Från landsbygden.

Södra Gotland, 20 April.
Vårsådden
bar nu till en del begynt på söder; men att allmän såning vidtager före påsk, är föga troligt. Väderleken har nu några dagar varit blåsig och torr, så att nu önskar man åter regn och varmt, såvida rågen eller med ett ord höstsädet skall få önskad framgång.

Strömmingsfisket
har förflutna veckan varit någorlunda lönande, från 80 till 70 öre valen för båtlag. Strömmingen är, såsom vanligt på denna tid, torr och mager; men har dock rönt efterfrågan och betalts med 33—50 öre valen. Fiske medels ryssjor,- vät m. m. efter ål, gädda, sik o. d.
ficksorter bar älven idkats, men med dåliga resultat, På tal om fiske kan jag omtala en egendomlig fångst på nät. Fn bonde, som på qvällen satt sina s. k. »siknät», skulle på morgonen åter dra dem, och öfverraskades då att fiona en — svärta (sjöfågel) på nätet, der den var insnärjd.
En bonde från Näs socken lär för kort tid sedan köpt en hingst, hvilken enligt hvad mig berättats — lär betalts med omkring 2,000 kronor. Vackra pengar för en häst!

Sjöfarten
på Burgsvik är nu omsider börjad. I förra veckan afgick jakten »Sii!», kapten Veström, med slipstenslast och i dag afgår ytterligare en skuta med samma vara till andra orter.
På lördagen ivkom ett fartyg, som lär intaga last af spapmål härifrån. Stor lifaktighet och rörelse rådde vid ångaren »Klintehamns» bär i söndags gjorda första besök. Flere passagerare medföljde härifrån, deraf en del, hvilka ämnade sig till utrikesort för att idka sjöfart.

Ohyggligt djurplågeri.
På en bondgård skulle för en längre tid sedan förrättas slagt. En väldig tjur var utsedd till slagtoffret, hvilken skulle förpassas ur lifvet på det sätt att man med en yxa skulle hugga djuret i nacken, under det flere höllo detsamma fast, stående å loggolfvet.
Manuen med yxan, eller rätteligare sagdt, slagtaremästarepn, bade dock den oturen att ej vid förrättningen hugga på rätta stället, hvilket hade till följd att tjuren, vrålande och ursinvig af smärta, slet sig lös från sina bödlar och fortsatte sivt lopp från gården, ut på vägen, under det blodet frustade kring åt alla sidor. Komne omkring 7/8 mil från stället lyckades det dock omsider de förföljande slagtarekarlarne att mota djuret in på en annan bondgård och in uti ladan, der dörren tillstängdes. Eu af karlarne, modig och djerf, begaf sig nu till djuret att binda detsamma, men det hade så när blifvit hans sista bragd här i verlden, ty tjuren, till hög grad uppretad, anfö!l den käcke mannen, hvilken med knapp nöd af kamraterna räddades undan det farliga djuret. Då, sedan blodets förlust utmattat det stackars djuret, klättrade slagtaren upp på laduloftet, och med ett tillbygge gat han det arma kräket en stöt för pannan, så att det dånade, hvarefter »den grymme besten» greps och fj. ttrades med säkra tåg och bindslen, hvilket ej hade behöfis, ty slutet var ändtligen nära. Här, om någonsin, kan sägas att djurplågeri förötvades i större skala, ty itimtal fick ju djuret lida, tack vare slagtaren illa riktade hugg. Bättre vore om man vid sådana förrättningar begagnade s. k. slagtmask, eller ock den vanliga slagtknifven, då ej sådant komme att inträffa! Ännu fiones det många ställen, der yxan begagnas till slagtknif; det vore önskligt om man Du, då andra bättre slagtmetoder finnas, införde sådana.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 27 April 1886
N:r 34.

Kapten G. N. Morsing

här på uppdrag af Väg- och vattenbygnadsstyrelsen anländt till Gotland för att taga terrängförhållandena för den ifrågasatta jernvägsanläggningen till Fårösund och Burgsvik i närmare skärskådande i och för det pya kostoadsförslag, som styrelsen fått sig ålagdt att uppgöra. Kapten M. afreste i går till Barlingbo station (den föreslagna anknytniogspuokten) för okulära besigtniogar. Sedermera torde utstakning af linien komma att ske.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 20 April 1886
N:r 32.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Visby: 17 April, skonerten Karolina, Göransson, Helsingborg, barlast; skonerten Envgelbrecht, Larsson, Köbenhavn, barlast; skonerten Hesperus, Andersson, Landskrona, barlast; 19 April, skonerten Aya, Jönsson, Helsingborg, barlast.
Till Klinte: 16 April, skonerten Neptunus, Nilsson, Råå, barlast.

Utgångna:
Från Visby: 16 April, briggen Emeli, Löffler, Ljugarn, trävaror; skonerten Retzia, Sandqvist, Lybeck, trävaror; 19 April, skonerten Age, Johansson, Kungsbacka, slipers.
Från Klinte: 14 April, skonerten Laura, Söderström, Neustadt, trävaror och kalk; skonerten Fritiof, Vessman, Lybeck, trävaror; skonerten Sofia Fredrika, Landström, Kiel, trävaror; jakten Fyra Systrar, Löfberg, Simrishamn, trävaror och kalk; 16 April, skonerten Lina, Pettersson, Rostock, trävaror och kalk; jakten Elisabet, Afvelin, Wismar, trävaror och kalk.
Från Burgsvik: 16 April, jakten Syd, inrikes ort.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 20 April 1886
N:r 32.

Ångfartygsbolaget Gotlands ångbåtar!

Ångfartyget Klintenamn, som ankommer hit från Stockholm torsdagen den 15:de, går samma dag norr kring ön, anlöpande Storungs, Fårösund, Slite, Rone, Burgsvik och Klintehamn, och går härifrån till Stockholm måndagen 19:de April, hvarefter fartyget intager sina ordinarie turer, med afgång från Stockholm torsdagar samt från Visby måndagar.

Ångfartyget Visby afgår från Visby till Stockholm torsdagen den 15:de, återvänder från Stockholm lördagen den 17:de samt går härifrån till Kalmar söndagen den 18:de April, intagande på så sätt sina ordinarie turer.

Gotland, som tillsvidare endast kommer attgöra en tur i veckan, nämligen att afgå från Stockholm tisdagar och från Visby lördagar, börjar sina turer för Året med resan hit från Stockholm tisdagen den 20 April.

Ångfartyget Tjelvars turer taga sin början först med Maj må nad, hvarom närmare framdeles.
Närmare underrättelser meddelar
Axel Pettersson,
fartygens kommissionär.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1886
N:r 29.

Från landsbygden.

Vestra Gotland, 2 Mars.
Slädpartier,
förekomma nu tidt och ofta härute på landsbygden. Så hade i om Vestergarns socken alla husbönder med:sina gummor en dag i förra veckan förenat sig om en sådan utflykt, som, gynnad af ett angenämt väder och godt före, vardt. särdeles angenäm. Vägen togs genom Sanda till kyrkovärden Karlsson, Mafrids, der qvällen tillbragtes under gladt och trefligt samspråk.
Tre dagar senare var det ungdomen som på dylikt sätt roade sig.

Ohyggligt att se
var det dop, som vid Valbyters fiskstrand förrättades sistlidne söndag. Från en vid pass 400 fot från stranden belägen bostad ses en liten flock, mest qvinnor och barn, vandra ned till sjöstranden. I spetsen synes mellan tvänne predikanter en 18 års flicka i en så lätt drägt och så föga passande för årstiden, att mången åskådare ryste för den dystra anblicken. Nedkommen till stranden aftager hon ytterligare några klädesplagg och den arma flickan står der utsatt för den skarpa vinterkylan i en drägt, som nära nog anständigheten en; iron mig närmare beskrifva. Så börjas vandringen mellan isbitarne ut i det kalla vattnet; flickan leddes nu af den ene af predikanterna — den andre stannade qvar på stranden — tills vattnet steg nära nog till midjan, och nu måste det arma offret der i vattnet stå stilla en lång stund, medan en bön lästes. Derefter fattar prediganten flickan om midjan och doppar henne under vattenytan hel och hållen. Efter den betan börjades återtåget; men i den kalla vinterdagen dröjde det ej länge förrän de tunna klädesplaggen, som hon hade på sig, voro styffrusna och de nakna lemmarne skälfde af kölden, fastän några tjocka klädesplagg efter uppstigandet kringsveptes henne. Efter -öfversköljningen i det kalla vattnet och den öfverväldigande smärtan deraf föreföll det, som hon kom i ett slags förlamningstillstånd och måste mera bäras än ledas af tvänne personer till närmaste bostad.
Huruvida flickans helsa efter den behandlingen kommer att lida något men, får väl framtiden utvisa; dock lär hon ännu samma afton gått till sitt i närgränsande socken belägna hem.
Temperaturen visade den dagen 4 köldgrader.

Lågt vattenstånd
har det nu varit en längre tid och är ännn, då detta skrifves, så lågt, att några personer knapt minnas att något dylikt förekommit på 80 år. Säkert är emellertid, att det en dag var mer än 3 1/2 fot under vanliga vattenståndet.

Norra Gotland, 3 Mars.
Rutekretsen,
som sedan norra tredingen 1884 itudelades, omfattar Fårö, Rute, Hangvar, Lärbro, Othems och Hejnums pastorat, hade sistlidne lördag i Lärbro folkskola, under skollärare O. N. Ljungbergs ordförandeskap, sitt första möte för året. Mötet öppnades med bön, i samband med hvilken hölls den sedvanliga bibelkatekisationen — denna gång öfver Luk. 10: 25—87. Omedelbart derefter behandlades den förelagda uppgiften: satsanalys ur >läseboken>, allt af läraren på stället. Efter att hafva genom på »svarta taflan> uppskrifna enklare satser visat, af hvilka delar en sats består, öfvergick läraren till läseboken, hvarvid särskildt afseende fästes vid satsens hufvuddelar. Vid den härefter företagna granskningen af den sistnämda lektionen leddes samtalet in på frågan, till huru stor omfattning den enkla utbi\’dade satsens behandling bör förekomma i folkskolan, och uttalades härunder något skilda åsigter, i det man å ena sidan ville i folkskolan lemna så mycken tid till detta läroämne, att barnen lärde sig ur enkel text särskilja såväl satsens hufvud- som dess underordnade delar med begagnande af deras latinska bevämningar. En af mötesdeltagarne ansåg sig deremot nödsakad begränsa läroämnet derhän, att man finge nöja sig med, om barnen kunde något så när nöjaktigt särskilja hufvuddelarne från deras bestämningar. Undantagandesnamnen subjekt och predikat kunde hvarje annan benämning saklöst förkastas såsom varande här alldeles obehöfliga.
De på föredragningslistan från föregående möte uppstälda öfverläggningsämnena kommo härefter under diskussion. Första frågan: »Huru kan läraren bäst bevaras från sleatrian?» inleddes af skoll. Mörrby med en kort historik öfver folkskolans utveckling. Genom det ringa intresse, hvarmed folkskolan i början omfattades, och bristande kontro 1 öfver hennes arbete låge frestelserna till hennes lärares förfall i slentrian nära till bands. Med inspektionen och tillgodogörandet af de viskar och råd, som intpektörerna lemna, bar en friskare verksamhet i skolans arbete inträdt. Aficke mindre betydelse för läraren i här ifrågavarande fall vore läraremötena, särskildt kretsför sningarnes möten, der undervisningsprof vore anordnade. Under öfverläggningen frambölls vidare nödvändigheten af lärarens fortsatta studier på egen hand. Önskligt vore derför att hans ekonomiska ställning vore sådan, att han till sitt förfogande ägde härför lämpliga böcker och tidskrifter samt att hans tid och intressen ej behöfde delas på flere för skolan främmande sysslor. En uppriktig föresats att efter bästa förmåga följa den apostoliska uppmaningen: »haf akt uppå dig sjelf!» framhölls slutligen såsom ett bepröfvadt medel mot bevarandet från äfven detta onda. Olver den andra frågan: Huru böra de särskildt rikt begåfvade barnen behandlas? uppstod en kort öfverläggning. Erfarenheten hade visat, att behandlingen af sådana barn vore svår och derför icke alltid lyckats. Genom att forcera ett dylikt barns kunskepsförmåga, i det att läraren läte det ohejdadt tilltredsställa sitt begär efter det kunskapens träd, som stode planteradt på folkskolans mark, hade inom kort ett slags öfvermättnad uppstått; de lofvande förmågor, han mottagit, hade han lemnat från sig såsom vanliga »medelmåttor»; af det uppmärksamma, flitiga barnet hade, genom lärarens frestelse att särskildt framhålla det, snart nog blifvit en utpräglad egoist, den der ej tålde klander eller motsägelse, ej ens af den, som nyss favoriserat honom. pill all den visliga behandling, som här vore af nöden, hörde, att man skänkte barnet ett rättmätigt erkänvande såsom en uppmuntran till fortsatt flitigt bruk af sina gåfvor och anlag, under det att man, så snart en osökt anledning dertill gåfves, påvisade dess ofullkomlighet och brister i såväl den teoretiska förmågan som viljeriktningen, för att bevara det från sjelfbehag och bibehålla det i ödmjäkheten.
Nästa möte beslöt man hålla i Helivi folkskola lördagen 22 Maj, hvarvid till undervisningsämne föreslogs: sol- och månförmörkelser samt ny och nedan. Öfverläggningsämnet skulle blifva: Huru bör uppfostraren behandla barnens hederskänsla (ambition)?

Ett slädparti
var anordnadt bland Hangvarsborna, söndagen 28 sistlidne Februari på e.m., då samtlige slädarne, 18 stycken, samlades vid Qvie och fortsatte körningen landsvägen till Ihre och vidare förbi Onsters-till Sigsarfve, der deltagarae togo in och tillbragte en högst angenäm afton med dans.

Södra Gotland, 3 Mars.
Om fartygs-strandningar.
Sundre och Vamlingbo socknars kustbor hafva ingått på Neptunbolagets ackord — eller rättare kustbornas begäran af Neptunbolaget har af detsamma antagits.
Detsamma är deremot icke fallet med kustborna i Hamra och Öja socknar.

Olycksfall.
Vid en gård i Hamra, har ett kokreatur ljutit döden derigenom att kon hade invecklat och insnärjt sig uti sitt bindsel på så sätt, att framfötterna kommit i bindslet, hvilket gjorde att kreaturet i hängande ställning ljöt en långsam död.

En brefskrifvare
från södra Gotland ville veta, att den kista, om hvilken jag i nr 11 af Gotlands Allehanda talat, ingalunda är upphittad, derför att man ej vet hvem, som varit upphittaren. Här kan upplysningsvis sägas att tullvaktmästaren på Burgsvik verkligen kommit denna kista på allt för tydliga spår, för att kunna säga att fs ej funnits, hvilket man nu med säkeret vet.

Oförutsedt.
Vid Drakarfve i Näs socken skulle man för eh tid sedan slagta ett litet griskreatur. En äldre qvinna och en pojke skulle förrätta slagten. Men grisen hade annorlunda beslutit; han lyckades undkomma sina »bödlar», dermed att han helt lugnt började trafva utåt den då svaga isen på Burgsviks hamn. Gumman och pojken vågade icke följa grisen i spåren och det enda de tyckte sig. kunna uträtta, var att så mildt och kärleksfullt, som möjligt ropa sitt: gysa…gysa…gysa… Grisen, lydande sin sjelfbevarelseinstinkt, lyssnade icke på sina skarprättares formler, utan skyndade allt mer och mer mot gränsen af sitt korta lif och . . . plums! — der låg han | den öppna vaken, der han i stället fick sin bane.

Mejeriet på Burgsvik
drifver nu oafbruten verksamhet. Den stora tillförseln at mjölk och grädde har gjort att både arbetspersonal och materiel måst tillökas. Ända från Hamra och Vamlingbo afyttrar man sin mjölk till Burgsviks mejeri, hvars föreståndare är hr Mertz.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Mars 1886
N:r 19.

Från landsbygden.

Södra Gotland 23 Februari.
Temperaturen
är fortfarande vinterlik härstädes, växlande mellan 2—8 grader. Smärre snöfall hafva tidt och ofta bättrat på det på många ställen utslitna föret, så att detta åter blifvit utmärkt, hvilket haft till följd att en utomordentligt liflig samfärdsel ägt rum på denna tid.

Isarne
på hafsvikar och myrar hafva hela tiden varit körbara, så att mången med tunga lass kunnat färdas deröfver. I Burgsviks bamn är för närvarande nära nog isfritt intill sjelfva hamnbryggan, så att fartyg ledigt kunna passera intill den s. k. redden.

Försåld landtegendom.
Den af byggmästare Hallström i Stockholm för en tid tillbaka inköpta landtegendom under Vestergårda och Hallbjens gårdar i Sundre har nu med inventarier öfvergått till ny ägare, arbetsförmannen Johansson derstädes, som inköpt nämda egendom, för, som det för mig uppgitvits, 10,000 kr. (deri inberäknadten stor del inventarier) med undantag af ett mindre jordetycke i närheten af Hoburg, jämte der befintliga sandstensbrott. På tal om sandstensbrott kan jag nämna, att ej något arbete, hvarken med brytning eller huggning, innevarande vinter der förekommit, till stor sorg för många, som der flere år förut haft jämn och god förtjenst. På törsommaren torde dock arbetet åter komma att upptagas uti brottet.

Vakanssättningen
å båtsmansrotehållen har äfven här på sydligaste delen af ön omfattats med ett bfligt intresse från rotehållarnes sida, Så vidt mig är bekant (och jag tror äfven att så är verkliga förhåliandet) hafva alla rotehåll med nöje ingått på att betala s. k. vakansafgift, i stället för att underhålla båtsman, och detta är ju en god sak. Visserligen fans väl en och annan, som, till följd af att han ej visste huru stor vakansafgiften kunde blitva, för tilifället var i villrådidighet, men denna häfdes tullkomligt, när de fiogo syn på riksdagsmannen P. Larssons meddelande i tidningen.

En brefskrifvare
från Sundre har tid efter annan insändt en del meddelanden till denna tidning, hvilka icke äro med sanna förhållandet örverensstämmande, Detta har ock orsakat åtskilligt, som med rätta kan betraktas som efterspel. Så t. ex, har han i ett bret uppgifvit, att en s. k. »schiffonier», med namnet »Riddarholm» inbrändt uti, skulle ha hittats vid kusten. Vederbörande som tått syn på denna notis tuvno för godt avt efterforska saken, hvilket lär ha uppdragits åt en tulivaktmästare; men detta forskande och frågande blef utan resultat, ty ingen visste hvem som hittat den der kistan.

Lokomobilerna
här ute å södra landsbygden ha i följd af det ypperliga slädföret fullt upp att göra med tummersågning. Vid Bopparive, Tjengdarfve med flere ställen äro massor af stockar framtorslade och mera tillkommer för hvarje dag. Ejsta och Sproge socknar ha i följd arskitter med kraft satt yxan i roten på träden, kan man säga, och arbetet dermed fortsättes utan rast och ro.

Ännu några ord
om Altvs ånsåg som dess ägare tänkt att flytta till det nyinköpta hemmanet vid Vesterby i Ardre. Detta sågverk kommer, om flyttning sker, mycket att saknas af närgränsande skogsägare, emedan vintertiden, då inga vattensågar kunna ställas i gång, den förra fyller behotven. Många skogsagare ba derför uttalat en önskan att Alfva ångsåg måtte få qvarstå på sin nuvarande plats.

Sundre 23 Februari.
I vraket
efter det i höstas härutanför strandade norska barkskeppet Rvalen ha tunnits fyra stycken svenska krongevär af äldre kopstrukvion. Med allt tillbehör såsom läskstänger, bajonetter, m. m., voro de väl inlagda mellan tvänne vid fartygets sida fastspikade bräder, der de troligen en längre tid legat och så (ifall Rivalens besättning hade någon kunskap om att gevären funnos om bord) vid strandningen blitvit glömda.
För någon tid sedan, då ett gammalt ryskt vrak upphöggs här, hittade man under dess fockmast en hästsko och ett kopparmynt, båda af väldiga dimensioner. Det påstås, att sådant medföres på sjön derför att tur och lycka då förmenas medrölja.

Fruktsamhet.
En hustru här i orten har i degarne gifvit lifvet åt tvänne gosse- och ett flickebarn. De voro alla tre vid lifvet, men dogo efter några timmars förlopp. Då samma qvinna för ett år sedan vistades i Amerika, framtfödde hon också trillingar; men äfven de äro döda. Hon har på en tid af endast tre år blifvit välsignad med 7 barn, hvaraf blott ett är i lifvet.

Sjöisen
här för kusten är tämligen hållbar och sträcker sig låvgt ut i sjön. Hela vestkusten så långt man härifrån kan se, är alldeles isfri.
För några dagar sedan styrde en, synbarligen nedisad och illa utsatt skonert in under landet, och enligt hvad man trodde sig iakttaga ville han förankra här, men is mötte honom öfver ailt och han fortsatte derför resan längs ut med ostkusten. Kommen till Faludden i Öja ere han (enligt hvad lotsen derstädes berättat) landet långt inom »prickarne».

En olyckshändelse
tilldrog sig vid Skoga i Sundre 18 Febr. En fem års gammal flicka derstädes skadade sig ganska illa, i det hon från en hög stol föll bufvudstupa emot en jernspis, dervid öfre läppen klöfs och ansigtet erhöll flere djupa skråmor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Februari 1886
N:r 17.

Haveriauktion.

Genom offentlig auktion som förrättas vid Burgsvik torsdagen den 4:de instundande Mars från klockan 10 f.m., kommer att i mindre utrop försäljas ilandbergade lasten, bestående af så kallad firewood, efter vid Faludd förliden höst strandade norska skeppet »Tagal». Betalningen skall erläggas kontant.
Närmare meddelanden erhållas å mitt kontor samt vid auktionstillfället.
Visby den 25 Febr. 1886.
E. Liljewalch.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Februari 1886
N:r 17.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Till sammanlagdt sjuhundrafemtio kronors böter dömdes igår ledarne af den s. k. frälsningsarmén härstädes förre studeranden »kaptenen» Emanuel Hellberg samt »kadetterna» f. skomakeriarbetaren Rosenberg och f. snickeriarbetaren Aesk, emedan de 12, 13, 16, 17 och 18 dennes trots magistratens förbud hållit allmänna sammankomster.
Svarandena, som sade sig ej vilja bryta mot förbudet, anförde att sammankomsterna, derigenom att biljetter till dessa utdelades, ej vidare nu kunde kallas allmänna; några oordningar hade nu ej heller inträffat.
Åklagaren ansåg denna anordning ingalunda hafva förändrat sammankomsternas karaktär af att vara allmänna; den hade tvärtom väckt ovilja bland folket.
Den nye »kaptenen» Hellberg uppgaf sig vara född i Stockholm 1864 samt skattskrifven å egendomen Dyvik, som ägdes af hans fader, i Öster Åkers i Stockholms län.

För försummad sprutmönstring fäldes några personer att böta 1 krona 50 öreoch andra en krona. En del instämda frikändes af rätten och mot en del afstod åklagaren från sin talan, enär de företedde bevis på godkända förhinder.

Till två kronors böter fäldes ölutköraren P. Lindgren, emedan han å rådhustorget lemnat en obunden häst utan tillsyn.
Det vidriga målet mellan makarne Ölander handlades igår ånyo. Svaranden, mannen Ölander, hade instämt fyra vittnen, af hvilkas berättelser framgick, att f. artilleristen Per Flygare skulle hafva mutats af hustru Ölander för att vittna mot hennes man. Målet uppsköts.

Södra häradsrätten.
För handel med apoteksvaror, nämligen slagvatten och Hoffmans droppar, dömdes Klas Oskar Nilsson, åtalad af kronolänsman Lindström, att enligt k. förordningen af år 1688 böta trettio daler silfvermynt (12 kronor 50 öre).

För olaga rapphönsjagt dömdes Lar Lyberg i Vamlingbo till tjugufem kronors böter.

För våld, begånget under sabbat på allmän landsväg å Karl Nilsson, Roes, dömdes Oskar Dahling i Burgsvik att böta trettio kronor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 Februari 1886
N:r 16.

Genom oftentlig och frivillig auktion,

som onsdagen den 24 i denna månad kl. 12 på dagen kommer att förrättas vid Burgsviks hamn, låta sterbbasdelägarne efter aflidne sjökaptenen M N. Cedergren, Vestergårda i Fide, till den bögstbjudande försälja bältten i slupen »Walfrid» om 20 ton, samt en tredjedel i galeasen »Petrine», om 21 ton, sådana de na befiimas med tillörande iaventarier.
Betalnivgsvilkoren tillkännagifvas vid auktionstillfället och lemnas dessförinnan värmare underrättelser af undertecknad.
Burgsvik den 10 Februari 1886.
Efter armodan,
J. A. LINDSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Februari 1886
N:r 13.

Telefonnätet

på Gotland håller på att vidga ut sig. Till våren hafva vi med säkerhet att påräkna linien klar till Klintehamn och mycket snart derefter sannolikast derifrån till Hemse. Så följer väl snart nog linien till Burgsvik och Rone, hvarigenom nätets hufvudstomme är färdig. De midt i landet boende torde göra klokast i att förena sig om en linie, som ungeförligen följer jernvägen till Hemse, hvarigenom alltså från Hemse skulle beredas den nog inom kort behöfliga utvägen att vid samtal med Visby använda två trådar, den ena öfver Klintehamn och den andra direkt.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 Februari 1886
N:r 12.