Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Norra Gotland 17 Nov. Strömmingsfisket, som undar detta år verit ganska klont å vår kust, så att de som hafva aitt lefvebröd deraf ha emotsatt vinterns ankomst mad allt annat än goda utsigter, har förändra sig så, att under denna och sist törflutna vecka rikliga fångsten erhållits. Ända till 150 valar på båt ha kommit i land om morgnarna; och då stor efterfrågan på strömming varit, och som den betingat ett pris af 50 öre valen, ha fiskrarne gjor: gopa aflärer.
En ganska känbar förlust gjorde en hemmansägare i dessa dagar, i det han förlorade en åtta års gammal häst, som ej var försäkrad. Hästen släpttes ut i skogen på qvällen och dagen derefter fans den liggande död i en vattenfyld grop.
Att man har slagttiden inne är ju ingerting att omtala, ty det vet hvar menniska; men att en spanmålsgubbe slagtade en sin granne tillböig större bock, och reste till Visby och sålda köttet, det visste ju ingen om. Men hur det var så blef det kändt och bockens rätte ägare lät sig nöja med ett mindre lam, i utbyte samt ullen efter sin egen bock.
Burs, 17 Nov. Ofta, dock icke för ofta, upprepas den förmaningen: »Se efter barnen!» Sistlidne tisdag föll ett litet barn, 1 år 8 mån. gammalt och tillhörigt fiskaren Petter Jakobsson från Heffride i en liten vattenpöl och drunknade. Föräldrarne voro vid fiskstranden, hvarför de hade lemnat barnet in till en grannhustu, hvilken lofvat tillse detsamma under föräldrsrnes bortovaro. Nämda qvinna tog barnet mad sig ut på gården, lemnade det der, medan hon gick in i ladugården för att fodra sina kreatur. Utkommen derifrån saknade hon den lille och efter något letande faun hon honom liggande framstupa och död i vattenpölen. Föräldrarne äro utom sig af sorg; dat var deraz enda barn.
Strömmingsfishet har varit rätt gifvande de senare nätterna, hvarför prisot sjunkit från 50 till 40 öre valen.
Gotlands Allehanda Måndagen 19 November 1888 N:r 93
Stånga, 26 Okt. En sorglig händelse timade häromdagen vid Tjengvide i Stånga, då fyråriga flickan Augusta Vilhelmina, dotter till L. Pettersson derstädes, föll i en brunn och drunknade. Flickan, jämte en liten gosse, lär ha lekt på gården, då den lille gossen om en stund kom och berättade att »Mina flyter i brunnen». Alla försök företogos genast att återkalla den lilla till lif men förgäfves. Man tänke sig modrens sorg, då hon fick mottaga sin lilla älskling död. Händelsen är så mycket sorgliga för den stackars modren som hennes man vårdas på hospitalet för sinnessjuka.
Dödsfall i Amerika. Enligt hit anländ skrifvelse har i norra Amerika arbetskarlen Karl Pettersson från Lindarfve i Burs genom olyckshändelse derstädes 26 sistlidne Sept. omkommit. Pettersson efterlemnar hustru och barn i mycket torftiga omständigheter.
Ute i fisksocknarne har man nu en lång tid lidit brist på strömming, hvarför man måst köpa den jämförelsevis dyra sillen i stället; men nu tyckes Neptun ha kommit att röra i vattnet och drifvit strömmingen åt land, ty i går natt hade somliga fiskare ända till 70 valar.
De sista kornstackarne kommo under tak igår. Så sent inbergad skörd har ej inträffat på många år. Ännu i dag har en och annan synts krypa på knä i potatisåkrarne.
Norra Gotland, 27 Okt. En vådlig körsven. Då en hemmansägare norrifrån, stadd på hemfärd i tisdags afton, vid 6-tiden befan sig ungefär 3 3/4 fjerdingsväg från staden, upphans en vrånghäck, dragen af 2 mörkbruna hästar, hvaraf den ena hade bläs. I vagnen befunno sig två personer — körsvennen, en ung Jljuslätt karl med mustascher, och en qvinna. Den upphunna förbikördes, men i förargelsen häröfver roade sig denne med att hålla så nära den nyss förbifarande, att på 1/8 mil hvarje ögonblick tistelstången tog den före varandes bakkarm. Som dennå sport ingalunda var angenäm för vår resenär, försökte han omkring 1/2 fjärdingsväg att undfly detta tilltag. Utan resultat! Den efterföljande dref sina hästar till den vildaste fart, och alltjämt skedde samma manöver med tistelstången. Utan lust att spränga sina hästar eller knuffas i diket, förde vår hemmansägare sina hästar åt sidan samt bad den efterföljande köra förbi — en sak, som denne besvarade med att styra sina hästar så, att antingen tistelstången träffade ena vagnsbjulets ekrar eller den efterföljandes venstra framhjul träffade förevarandes bakhjul och kastade karmen öfver ända. Hästarne togo genast i sken; dragande sjelfva vagnen, under det att karmen blef liggande på landsvägen jämte skjutsbonden och en annan médåkande. Bäggeskadade sig. Skjutsbonden blef totalt söndertrasad i ansigtet, som är nästan ett stort svullet sår; han är nu sängliggande; den medåkande stupade öfver landsvägskanten samt fick hål i hufvudet och högra delen af ansigtet skamfiladt. De skenande hästarna fasttogos först i slutet af Lummelunda. Den lymmelaktige förorsakaren af detta faon för godt att i villervallan försvinna i skogen (antagligen på Saltholmsvägen); dock hoppas man komma honom på spåren. Det ser ut gom om här ej föreligger något nytt elag af illdåd, utan ett planlagdt och flere gånger förut med fördel användt.
Gotlands Allehanda Måndagen 29 Oktober 1888 N:r 87
Burs, 18 Okt. Öfverseglade af en finsk brigg blefvo trenne fiskare från Herta fiskläge ratten sistl. tisdag och onsdag. Den ene af fiskrarne fick fatt i tågvirket under bogsprötet och blef upphalad på fartyget, men de andra två lyckades berga sig i den vattenfylda båten. Anledningen till olyckan var att lanternorna på fiskbåten hade slocknat, hvarför den ej kunde observeras från fartyget. Sina strömmingsgarn voro de ute och lyckades finna dagen efter.
Stor potatis. På en myrodling, tillhörig handlanden Fagerberg på Dala, har man funnit en potatis, icke amerikansk utan af den vanliga hvita sorten, som vägde 1 skålp. 15 ort.
Den första snön för vintern har fallit här i dag.
Södra Gotland, 18 Okt. Vinterlik ter sig väderleken för närvarande. Blåst, regn och stundom stark storm; har nu stått på dagordningen en lång tid. Idag på morgonen var marken delvis betäckt med ett snölager af omkr. 1/2 tums tjocklek.
Potatisupptagningen pågår nu som bäst öfverallt. Af detta jordbruksalster lär många landtmän i år få klen skörd, ty öfverhufvud taget är potatisen småväxt och dertill på många ställen hårdt angripen af röta.
Kreatursprisen ställa sig tämligen lågt här på söder. Så ha t. ex. rätt vackra exemplar af kor sålts till det oerhördt billiga priset af 30—50 kr. och uudantag härför har blott i enstaka fall gifvits, då djuren varit af särskild utmärkt beskaffenhet. På senaste torgdagen å Sandesrum i Grötlingbo voro prisen ej bättre, än ofvan nämts, på kor. För oxar betaltes omkring 80—90 kr. stycket och hästar från 25 till 150 kronor. I det helataget var tillförseln af djur stor, och afsättningen ganska klen på platsen.
På Sundrekusten i ock omkring trakten af Hoburg har i dagarne hittats en mängd tjogtals lass — plank och brädstamp från 1 till 6 fots längd, undantagsvis deröfver.
Gotlands Allehanda Fredagen 19 Oktober 1888 N:r 84.
Södra Gotland, 13 Sept. En fruktansvärd storm har rasat här i går och fortfar ännu när detta skrifves. För storm och motvind inkom under loppet af gårdagen i Slite hemmahörande skonerten »John», kapten Carlsson, till Burgsvik. Fartyget, som var lastadt med tjära, var nära deran att förlora däckslasten utanför Hoburg, der flere brottsjöar öfverspolade fartyget.
Tillbud till eldsvåda yppade sig häromdagen i handl. Hansénsjå Burgsvik handelslokal, der elden delvis förkolnat träväggen i huset innan den varseblefs af en piga, som i hast allarmerade i närheten boende så att elden hann släckas. Huru elden uppkommit har ej kunnat utrönas. För ett par tre år sedan var ett likadant tillbud ungefärligen på samma ställe i lokalen, och då uti en tomlår, hvilken etod invid väggen utanför lokalen.
Fisket är nu alldeles flau i trakten, — Kornskörden pågår nu som bäst under ett bergningsväder, som behöfde vara bättre om den skall kunna bergas i godt skick.
Linde 10 Sept. Ett allmänt nykterhetsmöte hölls i Linde skolhus söndagen 9 dennes, hvilket var besökt af omkring 180 persoaer. Till ordförande valdes skoll. Fredin i Linde och till sekreterare skoll. Lindgren i Burs. Öfverläggring ägte rum om följande frågor: 1.) Är samarbetet mellan de olika nykterhetsföreningarna och enskilde nyktre inom landet på ett ändamål senligt sätt anordnadt och, om så ej är, hvad bör göras för att få ett sådant samarbete till stånd? Ordf. inledde frågan med att berätta en allegorisk saga, huru mörkrets furste satt i sitt rike och utsände sina »vasaller» på jorden för att få kun:kap om, huru det tillgick häruppe. Ur denna »saga», hvilken afhördes med intresse, gjorde talaren tillämpning på nykterhetssaken och betonade starkt nyttan och välsignelsen af enighet och sammanslutning af de olika nykterhetsföreningarne till ett enda nykterhetsförbund. Sedan flere talare haft ordet, beslöt mötet att utse tvänne ombud från hvarje af de 11 socknar, som vid mötet voro representerade samt dessutom från 6 andra socknar, der man hade sig bekant att det funnes minst ett par absolut nyktre personer och som voro intresserade af nykterhetssakens framåtskridande. Dessa ombud skulle hvar i sin socken söka bilda små nykterhetsföreningar, som sedan skulle utgöra grenar af det stora nykterhetsförbundet. 2.) Skulle det medföra något gagn för nykterhetsarbetet, om hvarje nykterhetsvän gjorde sig förtrogen med de senast utgifna författningarne angående sprit och andra dryckers utskänknving – och försäljning — och i så fall hvilken? Sedan åtskillige talare haft ordet antogs följande resolution: Mötet anser att hvarje nykterhetsvän med flit sätter sig in i de lagparagrafer, som förefinnas angående utminutering af spritvaror för att kunna påpeka missförhållandena, der sådana förekomma, Synnerligast borde man studera kungörelserna af 1885 nr 21 och 64, 3.) Borde icke nykterhetsvännerna verka mera ifrigt för vin- och ölkrogars utrotande ur socknarne? besvarades såtunda: Hvar och en nykterhetsvän bör inom sin kommun söka att vid kommunala val få in i styrelsen fullt nyktre män. Sedan diskussionen var afslutad, sjöng herr Fredin med orgelackompanjemang ett par nykterhetssångar, hvarefter följde ett längre vykterhetsföredrag af samme man, med anknytning till Ordspråksbokens 23 kap. 19 och följande v.
Gotlands Allehanda Fredagen 14 September 1888 N:r 74.
Hörsne, 3 April. En ovanlig fångst. Den 28 Mars fångade en landtbrukare L. Pettersson härstädes en vanlig glada (Milvus regalis Briss.) i räfsax. Mig veterligt har ej mer än ett exemplar förut blifvit tillvararaget på Gotland, hvilket äfven fångades i räfsax i Kräklingbo och finnes förvaradt i Visby h. allm. läroverks museum.
En floek allar flög 28 Mars kl. 9 e. m, häröfver och lät höra den välkända allsången. Det är högst sällan vi få höra allarne sträcka häröfver; men då deras kurs var norr åt söder, och vinden på qvällen var vestlig, hade de säkerligen sökt undfly drifisen.
Af flyttfåglarne hafva följande anländt: Bläckan 21 Mars, den första dag på 2 månaders tid, då termometern visat öfver fryspunkten; staren 29, sånglärkan 30 och en individ af långhalen 31 Mars. I dag råder här en nordostlig snöyra, som tyckes vilja täcka marken, hvadan de stackars små kunna få det svårt nog.
Burs, 3 April. Sparbanksräntan. Nyligen hölls härstädes pastoralstämma med Burs och Stånga sockenmän angående pastostoratets sparbank. Först upplästes revisionsberättelsen, hvaraf framgick att räkenskaperna med ordning och noggrannhet blifvit förda. Rörande bankens säkerhetshandlingar påpekades af revisorerna, att bankens bekymmersammaste ställning för närvarande torde befinnas uti säkerheterna i den under året på grund af inteckning öfvertagna fastigheten 9/80 mantal Dalbo och den äfven för sparbanken intecknade fastigheten 1/8 mantal Nixstjup3, båda i När socken. Om den förra meddelades den upplysning, att styrelsen medels anktion försökt, men ej lyckats försälja densamma och derför nödgats att å auktion försälja årets skörd samt genom legda arbetare bruka och beså jordlägenheterna; hvarvid någon nämnvärd risk för banken likväl ännu icke uppkommit. Beträffande den senare fastigheten vore frågan derom ännu så outredd, att bankens ställning till den samma icke kunde föranleda till någon öfverläggning, utan finge ärendet vid extra stämma, om så påfordrades, afgöras. Derefter beviljades sparbanksstyrelsen full ansvarsfribet för räkenskapsåret 1887. Kommissarien Svallingson anhöll att få förnya sitt förslag från år 1886 rörande nedsättning af såväl insättnings- som utlåningsräntorna i denna bankinrättning. Han anförde som stöd för sin åsigt, att icke allenast de större, vidt omfattande bankinrättningarne inom länet, utan ock en del sparbanker redan vidvidtagit denna, i anledning af kapitalets sjunkande värde nödiga åtgärd. Han sade sig vara väl underrättad och fullt öfvertygad derom, att omkringliggande sparbanker önskade besluta sig för en sådan förändring i ränteberäkningen och föreslog stämman att nu utse en komité för ärendets behandling. Detta gillades af stämman och utsågos till ledamöter i denna komité hrr M. E. Svallingson, V. Åkerman, H. Löfveberg samt J. Mellin. Till hvilka procent räntorna borde nedsättas öfverlemnades åt komitéa att i samråd med öfriga i omnejden varande sparbankssyrelser bestämma, — Till styrelseledamöter för innevarande år återvaldes enhälligt alla under förlidet år tjenstgörande näml.: hrr J. F. Fagerberg, H. Löfveberg, N. Grönström, M. Viman, V. Åkerman, L. K. Larsson och J. Uddin.
Stenkyrka, 4 April. Agronomen Kihlbergs föredrag i härvarande sockens skolhus idag var besökt af ett tjugutal landtmän. Föreläsaren rörde sig hufvudsakligen om hvad i andra föredrag af honom blifvit sagdt om landthushållningen å ön, och hvilket andra brefskrifvare redan meddelat: Talaren afhandlade bland annat jordens bearbetoing och de olika slags verktyg man härtill borde använda. Spetsplog vore att föredraga framför vändplog. Särdeles förordades en s. k, ringvält, der vält ifrågakom. Huru denne skulle förfärdigas billigast afhandlande hr K. sedermera och underrättade åhörarna, att ringar med lager till dylik vält kunde tås i Fole gjuteri 30 at. för 50 kronor. Vi ha 100,000 tunland myrjord och blott 112,000 tunland odlad fast mark. Genom torrläggning af myrarne skulle vi få mera än dubbelt så stor skörd på ön än vi nu ha. De närvarande kanske ej trodde på hr K:s tal sade han. En namngitven person hade på ett åkerland sått 3 1/2 tunna korn och fått 112 eller 115 tunnor igen förlidet år, och detta vore bevis nog. Vidare hade myrodling den fördel med sig att alla slags skördar kunde fås deraf. För att tillgodogöra oss ladugårdens afkastning skulle vi inrätta andelsmejerier, fotade på aktier lika med andra dylika på ön. En del af socknens hemmansägare skulle lemna sin mjölk till Tingstäde, en del till Lummelunda. På förra stället hade ej mindre än 85 aktier tecknats från igår till i dag på middagen. Mejerierna vore bondens sparbank. Då han på hösten sålde all säd, bade han ingen inkomstkälla nu på ett helt långt år; blefve det mejeri fick han kontanter hvarje månad. En stor del af de närvarande sade sig vara villiga ingå som delägare i de i Tingstäde å Lummelunda troligen blifvande mejerierna, hvilkas aktiers totalsumma skulle vara 5,000 kr. hvardera, och skulle hvar aktie lyda å 50 kronor. Utsigt finnes att vi snart ha mejerier i gång både vid Slite och i Lärbro.
Burgsvik, 4 April. Mejeriet på Burgsvik har nu genomgått sin allra första verksamhetstid och derunder haft en och annan olägenhet att kämpa med, i det att mjölktillförseln under nysslidne vinter varit något ringa till följd af det snart sagdt på dagordningen stående yrvädret, som gjort vägarne ofarbara för mjölkleverantörerna, hufvudsakligen aktieägarne, och derjämte brist på platsen af tillräckligt vatten, som derför måst forslas från annat ställe, hvarigenom kostnaderna ökats. Då den vid mejeriet upptagna nya brunnen, nedsprängd till omkring 20 fots djup och som kostat omkring 100 kronor, visat sig icke lemna erforderligt vatten (måhända en följd af den torka som förlidet års sommar var rådande), har man varit betänkt på att flyita mejeriet till annat ställe inom socknen. Vid bolagsstämma i Mars månad enades man likväl om att, åtminstone tills vidare, bibehålla samma plats, och spränga brunnen några fot djupare. Man ger hvilka svårigheter nya företag hafva att bekämpa, och det fordras i sanning ingigtsfulla och företagsamma samt energiska personer i spetsen derför, och i detta afseende förtjena ock berörda bolags medlemmar och dess styrelse all heder. Under vintern har den dagliga tillförseln af mjölk varit 100 till 150 kannor, men nu uppgår den till omkring 200 kannor.
Rone, 5 Mars. Ett oväder, hvars mako man icke i mannaminne härstädes skådat drog i lördags fram öfver våra kuster. På morgonen var vinden O. men öfvergick sedermera till NO och på e. m, till full Nord under orkanlik storm och förfärlig snöyra. I hugs, stall, lador, vind ja isjelfva boningsrummen pressades snön in genom de minsta springor af det starka lufttrycket. Vägarne voro ofarbara och omöjliga att hålla öppna. Postbudet från Hemse måste öfver natten qvarstannna på Ronehamn till påföljande söndag. Åkande måste taga in hvar de kunde och man berättar om personer, som kommit vilse, hvilket dock ej är bekräftadt eller närmare kändt då detta skrifves. Rapphönsen kommo in under boningshusen.
Sitt ben afbrutet fick häromdagen en arbetarehustru, då hon gick alldeles ensam bärande endast en kanna mjölk. På vägen måste hon ligga, tills hennes man ändtligen fick höra hennes rop och måste köra henne hem. Läkare tillkallades och benet blef gipsbehandladt eftersom håda läggpiporna voro afbrutna.
Hafsisen utanför Ronehamn är icke blott gångbar utan äfven körbar. Dagligen forslas »släke» från holmarne af flere par dragare. Sedan 1881 har isen icke varit sådan.
Rone mejeribolag hade idag ordinarie bolagsstämma som leddes af handlanden L. Cramér med landtbr. Nils Eneqvist till sekreterare. Styrelsen redogjorde för bolagets ställning 29 sistlidne Februari, hvaraf framgick att bolaget tills dato inköpt 9,263:70 k:r mjölk för kr. 1,654:82 samt afsändt tillsammans 2,308 skålp. smör. Vid mejeriet såldt smör, ekum- och kernmjölk belöpte sig till kr. 465:05, hvilket sammaalagdt med hvad man tror sig erhålla för afsändt smör utgör 2,285:33. Derifrån afgår ofvanstående summa för inköpt mjölk ellar 1,654:82, och några div. audra omkostnader 420;82. I så fall skulle dock uppstå en behållning af något öfver 200 kr. Vid mejeriet hade tillverkats 2,366 skålp. smör hvilket visar att omkr. 3,91 kanna mjölk utgått till hvarje skålp. smör. Härefter föredrogs revisiousberättelsen, som tillstyrkts ansvarsfrihet, hvilket af stämman tacksamt beviljades. Nuvarande styrelse omval des för nästa verksamhetsår 1889. — 100 kr. stälde bolaget till denna styrelses förfogande som ersättning åt verkställande direktören för korrespondens och besvär. Af suppleaaterna omvaldes de förre med undantag af handl. Fagerberg, i hvars ställe utsågs landtbr. Karl Norrby, Bölske, Eke. Revisorer blefvo hrr Nils Eneqvist och nämdeman O. N. Bolin. Styrelsen uppmanade alla aktieägare, som icke fullgjort sina amorteringar för halfva December, Januari och Februari månader att desamma ofördröjligen fullgöra med kr. 1,58 för aktie. Frågan om att bygga svinhus, hvartill ritning genom styrelsens försorg inkommit jämte kostnadsförslag slutande på 400 kr., uppsköts till framtiden. Men deremot lemnade stämman styrelsen i uppdrag att genast så fort ske kan låta uppföra en vedbod och skjul för skjutsar. Sedan åtskilliga mindre vigtiga frågor dryftats afslöts stämman sedan fabrikör A. V. Krokstedt och N. O. Nilsson utsetts justera dagens protokoll. Länsmejeristen G. af Wetterstedt har undersökt mjölken, Se här buru ett af hans undersökningsprof taget 23 Januari tar sig ut.
Som synes äro profven nr 16, 72, 101, 129 de styfvaste.
År 1830 var det påstå de gamle sådan vinter som i år. Mars var ovanlig kall och snörik och April hade starka yrväder så man i Rone kastade snö 16 dagar i denna månad och sista gången 19 April.
Tidig lamning. Den 16 Januari erhöll en hemmansägare ett unglam, som nu är krytt och raskt.
Wamlingbo, 5 Mars. En åtgärd, som af de kyrkobesökande emot tagits med särskild tillfredsställelsa, har kyrkoherden i denna socken vidtagit, nämligen
passionspredikningarnes hållande i skolsalen, Under den nu rådande ganska skarpa kölden, torde detta tillvägagående mana till efterföljd flerstädes.
Snöyran 3 Mars. All samfärdsel, likaså alla utomhus förefallande göromål måste formligen inställas. Stormen, som vid middagstiden uppnådde en orkanlik styrka, sopade snön i drifvor af flare famnars höjd å flere ställen, och de landtmän, hvilka det ålåg att hålla landsvägen öppen för dem som af nödvändighet måste färdas, hade en ej afaudsvärd sysselsättning, då de, bokstafligen förvandlades tilllefvande isstoder, måste i det förfärliga ovädret traska öfver åker och äng, för att utstaka 8. k. bivägar, der snön & landsvägen ej till följd af sin myckenhet kunde undanskottas. Fram emot qvällen bedarrade dock vädret något, under det termometern sjönk allt mer och mer, tills den på natten visade 11—12 gr. Cels. under fryspunkten. — Å vestra kusten, från Hoburg och norrut, har ganska mycket is lagt sig å sjön, ända ut till omkring 16—20 famnars djup, öfver 1/2 mil från land. För den väldiga snömassan och den stränga kölden infann sig i söndags blott en åhörare i Sundre kyrka, och derför vardt ingen gudstjenst förrättad, utan presten måste resa hem med oförrättadt ärende. I Vamlingbo kyrka infunno sig blott tre qvinnor och några män.
Flere ångare, ha under den sist förflutna veckan synts trafikera Östersjön, de fleste å östra kusten af ön. I onsdags åtta dagar sen, inkom i Stockviken för att kola och proviautera en göteborgsångare, hvilken var lastad med sill och destinerad till Libau. På lördagsmorgonen afgick den åter med lots från Faludden ombord, och då hvarje försök att landsätta lotsen, till följd af påträngande drifis, syntes fruktiöst, måste deune, som var åtföljd af en kamrat, medföljde på färder. Fartygat angjorde sedermera för storm Visby, derifrån de bägge gotlandsmännen fortsatte resan åt hemmet.
Illa skadad i ena foten blef en arbetare från en närgränsande socken för en liten tid sedan, då yxan slant med den olyckliga påföljd att foten nära nog klöfs midt itu från tårna och till yristen. Genom en skyndsam och omsorgsfull behandling har det gapande såret, som måste sys tillsamman, så småningom läkts, så att mammen numera är utan all fara.
Östergarn, 6 Mars. Att gifta sig midt i smällkalla vintern och uti ett så stormande yrväder, som knappast någon »ungdom» bevittnat, syntes häromdagen vara ganska riskabelt. Det fingo tvänne unga tu erfara under sista högtiden. I Alskog, brudgummens hem, skulle brölioppet stånda redan i lördags; men vigselförrättningen skulle försiggå uti härvarande kyrka, ity att bruden var född härstädes. Men »bradgummen dröjde» till följd af det då rådande yrvädret, och anlände först i söndagsaftop, På måndags f.m. vid tiotiden först kunde den högtidliga akten försiggå ehuru icke under gynsamma omständigheter, ty yrvädret tog åter till med sådan styrka, att återfärden till »brudhuset stälde sig enligt mångas omdömen ganska tvifvelaktig. Emellertid så bar det i väg, och hur det gick med »kronan» och hvad »kokarmor» sade, det vet ingen här ännu.
Buttle, 7 Mars. Messfall inträffade i söndags i Buttle och Guldrupe på grund af mycket svåra snöhinder. Till Vänge kyrka, der gudstjensten var utlyst till 12 midd. kommo endast ett par personer, hvarför gudstjensten, sedan pastor delgifvit de närvarande dagens text, blef instäld. Man kan icke minnas att messfall här förut inträffat 1:a böndagen.
Burs, 5 Mars. Snöstormen. Vid 1-tiden på e. m. hade stormen nått sin höjdpunkt. Saön yrde, så att man ej såg föremål två alnar framför sig. Några olyckor med anledning af stormen ba, då detta skrifves, ej athörts; dock såg det betänkligt ut med tegeltaken. På ett ställe måste man med stänger och rep binda fast taket, som flere gånger var i lyftning. På ett avnat ställe hade taket öfver pumphuset till gårdens bruan af stormen kastats ett långt stycke bort. Posten, som i vanliga fall brukar anlända kl. 1, kom ej förrän kl. 1/26, men gående, ty häst och släde måste lemnas vid stationen. De gamle säga, att de ej minnas ett så fruktansvärdt yrväder sedan 1849, Äfven kölden har varit ovanligt stark. Så har det natten mellan lördagen och söndagen frusit i de källare och ladugårdar, hvilka förut i vinter rätt bra motstått kölden. Man hade af barometern förusett att något stort oväder skulle komma, ty den visade nära orkan; men äfven en annan ovädersspåman hade på förhand tillkännagifvit ovädret, nämligen
En tupp, ifråga om hvilken man flere gånger förut iakttagit, att han genom sitt galande tillkännagifvit att oväder vore i annalkande. Nämde tupp gal då om qvällarne vid 9-tilen, hvilken tid i vanliga fall ej hör till hanegället.
ett föredrag i Rone skolhus. Landsh, Poignant var dervid närvarande. Vi vilja söka återgifva några af de vigtigare punkter, som föredraget rörde. Ett sjuttiotal åhörare bade infunnit sig. Först tackade hr K. för det förtroende, han i denna trakt fått åtnjuta, och hvarom det nu i gång) varande andelsmejeriet nogsamt bar vittne, och sedan påpskadesvigten af att nu, sedan man kan få afyttra mjölken till 18 öre kannan, icka hålla för mycket dragare eller andra öfverflödedjur. Särdeles vore det här på landet uppsjö på hästar. Dernäst borde det odlas mera foderväxter och näst klöfver och timotej rekommmenderades luzern, som borde sås i blandning med dessa; Baljväxter, vicker, ett par nyare arter som kallades fågelvicker och häckvicker, förordades lifligt. Vore det en sanning att kon mjölkar genom tanden borde vår allmoge mer lägga an på foderväxtodling. Vid utfodring med baljväxter erhölle djuren det kraftfoder de så väl behöfde. På tal om kraatursstam vore den inhemska djurras vi ägde alldeles förträfflig. Talaren ville icke förorda införandet at andra . Men vår ko är för liten och mången gång mager. Ofta stå djuren och gnaga på balkon. Nyiödda kalfvar t. o. m, i kättan kunna gnaga och äta trä. Hvarom. vittnar detta? Jo fodret innehåller för litet forforssyra. Vid besök vid den största egendomen här, Davide, lågo korna bäddade i hö, men kunde knapt resa sig. Detta derför att myrhöet knapt innehöll någon fosforsyra. Äudock låge Ronemyr omgifvea af gödselhögar — grusåsar. Detta grus, utfördt på myrjorden, verkar för:rätfligt. Ea 15 lass i blandning med fosfat är nog på tunnlandet. Jorden blir då mera mottaglig för värmet. Kali finnes i gotländska myrjorden. Försök anstälda på Skäggs bevisade detta. Men för att utföra detta grus fordras mycket arbete och det är vissa tider på året omöjligt. Derför har man funnit på råd äfven här Några myrägare slå sig tillsammans och inköpa en s. k. rälsväg. Vid den verkställes detta arhata lätt. Hafre är bäst att odla på myrmarken och jämfördt med kornodlingen lemnar den högre afkastning, när hafren uppfodrades i ladugården, hvilket bevisades med exempel. Med besök hos nämdeman Pettersson, Liffride, hade talaren sett förvånande vacker hafre på myr. Kunde nu sådant komma i praxis, hvarje ko erhålla exempelvis bara 5 skålp. hafre dagligen, hvilket efter en tre till fyra dygn ökar mjölkmängden med minst en kanna, som efter nuvarande mjölkpris (18 öre k.) ovilkorligen bereder landtmannen en bank i mejeriet (och det vore bra mycket bättre skörda 12 gånger om året än som nu eker endast en gång, så bygde man påjbra mycketsäkrare grund än förut, som i motsats till detta betecknades som lösan sand. — Derefter berördes
ladugården. Vi måste iarätta våra ladugårdar ändamålsenligare. Våra kreatur vore inga fåglar, som toge sin föda från luften, utan vanliga gräsätare. De borde derför erhålla sitt foder på s. k. foderbord, eller om ej detta ginge tör sig, en krubba med en grind öfver och så att djuret äfven der erhölle sitt vatten. Torfströ vore fördelaktigt emedan det uppsuper alla osunda ångor. Och då blir ladugården bra mycket helsosammare. Vattnet blir i krabban kylslaget, djuret slipper det iskalla vattnet. Vid vattning och utsläppning på gården är denna hal, så att djuren ofta förderfva sig. Skola de ut, böra de släppas på gödselstaden, den de trampa sammarz, hvilket är mycket nyttigt. Våra ladugårdar äro för qvafva; temperaturen bör vara mellan 12—15 Celsius. Det gäller nu att förbättra vår ras, hvilket sker, om man väljer tjenliga tjurar. En sådan har sina mjölktecken likaväl som qvigan, tunn hud, jufver och mjölkspegel. I de 17 län, der talaren föreläst, stälde han detta med afseende på nötkreatur framför de andra, ty intet enda tuberkelfall hade, såvidt han visste, inträffat, och detta derför att rasen vore oblandad. Med afseende på
mjölken var renlighet framför allt en vigtig sak. Pigorna borde tvätta sig före mjölkningen, hålla jafren rena, mjölkkärlen snygga, korna ryktas och mjölkflaskorna väl sköljas. Endast iså fall kan ett rent välsmakande smör produceras, Afionmjölken kan gerna sändas till mejeriet helst om den öfver natten stått i kallt vatten och icke gräddslefven cirkulerat öfver den på morgonen, Kaffegrädden får tagas annorstädes eller undvaras. Räåmjölk mottages ej. Icke förr än 8 dagar efter kalfningen bör den bäras till mejeriet. I de första vårdagarna, då mjölken vanligen har löksmak, får mejerit ysta, ty smör är då -otjenligt att bereda. Hr Kihlberg trakterade derefter sällskapet med prof på välsmakande sötmjölksost, beredd förra året vid Hushållsgillenas sammanträden. Ett bolag var under bildning, som köpte sådan 2 månader gammal. Landshöfding Poignant föreslog derefter att husbönderna borde låta sina hustrur erhålla laglig giftorätt i mejerivinsten d. v. s. halfva förtjensten. De blefve då säkerligen mera villiga att afyttra mjölken. Herr Kihlberg ordade derefter om nyttan af rensningsmaskiner för säd (pris 500 kr. st.), om vigten af kornets bindning vid skörden och om fördelen ef svinuppgödning vid mejerierna samt lofvade anskaffa en annan svinsort med s. k. »marmoreradt» fläsk.
Kråkfångst. 13 kråkor fångades nyligen på ett loft hos garfvare Krokstedt i Ronehamn. I fjor vinter fångades på samma ställe 22.
Kölden fortfar med 10 och 11 gr. hvarje natt. Snön ligger alnsdjup och i skogarna är det omöjligt arbeta.
Skogsafverkning. Ena hemmensägare i Burs ämnar hugga timmer för 10 till 12 tusen kr. Ett sågverk med lokomobil skall anskaffas i vår samt på sommaren ett fartyg från utrikes ort befraktas. Omkring 200 tolfter sågstockar äro redan : framkörda, Och detta från endast en hemmansägare, — Men hur skall Gotland se ut om szogen kommer bort? Jo, som korallöarna i söderhbafven.
Gotlands Allehanda Måndagen 27 Februari 1888 N:r 17
Näs, 19 Jan. Barnfest hölls härstädes i söndags hoz hemmansägaren O. Mattsson, Rangsarfve. Bibelförklaring, sång och spel omvexlade. Den som erlade 25 öre erhöll en kopp té. Festen var anordnad af de s. k. frikyrklige.
Tvänne drängar kommo häromdagen i gräl med hvarandra, hvarvid den ene tilldelade den andre en dugtig örfil. Saken bar nu uppgjorts i godo, och den som utdelat rappen fick betala 5 kronor.
Under ett vedlass i sex dagar låg för kort tid sedan att får härstädes, En person som afvältrade ett veddlass såg icke att ett får var i närheten och kom under lasset. Efter sagda tid kom man händelsevis att röra på veden och faun då fåret ännu vid lif, men det kunde icke stå. Iaom några dagar var det friskt igen.
Sockenmagasinets omreglering var det frågan om på senaste kommunalstämma härstädes. Som blott hemmansägare haft del i detsamma var meningen den, att detju skulle inrättas efter fyrk. En komité blef tillsatt att utreda frågan.
Våra skogar börja allt mer och mer att glesna. Det är ledsamt för hvarje skogsvän att se, huru det ena skogstycket efter detandra faller för yxan. Det vore i sanning önskvärdt, om man ville spara skogen litet bättre, än hvad man verkligen gör.
Burs, 17 Jan. Härvarande sångförening hade för någon tid sedan en liten fest, hvarvid till föreningens ledare skolläraren hr O. N, Lindgren öfverlemuades såsom gåfva en gungstol. Gåfvan öfverbringades å föreningens vägnar af hr Otto Fagerberg på Dahla, som dervid i lämpliga ordalag tolkade sångens betyde\’se, samt att gåfvan lemnades såsom en liten erkänsla för den tid och de krafter herr Liodgroa upp offrat för ungnomens sanna nytta och nöje.
för 1888 har länsstyrelsen utsett: för Visby stad kronofogdon Aug. Bokström, för Norra fögderiet kronofogden D. Callissendorff, för Visby Södra landsförsamling, Stenkumla, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Sanda, Hejde, Klinte, Fardhem, Lefvide, Burs, När, Alskog och Garda pastorater häradsskrifvaren T. Bergman samt för Hafdhem, Grötlingbo, Öja, Vamlingbo, Habblingbo, Ejsta, Rone och Alfva pastorater kronolänsman J. A. Lindström.
Gotlands Allehanda Måndagen 19 December 1887 N:r 101
Onsdagen dea 28 innevarande månad klockan 12 middagen anställas auktion vid Hertas fiskläge i Burs socken hvarvid kommer att till försäljving utbjudas en för salterirörelse derstädes uppförd större bygnad, kommande bygnaden att dels utbjudas i dess helhet och dels i skilda delar på det sätt näml. att den stora massan friskt och godt trävirke bestående af tak, sparr med band och beklädnad, eo mängd svåra riar och stående virke, en massa golf-, beklädnads, skiljeväggsbräder och plank, karmar, dörrar m. m. utbjudas hvar för sig, samt stenmassan bestående af murar med fot och flisgolt samt dithörande huggna stenrännor för sig. Styrelsen förbebåller sig pröfningsrätt för antagande eller förkastande af blifrande anbud. För godtagna anbud lemvas betalningsanstånd till den första Mars 1888. Burs den 9 December 1887. Styrelsen för Herta Salteribolag.
Gotlands Allehanda. Måndagen 12 December 1887. N:r 99.
