Etikett: Burs

Burs socken ligger vid Gotlands sydöstra kust.
Gårdsnamn: Alands, Allmunde, Ammunde, Apse, Bandlunde, Bondarve, Bopparve, Flors, Gajbjänne, Galtungs, Ganne, Gläves (Lilla och Stora), Hummelbos, Häffinds, Häffride, Hägvide, Kvie, Kålmans, Kärne, Lindarve, Lingvide, Ljugännes, Lukse, Prästgården, Salmans, Sigdes, Sigsarve, Stenstugu, Vanges, Vidringe, Västerlaus, Änges.

Publicerat

Ingvar Lundgren dubbelmästare i hopp.

Margareta Wallin tog första dam-rekordet.
Söndagens prov-DM i inomhushopp i Romas gymnastikhus blev direkt en succe. Roma IF som stud som arrangörer kunde glädja sig åt ett stort an tal starter och därmed kan också spikas att tävlingen i Roma kommer att få efterföljare.
Ingvar Lundgren blev dubbelmästare och syns här i ett av sina hopp.
Ingvar Lundgren vann bägge herrgrenarna och 16-årige Margareta Wallin noterade sig for det första Gotlandsrekordet i damernas längd.

Ingvar Lundgren blev dubbelmästare och syns här i ett av sina hopp.

Det var inte många av de tävlande som hade specialtränat inför DM:et och tack ware detta så klarade sig rekorden. Ingvar Lundgren var ytterst nära att öka i längdhoppet men ramlade tillbaka vid nedslaget. Annars var Ingvar förgrundsfiguren med sin otroliga spänst. Hans expiosioner är rent fantastiska och det är säkert inte for mycket sagt att Ingvar kommer att gå mot en särdeles fin säsong.
Flera som imponerade var Gutes Lasse Lagerstedt och Sten Johansson, med sin säregna dykstil, samt \”gamlingen\” Ville.
Karlsson, som var som bäst för 15 år sedan. Men där finns det ännu spänst.
Margareta Wallin vann sitt DM i sin tredje tävling och var själaglad efter segern. Hon har förut kommunmästerskapet i Klintehamn och gillar mest orientering och friidrott. Hrd konkurrens hade hon dock av Stina Larsson sorn noterade sig for tre cm sämre resultat.
Årets .prow-DM. kommer säkert att fa efterföljare. Det var i varje fall förbundskassören Arne Helm salter på. Tillsammans med tre andra styrelsemedlemmar deltog han i gårdagens mästerskapstävlingar!
Age.

Herrar, längdhopp utan ansats: 1) Ingvar Lundgren, Roma IF, 2.90; 2) Staffan Bergstrom, Gute, 2.83; 3) Lars Lagerstedt, Gute, 2.82; 4) Rune Carlsson, Gute, 2.81; 5) Seved Hof man, Roma, 2.65; 6) Lars Gaul-fin, Gute, 2.31; 7). Sven Odén, Gute, 2.59; 8) Ville Karlsson, Pärlan, 2.59.

Herrar, höjdhopp titan ansats: 1) Ingvar Lundgren, Roma, 1.38; 2) Lars Lagerstedt, Guts, 1.30; 3) Ville Karlsson, Pärlan, 1.30; 4) Staffan Bergström. Gute, 1.30; 5) Sten Johansson, Gute, 1.30; 6) Hans Nyberg, Tjelvar, 1.25.

Darner, längdhapp utan ansats: 1) Margareta Wallin, Tjelvar, 2.30; 2) Stina Lars-son, Gute, 2.27; 3) Barbro Hagvall, Roma, , 2.23; A) Monica Gutefeldt, Gute, 2.21; 5) Gunilla Engström, Gute, 2,20; 6) Dagmar Larenz AIK, 2,14; 7) Lena-Britt Hägg, Tjälvar, 2,10; 8) Gunilla Pehrsson, Gute 2,0.

Margareta Wallin vann damernas längdhopp och blev därmed
den första rekordhållerskan pa Gotland i den grenen.

Othem, 2) Maj-Louise Othem, 3) Kristina Nilsson, Hemse, 4) Inga-Maj Boberg, Gute. Finalresultat: 25-23, 13-21, 21-18.

Damjuniorer: 1) Siv Kinberg, Othem, 2) Bitten Hansson, Gute, 3) Kristina Nilsson, Hemse, 4) Ingrid Nilsson, Grötlingbo. Finalresultat: 21-14, 21-13.

Herrjuniorer: 1) Kent Nilsson, Gute, 2) Bert Larsson, Hemse, 3) Jan Kristoferson, Hemse, 4) Lars Forsberg, Grötlingbo. Finalresultat: 19-21, 21-17, 25-23.

Damjuniordubbel: 1) Siv Kinberg/Monica Molin, Othem, 2) Maj-Louise Höglund/Inga-Lill Karlsson, Othem, 3) Ingrid Nilsson/Kristina Nilsson, Grötlingbo! Hemse, 4) Bitten Hansson/Inga-Mj Bo-berg, Gute.

Herrjuniordubbel: 1) Jan Kristoferson/ Bert Larsson, Hemse, 2) Rolf Svensson! Christer Laumark, Burs, 3) Lars Forsberg/ Lars-Rune Pettersson, Grötlingbo, 4) Kent Nilsson/Jan Niklasson, Gute/Hemse. Finalresultat: 21-17, 21-15.

Mixed dubbel: 1), Bitten Hansson/Kent Nilsson, Gute, 2) Siv Kinberg/Bert Larsson, Othem/Hemse, 3), Kristina Nilsson/ Jan Kristoferson, Hemse, 4) Maj-Louise Höglund/Christer Laumark. Othem/Burs. Finalresultat: 21-19, 5-21, 21-18.

Gotlänningen
Måndagen den 28 mars 1960
Nr: 73

Publicerat

Välbesökt SLU-stämma på Borgen

Uttalande om sysselsättningen
Det låg något av klang- och jubelstämning över Borgen i Visby på söndagen när c:a 600 gotländska SLU-are samlades till års- och jubileumsstämma. Nationalkädda ungdomar paraderade med gröna SLU-fanor, förbundsordföranden, Olof Jonsson, talade och de övriga centerorganisationerna gratulerade.

Distriktsordföranden, Carl Erik Nilsson, överlämnar Gust. Jakobssons
vandringspris till Mats Hermansson, vilken mottar priset i egenskap
av ordförande i Havdhemsavdelningen, som vann verksamhetstävlingen
för andra året i rad.

Stämman inleddes med ett specialkomponerat jubileumsprogram som fick en ståtlig upptakt genom att 8 nationalklädda ungdomar tågade in med fanor. Därefter läste lantbrukare Per Andersson, Stenkyrka, Justus Elgeskogs vackra dikt ”Ungdom”.
Stämmobesökarna hälsade välkomna av distriktsordföranden, Carl-Erik Nilsson, som erinrade om vad SLU betytt under de 30 år rörelsen varit versam på Gotland. Med SLU har en mycket stor uppgift även i framtiden, rörelsen måste ta som sin främsta uppgift att tillvarata ungdomens intressen, det mest angelägna i detta sammanhang är ungdomens sysselsättningsmöjligheter. Dessa blev f. ö. Föremål för särskild behandling på stämman vilken gjorde ett uttalande i detta avseende.

Några gotländska SLU-pionjärer i samtal med förbundsordföranden.
Fr. v. Erik Forslund, Väskinde, Bertil Ericsson, Barlingbo, Olof Jonsson
och Nils Franzén, Träkumla.

Men vi har även problem utanför vårt eget lands gränser som påkallar vår uppmärksamhet, sade Carl-Erik Nilsson, med bestörtning och avsky har vi de senaste dagarna sett hur de vita i Sydafrika går fram mot den färgade befolkningen. Med denna politik kommer hela västerlandet i uppenbar fara. Olika raser och olika folk måste kunna leva sida vid sida.
Hr Nilsson hälsade ?????? välkomna till stämman. Särskilt vände han sig därvid till de f. d. Distriktsordförande som kommit tillstädes. Henric Levander, Havdhem, hade lovat att närvara, men tyvärr blivit förhindrad av sjukdom, han är den äldste nu levande som suttit i distriktets ledning. Men hans efterföljare Nils Franzén, Erik Forslund och Eric Carlsson fanns med.

SLU jämngammalt med den svenska demokratien
SLU har kommit till och utvecklats i ungefär samma takt som den svenska demokratien, sade förbundsordförande Olof Jonsson i sitt högtadstal. SLU har varit i verksamhet i 40 år, och dess tillkomst härleder sig följaktligen till samma tidsperiod som det demokratiska genombrottet. SLU:s fortbestånd är även beroende av vår demokratis fortbestånd.
Vår rörelse har gamla principer att arbeta för, men arbetsmetoderna måste anpassas efter utvecklingen, fortsatte Olof Jonsson. Vi måste ändra verksamhetsformerna i vår kamp om ungdomen.
SLU inför 60-talet har stora saker att kämpa för på det politiska området. Det är kampen mellan den enskilde och kollektivet som kommer att hårdna mer och mer. Vi måste vidare slå vakt om näringspolitiken så att den anpassas efter utvecklingen. Näringslivet i glesbygderna måste stimuleras på olika sätt. Bl. A. Genom skattepolitiken.
Jubileumsprogrammet omramades av sång av distriktskören som för dagen hade rekordartad anslutning. Dess ordinarie dirigent, kamrer Bengt Ekedahl, hade insjuknat och i hans ställe dirigerades kören av Bertil Engquist.

Stämmoförhandlingar
Efter en kort paus vidtog stämmans förhandlinar med Carl-Erik Nilsson som ordförande, Bengt Söderdahl som vice ordf och med ombudsman Arvid Andersson. Av den årsberättelse som förelades stämman framgick det som vid tidigare omnämnt att distriktet under 1959 nått den högsta medlemssiffran i sin historia, eller 3.375.
Till ordförande i distriktet omvaldes med acklamation Carl-Erik Nisson. Till övriga ledamöter i distriktsstyrelsen utsågs (suppleanter inom parentes) Nils-Torsten Falk, Hellvi (Karl-Gustav Henriksson, Stenkyrka), Berndt Norström, Ganthem (Lars-Ulle Gadefors, Norrlanda), Bengt Söderdahl, Stenkumla (Bertil Pettersson, Hejde), Folke Wedin, Etelhem (Arne Österberg, Burs), Folke Larsson, Levide (Nils Kotz, Fardhem), Börje Smitterberg, Hablingbo (Berndt Söderlund, Näs), Carin Häglund, När (Maj-Britt Mattiasson, Bara), Karl Pettersson, Klinte (Thure Larsson, Väskinde), Mats Hermansson, Havdhem (G. A. Gandå, Endre).
Ledamöter i förbundets förtroenderåd blev Carl-Erik Nilsson och Bengt Söderdahl och till ombud vid årets reksstämma valdes Barbro Johansson, Ekeby, Robert Brunsberg, Fårö, Marianne Bendelin, Väte, Arnold Melander, Etelhem, Nils Kotz, Fardhem, Birger Andersson, Fide, och Gideon Thomasson, Rone.
Till representation i cp:s distriktsstyrelse valdes Carl-Erik Nilsson och Carin Häglund fick samma funktion i SLKF-styrelsen.
Innan stämmoförhandlingarna avslutades pasade ordföranden på att framföra ett tack till de som efter dagens stämma lämnar distriktsledningen. Det var Evert Jacobsson, Linde, och Berit Williamsson, Norrlanda, vilka båda på egen begäran nu lämnade distriktsstyrelsen. Ett tack uttalades vidare till Thure Ström, Bunge, som under året lämnat posten som distriktstävlingslesare.

Uppvaktningar
Före det inledande jubileumsprogrammet avslutades blev det jubilerande SLU-distriktet föremål för en hel del uppvaktningar och lyckönskningar inför framtiden. Centerpartidistriktet gratulerade genom Erik Forslund SLKF genom Matilda Olofsson och slutligen SLS genom Ingvar Johansson. En blomsterkorg hade även kommit från Gotlandsdistrikt av Bygdegårdarnas Riksförbund.
Några telegrafiska lyckönskningar anlände även under dagens lopp, bl a från distriktets förste sekreterare Eric Larsson.

Kåseri och undrhållning
Vid 18-tiden hade man hunnit med en kaffepaus och kunde åter bänka sig i teatersalongen för att avnjuta stämmans underhållningsprogram. Dessförinnan kåserade Erik Forslund lätt och trevligt som vanligt om några minnen från distriktets tidigare år. Underhållningsprogrammet hade sammanställts av distriktets programråd, och det upptog bl a några avsnitt ur När-revyn. Livligt applåder vittnade om publikens uppskattning.
Carl-Erik Nilsson tackade de medverkande programkrafterna och meddelade samtidigt att SLU-arna i framtiden kommer att möta en av de medverkande i mera allvarliga sammanhang. Distriktsstyrelsen har nämligen beslutat utse Allan Nilsson, När till distriktets ombudsman fr o m 1 juli.

Gotlänningen
Måndagen 28 Mars 1960
N:r 73

Publicerat

Från landsbygden.

Hemse, 2 Okt.
Gotländska missionsförbundet höll härstädes i lördags och i söndogs sitt qvartalsmöte i missionshuset. Först predikade pred. Ahlqvist öfver orden: Jesus Kristus densamme i går och i dag och desslikes i evighet. Sedan talade pred. Eriksson med text ur Es, 43 k. och sist den på grund af sjukdom på Hemsemötena länge saknade bokhandlare Wassberg med ledning af Es. 54 k.
På e.m. börjades ett samtal öfver 1:sta frågan på programmet : Kan ett rättfärdigt lif i det yttre hos en menniska alltid utgöra bevis för att hon äfven är rättfärdig inför Gud, Om så icke är, huru kunna då förstå Matt. 7:1 och 1 Joh, 3:7. Många yttrade sig.
Första delen af frågan besvarades nekande. Derefter predikade pred. Skedin med text ur 146 Ps, och T. Jacobsson ur senare delen af samma Ps. Under tiden hade ombudskonferensen börjat i lilla salen, Derifrån anteckna vi att en predikant Söderqvist blef antagen t. v. för Visby.
På söndagen då mycket mera folk var samladt än på lördagen börjades mötet af prod.
J. Jacobsson och fortsatte pred. Skedin att tala öfver dagens text Matt. 6: 24. Dorefter höll pred. Elfström ett godt missionsföredrag berörande särskildt Judemissionen som talaren sade närmast med anledning deraf, att tvänne judar nu resa omkring och predika, Han hämtade texten ur Rom, 9:25 som gaf anledning att anbefalla judemissionen i de kristnas åtanke. Derefter talade P. A. Wassberg med text hos Es. 35 k.
Med tåget reste nu en stor del mötesdeltagare, De qvarvarande samtalade derefter öfver frågan: hvad hafva vi särskildt att iakttaga för att den fria andliga verksamheten på vår ö måtte fortgå i ena sundt evangelisk riktning? Denna fråga torde nog ej vara slutdiskuterad är. Mycket betonades särskildt att taga vara på ungdomen, framtidens hopp.
Mötet afslöts derefter af pred. Ahlqvist med text i Ebr. 13 k.

Ett groft våld föröfvades i måndags qväll mot handl. Johan Bokström härstädes. Genom några bultningar på fönstret till hans bostad lockades hr B. ut medtagande en lykta, tillhörig en jernvägens tjensteman. Kommen ti!l kyrkogården ryckte fridstöraren lyktan till sig och slog den derpå i ansigtet på hr B, som lär fått tänder inslagna, öfre läppen klufven och näsan förstörd. B. vårdas nu på Visby lasarett.

Stortorgdagen i dag var talrik besökt, Kreatursprisen höllo dock någorlunda balansen. Hästar såldes från 25 till 210 kr. st., efter ålder och storlek, oxar (mest till slagt) 100 och 145 kr., kor från 30 till 65 kr. Dessutom hade en mängd handtverkaro såsom guldsmeder, bleckslagare, skräddare och andra åtskilligt att bjuda på. — På öl och vin var det dock framför a!lt stor åtgång. Några gingo också med blödande näsor och trasiga plagg, bevisande att de varit i krakel.

Herr Nils Eneqvist, Davide i Rone, har anhållit att vid årets slut blifva entledigad från sin befattning som kompromisssarie för Hemse ting i södra brandstodsföreningen.

»Burskretsen» höll 28 Sept. sitt höstmöte i Garda nya och tidsenliga skolhus. Sedan ordföranden förrättat bön och helsat de mangrant församlade kretsmedlemmarne välkomna, höllos två lektioner, nämligen i katekes at skollärare H. P. Gardell, Lye, hvilken behandlade Kristi öfverstepresterliga embete, och i geografi af skollärare O. Lindgren, Alskog, som valde »landskapet Östergötland». Derpå följde kritik och protokollsjusteriog, hvarefter man skrod till slutbehandling af följande fråga: »Stå hem och skola i det förhållande till hvarandra, som de böra, och om ej så är förhållandet, hvilka åtgärder böra vidtagas för att en sådan samverkan må komma till stånd?» Frågan, inledd at skollärare J. P. Eaström, Stänga, hade nämligen förut varit föremål för öfverläggning under kretsens vårmöte; och då samma fnåga under tiden äfven varit diskuterad under stiftsmötet, föreslogs å ena sidan, att kretsen med anslutning till detta senare mötes diskussion öfver frågan skulle anse frågan slutbehanudlad, men å andra sidan yrkades, att kretsmötet skulle afgifva ett svar på frågan, alldenstund stiftsmötet egentligen blott behandlat en annan sida af saken. I enlighet med detta yrkande uppstod en stunds öfverläggning öfver frågan, hvarefter följande resolution antogs såsom svar: »För att en rätt samverkan mellan hem och skola skall åskadkommas, råste folket upplysas om det gemensamma må!, hvartill båda sträfva; och kretsen uttalar som sin åsigt, att en bland de mera verkande bjelpmedlen för bibringandet af en sådan insigt vore anordnandet af s. k,. »föräldramöten», för så vidt skolrådsordförandena dervid godhetsfullt ville medverka och vid dessa möten leda dithörande öfverläggningar.» Efter två timmars middagsrast fortsattes förhandlingarna med diskussion öfver följande af skollärare H. P. Gardell, Lye, inledda fråga: »Är det i skolor, der skolgången särskildt under vissa tider af året är ojämn, fördelaktigt att för dessa tider anordna tillfällig hvarannandagsläsning?» Etter en liflig öfverläggning, hvarunder betonades den skadliga inverkan, sony en ojämn skolgång utöfvar på skolundervisningev, och tramhöllos de fördelar och olägenheter, som kunna uppstå af en sådan hvarannandagsläsning, enades man om följande resolution: »Anordnandet af en tillfällig hvarannandagsläsning anser kretsen vara fördelaktigt för skolor, der behofvet påkallar en sådan och säker utsigt fiunes till att skolförsummelserna under tiden för denna hvarannandagsläsning alldeles försvinna.»
Slutligen behandlades följande fråga: »Äro de i en del skolor anordnade repetitionskurserna till gagn eller skada för skolan?» Referent var skollärare Qviberg, Garda. På denna fråga afgafs efter en stunds diskussion detta svar: »Kretsen uttalar som sin åsigt, att en sådan repetitionskurs verkar skadligt för den egentliga folkskolan och är till föga gagn för repetitionskursens deltagare.»
Vid derpå företaget val af styrelse för nästa tvåårsperiod omvaldes enhälligt den afgående styrelsen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Oktober 1889
N:r 114

Publicerat

För Sveriges sparbanker

och i syfte att så vidt på lagstiftningens väg kan ske i möjligaste måtto trygga de sparpengar, som landets relativt mindre bemedlade invånare af en karg arbetsförtjenst kunna samla för att möta ålderdomens eller nödens dagar, ha på de senaste årtiondena regering och riksdag gemensamt samverkat. En frukt af detta arbete var 1875 års sparbankslag, visserligen bristfällig i mycket, men dock ett afgjordt framsteg i kontrollväg. Emellertid ha dessvärre här och der i landet beträffande skötseln af dessa sparinrättningar missförhållanden yppats, ledande till en önskan att utöfver den sedvanliga årliga granskningen af bankens egne revisorer åstadkomma en mera skärpt kontroll. Det var i sådant syfte, som fjorårets riksdag beslöt åt länsstyrelserna uppdraga att föranstalta om särskilda inspektioner genom utsedda ombud, som kunde anses förtrogna med sparbanksverksamhet i allmänhet och i besittning af den kännedom om lokala och personliga förhållanden, att de kunde bedöma värdet och halten af de förbindelser, i hvilka sparbankernas medel placerats. Till inspektörer för Gotlands län i detta syfte utsåg länsstyrelsen för södra häradet kronofogden Bokström och för det norra häradsskrifvare Nordahl. Särskildt erhöllo dessa ombud i uppdrag att undersöka, huruvida grundad anledning förekomme till befarande af det i sparbankslagen paragr. 5 omförmälda missförhållande mellan tillgåogar och insatta medel eller att de förra icke uppsinge till 95 procent af de senare, i hvilket fall lagen bestämmer, att banken skall ställas under utredning.
Rosultatet af södra häradets inspektörs verksamhet föreligger nu i form af särskildt afgifna berättelser öfver inspektion uti hvarje af häradets sparbanker nämligen Vamlingbo, Stenkumla och Träkumla, Mästerby, När, Garda, Fardhem, Burs, Eskelhem, Atlingbo, Hogrän, Sanda, Klinte, Alskog samt Lau.
Åt alla dessa sparbanker anser sig inspektören kunna gifva det vitsord, att grundad anledning till befarande af ofvan omförmälda missförhållande icke förefinnes,
Så långt är ju allt godt och väl. Men då man tager närmare kännedom om de ställningar och förhållanden, som under denna inspektion på ett och annat ställe yppats, må man väl säga, att den qvast, som härigenom satts i gång, redan vid sitt första framträdande sopat bort en hel del oegentligheter och verkat både positivt för tillfället och preventivt för framtiden.
Så befans exempelvis på ett par ställen, att för vissa förbindelser gravations: bevis alldeles saknades eller voro föråldrade. Detta har under inspektionens lopp rättats. På ett annat ställe låg som säkerhet för ett jämförelsevis större belopp endast en lifförsäkring, som nu ut: bytts mot antaglig säkerhet. Å ett tredje ställe saknades förbindelse & ett enligt anteckning utlemnadt lånebelopp o. s. v.
Rörande förhållandet i Stenkumla och Träkumla sparbank säger inspektören:
Reverserna utgjordes till största delen af förbindelser med säkerhet af borgen och till någon del af inteckningar i jordbruksfastighet. Jag har icke anledning antaga att dessa förbindelser, såvida icke en skyndsam indrifning skulle blifva af nöden, skola komma att orsaka insättarne någon afsevärd förlust, men då endast en mycket ringa del af dessa förbindelser äro så beskaffade, att de i härvarande bankinrättningar kunna belånas, och då flere insättare hafva jämförelsevis höga fordringsbelopp, det högsta utgör 2,361 kr., kan banken af denna anledning råka i förlägenhet, hvarför missförhållandet borde af styrelsen i tid uppmärksammas.
Huruvida det gagn, denna sparbank bereder, verkligen uppväger olägenheterna af ett borgensskrifveri, som banken synes hafva inom nämda socknar uppdrifvit, besväret med den obetydliga bankens förvaltning och riskerna för såväl förtroendemännen som insättarne, torde, anser inspektören, vara en sak förtjent af det allvarligaste öfvervägande.
Om Mästerby sparbank göres ungefär liknande anmärkning angående rätt stora tillgodohafvanden på vissa händer bland insättarne, hvilka medel skola efter fyra månaders uppsägning tillhandahållas, hvarigenom förlägenhet för bankei skulle kunna uppstå. Att om reversutgifvaren reser till Amerika eller gjort konkurs, skulden bör indrifvas eller ny revers anskaffas, har den bankens styrelse icke ansett nödigt.
I Atlingbo, der protokoll öfver styrelsens sammanträden icke föres, göras åtskilliga anmärkningar mot bokföringen, i hvilken önskas större reda och kontroll.
I Burs, den största bland landtsparbankerna, med en ansvarighetssumma af 193 tusen kronor, påpekas de stora insättningarne på enstaka händer — 39 personer hade att fordra tillsammans 82 tusen kr. — ett missförhållande som af styrelsen bör i tid uppmärksammas. Ty sparbanken är ju icke de stora kapitalisternas bank, utan de smås. När en insättniog i sparbank nått ett eller annat tusental, bör den göras fruktbärande på annat sätt.
En annan omständighet, som Gotlands Allehanda för sin del skulle vilja påpeka, är den onaturligt stora skilnaden mellan lån mot endast namnsäkerhet och mot inteckningar eller annan realsäkerhet. Att en sparbank har utlånat 32 tusen kr. mot säkerhet af förstnämda slag och endast 9 tusen mot inteckning, en annan 25 tusen af förra slaget mot 9 tusen af det senare, en tredje 33 tusen mot 8 o. s. v. kap, om en skyndsam realisering skulle påkallas, vålla en betydande eko nomisk omstörtning bland de »ringar» af borgensmän, som bildat sig omkring en del sparbanker såsom medelpunkt.
Emellertid är denna inspektion för södra häradet nu afslutad. Man må hoppas, att den skall leda till önskade ändrin gar i anmärkta afseenden och till ökad trygghet för de många tuseutal, som icke hafva någon annan än sparbanken att anförtro sina under svett och möda förvärfvade små besparingar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 27 September 1889
N:r 111

Publicerat

Väghinder.

Tvänne broar å allmänna vägen emellan Fardhem prestgård och Skogs i Levide socken komma att rifvas och omläggas måndagen 23 och tisdagen 24 innevarande månad, hvilka dagar nämda väg blir ofarbar.
Måndagen 23 och tisdagen 24 rifvas och omläggas en bro å allmänna landsvägen emellan Ekeby kyrka och landsvägen i Endre socken, då vägfarande i stället kunna begagna landsvägen från Ekeby kyrka till Röstäde i samma s0ocken och derifrån landsvägen till Endre, samt från och med måndagen 23 till och med tisdagen 1 Oktober, i och för kanalgräfning uti Ekeby socken, en större bro å allmänna vägen mellan Källunge socken och Ekeby kyrka, under hvilka dagar samma väg blir ofarbar, men då i stället kan begagnas vägen från Säggeby i Källunge ut till landsvägen vid Burs i samma socken och derifrån landsvägen till Visby.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 September 1889
N:r 108

Publicerat

Äktenskapsskilnad

har domkapitlet beviljat Johan Pettersson från Burs, på grund af utslag af Ölands norra häradsrätt.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 September 1889
N:r 105

Publicerat

Dödsfall Maria Magdalena Vestberg

Tillkännagifves att Herran Gud i sin allvishet behagat, den 29 sistl. Augusti, efter långvarigt, i tron och tålamod utkämpadt kroppsligt lidande, hädankalla min syster.
Demoiselle Maria Magdalena Vestberg, i en uppnådd lefnadsålder af 66 år, 3 mån., 14 dagar; sörjd af syskon, syskonbarn, slägt och vänner.
Qvie i Burs den 1 September 1889.
J. F. Vestberg.

Huru lifvets dar än skrida,
Kommer döden dock till sist.
I din genomstungna sida,
Göm mig Herre Jesu Krist!
Es. 57: 2.

Gotlands Allehanda
Måndagen 2 September 1889
N:r 100

Publicerat

Väghinder.

Onsdagen 14 Aug. komma två broar å vägen mellan Norrgårda i Levide och Mickelbys i Gerum samt torsdagen 15 Aug. en bro å vägen mellan Närs kyrka och den åt Burs ledande vägen att omläggas.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Augusti 1889
N:r 90

Publicerat

Länets pröfningsnämd

som sammanträder 18 September, består af: häradshöfdingen Alfr. Waldenström, lektor K. J. Bergman, bäradsskrifvaren K. Nordahl, hemmansägaren H. P. Hellgren Hanes i Endre, kyrkoherden O. Klintberg i Vestkinde, kronolänsmannen J. Håkansson i Bro kyrkoherden K. Sik i Lärbro, hemmansägaren Ferd. Pottersson Othemars i Othem, kyrkoherden F. Friberg i Källunge, vämdemannen N. E. Eriksson Alfvena i Vallstena, hemmansägaren Aug. Larsson Altheime i Buttle, skolläraren L. P. Qviberg i Gammalgarn, hemmansägaren John Eneqvist Kube i Stenkumla, skolläraren A. T. Saöbom i Levide, handlanden Karl Smitterberg i Klinte, hemmansägaren Jakob Rosendahl Kattlunds i Grötlingbo, handlanden Viktor Hansén i Öja, handlanden Lars Cramer d. y. i Rone, folkhögskoleföreståndaren T. Sätervall i Hemse, handlanden J. F. Fagerberg i Burs, hemmansägaren Ol. Pettersson Hallute i När.

Gotlands Allehanda
Fredagen 12 Juli 1889
N:r 78

Publicerat

Dödsfall Rosalie Teresia

Tillkännagifves att vår innerligt älskade dotter Rosalie Teresia efter kort, men öfvermåttan svårt lidande, stilla och fridfullt afsomnade måndagen den 8 Juli kl. 4 e.m. i en ålder af 16 år, 9 mån, 26 dagar; djupt sörjd och saknad af oss, syskon, slägtingar och många barndomsvänner.
Vidringe i Burs den 11 Juli 1889.
A P. Grönlund. Kristine Grönlund.
Ps. 16:6. Sv. Ps.-b. 487:3, 4.

Gotlands Allehanda
Fredagen 12 Juli 1889
N:r 78

Om Oss Drivs med WordPress