Kyrkoherde Åsberg

i Burs bar blifvit sjuk. Gudstjänsterna om söndag i Hans pastorat skötas af konsistorieamanuenzen Ronqvist.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Febuari 1897
N:r 31

Järnvägsmötet i Hemse.

Det af oss i lördags i korthet omnämda järnvägsmötet i Hemse för vederbörande kommuners hörande om anläggning af en järnväg från Ronehamn till Korsgata i Hafdhem via Hemse började kl. 11 f. m. i Hemse skolsal. Mötet var annonseradt att hållas i kommunalrummet, men då icke ens hälften af deltagarne fick plats der, måste den vida rymligare skolsalen användas och fyldes äfven denna till sista plats af för järnvägen mer eller mindre intresserade mötesdeltagare.
Vid mötet voro från de till detsamma kallade socknarne följande antal närvarande, nämligen från Rone 21, Burs 4, Hemse 31, Linde 4, Fardhem 4, Alfva 9, Hablingbo 4, Hafdhem 24, och från Eke 4. Från Silte, Lojsta, Levide och Gerum socknar funnos inga ombud närvarande, men deremot hade från Vamlingbo 6 och från Sundre 11 personer infunnit sig, eburu deras socknar icke direkt äro intresserade i den tilltänkta hansträckningen.
Sedan kronvofogde Cramér, hvilken fangerade som ordförande, öppnat mötet och de närvarande sockenmännen antecknats, lemnade ingeoiör Bååth, hvilken ujpgjort förslaget till banans sträckning samt kostuadsförslag«t, en redogörelse, dels för skilluaden i kostnaden för järnvägar wmed tung öfverbyggnad och järnvägar med lätt sådan, dels ock för den föreslagna sträckningen istort sedt. Angående kostnaden meddelades, att denna beräknats till 271,848 kr. Med afseeude på skilnaden mellan tung och lätt öfverbygnad framhöll hr Bååth, att den tunga öfverbygnaden ställer sig betydligt dyrare än den lättare, hvilken dock, och särskildt vid den här påtänkta järnvägen, är lika tillräcklig oeh hålibar som den tunga. Skulle banan förses med tuag öfverbyguad komme omkostnaderna att stiga till omkr. 370,500 kr. Och med det slags trafik som man hade att beräkna på banan vore det oklokt att fördyra dess anläggning så väsentligt endast för den tunga öfverbygnadens skull hvilken dock ej skulle höja banans bärighet i förhållande till de större utgifterna.
Järnvägens sträckning enligt förslaget går från Rone lastage- och hamnplats öster om landsvägen i nordvestlig rikt: niog till bygdevägen från Rone kyrka åt Burs; derifrån i något mera vestlig riktning till Hemse järnvägsstation samt derifrån vester om södra landsvägen och nästan jämnlöpande med denna till Hafdhems Korsgata.
Stationer har man tänkt sig å Ronebamr, vid Hemse och Hafdhem samt hållplatser vid Rone kyrka samt Kasarfve och Binge kvior de båda sistnämda platserna inom Alfva socken.
Härpå hördes de närvarande sockenombuden om nyttan och behofvet af järnvägen, om den föreslagna sträckningen samt om stationernas läge.
Under diskussionens gång visade sig en sällspord enighet vara rådande kommunerna emellan med afseende på åsigterna om banans nödvändighet och om nyttan af dess byggande. Hvad som i synnerhet tycktes hafva åstadkommit denna enighet i uppfattningen var hoppet att man i en snar framtid skulle kunna komma att få ett sockerbruk till stånd i Hemse.
Diskussionen öppnades af hr Duse som, förutom det han uttalade sin belåtenhet med föreliggande utredningar och förslag, meddelade att ban kostnvadsfritt skulle upplåta jord der järnvägen komme att gå öfver hans ägor. Han hoppades att den föreslagna järnvägen skulle bli en af orsakerna till att Hemse suart kunde få ett eget sockerbruk, samt talade för jä nvägens sträckning äfven till Burgsvik.
Landtbrukaren Jakobsson från Burs förklarade, att hans socken-sannolikt ej komme att tecka något bidrag till järnvägen.
Ordf. upplyste då, att här icke alls vore fråga om teckniog af aktier eller anvat bidrag för bavan utan endast att gifva svar på, om järnvögen ansåges vara till nytta eller skada för den kommun man represeuterade
Jakobsson: Någon nytta eller fördel af den nya banan får Burs icke. Vi ha lika nära till Stånga järnvägsstation som vi få til närmaste station på den nya banan. Icke kan den sägas komma att skada oss, men någon nytta kommer den icke heller att göra oss. tI«nstämmande från öfriga mötesdeltagare från Burs).
Hr N. Broander, Bölske: Det är visserligen sannt att för en del af Burs sockenmän blir banan af liten nytta, Och det tyckes endast vara representauter för dessa här närvarande. För andra åter, och des: utgöra väl hälften af suckeuborna i Burs, blir banan af obestridlig nytta. Ty de få genom den samma omkring 1/2 mil närmare till järnvägsstation än de f. n. hafva. Det är skada att ingen af dessa Bursbor finnes här närvarande.
D:r Sätervall från Hemse framhöll, att Gotland, som f n. har ett innevånareantal af endast omkr. 53 tusen, godt kunde föda 150 tusen menniskor, om alla dess förmåner finge komma till sin rätt. Men för att göra vår bördiga ö till dessa mångas bem, fordras att dess kultur och andra förhållanden i betydande grad blifva förbättrade. En dertill bidragande faktor af största betydelse ansåg tal. järnvägarne vara. Om den nu föreslagna järnvägen ville han i sin egenskap af en bland koncessionssökarne icke så mycket orda Endast det ville han säga, att det ej vore nog att stå i förbindelse med Visby — äfven andra orter voro det viktigt att kunna nå på järnväg, särskildt öns många bamnar. Derför ansig han, att banan gerna kunde förlängas äfven till säder och icke endast åt öster (Ronehamn).
Landtbr Johan Johansson, Gardarfve, trodde att nyttan med banans fortsättaude till Bargs vik icke skulle uppväga de dermed förenade större kostnaderna.
Handl. Krusell önskade, och han trodde att denna hans önskan delades af flere, att banan blefve dragen något längre från landsvägen genom Hafdhem, än som i förslaget vore utprickadt. Ty derigenom skulle mindre jord af värde blifva förstörd oetjordlösen i förhållande dertill billigare.
Handi. V. Hansén, Burgsvik, talade varmt för banans fortsättande ända till Burgsvik. För det enskilda intresset vore nog ej denna förlängning af banan gynnerligen önskvärd. Men egnade man en vänlig och rättvis tanke åt Sudrets många socknar, hvilka oundgängligen måste ba en järuväg för att med framgång kuuna odla sina betor, då ställde sig förslaget om banans neddragande till Burgsvik ej så motbjudande. Ty då skulle man äfven lätt inse att dermed äfven frågan om ett sockerbruk i Hemse blefve förd ett ganska stort steg framåt. Tal. kunde icke hel ier inse hvad förnuft det låge i att låta ba nan sluta midt inne i landet, då Burgsvik ligger der nedan med en ypperlig hamn och bjöde på afsevärdt stor trafik. Skall banan sluta i Hafdhem, blir detta till skada för Burgsvik och de sydligaste sockniurne. Tal hade dessutom haft det hoppet och han hade det än, att om banan drages till Burgsvik, så skulle Gotlands järnväg i en framtid komma att inlösa densamma.
Herr Nils Broander ansåg visserligen ej att en bana till Burgsvik kunde vara till skada i och för sig; men tör den nu föreslagna sträckningen vore den till skada, ända tills betodlipgsförhållandena blefve annorlunda. De, som önskade en järnväg till Burgsvik, kunde jo dock, om de så ville, begära koncession på en sådan; blefve förhållandena sedan annorlunda, så kunde ju Hafdhembanan inlösa linien till Burgsvik.
Sedan hrr Hansén och N. Broander växlat några repliker, uppträdde kyrkoherde Gadd i Öja. Iugen kan, sade han, förneka nyttan af Rone—Hafdhemjarnvägen. Nyttig är den nog, men det finnes skilnad mellan större nytta och mind:e nytta. Rone och Hafdhem socknar samt en del af Grötlingbo äro de en da socknar som få nämnvärd nytta af den föreslagna järnvägen. Detta får väl anses vara mindre nytta. Men större nytta blefve det med järnvägen, om dess sträckning fortsat es ända ur till hafvet i söder, d.v.s. till Burgsvik. Tal. önskade derför en sammanslagning till ett enda bolag Rone—Hemse—Burgsvik. Vilare talade kyrkoherden för banans förse ende med tung öfverbygnad samt för upptagande af ett statslån till halfva kostnaden, som han beräkpat skulle komma att uppgå till omkr. 553 tusen kronor. Den andra hälften kunde utan svårighet anskaffas inom socknarne och icke minst inom de sydligaste. »Sudret är ett smalt men rikt land» och vi skola göra allt för järnvägen om vi endast få vara med.
Tal. slutade med att påvisa, att Burgsvik har en afsevärd sjöfart och att denna hamn, som då det en gång var fråga om landthamnarnes trafikerande med ångbåtar, varit nära att bli förbigången såsom varande allt för obetydlig, nu dock lemnar de största fraktsummorna. Och så kunde, menade han, fallet bli äfven med afseende på järnvägen.
Hr J. Broander framhöll att nog många enskilda vore med om Burgsvikssträckningen, men att socknarne i sin helbet ej ville gå in på att teckna till någou annan sträckning än Ronebamn— Hemse.
Konsul G. Cramér replikerade kyrkoherde Gadd. Han fann det vara märkvärdigt att Burgsviksborna talade om upptagaude af statslån, då de förut förklarat, ait sudret hade stora rikedomar och stora resurser i öfrigt; hvarför kunde då ej de sydliga socknarne biida ett eget bolag och utan andras hjälp och statslån bygga sin järnväg till Hafdhem? En omöjlighet vore f. n. att få statslån; skulle man lita härtill, finge man vänta i många år.
Hr Duse försvarade Burgsviksintressena och ansåg, att man ej borde göra halfgjordt arbete utan samarbeta med hvarandra till ett fruktbringande helt.
Konsul Cramér upplyste att något upptagande af statslån för Rone—Hafdhemlinien icke varit påtänkt. Men skulle banan dragas ned till Burgsvik, då blefve detta en nödvändighet. Härigenom blefve dock företaget betydligt fördyradt, och den handlingsfrihet som man har, om intet statslån upptag es hade man i så fall ej heller att glädja sig åt. Tal. uttalade gent emot hr Hanséns förhoppningar i den vägen, att det nog vore föga troligt, att Getlands järnväg skulle vara villig att öfvertaga deu nya banan.
Hr Duse såg en stor olyeka i att komma med deu nya banan i den gawles ägo. Litet sund konkurrens vore uppfriskande och nyttig. Blir banan lagd under Gotlands järnväg, då är det föga hopp om några fraktnedsättningar utan då komma prisen att stå vid sin nuvarande ingalunda lindriga höjd.
Bedan man en stund utväxlat tankar om – fördelarne af de olika öfverbygnadssätten, hvarvid de festa tycktes vara för en lättare öfverbygnad afslöts mötet af ordf. som förklarade sig hafva uppfattat mötets resultat vara, att det enhälligt uttalat sig för nyttan och nödvändigheten af en järnväg Ronehamn—Hafdhem via Hemse samt godkänt den för banan föreslagna riktningen.
Denna uppfattning förklarades af mötet vara den rätta, hvarpå deltagarne åtskildes.
Senare på eftermiddagen samlades ett antal af de i mötet deltagande sockenmännen för att samråda om, hvilka belopp de olika kommunerna borde teckna för den tilltänkta järnvägen.
Förhandlingarna leddes af d:r Sätervali och meningsutbytet var ganska lifligt. I allmänhet uttalades den förhoppningen, att socknarne skulle finnas villiga att teckna de belopp som i ett för mötet framlagdt förslag för de olika socknarne upptagits. Ja, Alfva sockenmän hade t. o. m. förhoppning om, att der för deras socken föreslagna summan 5,000 kr. skulle komma att ökas. Hafdhems och Hemseborna råkade i ett litet replikskifte, dervid Hafdhemborna framhöllo, det de ej ansågo sig behöfva teckna ett högre belopp än Hemse, utan att de båda kommunerna i det fallet borde likställas. Enligt förslaget fordrades nämligen af Hafdhem 25 tusen kr. men af Hemse endast 20 tusen. Slutet blef dock, att Hafdbem ansågs böra teckna 25 och Hemse 20,000 kr.
Teckningssummorna för de resp. kommunerna enligt de vid mötet gjorda förslagen skulle blifva: Rone 50,000 kr; Eke 5,000; Hemse 20,000; Alfva 5,000 Hafdbem 25,000; Hablingbo 10,000; Näs 8,000; Grötlingbo 10,000; Linde 4,000; Fardbem 4,000; Silte 2,000.
Till sist uttalades af konsul G. Cramér den önskan att jordägarne måtte teckna aktier för den jordlösen som vid järnvägens framdragande öfver deras ägor kunde falla dem till del, och att depå detta sält måtte hjälpa företaget framåt.
Beslut fattades om aflåtande af skritvelser till de olika socknarnes kommunalordförande med begäran om skyndsamt utlysande af kommunalstämmor för hörande af sockenmännen angående teckningen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Febuari 1897
N:r 25

Ett möte

har i dag på kallelse af länsstyrelsen hållits med invånarne i Rone, Burs, Hemse, Linde, Fardhem, Alfva, Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Eke, Grötlingbo, Lojsta, Levide och Gerum för att höra dem om anläggning af en järnväg från Ronehamn till Korsgata i Hafdhem vid Hemse järnvägsstation.
I mötet deltogo 125 personer. Såsom ordförande fungerade kronofogden Cramér. Sedan ingeniör Bååth redogjort dels för banans sträckning och dels för skilnaden mellan en järnväg med tung och en med lättare öfverbygnad, tog diskussionen sin början.
Talare uppträdde från hvar och en af de kallade kommunerna utom från Silte, Lojsta, Levide, Gerum, hvilka ej voro represeuterade vid mötet. Samtlige ombud för socknarne uttalade sig för nyttan och nödvändigheten af den påtänkta järnvägen, med undantag af Burs sockenmän, hvilka sade bestämdt nej till att deltaga i en blifvande teckning, då de f. n. ha lika nära till Stånga station som de skulle få till en blifvande station på den nya järnvägen.
Angående sträckningen samt de resp. stationernas och anhalternas läge var enigheten äfven allmän och ingen anmärkning gjordes mot de framstälda förslagen i fråga.
Rörande linies dragande till Burgsvik uppstod en ganska liflig diskussion, hvilken inleddes af handl. V. Hansén. Har påpekade att om man såge på det engkilda intresset så vore det måhända bäst att förlägga banans slutpunkt till Hafdhem, men såge man från det allmännas synpunkt och fäste sig vid nödvändigheten för södra Gotlands åsidosatta socknar, att få förbindelse då kunde ej tal blifva om annat än att draga banan ända fram till Burgsvik. Det skulle ej blott för södra Gotland, utan äfven för de socknar, hvilka nu strängt hålla på en sträckning Ronehamn — Hafdhem — Hemse, blifva en stor förlust att uppgifva tanken på banans framdragande till Burgsvik. Den komme nämligen då att gå genom trakkter, hvilka väl ej nu kunna framvisa så stor betareal, men som till följd af järnvägen i icke ringa mån kunde bidraga till att önskningsmålet om ett sockerbruk i Hemse blefve en verklighet.
Mot hr Hansén yttrade sig sedan hr N. Broander, m. fl. Kyrkoherde Gadd, hade ett längre, entusiastiskt anförande och framhöll nyttan af att framdraga linien till Burgsvik. Man kunde ju tänka sig bildandet af ett särskildt bolag Hafdhem—Burgsvik, men vida bättre och i anläggningskostnader billigare vore att bilda ett enda bolag Ronehamn—Burgsvik—Hemse. Vidare uttalade han den förhoppningen, att den nya järnvägen, om den droges till Bursvik, i en framtid kunde komma att öfvertagas af Gotlands järnvägsbolag. Hr N. Broander trodde nog att Burgsviksbanan kunde löna sig i en framtid, när betodlingen på södra Gotland blifvit mera utvecklad. Hr J. Broander framhöll att nog många enskilda vore med om Burgsvikssträckningen, men att socknarne i! sin helhet ej ville gå in på att teckna till någon annan sträckning än Ronehamn— Hemse. Kyrkoherde Gadd framhöll, att man borde söka få statslån till halfva anläggningsbeloppet. Häremot gemälde konsul G. Oramér, att det vore märkvärdigt att Burgsviksborna talade om upptagande af statslån, då de förut förklarat, att sudret hade stora rikedomar och stora resurser i öfrigt; hvarför kunde då ej de sydliga socknarne bilda ett aget bolag och utan andras hjälp och statslån bygga sin järnväg till Fardhem? En omöjligbet vore f. n. att få statslån; skulle man lita härtill, finge man vänta i många år.
Mötet pågår ännu kl. 1/2 3.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Febuari 1897
N:r 24

Sjukdomsuppgifterna

för senare hälften af Januari ha att omförmäla endast ett fall af nervfeber i Burs och tre fall af kikhosta i Visby stad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Febuari 1897
N:r 19

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
(Vårtingetr första sammanträde å Allekvia, 18 och 19 Januari: Ordf. v. häradsh. K. Nordenström.)
Sundénska djurplågerimålet var ånyo före och hördes på åklagaresidan tre vittnen, hvilkas vittnesmål voro samstämmiga in i minsta detalj.
Af vittnesmålen framgick, att Sundén, såsom i anklagelsen påståtts, till arbete användt utmerglade och ofta ganska svårt skadade hästkreatur. Vittnena hade iakttagit att ett och samma djur baft sår på knäna, i lokstaden och på buken, men att detta djur ändå blifvit användt vid plöjning i jord, som varit så lös, att djuret nedsjunkit i densamma ända till ryggen. Då har det gräfts upp och sedan piskats att fortsätta sitt arbete för plogen. Vittnena påstodo äfven att det inträffat, att när en häst tröttnat, hade en karl fattat i betslet under det Sundén själf gått bakom plogen och skött tömmarne samt drifvit fram djuret med påkar. »Dra eller dö» ha varit djurens lott, sade vittnena.
Sundéns ombud bestred vittnesmålen samt begärde och erhöll uppskof till 3:dje sammanträdet för inkallande af motbevis.

Undantagsbråk. Undantagsmannen Smedberg, Smedgårda i Björke, hade instämdt landtbr. Stenström från samma gård med yrkan att af denne utfå 100 kronor; utgörande undantag för år 1894. Svaranden bestred krafvets riktighet ech företedde kvitto, enligt hvilket Smedberg af honom utbekommit undantag för alla de år han haft rätt att fordra sådant, och sålunda äfven för år 1894. Kär. vidgick visserligen att han under det uppvigade kvittot skrifvit sitt namn, men sade, att han -ej förstått skrifvelsen i fråga. Några pengar hade han i alla fall ej fått. Uppskof till 3:dje sammanträdet.

Barnuppfostringshjälp af sin förre husbonde, L. Thomsson, Rosarfve, vill pigan Karolina Persdotter utbekomma. Men Thomson nekar för faderskapet och ville således ej heller betala den begärda hjälpen. Två vittnen voro inkallade men hade intet i sak att meddela, annat än att pigan till en af vittnena sagt, att folk påstod, att hennes husbonde vore fader till hennes barn.
Uppskof till första dagen af Marssammanträdet.

För svekligt förfarande har handl. Detlof Cedergren blifvit instämd af hr J. A. Berg. Målet som flere gånger varit före tycktes hufvudsakligast bero på olika uppfattning om tvänne kontrakts giltighet, i det svar. förklarar det ena kontraktet ogiltigt, under det han vill att båda kontrakten i vissa punkter skola vara gälllande. Målet öfverlemnades af båda parterna. Utslag vid Februarisammanträdet.

Mycket väsen och litet ull kan man gerna säga om det mot fiskarena Karl och Olof Östergren, Hammars i Östergarn, väckta målet om skadegörelse å annans egendom, Som bekant rör saken sig derom att svar. skulle för käranden bafva uppryckt några pålar, som användts vid nättorkning, och då målet pu ånyo förekom, intygade två vittnen, att svar. verkligen uppryckt pålarne som stått på mark som icke äges af någondera parterna, samt att pålarnes hela värde uppgått till 40 öre. Utslag nästa sammanträde.

Äggtjufven från Rosendal, ynglingen Bengt Bengtsson, friades vid detta rättegångstillfälle från det mot honom väckta åtalet för stöld af 2 ägg från Rosendals gård. Kär., förvaltare Björkman, hade nämligen funnit så förmildrande omständigheter föreligga, att han afstod från allt ansvarsyrkande, hvadan målet afskrefs.

Kälkstölden i Akebäck förevar och intygade två vittnen att de två kälkar landtbr. Aug. Pettersson innehar, tillhöra kär. P. Stenström. Svar. vekar dock fortfarande och uppsköts målet till nästa sammanträde.

Kaffekokningen med ty åtföljande myrbrand i Gothem afhandlades åter. Kär. afstodo nu från ersättningsanspråk då svar. saknade tillgångar. Vittnesersättningar får dock svar. utbetala. Utslag nästa sammanträde.

För oloflig jagt hade, som bekant, Visby jägaregille instämt vaktmästare H. Alyhr, hvilken skulle ha jagat på af gillet vid Hästnäs arrenderad jagtmark. Markens ägare intygade dock nu, att svar. haft hans tillåtelse att jaga på marken i fråga till 3 Nov. förra året, och att gillet arronderat marken från 8 i samma månad. Svar. hade företagit den omstämda jagten 1 Nov. och således på tid, under hvilken gillet ej hatt med marken att skaffa. Nu företedde kärandeombndet ett kontrakt från 1892, enl. hvilket gillet redan då arrenderat jagtområdet, men det upplystes dervid, att dåvarande ägaren försålt. sin gård till sin son, hvadan det gamla kontraktet vore förfallet. Utslag nästa rätte gångstillfälle.

Martebomyrbranden. Rättegången mot landtbr. Nilsson, Bro, angående vårdslöshet vid myrbränning, hvarigenom direktör Dassow förorsakats en till 900 kr. uppgående förlust, förevar åter. Härvid styrktes af vittnen, att Dassow fått lof att nedslagta alla sina får, enär genom den af svar. förorsakade branden allt foder blifvet förstördt. Svar. sökte genom vittnen göra troligt att kär. själf varit intresserad af att elden fått så stor spridning som möjligt, men dessa vittnesmål gendrefvos af kär. Saken hade nämligen varit den, att kär. när branden pågått efterfrågat om någon bland släckningsmanskapet hade tändstickor på sig, enär han ville antända ett för elden fredadt område. Detta ansåg svar. tyda på, att kär., långt ifrån att hafva lidit skada af branden tvärt om haft nytta af att ett större område blifvit brändt, Kär, å sin . sida förklarade, att han ämnat på sagda plats anlägga moteld för att sålunda hindra brandens framfart. Detta vitsordades af allm. åklagaren, länsman Jakobsson, hvilken. själf varit närvarande vid branden och föreslagit en sådan åtgärd.
Utslag faller vid nästa sammanträde.

Södra häradsrätten.
(Första sammanträdet å Skogs 1 Levide 18—19 Jan. 1897; ordf. häradsh. T. af Ekenstam.)
Nämdemansed aflades af nyvalde Lars Pettersson, Sicklings i Klinte.

Godemansed, att såsom godeman tjänstgöra vid landtmäteriförrättningar, aflades af hemmansäg. Oskar Jacobsson, Leggarfve i Klinte.

Brast åt eden, gjorde förre arrendatorn K. K. H. Karlsson i Vestergarn, i ett Erafmål anhängiggjordt af firman O. Zetterlund i Torshälla.

Så kan det gå. Johan Simonsson i Eskelhem, som vid flera rättegångstillfällen förnekat att han häftat i 4 kr. skuld till handl. L. E. Gardell i Visby, var till detta sammanträde ålagd edgång, men som han ej iakttagit rättens beslut att i låga tid inställa sig hos sin själasörjare, för undervisning fäldes han att böta 25 kr., samt förelades: han ånyo vid 25 kr. vite med fullständiga betyg infiona sig vid fjärde sammanträdet, i fall han ville gå eden.

Släketägtstvisten emellan Snoder och Hexarfve hemmansägaren i Sproge förekom ånyo till bekandling.
Att såsom sakkunnig höras öfver de företedda kartorna hade kär. påkallat vice komissionslandtmätaren Karl Bolin. Luga skifteskartan för 1881 öfverensstämde med Hexarfve storskifteskarta af 1798, men afvek från ändpunkten & gränslinien mellan parternas ägor enligt 1837 års karta. Ansåg orsaken vara den att vid laga skiftet 1881, blott 1798 års karta företetta.
Svar. ansåg ej denna förklaring utgöra ti!lräcklig utredning, utan ville ha målet hvilande, tills kär. genom laga syn visat sig äga bättre rätt till jorden. Att den nyaste kartan visade största jordområdet berodde på tillslamning från sjön. Utlåtande vid nästa sammanträde.

Målet emellan August Wingårdh i Helsingborg och handl. Viktor Hansén å Burgsvik om likvld för 200 säckar superfosfat afgöres äfven vid nästa sammanträde.

Edgång för olaga handel har skomakaren K. J. Jacobsson från Visby varit ådömd, men som han af sitt ombud ej blifvit underrättad om hvad han hade att iakttaga för att skaffa sig betyg från sin själasörjare, fäldes han att böta 25 kr, och utsattes ny edgångsdag till första dagen af fjärde sammanträdet.

Dansen vid Magnhuse i Rone. Detta mål emellan Kristina Duse och J. N. Budin från nämda gård förekom ånyo. Kär. hade inkallat ett vittne, som upprepade den gamla historien om vedens utkastande ur bakugnen, parternas lek i förstugan, med ty åtföljande blånader å armar m. m. Dom faller vid nästa sammanträde.

Det andra målet emellan samma parter, men med ombytta platser förekom äfven. Intet nytt förekom och meddelas utslag samtidigt med i föregående mål.

I barnuppfostringsmålet emellan ogifta Dora Lundqvist, Lindarfve i Burs, och drängen Anton Söderlund instälde sig ej kär, Svar., som redan varit hos presten, ville gå eden, samt yrkar ansvar å kär. för rättegångs missbruk.
Yttrande meddelas förrän sammaträdet slutas.

I dumhet. Skiljas vilja fortfarande makarne Lindvall i Ejsta. För att bevisa det mannen begått äktenskapsbrott, hade kär, inkallat åtskilliga hemmansägare inom Ejsta hvilka under 1893 varit fattigvårdsstyrelse inom socknen. För dessa hade mannen erkänt att han vore fader till det barn Anna Hjertstedt, med hvilken han innebodde, 30 April 1893 framfödt. Men svar. påstår att detta erkännande skett i dumhet. Svar, sammanbor ännu med samma kvinna och har familjen sedan dess ytterligare tillökts med tvänne nya verldsmedborgare.
Till följd af svar. Oskar Lindvalls spotska uppträdande inför domstol yrkade åkl. ansvar. Men ansåg Lindvail att detta borde bevisas, Utslag vid nästa sammanträde.

Förra båtsmannen Johansson-Malört, stämd af handl. Emil Krokstedt i När, hade oaktadt han var ålagd inställelse vid 40 kr. vite ej iaktagit inställelse, hvarför han ålades att vid ytterligare 75 kr. vite komma tillstädes vid fjärde sammanträdet.

Likadant var det med arbetaren Gustaf Hedlund från Hemse, som klappat sin hustru för bårdt. Han fäldes utgifva försutna vitet, samt ålades vid hämtningspåföljd komma tillstädes vid tredje sammanträdet.
(Forts.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Januari 1897
N:r 10

Kronouppbörderna

inom länet uppbäras på följande tider och ställen:

inom norra fögderiet:
Jan. 29 kl. 11 f. m. med Visby norra socken och Endre pastorat, Jan. 30 kl. 11 f. m. med Barlingbo d:o, Febr. 1 11 f. m. Roma d:o, 2 11 f. m; Follingbo d:o, 3 11 f. m. Fole d:o, 4 11 f. m Vestkinde d:o. 5 11 f. m. Martebo d:o, 6 11 f. m. Stenkyrka socken å uppbördskontoret i Visby rådhus; 18 10 f. m. Källunge och Hejnums pastorater samt Tingstäde socken vid Gute i Bäl; 19 10 f. m. Hangvars d:o hos M. Osterman Snäckers; 20 1/2 9f m.Rute och Fårö d:o i sparbankshuset å Fårösund; 22 10 f. m. Lärbro d:o vid Angelbos; 23 9 f. m. Othems d:o i värdshuset å Slite hamn; 24 10 f. m. Gothems d:o i Gothems sockenstuga; 25 1/2 9 f. m. Östergarns och Kräklingbo d:o vid Kräklings; 26 10 f. m. Dalhems och Hörsne d:o i Dalhemssockenstuga; 27 9 f. m. Sjonhems och Vänge d:o i Bjerges stationshus; Mars 6 11 f. m. Arrendato rerna af kronans domänerå kronefogdekontoret.

inom södra fögderiet:
Febr. 5 kl 9 f. m. med Rone pastorat i Rone skolhus vid kyrkan; 6 9 f. m. Hafdhem och Hablingbo socknar i Hafdhems skolhus; 8 9 f. m. Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 9 9 f. m. Öja pastorat och Fide socken i Öja skolhus å Burgsvik; 10 1/2 10 Grötlingbo och Näs socknar i Grötlingbo skolhus; 11 9 f. m. Burs pastorat i Burs skolhus; 12 9 f. m. När d:o i Närs skolhus; 18 8 f. m. Garda d:o i Garda sockenstuga; s. d. 1/2 1 m. Alskog d;o i Garda d:o; 18 9 f. m. Levede d:o samt Fardhem och Löjsta socknar å Burgo gästgifvaregård i Levide; 19 9 f. m. Eksta pastorat och Silte socken 209 f. m. Alfva d:o och Linde d:o i Hemse skolhus; 22 10 f. m. Hejde d:o i Hejde skol hus; 23 1/2 9 f. m, Klinte d:o i Klinte skolhus å hamnen; 24 1/29 f. m. Sanda d:o i Sanda skolhus; 25 9 f. m. Eskelhem d:o i Eskelhem d:o; 26 9 f. m. Stenkumla d:0 i Stenkumla d:o; 27 1/2 10 Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus; Mars 1 10 f. m. Arrendatorerna af kronans domäner å södra häradskrifvarekontoret.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Januari 1897
N:r 6

Folkmängdsuppgifter från Gotlands landsbygd

31 Dec. 1896:
Dalhem socken: Födda 8 (2 m. 6 kv.), döda 8 (6 m. 2 kv.), inflyttade 61 (31 m 30 kv.), utfyttade 71 (35 m. 36 kv.), vigde 4 par, folkmängd 516, minskning 10;

Ganthem socken: Födda 5 (3 m. 2 kv.), döda 5 (4 m. 1 kv.), inflyttade 26 (15 m. 11 kv.), utflyttade 32(13 m. 19kv.), vigde 3 par, folkmängd 298, minskning 6;

Halla socken: Födda 6 (1 m. 5 kv.), döda 4 (2 m, 2 kv.), inflyttade 36 (14 m. 22 kv.), utflyttade 24 (11 m. 13 kv.), vigde 2 par, folkmängd 254, ökning 14; Hela pastoratets folkmängd 1,068.

Vänge socken: Födda 14 (3 m. 11 kv.), döda 10 (6 m. 4 kv.), inflyttade 41 (21 m. 20 kv), utflyttade 35 (14 m. 21 kv.), folkmängd 574, ökning 10;

Butle socken: Födda 6 (4 m. 2 kv.), döda 4 m., inflyttade 24 (12 m. 12 kv.), utflyttade 23 (13 m. 10 kv.), vigde 1 par, folkmängd 338, ökning 3;

Guldrupe socken: Födda 4 (2 m. 2 kv.), döda 5 (2 m. 3 kv.), inflyttade 13 (5 m. 8 kv.), utflyttade 11 (4 m. 7 kv.), vigde 2 par, folkmängd 285, ökning 1; Hela pastoratets folkmängd 1,197.

Rute socken: Födda 9 (7 m. 2 kv.), döda 3 (2 m. 3 kv.), inflyttade 28 (9 m. 19 kv.), ntflyttade 38 (19 m. 19 kv.), vigde 7 par, folkmängd 562, minskning 6;

Fleringe socken: Födda 12 (5 m, 7 kv), döda 6 (2 m. 4 kv), inflyttade 15 (9 m. 6 kv), utflyttade 19 (8 m 11 kv.), vigde 4 par, folkmängd 366, ökning 2;

Bunge socken: Födda 10 (6 m. 4 kv.), döda 7 (4 m 3 kv), inflyttade 37 (18 m. 19 kv.), utflyttade 39 (17 m. 22 kv.), vigde 1 par, folkmängd 556, ökuning 1; Hela pastoratets folkmängd. 1,484

Fårö socken: Födda 21 (9 m. 12 kv.), döda 20 (12 m. 8 kv.), inflyttade 31 (12 m. 19 kv.), utflyttade 71 (36 m. 35 kv), vigde 3 par, folkmängd 1,123; minskving 39; Hela pastoratets folkmängd 1,123.

Stenkyrka socken: Födda 17 (10 m, 7 kv.), döda 12 (6 m 6 kv.), inflyttade 43 (19 m. 26 kv.), utflyttade 50 (24 m. 26 kv.), vigde 7 par. folkmängd 789;

Tingstäde socken: Födda 12 (5 m. 7 kv.), döda 8 (3 m 5 kv.), inflyttade 28 (11 m 17 kv.), utflyttade 44 (15 m. 29 kv.), vigde 3 par, folkmängd 484, minskning 12; Hela pastoratets folkmängd 1,261.

Endre socken: Födda 6 (4 m. 2 kv.), döda 4 (2 m, 2 kv). inflyttade 49 (21 m. 23 kv), utflyttade 51 (26 m. 23 kv.), vigde 1 par, folkmängd 356;

Hejdeby socken: Födda 7 (8 m. 4 kv.), döda 2 kv., inflyttade 20 (13 m. 7 kv.), utflyttade 31(15 m 16 kv.), vigde 2, par olkmängd 205, minskning 6; Hela pastoratets folkmängd 561.

Roma socken: Födda 18 (10 m. 8 kv), döda 4 m., inflyttade 76 (31 m. 43 kv.), utflyttade 88 (48 m. 45 kv.), vigde 6 par, folkmängd 584, ökning 2;

Björke socken: Födda 9 (6 m. 3 kv.), död 1 kv., inflyttade 47 (17 m. 30 kv), utflyttade 22 (12 m. 10 kv.), vigde 2 par, folkmängd 302, ökning 33; Hela pastoratets folkmängd 886.

Källunge socken: Födda 6 (2 m. 4 kv), döda 4 (8 m. 1 kv.), inflyttade 32 (15 m. 17 kv.), utflyttade 33 (16 m. 17 kv.), vigde 4 par, folkmängd 237, ökning 1;

Vallstena socken: Födda 10 (7 m, 3 kv.), döda 7 (4 m. 3 kv.), inflyttade 19 (11 m. 8 kv.), utflyttade 23 (8 m. 17 kv.), vigde 7 par, folkmängd 344, minskning 3; Hela pastoratets folkmängd 581.

Atlingbo socken: Födda 6 (4 m. 2 kv.), ddöda 5 (3 m. 2 kv.), inflyttade 21 (9 m. 12 kv.), utflyttade 11 (8 m. 6 kv.), folkmängd 220, ökning 8; Hela pastoratets folkmängd 220.

Veskinde socken: Födda 13 (8 m. 5 kv.) döda 12 (6 m. 6 kv), inflyttade 119 (58 m 61 kv), ntflyttade 76 (34 m. 42 kv), vigde 5 par, folkmängd 651, ökning 44;

Bro socken: Födda 7 (5 m. 2 kv.), döda 6 (3 m. 3 kv.), inflyttade 37 (18 m. 19 kv.), utflyttade 44 (19 m. 25 kv), vigde 1 par, folkmängd 299, minskning 6; Hela pastoratets folkmängd 950.

Burs socken: Födda 16 (8 m. 8 kv.) döda 7 (3 m. 4 kv), inflyttade 38 (20 m. 18 kv.) utflyttade 45 (21 m. 24 kv.), vigde 5 par, folkmängd 839, ökning 2;

Stånga socken: Födda 14 (7 m. 7 kv.), döda 10 (4 m, 6 kv.), inflyttade 57 (23 m, 34 kv.), utflyttade 48 (24 m. 24 kv.), vigde 5 par, folkmängd 646, ökning 13; Hela pastoratets folkmängd 1;485.

Hangvar socken: Födda 15 (9 m. 6 kv), döda 14 (10 m. 4 kv.), inflyttade 63 (82 m 31 kv), utflyttade 56 (21 m. 35 kv.) vigde 2 par, folkmängd 905, ökning 8;

Hall socken: Födda 3 m., döda 2 (1 m 1 kv.), inflyttade 11 (4 m. 7 kv.), utflyttade 12 (3 m 9 kv.), vigde 3 par, folkmängd 242; Hela pastoratets folkmängd 1,147.

Vall socken: Födda 5 (4 m. 1 kv.), döda 8 (2 m. 6 kv.), inflyttade 24 (7 m. 17 kv.), utflyttade 26 (8 m. 18 kv.). vigde 2 par, folkmängd 295, minskning 5.

Hogrän socken: Födda 5 (4 m. 1 kv.), döda 5 (4 m. 1 kv.) inflyttade 22 (8 m. 14 kv.), utflyttade 29 (14 m. 15 kv), vigde 2 par, folkmängd 339, minskning 7.
Hela pastoratets folkmängd 635.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3

Sjukdomsuppgifterna

för senare hälften af December månad utvisa 3 fall af nervfeber, alla i Burs, 1 fall af strypsjuka i Visby och 1 fall af kikhosta i Lummelunda.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3

Mönstring med Hemse kompaniområdes

samtlige bevärings12:te värnpligtsklasserna, förrätmän, d. v. s. 1:a till och med Måndagen den 14:de December från kl. 8 f. m. vid Gumbalde i Stånga.
Befriade från mönstringen äro alla beväringsmän, som under året varit inkallade till tjänstgöring, samt alla andra beväringsmän, som senast mönstringsdagen till undertecknad eller till fanjunkaren Häglund i Burs lemna tillförlitlig uppgift eller insända skriftlig och af vederbörlig tjänsteman styrkt anmälan om sin nuvarande bostad.
I öfrigt hänvisas till länskungörelsen och inskrifningsboken.
Visby den 2 December 1896.
Philip Hertzman,
befälhafvare för Hemse komp. omr., nar 187.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1896
N:r 191

Mönstring med Hemse kompaniområdes

samtlige beväringsmän, d v. s. 1:a till och med 12:te värnpligtsklasserna, förrättas:
Måndagen den 14:de December från kl.: 8 f. m. vid Gumbalde i Stånga.
Befriade från mönstringen äro alla beväringsmiin, som under året varit inkallade till tjänstgöring, samt alla andra beväringsmän, som senast mönstringsdagen till undertecknad eller till fanjunkaren Häglund i Burs lemna tillförlitlig uppgift eller insända skriftlig och af vederbörlig tjänsteman styrkt anmälan om sin nuvarande bostad.
I öfrigt hänvisas till länskungörelsen och inskrifningsboken.
Visby den 2 December 1896.
Phi!ip Hertzman,
befälhafvare för Hemse komp. omr., nr 187.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1896
N:r 187