Från landsbygden.

Burs, 22 Febr.
Till Amerika
ha i dessa dagar härifrån begifvit sig åtta personer och i nästa vecka komma ännu ytterligare sex eller sju stycken att resa, en till och med »med lof af kungen».
Sistlidns söndag efter gudstjensten i kyrkan upptogs vid utgåugarne en

kollekt,
uppgående till 40 kronor, till församlingens organist. Emedan hans lön efter nya regleringen blifvit bestämd endast till 25 kr., ville man nu på detta sätt godtgöra, hvad man då försummat.

»Till kungs»
lär en del af de med domkapitlets utslag öfver prestvalet missnöjde begifva sig.

Undervisningen
med årets nattvardsungdom tager sin början i dag. Tjuguåtta barn äro anmälda.

Den första staren
var synlig här förliden gårdag. Han tycktes vara mycket orolig och flög från träd till träd; intet »ljuft» ord kom från hans näbb. Vi ha alltså att förvänta ännu en »starsnö».

En spännbuckla
af brons hittades sistlidne höst vid dikesgräfning på Kärna egor. Den är inköpt af församlingens skollärare, som är stor vän och samlare af fornsaker.

Hangvar, 23 Febr.
Aflyst kolerakyrkogård.
Sedan numera så väl domkapitlet i Visby som medicinalstyrelsen och Gotlands länsstyrelsen bifallit den af Hangvars kyrkoråd gjorda ansökan om att få ifrån den å Kappelshamn år 1850 invigda kolerakyrkogård förflytta de der under farsoteu begrafoa koleralik, 6 till antalet, så blef sådant i dag i närvaro af församlingens pastor och kyrkoråd verkstäldt, och sedan pastorn uppläst den bifallna ansökningen och derefter med några gripande Guds ord aflyst platsen för vidare begrafning, blefvo samtliga lik uppgräfda och med föreskrifven försigtighet behandlade samt derefter alla lemningar förda till Hangvars kyrkogård, der graf var iordningstäld till dessa qvarlefvors emottagande.

Dalhem, 23 Febr.
Räfskal.
I går anstäldes af Dalhem och Ekeby socknär gemensamt räkskall. Efter tre afslutade och misslyckade dref, blef den sistnämda socknens drifmanskap både missbelåtne och uttröttade på jagten, nvarför de allesamman funno för godt att vända om till sina hem igen. Det tjerde drefvet företogs ändå med Dalaems sockens drifmanskap, hvarvid tvänne micklar fiogo plikta med lifvet.

Burgsvik, 22 Febr.
En sorglig tilldragelse
timade för några dagar sedan, då förra hemmansägaren Båtel Veström, Stockvik, under körning från Burgsvik råkade att släppa hästarne i vildt sken. Veström, som ej kunde hålla häsfårne utan var nödsakad att springa af vagnen, råkade dervid ut för den olyckan, att få ena benet under hjalen, hvarvid nedre delen af benet krossades i stycken. V., som blef liggande halfdöd på vägen och ej kunde röra sig, blef genast ar tillstädeskomna personer införd i Hanséas bostad,der genast skjuts måste gå efter barnmorskan från Vamlingbo. Men hon såg sig ej kunna uträtta något dervid, utan måste den stackars mannen under svår värk och lidande föras till läkaren i Hemse, der han nu för närvarande vårdas, Nämnas kan att samme man allt som oftast är utsatt för födan äfventyr. Mannen är något öfver 50 år.

Fynd
påträffades härom dagen af en hemmansägare från Orlejfs i den s. k. Petesviken. Fyndet, af koppar stort kom en 2-krona, var inristadt med årtalet 1663 samt några bokstäfver som ej kunna läsas.

Ett nykterhetsföredrag
hölls sistlidne fredag i gamla skolhuset i Öja. En mängd åhörare hade infunnit sig och flere medlemmar blefvo inskrifna i »Blå Bandet».

Gotlands Allehanda
Fredagen 25 Februari 1887
N:r 16.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Till två månaders fängelse dömdes i dag bryggeriarbetaren Karl Pettersson, emedan han sökt med våld fritaga af polis anhållen person [nedannämde Gardelius], och dervid öfvat våld mot polis.
Arbetaren Teodor Gardelinus dömdes för våldsamt motstånd mot polis m. m. till sextio kronors böter.

För torgförande af kalfkött, som af länsveterinären förklarats otjenligt till menniskoföda och derför beslagtagits, var husbonden Karl Carlqvist, Lilla Ambos i Väte, instämd af åklagaren. Svaranden åberopade ett vittne, en slagtare, som ansåg köttet bra. Utslag afkunnas 28 dennes.

För olofligt tillgrepp af tio kronor och en pennknif från skräddare Johansson härstädes var båtsmannen vid Gotlands andra kompani nr 33 Karl Vilhelm Karlström Knäpp åtalad.
Svaranden erkände tillgreppet. Målet uppsköts till 7 Mars för anskaffande af ett afstreffningsbevis från Karlskrona, der Knäpp varit af flottans krigsrätt ådömd straff för första resan snatteri.

Utslag afkunnades i dag i målet mellan eldare Andersson och skomakare Olof Olin. Käromålet, hvari yrkades utfående af Olin af ett tusen kronor, som han skulle hafva lofvat att i händelse han fick ett arf utbetala till Andersson, ogillades, enär ett dylikt aftal ej var att anse såsom lagligen förbindande. Rättegångskostnaderna qvittades parterna emellan.

Södra häradsrätten.
För olaga jagt å rapphöns innevarande vinter dömdes arbetare August Johansson i Burg, åtalad af kronolänsman Svallingsson, att böta tjugufem kronor och att ersätta i målet hörda vittnen. Svaranden erkände först, sedan han genom vittnen öfverbevisats om lagbrottet.
— Af samme åklagare var äfven hemmansägare Göran Jakobssson, Gläfves i Burs, åtalad för ett dylikt lagbrott. Svaranden ville ingenting erkänna, oaktadt ett vittne intygade, att han i ett skott dödsskjutit två rapphöns och sårat ett tredje, hvilket han derefter sprungit fatt. Målet uppsköts till högttinget för hörande af vittnen, som för närvarande äro underåriga.

Barnuppfostringsmål. Drängen August Rosander, Instämd af pigan Hedda Högström, dömdes att årligen, tills barnet fylt 15 år eller kunde försörja sig sjelft, utgifva sextio kronor, hvarjämte han ålades betala vittnesersättningar.
— Förre lantbrukseleven vid Stenstu Johan Velander, nu inspektor vild Tumba i Stockholms län, som instämts af pigan Jenoy Andersson i Vesterhejde, ådömdes edgång.

För svårare våld mot vallackaren Otto Fredriksson, begånget i Burs socken och hvarom närmare förut nämts, dömdes arbetare Johan Lindgren, Sigges i Östergarn, åtalad af länsman Svallingson, till två månaders fängelse, hvarjämte Lindgren ålades ersätta Fredriksson med sjuttiofem kronor samt att utgifva vittnesersättningar.

För att med lifsfarligt vapen hotat ofvannämde Lindgren dömdes vallackaren Fredriksson att böta tio kronor och att utgifva ersättning till vittnen.

För öfverträdelse af giftstadgan dömdes handlanden Frans Side i Klintehamn, åtalad af länsman Dahlbäck, att böta tjugufem kronor, hvarjämte det i beslag tagna godset förklarades förbrutet. Yrkandet om ansvar å svaranden för uraktlåtenhet att hatva k. förordningen anslagen i saluboden ogillades, enär svaranden ej varit berättigad att sälja ifrågavarande gifter.
— För ofvannämde förseelse dömdes handlanden O. Blomqvist i Sproge, åtalad aft. f. länsman Emil Eneman, att böta tjugufem kronor, hvarjämte det beslagtagna godset förkrarades förbrutet.

Öfverträdelser mot förordningen angående eldfarliga oljor. För att hafva idkat handel med eldfarliga oljor utan att derom hafva ingifvit vederbörlig anmälan dömdes handlande J. V. Odin i Klintehamn på åtal af länsman Dahlbäck till femtio kronors böter. Åtalet i öfrigt ogillades.
— För förseelse mot förordningen angående eldfarliga oljor var handlande Frans Smitterberg i Klintehamn åtalad af,länsman Dahlbäck. HEnär åklagaren medgifvit, att oljan varit förvarad i ett metallkärl med trattformig öppning, hvarigenom oljan nedrunnit i en större glasflaska, lemnades åtalet i detta fall utan afseende. Uraktlåtenheten att hafva förordningen anslagen i salurummet föranledde ej till ansvar, enär detta ej vore i lag belagdt med straff.
— Handlanden Anton Jakobsson i Levide, åtalad af länsman Dahlbäck, dömdes att böta fyrtio kronor, emedan han haft större upplag af eldfarliga oljor än han varit berättigad och emedan han brutit mot 18 par. mom, a och f. i nämda förordning. Åtalet i öfrigt ogillades.
— Handlande O. Blomqvist, Mårtens i Sproge, var åtalad af t. f. länsman Emil Eneman för öfverträdelse af förordningen ifråga.
Då det ej visats, att erforderlig myckenhet sand eller lös jord till eldsläckningsmedel saknats, kunde åtalet ej bifallas.

Såsom försvarslös häktades i lördags af stadsfiskalen arbetaren Oskar Herman Timgren, född 1833 i Visby. Timgren, förut dömd såsom försvarslös, dömdes i dag af k. m:ts befallningshafvande till ett års straffarbete, som han skulle undergå vid kronoarbetskårens station i Vaxholm.

Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Februari 1887
N:r 15.

Borgenärerna

i denna dag började urafvakonkursen efter aflidne stadsgevaldigern O. N. Hallgren äro genom offentlig stämnivg kallade att torsdagen den 14 nästa April före kl. 12 på dagen sina fordringar i konkursen å rådhuset härstädes lagligen anmäla och bevaka; hvilket bärmed kungöres.
Visby rådbus den 9 Februari 1887.
På Rådstufvurättens vägnar:
HJALMAR TORPADIE.

Handlanden John Hallbergs borgenärer kallas att sammankomma i gäldenärens bostad lördagen den 26:te innevarande Februari kl. 5 e.m., för att höras om antagligheten af gjorda anbud å konkursboets fastigheter samt besluta i andra massan rörande ärenden.
Visby den 10 Februari 1887.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Delägarne uti Herta Salteri-Aktie Bolag kallas härmedels till ordinarie bolagsstämma å stadshotellet i Visby tisdagen den 15 nästkommande Mars kl. 11 f.m.
Burs den 11 Februari 1887.
STYRELSEN.

Borgenärerna uti enkefru Johanna Vestbergs samt löjtnanten Emil Vestbergs på Veskinds i Veskinde konkarser kallas att sammanträda på hand: landen Tycho Klingwalls kontor i Visby fredagen den 11:te nästkommande Mars kl. 4 e.m., för att bestämma sysslomänsarvoden, erhålla redovisning för konkursboens förvaltning, granska de öpprättade utdelningsförslagen samt om de godkännas erhålla utdelniog.
Bro den 7 Februari 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Februari 1887
N:r 13.

Det öfverklagade valet till Burs pastorat

har, såsom vi förut antydt, af domkapitlet faststälts, på grund hvaraf fullmakt, sedan utslaget vunnit laga kraft, för v. pastor L. J. Åsberg, som vid valet erhöll de flesta röster, kommer att utfärdas.
Ej mindre än tre klagoskrifter hade inkommit till . domkapitlet.
Klagandena Niklas Andersson Heffride, P. Andersson, Bandelunda, O. Johansson, Jugennes, m. fl. anförde att vid omröstniogen om fjerde profpredikant å frågodagsförrättningen icke tillgått såsom 30 paragr. i prestvalsförordningen stadgar, att enhvar väljande skall till valbordet framträda. Vidare framhölls att röstlängd, som jämväl upptagit namnen på de röstande, icke förts, samt att något exemplar af vallängden eller afskrift af frågodagsprotokollet icke, enligt 11 paragr. i nämda örordning, ständigt funnits tillgängligt hos den som kyrkokerdeämbetet förvaltade.
På grund häraf yrkade klagandena, att valet måtte förklaras ogildt och ny förrättning utsättas för laglig utredning af den väckta frågan om fjerde profpredikant.
I den andra klagoskriften, undertecknad af L. K. Larsson, Tellungs, Tomas Pettersson, Almungs, J. V. Vestberg, Qvie, m. fl., anfördes att vid tillfrågan å frågodagen om fjerde profpredikant vardt Tomas Petterssons, Almungs i Stånga, röst icke upptagen, enär svårt var att på grund af hans heshet reda svaret; han hade dock Föstat för fjerde profpredikant.
L. K. Larsson, Tellungs i Stånga, hade vid frågodagen muntligen nedlagt sin röst, men det oaktadt hade hans röst upptagits genom vallängden såsom nej. Vid hop summeringen af rösterna inräknades Lythska sterbhuset, der den fjerde profpredikantkandidaten sjelf var bland de röstande, på nejsidan, »då det i följd af förhållande och enligt sterbhusdelägarnes egen tanke ingenstädes bort medindragas». Oskar Cedergren i Burs var »hvarken i röstlängden upptagen eller förstod att vare sig & frågo- eller valdagen göra sin röst gällande». Vidare hade Mårten Botolffssons hustru, Galtungs i Burs, röstat för annan person utan fullmakt och slutligen hade flere qviunor tillåtits att utan fullmakt utöfva rösträtt för sina bortavarande män. Med anledning af ofvannämda anmärkningar yrkade dessa klagande att domkapitlet måtte förordna om ny frågo- och valdag.
Den tredje klagoskriften, insänd af Fr. Martell, Maldes, P. Pettersson, Qvie, P. Klirt, Qvie, m. fl., framhöll att vid frågodagsförrättningen vallängden inför församlingarne upplästes först efter verkstäld röstning till fjerde profpredikant och då »blott till den del, som innefattade förändringar, som i deusamma blifvit gjorda vidare hade tolf namngifna personer, som, euär de häftade för oguldna kommunalutskylder, bort frånräknas församlingarnes hela röstetal, fått utöfva rösträtt. Derjämte hade O. R. Pettersson, Liffride, försedd med minst två fullmakter, stälda på ionehafvaren, valdagen under pågående val öfverlemnat den ena fullmakten till P. Karlson, Bandarfve i Burs, hvilken inom Burs förvt aflagt sin röst, men sålunda på grund af samma fullmakt fick rösta jämväl inom Stånga socken. Slutligen hade sist nämde Pettersson fått utan fullmakt rösta för sin myndiga dotter Linda, ägarinna till ett visst hemmantal vid Liffride och Starrlause. Dessa klagande yrkade på grund af det anförda upphäfvandet af både frågodags- och valförrättningen.
Domkapitlets utslag lyder sålunda:
Då, hvad beträffar de af N. Andersson, P. Andersson, O. Johansson m. fl. anförda besvären, af valförrättarens förklaring framgår, dels, att visserligen icke hvarje väljande vid afgifvandet af sin röst till valbordet framträdt, såsom 30 paragr. i gällande lag angående tillsättning af presterliga tjenster föreskrifver, men att enhvar, som vid uppropet befunnit sig på något afstånd från valbordet och bakom andra, anmodats komma närmare, äfvensom att, der understundom sådant endast med svårighet låtit sig göra, de omkringstående tillsports och städse bejakat, att den uppropade personen svarat, dels, att vid omröstningen & frågodagen om fjerde profpredikant visserligen icke de röstandes namn i vederbörande protokoll upptagits, såsom god ordning fordrat och jämväl enligt 11 paragr. i nyssnämda lag synes riktigare hafva bort ske, men att iöfrigt dock tillgått såsom i paragr. 27 mom. 2 i berörda lag föreskrifves, och icke påstådt än mindre styrkt är, att omröstningen till följd häraf ledt till felaktigt resultat, och omröstningens riktighet dessutom blifvit styrkt genom den af valförrättaren vidtagna åtgärden att anmoda kronolänsman Svallingson att jämte valförrättaren och valnotarien föra röstprotokoll, samt samtlige dessas anteckningar sammanstämma, dels, att frågodagsprotokollet och den justerade vallängden vid frågodagsförrättningens slut och af skäl, att tjenstförrättande v. pastor, för tjensteärenden inom Fardhems pastorat, då från pastoratet afrest, till fullt tillförlitlig person öfverlemnats, föratt, såsom ock enligt v. pastors förklaring skett, v. pastor vid återkomsten tillställas, och då, hvad vidare angår såväl de af L. K. Larsson m. fl som det af Fr. Martell m. fl. anförda besvären, dels, hvad Tomas Pettersson beträffar, af valförrättarens förklaring synes framgå, att Pettersson, oaktadt han flere gånger uppropats och befunnit sig i granskapet af valbordet, likväl iakttagit fullständig tystnad och hvarken om någon sin heshet eller sin afsigt att rösta för fjerde profpredikant gifvit minsta antydning, hvadan alltså och äfven om, såsom klagandena uppgifva, svårt varit, på grund af hans heshet, att reda svaret, af honom sjelf berott, att rösten såsom nedlagd ansetts; och dels besvären, hvad beträffar Mårten Botolffssons hustrus för annan person utan follmakt afgifna röst, icke innehålla bestyrkt — uppgift..vare sig för. hvilken annan person eller vid hvilket förrättningstillfälle rösten, hvars värde icke är angifvet, obehörigen afgifvits, och således, jämlikt paragr. 32 mom. 2 iberörda lag, och då icke heller valförrättaren, enär hvarken frågo- eller valdagshandlingarne någonting vare sig om Mårten Botolffsson eller hans hustru förmäla, någon upplysning kunnat i frågan lemna, icke i denna del kunna, såsom icke innehållande bestämd uppgift om hvad som för klagan utgår föremål, vinna afseende; och hvad vidare beträffar, att Oskar Cedergren icke varit i röstlängden upptagen, att flere qvinnor tillåtits att utan fullmakt rösta för sina bortovarande män, att tolf personer, som häftat för oguldna kommunalutskylder, fått utöfva rösträtt och att O. R. Pettersson fått rösta för sin myndiga dotter Linda, i dessa delar afse den behörigen och utan anmärkning i de ifrågavarande afseendena justerade röstlängden och förty icke, jämlikt paragr. 34 mom. 4, jämförd med paragr. 26 mom, 2 och paragr. 27 mom. 3, kunna till pröfning upptagas, samt hvad till sist beträffar L. K. Larsson och Lythska sterbhuset, att vid frågodagsförrättningen vallängden först efter verkstäld omröstning till fjerde profpredikaut och då blott delvis blifvit uppläst, samt att nyssnämde Ö. R. Pettersson vid valdagsförrättningen innehaft och på uppgifvet sätt användt minst två fullmakter, i dessa delar intet afseende förtjena, enär L. K. Larsson och Lythska sterbhuset rätteligen blifvit i de röstberättigades hufvudsumma inberäknade och deras & frågodagen icke afgifna röster såsom nejröster räknade, icke styrkt är att O. R. Pettersson på olaga sätt erhållit eller begagnat de åt honom öfverlemnade fullmakterna, samt af valförrättarens förklaring framgår, att vallängden blifvit i dess helhet på behörigt sätt och i behörig tid uppläst, fioner domkapitlet hvad af klagandena sålunda anfördt är icke innefatta skäl till det öfverklagade valets upphäfvande.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Februari 1887
N:r 11.

Genom offentlig auktion,

som förrättas i Burs prestgård fredagen den 11 nästkommande Februari från klockan X f.m., låta delägarne i boet efter aflidne kontraktsprosten doktor A. J. Lyth till den högstbjudande försälja diverse lösören såsom möbler af bättre och simplare beskaffenhet, en större mängd glasvaror, en större mängd utmärkt linne, golfmattor, gardiner, en bättre violin, ett aktiebref å 1,000 kr. i fiskredskapsaktiebolaget i Stockholm, tvänne aktier i Gotländska ångfartygsbolaget jämte diverse annan lösegendom, som här ej värmare angifves. — Klockan 2 e.m. utbjudes under två års tid och emot årligt arrende Burs\’ prestgård, 3/4 mantal, och Stånga annex, 1/4 mantal, att tillträdas den 1:a nästa Maj.
För lösa egendomen lemnas betalningaanstånd till 1:a Oktober detta år, och vilkoren för fastigheternas utarrenderiog meddelas vid auktionen.
Stånga den 26 Januari 1887.
M. E. Svallingson. W. Åkerman.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Februari 1887
N:r 11.

Agronomiska arbeten

på Gotland 1886.
af H. Steinmetz.
(Slut från föreg. nr.)

21.) Gåsemora. För sänkning af en mindre sjö på Fårön jämte torrläggning af omkringliggande sankmark hölls förberedande sammankomst; intresset för verkställighet var ej synnerligen stort bland delägarne; karta uppgjordes, afvägning och pejling verkstäldes.
22.) Gerum; 23, Eskelhem; 24, Garda. Förlidet år påbörjades undersökning för afdikningsplan öfver 5 skifteslag nämligen nr 1, 2, 3 Garda, Eskelhem nr 1 och Geram, men sedan intressenterna sett att de för dylika undersökningar anslagne medel blifvit inbesparade, hafva dessa förrättningar afstannat ofullbordade, hvarjämte ett par andra dylika af samma skäl blifvit återkallade.
25.) Tjouls. Syn hölls i laga ordning för utdikning af 121 har 26 ar vattensjuka marker inom Eskelhem och Sanda socknar. Förrättningen afslutades och är lagstånden utan klagomål. Odlingslån till arbetets utförande skall sökas. Den vid skiftet i Eskelhem nr 2 uttagna mark till aflopp kunde ej användas, emedan läget var uttaget endast med hänsyn till den ringa del af afdikningsområdet, som ligger inom skifteslagets gränser.
26.) Båticke i Anga. Här förelåg en afdikning af ringa omfattning som tycktes blifva mycket dyr och dertill ägde ringa anslutning bland delägarne. Förrättningen blef ej afslutad.
27.) Norrgårda. Förrättningen afsåg syn i laga ordning för fördelning af kostnaden för verkställande af den afdikningsplan öfver skitteslaget Vallstena nr 2, som i sammanhang med skiftet blifvit af skiftesförrättaren uppgjord. Men som den förberedande undersökningen visade att kanalerna, hvilka följde gränserna af de särdeles vackra ägoskiftena, ej hade blifvit utlagda med hänsyn till deras ändamål, markens fullständiga torrläggning på bästa och billigaste sätt, så måste en omfattande undersökning göras för att visa hvar kanalerna bäst böra läggas äfvensom hvarför de ej -kunna ligga annorlunda. Förrättningen blef ej afslutad.
28.) Öjlemyr. Förrättningen, som afsåg syn i laga ordning för utdikning af Öjlemyr, var redan vid ansökningen åtföljd af protest af ett större antal delägare än antalet af sökande. Förlidet å begärdes uppskof med förrättningen för att se utgången at den första ansökningen om odlingslån utan odlingsskyldighet. Vid sammanträdet i November detta år, som var genom kungörelse från prediketolen utlyst, kom ingen intressent tillstädes.
29.) Thomase. Plan för afdikning af 203 har 88 ar vattensjuk mark inom Thomase med flero hemman i Lokrume socken är förut uppgjord, men den ende reqvirenten har länge önskat få någon medsökande för att genomföra företaget. Då vid sammankomsten härom ingen mera intressent var benägen för verkställighet, beslöt han göra arbetet ensam och underskref ansökan om förordnande för förrättningen.
30.) Lye. På af styrelsen skriftligen framstäld begäran har förrättningen rörande Lausmyrs afdikning denna sommar hvilat enligt uppgifven orsak för att bringa verkställighet åt en Svea Hofrätts dom af 1877 rörande lucka för fiskens upp- och nedgång i en qvarndam i Lausmyrs utlopp. Vid sammankomst i November med länstyrelsen ansågs en fullständig afdikning af myren nu vara omöjlig att genomföra, men då ett förslag att endast aflägsna flodvattnet, hvarigenom stränderna blefve torra, hade sannolikhet, att vinna majoritet, skulle förrättningen fortsättas i sist antydda riktning.
På uppdrag af kungl: Domänstyrelsen hade redan 1884 af undertecknad blifvit uppgjord plan med kostnadsförslag för fullständig afdikniug af Elingheims myr med en areal af 1122 har 44 ar, hvarvid med kännedom af afrinnande vattenmängd hufvudafloppet vid dess ändpunkt Ihrebro blifvit beräknadt till 7,5 meters bottenbredd; fall 0,35 samt slänt 1,5. Under detta år hade uppstått fråga att afdika endast den nordligaste, närmast utloppet belägna delen af myren utgörande en areal af 114 har 55 ar och erhöll jag på försommaren uppdrag af största intressenten att för sagda ändamål beräkna utloppets dimensioner.
Som för den nordligaste delens torrläggning bottenlutningen kunde ökas från 0,35 till 0,5 blef med användande af de sedan 1872 alltid följde beräkningsgrunderna bottenbredden, med ofvannämde slänt, beräknad till 6 meter eller 20,2 fot. Emellertid hade samtidigt förordnande blifvit utfärdadt för hr kommissionslandtmätaren Fegrseus att i laga ordning hålla gyn för torrläggning och gräfningskostnadens fördelning å denna nordligaste del af myren. Synen bestämde, utan att uppgifva någon som helst beräkning, bottenbredden med oförändrad slänt och bottensluttning till endast 14 fot. Denna skilnad i dimensioner motsvarar en ganska betydlig skilnad i gräfningskostnad. De af mig använda beräkningsgranderna äro flere gånger uppgifna och utgöra frukten af de tre sistförflutna decenniernas arbete, på hydroteknikens område så i gamla som nya verlden; hvad Gotland beträffar har dersg användande sedan 1872 upprepade gånger – bekräftat deras tillförlitlighet. Det hade derför varit af vigt att få se några beräkningar för de väsentligen olika kanaldimensioner som af den nyss nämde synen bestämdes, ty om de hafva något värde, äro de af allt för stor betydelse för att hemlighållas men äro de åter endast tomma gissningar, så kan deras användande medföra ganska menliga följder.
Med. afseende på ingeniörsarvodet för de laga synerna torde några sifferuppgifter vara af intresse, Såsom ledning för omdömet meddelas, att vid den sammankomst i Stockholm, hvartill landtbruksingeniörerna i December 1885 voro inkallade, yttrades på tal om kostnaderna för odlingslånehandlingars upprättande, att en syn i laga ordning för odlingslåns erhållande, inberäknadt ny karta i nödigt antal exemplar, kostar 2 kronor till 2,50 kr. för ett tunland. Ett par på Gotland af andra förrättningsmän hållna syneri dikningstvister hafva, utan karta och handlingar för odlingslåns sökande, kostat Österlings i Stånga och Burs socknar 1 krona 59 öre och en annan i Klinte socken 6 kronor 85 öre för hvarje tunland. Af de här ofvan omnämde förrättningarna har 8) Suderby kostat 0,66 kr. pr tunland 9) Kärna kostat 0,56 kr. pr tunland *) 10) Vamlingbo kostat 0,31 kr. pr tunland 13) Källunge kostat 0,44 kr. pr tunland *) 14) Tjengdarfve kostat 0,40 kr. pr tunland 19) Altheime kostat 0,56 kr. pr tunland 26) Tjouls kostat 0,66 kr. pr tunland.
Hvad särskildt angår Vamlingbo, der synekostnaden stannat vid det mycket billiga priset af 31 öre för hvarje tunland, så beror det förnämligast deraf att fullständig afdikningsplan på särskild karta uppgjordes i sammanhang med det nyss afslutade laga skifte, Utan denna åtgörd hade med all sannolikhet icke heller verkställighet så omedelbart följt.
Då förvaltningsutskottets berättelse af den 30 Oktober 1882 rörande de bydrografiska arbetena på Gotland föredrogs i landtbruksakademiens förvaltningskomité, uttalades der den åsigt att uppgifterna från Gotland om kostnaderna, så långt på komitén berodde, icke borde offentliggöras, ty om ett annat husbållningssällskap uppgjorde kalkyl på dessa siffror, skulle kalkylen bli vilseledande, enär dessa arbeten hvar annorstädes som helst blifva ej obetydligt dyrare. Samma anmärkning kan göras om kostnaden för årets syner.
En annan erfarenhet från sommarens arbeten förtjenar att uppmärksammas. Tre af syneförrättningarne nämligen 14 Tjengdarfve, 26: Tjouls och 23 Norrgårda afsågo gräfningskostnadens fördelning för afdikningsplaner, som blifvit i sammanbang med laga skifte af skiftesförrättaren uppgjorde; på alla dessa ställen voro planerna outförbara, i det att mark för kanalerna ej blifvit undantagen i det lämpligaste läget. Förut har detta inträffat med skifteslaget Öja under enahanda omständigheter. Att skiftesförrättaren härvid handlat i bästa afsigt är utom allt tvifvel men \’lika obestridligt är att undersökningen varit allt för ofullständig. Följderna äro emellertid rätt ledsamma ej blott derigenom att det oanvändbara undantaget ligger der såsom allas och ingens tillhörighet, men är för obetydligt för att kunna, förutsatt att inga laga binder derför möta, utdelas på skifteslaget genom jämkning på en eller en half meter af de nyss afdikade och uppgärdade skifteslinierna, u:an ock derför att de aflopp som i de oenvändbaras ställe måste uttagas ofta åstadkomma just hvad man ville förekomma, nämligen skiftenas sönderskärning i för brukning. obeqväma figurer.

*) Inberäknadt fullständinga handlingar för sökande af odlingslån.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Februari 1887
N:r 10.

Agronomiska arbeten

på Gotland 1886
af H. Steinmetz.
De agronomiska arbetena under det snari tilländagångna året, för hvilka jag nu går att vördsamt afgifva berättelse, äro väsentligen olika dem från föregående år dels deruti att på alla under året fullt afslutade undersökningar har verkställighet omedelbart följt, dels dernti att årets arbeten bekostats af jordägagarne utan nämnvärdt bidrag af hushållningssällskapets eiler landstingets medel, hvilket bevisar att de åtgärder till de agronomiska arbetenas befrämjande som sällskapet sedan långt tillbaka vidtagit och allt sedan 1872 kraftigt understödt börja bära frukt. Dessa undersökningar, som sällskapet ensamt eller med bistånd af landstinget sedan nämda år bekostat, hafva haft till följd : 1:o) en närmare uppgitt om beloppet af de slumrande millionerna eller med andra ord tillförlitligare arealuppgifter på den vattensjuka marken än som förut funnos.
2:o) då före 1872 många afdikningar, som kostat mycket pengar, misslyckades på gruad af oriktig planläggning eller ännu mera af brist på tillförlitliga beräkningsgrunder för kanalsektioner, så hafva, i följd af de uppgjorda kartorpa, af hvilka den ankologiska kartan möjliggör noggranna beräkningar af vattensektioner på hvilken punkt som helst af hvilket vattendrag som helst, beräkningar, hvilkas riktighet erfarenheten många gårger bekräftat, sedan 1872 inga afdikningar inom länet misslyckats.
3:o) derigenom att de första af hushållningsskapet understödda undersökningarne vid utförandet fullt motsvarade och stundom öfverträffade förväntningarne, har deraf vaknat en så liflig håg för verkställighet, att man kan säga att åsigterna hos jordbrukarna om afdikningarnes nytta har på dessa 14 år alldeles förändrats.
De här nedan apecifiserade arbetena äro numrerade efter årets reseplan.
1.) Visby. Kallelser och andra tjensteskrifvelser hafva biitvit utfärdade till ett antal af sexhundraen (601), hvarjämte i landtmäterikontoret kartor blifvit hopsatta eller kopierade öfver omkring 600 har.
Sedan 1868 har landtmäterikontoret kostnadsfritt varit för landtbruksingeniören tillgängligt äfven på tider då det varit stängdt för allmänheten, hvilket bidragit dertill, att de agroaomiska arbetena här blifvit billigare än i någon annan provins. Äfven för detta år var reseplanen uppgjord med beräkning på obehindradt tillträde, men vid min hitkomst i Maj öppnades kontoret först mot en inträdesafgift af 300 kronor.
2.) Ardre. En intressent i det nyss afelutade laga skiftet öfver Ardre socken hade begärt undersökning för utförande af den i sammanhang med skiftet uppgjorda afdikningsplanen; samtlige jordägare erkände afdiknin gens nytta, men enligt flertalets beslut skulle uttörandet hvila ännu 2 år.
3.) Stenkumla. Sedan den ena reqvirenten från orten afflyttat, blef förrättningen, hvarå den yttre undersökniogen förlidet år afslutades, helt och hållet återkallad.
4.) Myre i Mästerby. Fjälemyrs afdikning möter nya svårigheter; utloppet är långt och den mark som vinnes anses af ägarne ej hafva högt värde; derjämte sade sig vid vårsammanträdet flere delägare hafva hört att om de togo odlingslån skulle deras hypotekslån blifva uppsagde. Sökandena vilja emellertid fullfölja förrättningen och ansågs derför vid sammankomst med dem på hösten att företaget borde och kunde genomföras i en mindre utsträckning, som endast afsåg öfverflödsvattnets aflägsnande, så att de omkringliggande, odlade stränderna blefvo torra.
5.) Maldes i Stånga. Förrättningen rörde upptagande af ett på 500 meters längd utgörande fortsättning af Stånga myrs utlopp i gränsen mellan två skifteslag. Frivillig förening ingicks, omkring 10 har mark torrlades.
6.) Sanda i Ekeby. Syn hölls i laga ordning för afdikning af 27 har 70 ar vattensjuksjuk mark; förrättningen afslutades, intet klaFörr anmäldes; gräfningen är redan verkstäld.
7.) Ammunde i Burs. Syn i laga ordning hölls och afslntades rörande torrläggning af 149 har 98 ar vattensjuk mark; förrättningen är ännu ej lagstånden. Intressenterna ämna söka odlingslån.
8.) Sandebry, Stenstu i Dalhem. Syn hölls i laga ordning för torrläggning af 68 har 85 ar vattenskadad mark, mest åker; förrättningen är lagstånden utan klagomål, arbetet är redan utfördt.
9.) Kärna i Burs. Syn hölls i laga ordniog angående utdikning af 165 har 5 ar Knuts myr; förrättningen afslutades och föranledde intet klagomål. Lån ur odlingsfonden är sökt och beviljadt på 5,000 kronor.
10.) Vamlingbo. Syn i laga ordning hölls angående afdikning inom Vamlingbo samt delar af Hamra och Sundre socknar, utgörande 1597 har 26 ar med 153 delägare; förrättvingen afslutades och är lagstånden utan klagomål. Gräfningsarbetet började genast och har fortgått hela hösten.
11.) Gejtsik, Ingeniör Edv. Faustman hade hos landtbruksakademiens förvaltningskomité reqvirerat mitt biträde för året för fullgörande af Martebomyrs afdikniog. Då förordnande af konungens befallningshafvande sedermera utfärdades för herr kommissionslandtmätaren Fegreus att i laga ordving verkställa sagda förrättning, som var af honom handlagd redan 1860, kunde hvarje åtgärd & min sida anses obeböflig, men då reqvirenten skriftligen begärde min närvard vid sammanträdena, så var han lika berättigad att erhålla som jag skyldig att lemna detta biträde. Af förrättningsmannens sätt att handlägga en annan förrättning, hvarom mera här nedan, fick jag deriämte en särskildt aniedning att följa hvarje åtgärd vid denna förrättning.
12.) Gammalgarn. Förrättningen afsåg afsyning af utloppet för Stormyr i Gammalgarn; utloppet afvägdes och profilerades; skriftligt utlåtande afgafs.
13.) Hällunge. Syn i laga ordning hölls angående torrläggning af 318 har 73 ar vattenskadade markar inom Källunge med flere socknar; förrättningen nfslutades, intet klagomål förspordes; gräfningsarbetet är påbörjadt.
Odlingslån söktes men blef ej beviljadt, emedan sökande ej ville förbinda sig att odla den afdikade marken.
14.) Tjengdarfve. Syn hölls i laga ordning för afdikning af 362 har 54 ar vattensjuka markar inom Sproge socken; förrättningen afslutades; intet klagomål följde; gräfningen är redan påbörjad; bestyrelsen har beslutat söka odlingslån.
15.) Martebo. Förrättningen afsåg afdikning af Martebo sockens skifteslag, men som utloppet på en längd af 3,000 meter går gevom Martebomyr och skifteslageta sankmark ligger blott 0,6 meter högre, så är skifteslagets afdikning beroende af Martebomyrs afdikning. Vid första sammanträdet angäeude Martebo sockens skifteslag ansågs derför lämpligt att afbida tiden till efter första ssmmanträdet rörande Martebomyrs afdikning, Vid det andra sammanträdet hade den åsigt vunnit insteg att Martebomyrs afdikning kunde komma att dröja längre; och då hvarje års dröjsmål ansågs förorsaka skifteslaget en förlust af mer än ett tusen kronor, så yrkade delägarne att kostnadsförslag skulle uppgöras för ensamt skifteslagets afdikning genom Martebomyr och Gejtsik, för att om kostnaden ej bofans för dryg, hvilket ej var troligt, tillse om ej skifteslaget åtminstone tillsvidare på egen bekostnad kunde gräfva hela utloppet. Nödig afvägning gjordes och kostnadsförslaget skall under vintern uppgöras i antydda riktning.
16.) Stockvik. På våren hölls sammankomst med styrelsen för Hongänna myrs afdikning; och som odlihgslån var beviljadt redan den 21 April beslöts att arbetet skulle under sommaren fortsättas och den ännu ej afslutade dubbla jordvärderingen för uträknande af åbelöpade gräfningsskyldighet verkställas, Men som af för mig okändt skäl lånet ännu 1 Oktober ej var utfallet och i följd deraf gräfningsarbetet under sommaren ej kunnat fortsättas, så anhöll bestyrelsen vid ett senare sammanträde att synetörrättnirgens fortsättning äfven skulle till nästa år uppskjutas, isynnerhet som nu pågående laga skifte i Hamra, inom hvilket en betydlig del af afdikningsområdet är beläget, möjligen under tiden hinner afslutas.
17.) Digeråkar. Syn i laga ordning hölls angående en jernvägstrumma vid Barlingbo station, för hvars skull omkring 10 har åker saknade nödigt aflopp ; förrättningen afslutades; synen föreslog att gräfningen skulle vara fullbordad 1 November detta år; klagotiden är tilländalupen utan klagomål.
18.) Hörsne. Syn hölls i laga ordning för att bestämma delaktighet i gräfoingskostnaden för ett större laggdike genom delar af Hörsne och Vallstena socknars andelar af Lilla myr.
Som detta \’aflopp var helt och hållet beroende af Lilla myrs utlopp, hvars förändring af ingen påyrkades, så kunde här icke bli fråga om fallständig torrläggning af någon del\’af myren, endast att, sedan högvattnet i Lilla myr sjunkit, hastigare än hittills afföra det qvarstående vattnet från en del af dess stränder. Förrättningen afslutades; synen föreslog att arbetet skulle vara fullt färdigt inom 2 år; klagotiden är tilländalupen utan klagomål.
19.) Altheime. Syn i laga ordning hölls angående fullständig afdikning af 111 har 52 ar Kyrkemyr i Buttle socken. Intresset för afdikn\’ngen var nästan enhälligt, men som laga skifte inom socknen pågår, ville flertalet af delägare dröja med verkställigheten till dess skiftet var afslutadt; sökanden ville deremot verkställighet genast; som således klagomål i hvarje fall skulle uppstå, men ingen författning ger stöd för den mening, att ett pågående laga skifte får hindra en afdikning, föreslog synen att arbetet skulle vara färdigt inom den 1 December 1889 ; deröfver är klagomål anfördt.
20.) Ardax. Syn i laga ordning angående afdikning af 2—300 har vattensjuka marker irom Ekeby socken påbörjades, afvägning skedde ech karta uppgjordes, men förrättningen är ej afslutad.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1887
N:r 9.

Genom offentlig auktion,

som förrättas i Burs prestgård fredagen den 11 nästkommande Februari från klockan X f.m., låta delägarne i boet efter aflidne kontraktsprosten doktor A. J. Lyth till den högstbjudande försälja diverse lösören såsom möbler af bättre och simplare beskaffenhet, en större mängd glasvaror, en större mängd ut märkt linne, golfmattor, gardiner, en bättre violin, ett aktiebref å 1,000 kr. i fiskredskapsaktiebolaget i Stockholm, tvänne aktier i Gotländska ångfartygsbolaget jämte diverse annan lösegendom, som bär: ej närmare angifves. — Klockan 2 e.m. utbjudes under två års tid och emot årligt arrende Burs prestgård, 3/4 mantal, och Stånga annex, 1/4 mantal; att tillträdas den 1:a nästa Maj.
För lösa egendomen lemnan betalningsanstånd till 1:a Oktober detta år, och vilkoren för fastigbeternas utarrendering meddelas vid auktionen.
Stånga den 26 Januari 1887.
M. E. Svallingson. W. Åkerman.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1887
N:r 9.

Från landsbygden.

Rone, 14 Jan.
Det har berättats
att mellan Rone och Eke socknar i en bygnad, hvarest främlingen inbjudes i en större sal i ena ändan, det deremot i den andra delen af bygnadens jordvånaing skulle finnas en varelse, inhyst i 20 år med stora köttiga ögon, rösten ihålig och hväsande lik en orms, m, fl.
förskräckliga saker, Eder korrespondent, som gjort sig underrättad om verkliga förhållandet, bar funnit, att uppgiften är endast till en del sann, Den svaga varelsen är icke inhyst i jordvåningen, utan i ett varmt och ordentligt rum, skötes och vårdas af sina hårdt pröfvade, men gudtfruktiga töräldrar, har tvänve äldre bröder, som vistas i Amerika, och är för öfrigt fullkomlig idiot. Men född sådan lär hon dock icke hafva varit, utan vid några månaders ålder har hon fått en besynnerlig värk i ögonen och hufvudet, som gjorde den stackars beklagavusvärda sådan hon nu är.

Strax i närheten
i en annan stuga finnes en gosse, som äfven är idiot och hvars egenheter bestå deri, att han med kroppen gör de allra korrektaste militäriska åtbörder, alldeles omedvsatet. Morfadren har varit sergeant i 25 år.

Åter olyckshändelse.
Konsul Broanders hästar kommo igår torsdag i sken på vägen mellan Rone kyrka och hamnen, dervid vagnen stjelpte och ett fruntimmer, som jämte harr Broander och en arbetskari befunno sig i åkdodet, skadade sig i hufvudet betänkligt illa. Ena örat bortslets till hälften, bvarjämte hon erhöll stora skrubbsår och bulnader i hufvudet. — Fara för lifvet lär dock ej förefinnas. Da öfriga personerna skadades lyckligtvis ej det ringaste. Hästarne fasttogos efter en liten stund, men vagnen förstördes.

Att råttor
hinna förderfva mycket, veta vi nog litet hvar, men bland det värsta man gerna kan få höra i den vägen, var att de på ett ställe förderfvat 2 ytterrockar, 8 kakor, 4 tjog torsk och 9 bisamhällen.

Goodtemplarsaken
tyckes gå framåt i Hemse, hvars loge är i starkt tilltagande. Den omfattas också utaf många för sakea nitälskande i samhället högre ståen:ie personer och åetta är just hvad nykterbetssaken behöfver. Utan detta stöd och denna uppmuntran skall den snart gå under.

Levide, 14 Jan.
Ovanligt.
Kyrkovärdarne i Levide och Gerums församlingar hade vid jultiden medels listor insamlat etthuudra kronor för att tillställas dervarande vice pastor såeom gåfva eller offer. Men gåfvan, som frambars till. honom trettoudagsaftoneu, mottogs ej på uppgifna giltiga skäl, hvilka brefskrifvaren åtminstone ej kan förneka sitt värde. Lönen till hrr v. pastorer borde utgå eller förstärkas på ett mera tillfredsställande sätt. Men hrr kyrkoherdar, som skola utbetala densamma, resonuera kanske dervid som skepparu: »när jag var kock, fick jag stryk, och derför skall nu min kock hafva stryk.»

Burs, 15 Jan.
Till ordförande
i kommunalnämden härstädes är vald landtbrukaren Mattias Wiman i Sixarfve och till stämmans ordf. f. d. skolläraren H. Löfveberg.

Fynd vid sjön
har för några dagar sedan gjorts vid stranden af Tomtebo fiskläge af hemmansägaren H.
Pettersson i Lindarive. Det ilandflutna fyndet bestod af ett oljefat, troligen terpantivolja.
Det är emellertid öfverlemnadt till tullstationen på Ronehamn.

Icke litet myror
har den pya värnpliktslagen satt i hufvudet på en hel mängd unge män, som ämnat sig till Amerika, men nu kanske få stanna bemma i sitt fäderneslavd, somlige i tre, andre i fem, sex år, innan de uppnå tjugusexan. Värst illa deran torde en f. d. amerikanare, ännu icke myndig, blifva, enär han i dessa dagar ämnade återreaa till »landet i Vestern» i sällskap med sin fästmö och der gifta sig. Han fick nämligen i prestbetyget insatt: »Har ej fullgjort beväringsskyldigheten».

Tvänne tjufskyttar
ha i dagarne fått stämning för oloflig rapphönesjagt. Rätt så!

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Januari 1887
N:r 5.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd:
Hablingbo socken: födde 4, döde 7, inflyttade 31, utflyttade sl; folkmängd 31 December 650; minskning 3.
Silte socken: födde 8, döde 5, inflyttade 10, utflyttade 16; folkmängd 31 December 392; minskning 3.
Klinte socken: födde 24, döde 16, inflyttade 75, utflyttade 65; folkmängd 31 December 1,179; ökning 18; vigde 8 par.
Fröjels socken: födde 14, döde 5, inflyttade 26, utflyttade 26; folkmängd 31 December 626; ökning 9; vigde ett par.
Hejde socken: födde 11, döde 5, inflyttade 33, utflyttade 48; folkmängd 31 December 659; minskning 9.
Väte socken: födde 14, döde 6, inflyttade 87, utflyttade 40; folkmängd 31 December 572; ökning 5.
Stenkyrka socken: födde 17, döde 18, inflyttade 46, utflyttade 56; folkmängd 31 December 830; minskning 11. ;
Tingstäde socken: födde 7, döde 7, inflyttade 36, utflyttade 49; folkmängd 31 December 529; minskning 13.
Burs socken: födde 15, döde 14, inflyttade 45, utflyttade 50; folkmängd 31 December 900; minskning 4.
Stånga socken: födde 19, döde 9, inflyttade 34, utflyttade 52; folkmängd 31 December 680; minskning 8.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Januari 1887
N:r 5.