Fullmakt att vara kyrkoherde

i Burs\’ pastorat för v. pastor L. J. Åsberg har nu utfärdats af domkapitlet, sedan k. m:t ogillat de besvär, som anförts öfver valet.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 23 Juni 1887
N:r 50.

Auktion vid Enges i Burs.

Medels offentlig auktion, som förrättas vid Enges i Burs tisdagen den-31 innevarande Maj kl. 12 på dagen; låter förmyndåren för omyndige Mattias Algot Hermansson: med vederbörligttillstånd försälja till den högstbjudande nämde myndlings ärfda 3/80:dels mantal Eoges med anlott iåbygnaderna att af blifvande köpare genast tillträdas.
Hemmansdelen utbjudes med förbehållen pröfniogsrätt å skeende anbud. Betalnings- och öfriga vilkor fillkännagifvas före utropet.
Burs den 23 Maj 1887.
C. H. LÖFVEBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen 27 Maj 1887
N:r 42.

Genom offentlig auktion,

som förrättas i Burs prestgård torsdagen den 2:dra nästa Juni med början klockan X f.m., låta sterbhusdelägarne efter aflidne kontraktsprosten. A. J. Lyth slut försälja boets lösöretillgångar, bestående af något möbler, sängkläder, några aktier i Gotlands jernväg, något ämnesvirke samt följande kreatur: 9 stycken uvga mjölkkor, flere; uogoöt, får och gäss jämte diverse andra lösören. Godkände köpare erhålla betalningsanstånd till 1:a Oktober detta år Stånga den 20:de Maj 1887.
M. E. Svallingson, W. Åkerman.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 Maj 1887
N:r 41.

Från landsbygden.

Eldsvådan i Burs den 16 Maj.
I sjelfva olycksminuten.
»Det är ingen vån (fara), då elden är vår dräng, men det är värre, då han blir vår herre» säger ett gammalt gotländskt ordspråk och så är det. Någon gnista hade troligen från skorstenen fallit ned på spåntaket vid Lindarfve manbygnad. Detta varsnade vid tolftiden en qvinna från Luxs8, som genast varskodde, och sprang derefter ned till udden, den s. k. Humbolsholm, hvarest alla karlar nära nog i hela byn befunno gig på arbete, Det dröjde dock en hel timme innan desse anlände: På taket spred sig elden med förfärande hastighet och de tillstädesvarande qvinnorna samt en äldre man kunde ingenting uträtta, finge bara upp en liten stege. Troligt är att om en liten s. k. assuransspruta då i huset funnits och varit tillhands, hade nog elden stannat eller ej kunnat sprida sig längre, men ingenting fans. Som det blåste en ganska skarp sydlig storm, steg lågen högt medförande tusentals afbruuna spånstumpar.
Rakt under vinden omkring 1,000 fot derifrån ligger Hummelbos gård med sina båda sammanbygda ladugårdslängor under fodertak och bredvid dessa halmstackar, Genom de nedfallande spånstumparna fattade dessa snart eld och inom några minuter var här ett enda förfärligt eldhaf desto förfärligare som detta nu genom blåsten? fördes rakt på Wanges gård som låg omkringj800 fot derifrån, rakt under vädret och elden. Det dröjde ej heller länge förr än ;det tände äfven här. Att nu beskrifva den scen som följde är nästan omöjligt. Rop och skrik till höger och venster, de utsläpta kreaturens råmande m. m, hvilket allt dock snart öfverröstades af dånet från elden och blåsten. Nu ändtligea kom folk springande härs och tvärs och räddningsarbetet begynte ehuru tyvärr sent.

Släckningen.
Så snart folk anländt, lösrycktes dörrar och allt löst gods och de kreatur som möjligen ännu funnos inne utkastades. En drägtig sugga, 4 mindre svin, en kalf, 2 gäss med sina ägg jämte en mängd höns fuuno dock sin död i lågorna. Att företaga sig att rädda något i ladugårdarna var nästan omöjligt, hvarför der befintliga redskap och lösegendom, som utgör en hemmansägares värdefullaste tillhörighet i och för jordens skötsel, uppbrann. I manbygnaderna, särdeles vid Wanges, utslogos fönstren och allt värdefullare innandöme utkastades och förstördes. Men bygnaderna voro under tegeltak, så att de emotstodo trots det att flyglarne under spåntak nedbruano. Nu anlände Burs brandspruta samt en från Ronehamn, men släckningsarbetet försvårades, emedan intet vatten fans3, utan detta måste bäras från en kanal. För öfrigt visste man knapt hvar man skulle börja eller sluta. I fodermassorna masade elden och här gjorde vattnet föga verkau. TI sparr, band, rior och bräder braun det-med kraft. Först kl. 5 kunde man anse sig vara herre öfver elden. Men förstörelseverket var fullbordadt. De nedbrunna byggnaderna voro: Lars Mårtenssons boningshus och brygghus vid Lindarfve samt fyra ladugårdssträckor jämte småhus vid Hummelbos och Wanges, tillhöriga Anders Audersson och Lars Hansson vid Hummelbos och Lars Larsson och Jakob Kristensson vid Wanges. Af inventarier bergades nästan intet. JEn stor mängd foder vardt dessutom lågornag rof; omkring 80 häckar halm, uppstäld i stackar, samt åtskilligt förvaradt i ladugårdarne uppbrunno. Största delen af fodret var försäkradt. De nedbrunna bygnaderna voro försäkrade för nitton tusen kronor.
Denna eldsvåda; en den största som här timat i mannaminne, förstörde till ett värde som i rundt tal anslås till 35,000 kronor.

Morgonen efter.
Genom länsmannens försorg hade: vakt blitvit utstäldt, hvilken under natten ombytt är qvar — men det är stilla nu. Här komma husmödrarne med bleka, förgråtna, förstörda anleten. Här var stallet, här var kohas, bär logen men nu — endast bränder. Man drar fram något — det är lemningarne efter något djur. En ostlig blåst bärjar och här och der flammar det. Men snart har den sista flamman slocknat och nya ladugårdar komma att resas i de förstördas ställe.
Vid af länsman Svallingsson hållet polisförhör har intet kommit i dagen, som ger anledning förmoda att elden anlagts.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Maj 1887
N:r 40.

För afdikning

af Kutsmyr, tillhörande Sigdes, Lilla och Stora Gläfves, Ahlands, Sixarfve, Enges, Gebjenne, Lindvede, Ammunde och Kärna hemman i Burs socken, har från odlingsfonden ett låneunderstöd af fem tusen kronor beviljats.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Maj 1887
N:r 36.

Klockaretjensten

i Katarina församling i hufvudstaden sökes af klockaren i Burs O. N. Lindgren och af folkskolläraren Anton Levedal i Lesjöfors (Värmland) samt af tjugu andre.

Gotlands Allehanda
Fredagen 22 April 1887
N:r 32.

Från landsbygden.

Garda, 12 April.
Om mejerihanteringen.
Agronomen hr Kihlberg, som genomreser Gotland för att genom föredrag lemna den landtbrukande-allmogen upplysningar och råd om rätta bedrifvandet af ett rationelt landtbruk, höll i dag, på inbjudan af herr kyrkoherden J. Svensson, i Garda skolhus ett sakrikt föredrag om ett rätt ordnande af mejerihandteringen.
Inledningsvis framhöll talaren, hvad nogsamt erfarenheten gifver vid handen, att landtbrukaren af de inkomster han får endast och allenast af spanmålsodlingen ej kan få debet och kredit att stämma, synnerligen som man här på Getland i allmänhet ej tager hänsyn till att jorden måste ersättas de näringsämnen och icke minst den qvätve, som de oupphörliga sädesskördarne borttaga. Men då, såsom husdjuren nu här utfodras, den spillning de lemna, nära nog saknar qväfve, så borde det ligga i hvars och ens intresse att söka åstadkomma en ändring till ett bättre i detta hänseende och utfodra sina kreatur så, att den spillning de lemna, kan åt åkern ersätta det, som skördarne taga. Ladugårdsskötseln skulle således åt jordbrukaren medföra en indirekt nytta, men icke blott det: om ladugårdsskötseln rätt bedrifves, hvilket sker genom att i första hand lägga an på mjölkgifvande djur, d. v. s. kor, och att på ett rätt sätt af den mjölk, de lemna, producera ladugårdsalster, så skulle dessa, hvilka på den engelska marknaden hafva god afsättning, åt landtbrukaren lemna betydligt större direkt inkomst, än producerandet och försäljandet af spanmål. En invändning mot mejerihandteringen finge man ofta böra, att om alla komwe att lägga an på ladugårdsskötsel, så skulle det äfven på ladugårdsalster blifva öfverproduktion. Dermed, sade talaren, vore ingen fara. Sveriges export af ladugårdsprodukter på England är vieserligen rätt vacker, men importen af samma vara är äfven ganska betydlig, och för att bibehålla samma export och på samma gång tillfredsställa det egna behofvet fordras i vårt land 3—4;000 mejerier, och då denna siffra på långt när ej var hunnen, behöfde man ej befara öfverproduktion. Talaren sade sig hafva sig bekant att för några år sedan här i Garda ett mejeri arbetat, men som dock efter kort tillvaro tynade af och dog. Utan att närmare skärskåda orsakerna härtill framdrog deremot talaren exempel på mejerier från andra län, som bure sig mycket väl, och af den plan, som han sedan utvecklade för dessas bildande och verksamhet, kunde man klart skönjat orsakerna till den korta tillvaron af det förntnämda mejeriet. Skulle ett mejeri bära sig, borde det ej grundas af den enskilda företagsamheten eller ett fåtal bolagsmän, ty i så fall komme ofta vinstbegäret med i beräkningea, hvarigenom priset på mjölken hölles så lågt som möjligt, och den egna vinsten blefve det enda målet. Talaren framhöll exempel på mejeri här på öp, som köpt mjölk och sedan sålt den för t. o. m, 10 öre högre pris för kanna, än hvad de sjelfva betalt. Att aflemnaren, då han får ögonen öppna för sådant, ledsnar att sälja sin mjölk, bör ej förvåna. Nej! en mejerirörelse här skall ställas på aktier at t. ex. 50 kr. hvilka skulle betalas medels amortering på 10 år, som kunde ske på så sätt, att aktieägaren af betalningen för den mjölk, han för månaden lemnat, läte innestå 62 1/2 öre, hvilka insattes på en sparbank och efter behof lyftades till amortering på aktiekapitalet, som bör vara. 5,000 kr., hvilken summa skulle upplånas för anskaffandet af såväl lokal. som ändamålsenliga mejeriredskap. Den genom mjölk månadtligen gjorda amorteringen och försäljandet af skummjölken skulle för öfrigt, eoligt beräkning, räcka till mejeripersonalens aflöning m. m. På så sätt fordrades inga kontanta medel. Den mindre jordbrukaren, ja, torparen, hade här råd att blifva aktieägare, och af den vinst, mejeriet möjligen kunde lemna, finge äfven han sin del.
I sammanhang med mejerihandteringen borde äfven anordnas svinskötsel, som på andra orter visat sig vara ganska lönande. Tyskland är en god marknad för svenskt fläsk.
Med afseende på sjelfva mejerihandteringen förordade talaren användandet. af separator. Genom denna kunde man bäst afskilja gräddan, och den hölle för öfrigt en utmärkt kontroll öfver mjölkens beskaffenhet och skulle på så sätt egga folket att bättre utfodra sina kor.
Med ledsnad såg man nu, sade talaren, att den gotländska mjölken, hvilken i allmänhet vore af den beskaffenhet, att man af densamma kunde beräkna prima smör, nu i stället gevom den orätta, i hemmen förekommande, behandlingen, lemnade ett smör, som endast kunde användas i bagerierna. Mejerierna behöfde för. öfrigt, enligt erfarenhet, för samma qvantitet smör ej mer än 2/3 så mycket mjölk som åtgår för hemberedningen.
Sedan talaren förevisat en planritning af ett väl inrättadt mejeri och lemnat förklaring öfver densamma, afslöt han sitt föredrag med en uppmauing till. de närvarande att söka inom Garda åstadkomma ett mejeri efter de grunder, han i föredraget. utvecklat, och-att hvar och en måtte draga ett strå till stacken genom att teckna en eller flere aktier för åstadkommandet af det kapital, som erfordras:
Det sakrika föredraget mottogs af de närvarande med lifligt bifall, och få af dem lemnade mötet utan att hafva tecknat sitt namn på en för aktieteckning upprättad anteckningslista. Måtte det goda företaget vinna framgång och måtte vår fosterös inbyggare ej försumma, att, då nu tillfälle dertill erbjuder sig, inhämta de råd och upplysningar, som hr Kihlberg på ett så lefvande sätt förmår meddela.

Burs, 12 April.
Föredrag
i landthushbållning höll agronomen Kihlberg i härvarande skolsal sistl. onsdag för ett trettiotal åhörare, Man fick här höra både nytt och gammalt och mången gick hem med åtminstone en föresats att söka efterkomma de lärdomar, som framsades af föredragaren. Samtidigt – var äfven en lista framlagd till aktieteckning i ett mejeribolag, bestående af socknarne Burs, Rone och Eke. Hvarje aktie skulle betalas med 50 kronor. Några tecknade sig såsom delägare.

Till fjerdingsman
har Petter Dahlby, Sigdes, blifvit antagen med en årlig lön af 25 kronor.

Ett fattighjon,
som arbetar sig ur fattighuset, bör till sällsyntheterna, men är likväl händelsen med en ogift qvinna här, som nu snart får sätta foten under eget tak.

Det stora fiskafänget
vid Herta fiskläge har redan för en vecka sedan tagit sin början och har fångsten varit ovanligt stor så tidigt på våren. Somliga båtar ha haft ända till 60 valar på man.

»Hvad som är visst»
är, att vi I nästkommande Maj blifva af med vår högt värderade pastor Hedgren, som af domkapitlet blifvit missiverad till Grötlingbo. Det har icke väckt liten förvåning inom pastoratet, detta domkapitlets handlingssätt, synnerligast som man icke kan fiuna skälen för en sådan flyttning. Ena petition med öfver 130 underskrifter har till domkapitlet blifvit inlemnad från pastoratet med anhållan att få behålla pastorn qvar, tills den nye kyrkoherden komme att tillträda, men utan resultat. Det har anförts, att ingen annan disponibel prestman vore att tillgå samt att pastor Ahlander i Klinte, som vore den ende ledige och som vi nu skola få i stället, vore såsom uppförd på förslag till Grötlingbo förhindrad att ditflytta såsom vice pastor. Vi tro ej, att detta utgör något lagligt hinder; ty hvarför skulle då icke äfven pastor Jakobsson, hvilken likaledes är derstädes uppförd på förslag och 2 innehar vice pastorssysslan, äfven vara förhindrad? — Det är nu sjette ombytet af presterän vi få inom ett ärs tid. Huru skall en pastor under sådana! förhållanden lära känna sina pastoratsboar och huru dessa lära känna sin pastor?

Södra Gotland, 13 April.
Vårsådden
har af åtskilliga landtmän på söder redan börjats, oaktadt kylan om nätterna ej upphört. Råg- och hvetebrodden är mycket gles och utpinad af kölden, hvartill mycket det om dagen rådande blidvädret bidrager, ty så mycket mer verkar kylan och frosten om nätterna, då jorden om dagen är upptöad.

Fisket
har äfven nu tagit en mera gynsam vändning än förut varit fallet, ja på en natt har fångats ej mindre än 30 valar strömming på ett fåtal garn, hvilken betingat ett pris af 42-50 öre för val, stor och tjock som den i år är.
Ett om den största råhet och bofaktighet vittnande

nidingsdåd
har natten mellan 8 och 9 dennes föröfvatsi omedelbar närhet af predikant T. Schedins bostad vid Sippmanna i Vamlingbo, då ett på blek utlagdt lärftstycke af 20 alnars längd blef sönderrifvet och på hela längden åtskildt; en till torkning uthängande fruntimmersklädning bokstafligen förvandlad till trasor samt jämte en annan, som dock undgått förstörelse, nedstoppad i gårdens brunn, der de anträffades morgonen derpå. Men ej nog härmed; äfven en på gården stående bryggbalja sönderslogs och delar deraf utburos i en närbelägen hage, der de formligen splittrades; tvänue nya med spetsar försedda öfverdrag till kuddar rönte ätven samma öde, och å ladugårdsdörren fans en anständigheten sårande inskrift. Man antager att bofvarne — de anses vara flere under inflytande af starka drycker verkstält detta gemena arbete, ty någon anledning till, att det föröfvats af hämd förefinnes ej. Belöning är utlofvad åt den som bevisligen upptäcker förbrytarne, och lära spaningar pågå med all ifver.

Ett postärende.
behandlades härom dagen på extra kommunalstämma i Vamlingbo, då det uppdrogs åt ett fyrtal af kommunens medlemmar att till poatstyrelsen ingå med en anhållan om ändring i den nuvarande postföringen till denna del af länet, som i många stycken är styfmoderligt behandlad i förhållande till andra platser.
Meningen vore att poststyrelsen på sin bekostnad skulle öfvertaga anskaffandet af post från och till Vamlingbo—Burgsvik tvänne gånger i veckan (det föreslogs af stämmomedlemmar tisdag och lördag], under det kommunen på egen bekostnad förskaffade post å samma linie en gång hvarje vecka (torsdag); på detta sätt skulle ock denna från både jernväg och andra inrättningar så aflägset belägna trakt erhålla en jämförelsnvis tidsenlig förhbindelse med andra orter.

Ur fåglarnes lif.
På en bondgård matades hönsen och ankorna gemensamt, Detta föranledde de båda familjernas öfverhufvud att utkämpa en strid, som slutade dermed att tuppen med sin skarpa näbb uthackade båda ögonen på sin motståndare, hvilken såmedels blef besegrad, — Denna ankhane var äfven af en stridslysten natur, ty tidt och ofta förut angrep ban sjelfve gåsfar, men alltid måste han taga till harvärjan; dock, så snart han såg sin motståndare upphöra med förföljandet, var han ånyo redo att hoppa upp på dennes Tygg och fortsätta striden, fastän alltid med samma resultat.

Egendomlig säljagt.
För någon tid sedan varseblefvo trenne män på vestra kusten af Vamlingbo en säl, uppkrupen långt på land, der han låg så förnöjd och i godan sömn. Att springa ned till stranden och fatta tag i gynaaren, som var af en ovanlig storlek, var ett ögonblicks verk; men här blef riktiga nappatag, ty kuten drog dem, oaktadt de med alla sina krafter spjernade emot, allt längre nedåt vattnet, och han hade troligen vunnit segren och ankommit i sitt rätta element, om ej en af männen som var rådig, fattat tag i en väldig knölpåk, hvarmed han oupphörligt dunkade honom (sälen) i hufvudet, tills han förlorade sansen, hvarefter han med förenade krafter släpades längre upp på land, der han. erKöll dödsstöten. Af det anförda, som är med verkliga förhållandet öfverensstämmande, ty det har mig berättats af fullt trovärdig person, kan man finna att dessa djur äga en ovanlig styrka, ja, det påstås att de till och med kunna angripa menniskor, när de blifva anfallne af dessa eller på något sätt sårade.
— Vid i dag hållen auktion å korn för Vamlingbo kyrkomagasins räkning, betingade denua vara ett pris af kronor 2:15 för kubikfot.

Gotlands Allehanda
Fredagen 15 April 1887
N:r 30.

Från landsbygden.

Rone, 6 April.
Agronomen Kihlbergs
föreläsniog i skolsalen i måndags qväll var högst iutressant. Skada blott att så få af socknens jordbrukare begagnade sig af tillfällot. Det föreföll nästan som att okunnigheten om att huru en jordbrukure skall göra sig tillgodo alla de rika för åkergödning erforderliga saker, han förfogar öfver, är en af faktorerna för jordbrukets närvarande betryck. Sedan de olika kornprofven förevisats, afslutades föredraget med aktieteckning till ett välbehöfligt mejeri inom Rone med station vid kyrkan.

Hemse, 6 April.
Missämja.
I en socken på sydvestra kusten vardt oenigheten mellan de gamla och unga så stor att de unga, som naturligtvis voro de vinnande, på sjelfva nyårsaftonen förra året utkastade de gamla. Da måste sedan söka sig nattherberge. Jag anför detta bland många dylika exempel, på det att unga hetsiga och nygifta må taga sig till vara och väl behandla de gamla, om dessa också äro litet knarriga.

Torgdagen
i dag var rikligen besökt af både folk och kreatur. Affärerna deremot gingo ganska trögt och de fleste gingo hem utan att få sälja. Hästar såldes dock från 75 till 175, oxar från 80 till 150 och kor 30 till 50 kr. stvecket

Färsk strömming
utbjudes här alla dagar och lär fisket vara gifvande i Burs och När. Strömmingen är stor och fet, hvarför det kan anses som en läkerhet att redan nu få spisa färsk fisk särdeles bland de fattige. En båt ekall t. o. m. ha fått 60 valar.

Alfva, 4 April.
Tillbud till olyckshändelse
inträffade sistlidne lördags eftermiddag härstädes, då en hemmansägare från Levide swmt trenne andra medresande personer befunno sig på återfärd till sitt hem efter ett besök i Alfva. Vid framkomsten till skolhuset möttes de resande af en nedgående skjuts, för hvars hvita hästar eller uppslagna paraply levidehästarne starkt skyggade och sprungo i sken, hvaraf åkdonet stjelpte i vägkrökningen och alla personerna störtade i landsvägen med den påföljd, att kusken svårt skadade venstra ansigtet. Hästarne fortsatte sin färd och instörtade sedermera i en trädgård, der de med den befintliga lastvagnen nära nog rusat ned i en brya, men blefvo till sist fångna stående på hvardera sidan om ett träd.

Hafdhem, 6 April.
Vårsådden
tog sin början härstädes sistlidne måndag och följande dagar, då en jordägare vid Burge allaredan verkstälde hafresådd.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 12 April 1887
N:r 29.

Till v. pastor

i Burs från 1 instundande Maj och tillsvidare är v. pastor A. Ahlander förordnad.
— Till Grötlingbo skall nuvarande v. pastorn i Burs G. Hedgren 1 instundande Maj förflyttas såsom v. pastor.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 7 April 1887
N:r 28.

Från landsbygden.

Hemse, 30 Mars.
Municipalstämma i Hemse.
Hemse handelsplats röstberättigade medlemmar voro till i går sammankallade för att höras om reglering af handelsplatsens område, hvilket dock blef uppskjute: tillsvidare, ifall ny lag om stadsplan kommer att antagas.
En bygnadsstadga, upprättad af styrelsen, upplästes och godkändes för att genast lända till efterrättelse.
På kallelse af ordföranden O. R. Pettersson sammanträdde i onsdags 30 Mars vid Strömsbro i Garda

Burs och Garda hushållsgille,
som af de inskrifna ledamöderna var nära nog mangrant besökt. Flere utom gillet stående hade äfven sammankommit, för att afböra eller deltaga i diskussion om den på dagordningen stående tullfrågan, hvilken jämte frågan om af urdföranden väckt förslag angående ordnandet af en maltkornsutställning inom gillet utgjorde de vigtigaste ötverläggningsämnena. Rörande frågan om tull, var meningen att tull borde åsättas först och främts på jordbruksprodukter, men på det att en näringsgren ej skulle beredas fördelar på de andra näringarnes bekostnad borde jämväl tull åsättas industrien och öfriga näringarna. De närvarande enades derför också om, att, då de kände den förutvarande rikdagsmannens, landtbrakaren IL. Norrbys, protektionistiska åsigter, denne nu liksom förut ansågs vara den, som på ett tillfredsställande sätt representerar allmogen på södra | Gotland, hvarför han uppstäldes af gillet såsom dess kandidat.
På den af ordf. framstälda frågan om maltkornsutställningen, hvilken först diskuterades, afgaf gillet det svar, att en sådan säkerligen skulle hos allmogen väcka uppmärksamheten på vigten af fullgodt utsäde, och beslöts derför, att en sådan utställning skulle komma till stånd samt att fyra pris skulle utdelas, hvilkas storlek finge bero af gillets tillgångar. En nämd, som tillsammans med agronomen K. Kihlberg, skulle bestämma prisen, tillsattes, och utsågos tillledamöter i denna ordf. samt far aren L. Jakobsson, Halfvans i Garda.
Ordföranden lade vidare ledamöterna på hjertat att, hvad på dem ankomme, söka väcka ett mera allmänt intresse för försäkring i Gotlands kreatursförsäkringsbolag såsom det der lemnade den största garanti och medförde de minsta omkostnaderna. Kyrkoherde M. Kolmodin i Alskog framhöll för gillets ledamöter vigten af att vid användandet af konstgjorda gödningsämnen noga taga reda på passande gödningsämnen för olika jordmån samt att på ett lämpligt sätt anställa blandning med qväfve- och fosforhaltiga sådana, hvilka blandningar hade visat sig lemna förvånande resultat. Fyra nya ledamöter inskrefvos.

Burgsvik, 30 Mars.
En svår storm
rasade här en natt sistlidne vecka, hvarvid hände sig, att på konsul Bäckströms sigtqvarn tre vingar afmaldes samt en del af det inre verket skadades. Nämnas kan, att vingarne voro alldeles nya. Oförsigtighet torde kanske vara skulden till olyckan.

Sjöfarten
tycks nu vara i full gång här på Östersjön. Dagligen trafikera här utanför ett halft tjog ångare, som ligga åt norr och somliga åt söder. Äfven ha många seglare varit synliga här utanför.

Hongänna myrs
utdikning, som för många år sedan påbörjades, torde åter i vår börjas med. Enär det är bestämdt att arbetet skall vara färdigt till hösten, torde ett hundratals artetare få sysselning i sommar derstädes.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 April 1887
N:r 26.