förvärrar den ejukes tillstånd.

Bra tur hade för några dagar sedan en fiskare från trakten, då han om morgonen kom för att vittja sina ryssjor. Det befans nämligen att, bland många andra fiskar, äfven en säl hade inkrupit i en af de största ryssjorna, der han dock med lifvet fick plikta för sin näsvishet. Tilläggas kan att det ej var någon liten unge, ty den fångade ägde omkr. 12 kilo epäck och dertill en vacker hud. Förliden höst fångades en likadan fisk nära nog på samma plats af samma fiskare.

Dåligt intresse för kommunalsaker, tyckas en viss kommuns medlemmar vara i besittning af, ty då förliden vecka extra kommunnalstämma var utlyst för val af taxeringsnämd, infann sig ingen mer än ordföranden, hvilken, sedan han tåligt bidat en stund, måste sända bad efter en i närheten boende arbetare och ett fruntimmer, hvilka voro röstberättigade, för att således få ärendet afgjordt.

Ejsta, 30 April.
Olyckshändelse med dödlig utgång. Skomakarehustrun Boberg i Fröjel begaf sig i lördags eftermiddag till Ejsta i något ärende. Under vägen får hon åka med husbondesonen Jakob Jakobsson i Bjerges af sistnämda socken. Hästarne skyggade för en upplagd stenhög vid vägen så att de kommo i sken. Innan kort blefvo de åkande kastade af vagnen med den sorgliga påföljd att hustru Boberg slog hufvodet i en sten. På qvällen afled hon.
Körsvennen lär ej farligt skadat sig. Hästarne fasttogos först vid Bopparfve.
Makarne B. ha tillsammans ett minderårigt barn. Mannen är döfstom.

Tillbud till en större eldsvåda. I en flygelbyggnad, tillhörig hemmansägaren Georg Jakobsson, Snoder i Sproge, kom elden lös för några dagar sedan. Pigans kläder, som å voro brandförsäkrade, uppbrunno jämte åtskilligt annat af mindre värde. Inonan kort blef elden släckt. Der ligga dock flere större byggnader bredvid hvarandra så nära, att emellan somliga endast finnes en smal gåugstig, hvarför hela gården lätt kunnat blifva lågornas rof. Nu blef blott den ifrågavarande flygelu något nedrökt invändigt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 1 Maj 1889
N:r 49

Till kontraktsprost

i södra tredingen efter kontraktsprosten Broander, hvilken på grund af svag helsa erhållit afsked från befattningen med 1 instundande Maj, har biskopen utovämt kyrkoherde G. E. Alfvegrea i Ejsta, sedan kyrkoherde J. Svensson i Garda undanbedt sig att komma i åtanke.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 April 1889
N:r 48

Från landsbygden.

Vestra Gotland 5 April.
Ny orgel. Ejsta församling, som förlidet år beslöt att till sin kyrka skeffa sig orgel, väntar denna hit på försommaren från den kända firman Åkerman i Stockholm. Verket skall kosta 2,400 kronor, som uttaxeras på allmän fyrk.

Ung jägare En sådan finnes vid Stymnäs i Sproge, blott tio år gammal, och har under den senaste tillåtna jagttiden skjutit fem harar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 8 April 1889
N:r 41

Från landsbygden.

Rone, 30 November.
Burskretsen
har haft möte i Rone skolhus. Sedan mötet öppnats på öfligt sätt, gåfvos tvänne lektioner, nämligen i bibl. historia af skoll. O. N. Lindgren, Burs, och i åskådningsöfningar af lärarinnan Ottilia Cederlund, Ronehamn. — Såsom diskussionsämnen hade nppstälts två frågor:
1:o »Äro sg, k, blindkartor oundgängliga åskådningsmateriel vid den geografiska undervisningen?» och
2:o »Är det till något gagn för hem och skola, att Folkskolestadgans 51 paragraf angående skoltvånget strängt tillämpas?»
Bägge frågorna inleddes af skoll; K. Qviberg, Garda. Efter en liflig öfverläggning antogs såsom svar på första frågan följande resolution:
»Blindkartor äro visserligen icke oundgängliga, men väl nyttiga såsom atgörande ett medel, hvarigenom barnets uppmärksamhet sporras och dess iaktagelseförmåga och lokalsinne öfvas.»
Såsom svar på den andra frågan antogs den deröfver förda diskussionen, af hvilken hufvudsakligen framgick, att de i paragrafen nämda förberedande åtgärderna, varning dels af skolrådets ordförande, dels af hela skolrådet äfvensom förhörs anställande med de barn, som föregifvas erhålla undervisning i hemmen, borde tillämpas så strängt som möjligt. Nyttigt ansågs äfven vara, att föräldrarne gjordes uppmärksamma på lagens innehåll, emedan mångas pliktkänsla rörande deras barns skolgång derigenom skulle väckas, Äfvenledes borde man låta sig vara angeläget, att män, som verkligen intresserade sig för skolan, invaldes i skolrådet, samt att föräldramöten anordnades. Men äfven paragrafens sista stadgande, barnens skiljande från föräldrarne, ansågs böra vinna tillämpning, dels emedan detta stadgande såsom varande lag borde efterföljas, dels emedan gent emot tredskan hos en del föräldrar som mera se på sin egen tillfälliga fördel än på sina barns bästa och gent emot hvilka barnens rätt bör skyddas, ingen annan åtgärd bjelper, och dels emedan det på många skulle verka helsosamt att i detta fall se verkan af lagens stränghet. Dock borde denna sista åtgärd vidtagas blott i yttersta nödfall; ty om paragrafen i denna del strängt tillämpades, uppstoda lätt afvoghet från föräldrarnes sida mot skolan, hvarjämte kommunerna finge underhålla i skolan en mängd barn af mindre bemedlade föräldrar.
Beslut fattades att ett möte skall hållas i början af hvarje termin.

Ejsta, 1 Dec.
På ett sorgligt sätt, men länge väntadt, har en person från en grannsocken härstädes fått sluta sina dagar. Mannen, hvars lefnadshistoria är den mest skiftesrika, har i åratal varit en vidt omkring både känd och stundom erkänd »kreatursdoktor». Efter det han för omkring 12-15 år sedan återkommit från det bekanta mormonlandet i vestern, har han bott ensam i en af honom uppförd bygnad, kring hvilken han på ett talande sätt sökt visa, hvad en smula företagsamhet i planteringsväg kan åstadkomma, äfven på en kal backe. Här har han, utan någon qvinlig hjelp, lefvatuteslutande för sig ock sitt yrke, som, utom ofvan antydda, bestått i snickari- och bygnadsarbete. Om detta är ej så mycket att säga, om ej att det är efterföljansvärdt, men det hela för genom slutet en sorglig prägel. För ett par dagar sedan, efter att han dagen förut varit frisk och kry, fanno några bans i närheten boende anhöriga, honom — liggande död i sin säng, sannolikt ett offer för det fludium för hvilket så många falla offer.

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 December 1888
N:r 97

Från landsbygden.

Fårö, 17 Febr.
Ett sjelfmord
har blifvit begånget här på ön. Skräddaren Johan Stenholm försvann, från. sitt hem vid Landsnäsa gård härstädes i tiedagsafton. Han spårades i Onsdags ner till iskanten i Fårösunds norra gatt, samt hittades omkr, 10 Hur ute i sjön. — Anledningen till sjeltmordet vet man ej bestämdt. I lördagsnatt hade han ensam nedslagtat deras enda ko, antagligen i någon öfverilning eller sinnesrubbning, och tros det att han kommit att ångra sitt tilltag samt af bekymmer deröfver tagit sig bjelf afdaga. . Han var en omkring 60 års man, känd Som en arbetsam och ordentlig person i temligen goda ekonomiska omständigheter; efterlemnar hustru men inga barn.
I dag valdes här på

extra kommunalstämma
löjtnanten L. von Scheven, Lauters, till ordförande i Fårö sockens kommunalnämd och till vies ordförande hr Mikael J. Ekström i Gåsemora.

Mycken snö
har här fallit som genom stormen hopat sig i qvierna , så at nya vintervägar måst utstakas ötver trädgårdar, ängar, åkrar och hagmark, tills väderleken blir stadigare och de rätta vägarne hiona uppkastas.
Öfver Fårösund köres med en häst, men isen är mycket svag.

Vesterhejde, 18 Febr.
Gotland kommer icke att mista sin prins, om än sin hertig.
Enligt trovärdig meddelare lär prinsessan Engenie hafva testamenterat sitt kära Fridhem på Gotland till prins Oskar och hans snart blifvande gemål, hvadan testamentstagarne, efter den högsinnade gifvarinnans dagar, — och kanske dessförinnan någon gång såsom gäster, — komma att göra sommarturer till vår ö, hvarest de säkerligen blifva lika mycket välkomna som den första bebyggarinnan i skogsbrynet vid Högklints närhet.

Ejsta, 17 Febr.
Skogsköp ock afverkning
Landtbrukaren Adolf Kolmodin, Tjängdarfve i Sproge, som för några år sedan tillhandlade sig en ångsåg, har nyligen med hemmansägaren Johan Matsson, Kruse i samma socken, afslutat köp af ståndskog växande å omkring 10 tunl. till värde af 6,000 kronor.
Handlanden Karl Smitterbe:g å Klintehamn och hemmansägaren O. Cedergren, Bopparfve, hvilka äga en gemensam ångsåg vid sist nämda gård, hafva af hemmanägaren Karl Hultberg, Mellings, köpt ståndskog på gränsen af Ejsta och Levide för 2,300 kronor.
Hemmansägaren O. Pettersson i Lerdarfve m. fl. hatva af hemmnnsägaren J. Jakosson i Uggårds tillhandlat sig skog för 1,000 kronor.
Afverkningen och forslingen häraf pågå nu som bäst i långa banor under för sådant ändamål nu gynnsam vinter.

Mejerifrågan i Ejsta.
Kyrkoherden Altvegren hads till i torsdags e. m. kallat vederbörande inom Ejsta och Sproge till sammauträde i Ejsta skolhus på det att ett afgörande måtte ske, huruvida ett mejeri inom pastoratet skulle komma till stånd eller icke.
Sedan protokollet fråa ett föregående tillfälle blifvit uppläst och lemnats utan anmärkning, och ur hvilket framgick att endast sjuttiofem aktier blifvit tecknade, men ej flere kunnat anskaffas, upplystes, det en stor del af Ejsta socken, den vestra, ännu låge under laga skifte, och på grund deraf ett ordnadt jordbruk ej ännu på länge der kunde påräknas; att den östra delen af socknen låge mejeriet i Levide mycket nära och att der mjölken med fördel kunde få afyttras; att Sproge sockenmän väl icke kunde med fördel transportera sin mjölk så långt som till Levide, men ägaren at Tjängdarfve, hr A. Kolmodin, hade erbjudit sig att utan gengäld upplåta sitt gamla mejeri, med tillbehör, med skyldighet för dem, som kunde vara intresserade för saken inköpa en separator.
Sedan allt detta tagits i betraktande beslöts uppå framställning att något ångmejeri inom Ejsta pastorat icke skulle anläggas för närvarande.

Mellersta Gotland, 18 Febr.
Ehuru för några år sedan en behjertansvärd uppsats om

Rapphönsens skydd
af en af det nyttiga villebrådets mest nitiske beskyddare var införd i Gotlands Allehanda och blef väl beaktad af allmogen, vågar jag dock komma med en begären till våra jägare och landtmän, att en hvar i sin stad efter sin förmåga måtte bringa de små rödkullorna den hjelp, som de utan någon synnerlig tidspillan kunna tillskyoda dem. Snön ligger nu djup på fälten, ehuru jämförelsevis ännu lös, så att de småttingarna förmå krafsa sig ner till brodden; men skulle ett töväder med påföljande köld inträffa, då blir det för de s\’nå varelserna svårt, ja kanske omöjligt att genomtränga skaren för att nå sin föda och stilla hungern. Att vid boningsbusen och !ladugårdarne utströ säd för rapphönsen och sålunda vänja dem att der infinna sig är nog en vacker bavdling, men icke särdeles rådligt, emedan den falske: misse kan få sigte på dem. Bäst är är att ute på åkerfälten skotta undan snön från brodden på några qvadratsalnars vidd samt till skydd mot roffåglarne nedsticka några små tallgrenar vid detta ställe; rapphönsen infinna sig snart och må bra. Den på stället qvarlemnade snön smälter något af rappbönsens kroppsvärme samt fryser pånatten, hvarför en ny fläck påföljande dag bör öppnas och tallqvistar kringsättas. Kråkorna infiona sig ofta och oroa rapphönsen, men några bösskott ibland äro merendels tillräckliga att afhålla dem från den platsen.
En och anvan invänder kanske, att rapphönsen skada fälten genom att afäta brodden, men det är noga utforskadt, att skadan blir så ringa och mångfaldt uppväges af den nytta, de tillfoga landtmannen genom bortplockandet af myriader små skadedjur från sädesfälten. Jag har sjelf på många ställen befriat brodden helt och hållet från snö och låtit rapphönsen äta så rent, att ej en grön nacke synts till samt derefter nedsatt käppar vid dessa ställen för att förvissa mig, om skadan kunde blifva särdeles stor; men då skördetiden kom, befunnos dessa afbetade ställen bära den vackraste säd. Jag är ej den ende och förste, som gjort detta försök.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 Februari 1888
N:r 15