Etikett: Burgsvik

Burgsvik är belägen sju och en halv mil söder om Visby.
Burgsvik ligger i Öja socken på södra Gotland.

Publicerat

Från landsbygden.

Vamlingbo, 29 April.
Extra kommunalstämma har i dag hållits härstädes. Till ledamöter i årets taxeringsnämd valdes hemmansägarne Nils Olsson å Nora och Gabriel Jacobsson & Bilds samt skolläraren Patr. Svallingson, hvilka förut äro valda ledamöter i beredningsbevillningen för året. Deras suppleanter blefvo skepparen Jakob Pettersson å Bjerges och hemmansägaren Jakob Sakrisson, Vestlands.

Burgsvik, 29 April.
Lönande fångst. En person härstädes har på våren försökt ett nytt slags »fiske» nämligen fångandet af säl, med nät eller s. k. kutgarn. Då han härom morgonen nedkom till sina redskap för att vittja dem fann han en hel armé vrålande kutar, som slagit läger å stenarne vid sjöstranden och nu gassade sig i arla morgonstund. Ur det medhafda jagtgeväret aflossades ett skott för att skrämma de tjutande besterae i rörelse, hvilket hade till följd att de störtade sig rätt på nätev. Vår »fiskare» var ej sen att följa efter och fann till sin glädje fyra stycken stora exemplar sprattlande i näten: »Nå jär di in i ågen (bagen), gi dum nå bål ägg (hugg)» lyder en paragraf i en gammal »kutstadga» för en viss socken och samma tänkte nog äfven mannen, ty beväpnad med en för dylika exekutioner särskildt törfärdigad stridsklubba gaf han dem snart dråpslagen. Om sälarnes storlek kan man görasig en föreställning, då tre stycken blefvo full last för båten. Den fjerde var aå stor att mannen måste taga karlar med sig och draga honom i land och på stället afdraga huden och tillvarataga späcket.

Norra Gotland, 1 Maj.
»Insocknesbolag», som duger är kreatursförsäkringsbolaget i Stenkyrka socken, stödt på ömsesidig ansvarighet. Det har nyss börjat, och har en försäkringssumma af ej mindre än i rundt tal 62,000 kr. ett vackert resultat få omkr. 15 mantal.

Vatlingsmyr, emellan Lanhage ägor och Skogs, håller nu på att utdikas. Entrepenören af arbetet, hr Klintberg, inropade detsamma för 1,840 kr.

Vårsådden har mestadels tagit sin början, men när kornet skall gro, ligger i gudarnas knän, så torr och kall som väderleken varit och är. Höstsäden har lidit förfärligt, dels af den myckna snön i vintras dels ef kölden och den långa torken nu i vår.
Igår föll ett välgörande fastän otillräckligt snöslagg, men med deu nattköld, som råder, beror på, om ej detta skadade mera än gjorde gagn!

Potatisen har landtbon hållit på kanske för länge, i hopp att få öfverbetaldt. Detta har dock misslyckats. I ett par norra socknar kan man t. o. m. lå köpa denna rotfrukt för 4 kr. pr 165 liter nu, fastän för en 6 veckor sedan begärdes 6 till 7 kr. för samma mått.

En storartad gudstjenst hölls i går i härv. kyrka, då med anledning af påbud, förutom all annan särskild högtidlighet sångförening och skolbarnekör afsjöngo ett par vackra koraler.

Stulet och återfunnet. Då vid en handelsbod härstädes i lördags en ung flicka skulle inbära kläder från trädgården, der de hängde för vädring, hände sig, att hon tappade en yllekofta utanför grinden. Hon märkte dock ej missödet förrän om en liten stund, men någon kofta kunde hon ej få tag i. En främmande ogift qvinna hade nyss förut sutit på trappan till bodlokalen, men i att nu försvunnit. Iugen annan kunde ba varit »rättsinnige upphittaren», hvarför vår handlande tog sin häst och gat sig af samma väg, den främmande förmodades ha tagit. Han tog ett fruntimmer med sig. Den eftersökte upphanns, men nekade för tillgreppet. Visitation af medförda saker, medförde intet resultat. Denna gång öfverträffade dock ej qvinnana list mannens förstånd. Hon visiterades i kläderna och mellan 5 och 6 (!) kjolen fanns den sökta koftan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Maj 1893
N:r 68

Publicerat

Från landsbygden.

Lojsta, 27 April.
Äfven inom Lojsta lilla samhälle har en insamling gjorts till förmån för de vödlidande i Norrland med det efter omständigheterna vackra resultatet att en summa af 62 kronor i dagarne kuunat sändas till respektive landahöfdingeembeten.

Burgsvik, 27 April.
En tumlare, vägande sextio kilogram, fångades häromnatten af ett par laxfiskare från Öja. Den sällsynta fångsten beskådades af flere nyfikna ibland hvilka funnos personer, som togo den skämtsamma uppgiften, att det var en lax för god, och önskade sig en bit af det läckra köttet.

Vanans makt. En lustig anekdot omtalas från en nordlig socken. Ett par bönder !
samma gård, hvilka vi ju kunna kalla X och Z lågo som oftast i delo med hvarandra då för det mesta X afslöt trätan derigenom, att han bankade upp Z ordentligt och sedan följde försoniog vid den kära kaffelaltvan. En dag hemkom Z från hamnen betydligt beskänkt, och då han skulle försöka kryssa sig in i bostaden kantrade han på gården med »kölen» i vädret. Der spatserade också en flock gäss, hvilkas maskulina medlem, då han såg bondens nederlag, skyndade till och började under det största oväsen, med näbb och vingar anfalla den stackars mannen på alla möjliga delar af kroppen. Mannen, som i sitt orediga tillstånd ej kunde skilja om angriparen var fågel eller menniska, sladdrade till omkringståendes munterhet: »si så astufar nuck nå, söt ker astufar nuck, nuck nå» o. s. v. i tron att det var »astufar», som återigen klådde upp honom.

Alskog, 28 April.
Dyra grisar. På auktion såldes här vid en boadgård i förra veckan smågrisar, något öfver 3 veckor gamla, vägande omkring 8 kilogram, till det oerhörda pris at 15 till 16 kronor stycket.

Rone, 26 April.
Vid i dag härstädes hållen kommunalstämma förekom frågan om att från 1 Nov. detta år till I Nov. 1896 få otminuteringsrättighet på hamnen. Kommunalnämden hade med 7 röster mot 2 beviljat ansökningen. Efter någon disskussion svarades både ja och nej på framstäld proposition hvarefter röstning företogs som utföll så att stämman med 3,417 röster af 30 röstande mot 1,092 röster af 22 röstande beviljade den sökta rättigheten. Beslutet föregicks af en kort disskussion som i korthet må anföras.
Handl. Broander förordade, på grund af att hamnen vore handelsplats ed stor rörelse vissa tider samt då andra hamrar hade sådan rättighet, på det kraftigaste ansökningen Hemmansäg. Fredin ansåg spritdrycker såsom ett ondt, som vore till skada både för hamn och kommun hvarför han yrkade afslag.
Landtbr. Duse: När lagen tillåter oss att hålla utminutering vore det oklokt att ta bort den på landet och låta Visby ensamt få sälja. Yrkade bifall.
Hemmansägaren Nilsson ansåg i motsats mot hr Duse att Visby gerna kunde få den förmånen ty det hade gjort ondt nog på landsbygden. Vore dock tacksam för att ej utskänkning begärts. Yrkade afslag.
V. P. Christianson yrkade bestämdt afslag.
Derefter valdes till ledamöter i taxeringakommitéa landtbr. Duse, Davide samt bemmansägarne O. Olofson, Lauritza och O. Nilsson, Jaxarfve samt till suppleant handl. Broander. Till ombud vid Gotlands södra härads brandstodsförenings bolagsstämma valdes hemmansägaren M. N. Nilsson Ålarfve.
Mot första punkteni stämmoprotokollet reserverade sig kyrkoherden, v. pastor, och åtskilliga hemmansägare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 April 1893
N:r 65

Publicerat

Gotlands landthamnar

ha under förlidet år haft följande inkomster och utgifter: Kappelshamn ink. 1,744; 35, utg. 1,421: 47, Fårösund ink. 957: 53, utg. 316: 88; Kylley ink. 17: 99, utg. 94:84; Slite ink. 4,126: 73, utg. 1,574: 17; Katthammarsvik ink. 343: 50, utg. 163: 87; Ljugarn ink. 486: 68, utg. 191, 69; Rone ink. 3,229: 42, utg. 2,448: 04; Burgsvik ink. 2,327: 98, utg. 1,118: 77; Klinte ink. 5,232: 72, utg. 2,720: 60; Vestergarn Ink. 543: 99, utg. 179: 58.
I hamnarnes gemensamma reservfond, hvars behållning från 1891 var 44,765: 09, ha inofintit 3,921 kr. 01 öre. Utgifterna voro samtidigt 2,577: 72, hvadan behållningen till 1893 är 46,108: 38.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 April 1893
N:r 61

Publicerat

Från landsbygden.

Vamlingbo, 1 April.
Vamlingbo pastorats sparbank är en inrättning som riskt och lyckosamt utvecklar sig. Af den för kort tid sedan af revisorerna för år 1892 afgifna berättelsen inhemtas:
Behållning från 1891 utgjurde 68,027 kr. (417 insättares tillgodohafvande) och under året har ytterligare insatts ett belopp af 17,196 kr. samt insättarne tillgodoförd ränta med 2,722 kr. eller tillhopa 87,946 kronor. Under år 1892 har uttagits ett belopp af 10,587 kr., hvadan behållningen vid samma års slut utgör 77,358 kr, (449 insättares tillgodohafvande) eller tillsammans 87,946 kronor. Vid förenämda års början utgjorde sparbarkens reservfond 5,045 kr. Årets räntevinst utgjorde 983 kr. Härifrån afgår förvaltningskostnaden för året med 179 kr. och blir alltså bankens egen fond vid årets slut 5.849 kr.
Vid ordinarie årssammanträde si:tlidne 30 Mars med deputerade bankstyrelsen, beviljades af revisorerna tillstyrkt ansvarsfrihet för sparbankens räkenskaper och förvaltning år 1892, Bankens förvaltande styrelse hade äfven inkommit med försleg i syfte att borttaga utlåningsräntornas erläggande hvarje halfår. Härom uppstod en stunds öfverläggning, hvaraf framgick genom framstäld proposition att flertalet af deputerade gillade detta förslag, men omröstning begärdes, som utföll så att 7 röster :fsåfvos för och 4 afgå vos mot förslaget, hvadan sålunda beslut fattades, i öfverens tämmelse med styrelsens förslag, att uppbära räntorna blott en gång hvarje år.

Ordinarie marskommunalstämma gick äfven samma dag (30 Mars) af stapel. Från densamma kan antecknas att fir såväl räkenskaper som förvaltning under sistlidet år, full ansvarsfrihet meddelades. Ingen anmärkning från revisorernas sida förefans. Ett af skillärare P. Svallingsson framstäldt förslag, att fattigvådsstyrelsen efter godtfinnande skulle äga rättighet, att till fattige, i form af julgåfvor eller dylikt, utdela de medel som inflöte i den sg. k. »fattigstocken», hvilka medel förut lagts tiil kommunal- och fattigvårdskassav, vann stämmans fullkomliga bifall. — Till elektor vid instundande landstingsmannaval för södra häradet utsågs kapten H. L. Hanson i Bonsarfve med Nils Olsson i Nora som suppleant. Till ombud för kommunen vid nästblifvande bo’agsstämma med södra häradets brandstodsförening, valdes landtbrukare O. P. Jakobsson i Bjerges.

Burgsvik, 4 April.
Hemkommen amerikaresande. För några dagar ankom hit frin det stora landet i Vester en i Öja bosatt arbetare, om hvilken det berättas: Han afreste för omkring 5 år sedan till Amerika. Vid sin ankomst dit fick han anställning hos ett bolag med något grnfarbete på vilkor att under sin vistelse der i landet qvarblifva på samma plats. Fördelarne voro ganska stora i det att hvarje arbetare blef olycksfallförsäkrad, och åtnjöto, i händelse af skade, pre under arbetet, lika fullt den bestämda dagspenningen. Efter någon tid råkade vår man falla ned i grutvan och skada sig i ena axeln, så att kan blef oförmögen till arbete, Då han efter en längre tid såg sig urståndsatt att åter upptaga arbetet, beslöt han att återvända till fädernejorden. Nu gälde det att få ut olycksfallsförsäkringssumman. Fir detta ändamål vände han sig till bolaget med sin begäran och erhöll till svar att fri resa hem och en jämförelsevis liten summa i kontanter stode honom till buds. Men dermed var dock den skadade mannen icke nöjd, utan uttog stämning på arbetegifvarne för att utfå ett högre ersättningsbelopp. Under rättegången biträddes vår landsman af en advokat som bragte saken derbän att domsutslaget löd på fjortontusen kronor i svenskt mynt som ersättning. Dock erhöll han icke hela summan ty den kloke advokaten hade betiogat sig 50 proc. af hela beloppet för sitt besvär.
Om man får tro ryktet, lär mannen i fråga numera icke hafva något nämnvärdt men af sitt fall i grufvan.

Vamlingbo, 4 April.
En festlig tillställning, för insamling af bidrag till de nödlidande i Norrland var i går eftermiddag anordnad i härvarande skollokaler som högtiden till ära voro festligt smyckade. Det bjöds på kaffe och kyrkoherde Kullin höll ett varmbjertadt och anslående föredrag. Efter och före föredraget lät sångföreningen höra flere vackra sånger. Kollekt, inbragte 70 kronor och med insamlade medel utgjorde behållningen 112 kronor.
Dessutom, ha friförsamlingemedlemmar i missionshuset sammanskjutit 17 kronor och 71 öre.

Ej aprilnarri. I lördags, den 1 April hade eid utbrutit i en smedja, tillhörig en landtbrukare härstädes, medan smeden och hans medhjelpare aflägsnat sig för att spisa middag. En person, som varsnade elder, skyndade att underrätta smeden m.fl, derom, men dessa togo saken som ett aprilnarri och kunde ej förmås att förvissa sig om hur durmed förhöll sig. Då de efter slutad måltid ändtigen fingo se elden, hada den allredan spridt sig så vida omkring, att riorna voro afbrunna och elden flammade högt i taket, Tack vare riklig vattentillgång och assuranssprutor blef man omsider herre öfver elden. Den hade troligen uppkommit derigenom att smeden för att hålla härden vid makt under middagen pålagt ved i för riklig mängd.

Östergarn 4 April.
Sin första öfning i pärkspel för året, hade östergänningarne i söndags, i det att de bägge pristagarne vid fjorårets täflingar i Visby, jämte ett tiotal andra, samlats på gården vid Fackla, för att åter börja pröfva sina krafter i den gamla, allmänt omtyckta gotländska leken, gynnade, som de voro af en för denna årstid ovanligt blid väderlek.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 April 1893
N:r 52

Publicerat

Länsmejeristen

har, enligt sin till hushållningssällskapst afgifna berättelse, under år 1892 haft 66 förrättningsdagar, omfattande dels upplysningar och råd vid mejerierna, dels nötboskapspremiering, dels föredrag.
Länet ägde vid 1892 års slut 1 bolags-, 7 andels- cch 3 herregårdsmejerier eller sammanlagit 11. Vid dessa hade under året inmätts 1,900,228 liter oskummad mjölk samt tillverkats 60,677 kilogram smör, 4,057 kg helfet och 19,687 kg skumost. Mjölken lemnades af 365 leverantörer.
Barlingto mejeri har under året anskaffat en mjölkpump, afsedd att drifva skammjölken från separatora till afkylaren samt en s. k. »butyrometer» för bestämmande af mjölkens fetthalt.
Levide mejeri, hvars verksamhet 1891 afstannade, har icke under året upptagit densamma, Burgsviks mejeribolags intressenter ha försålt rörelsen till enskild person. Ett mindre mejeri har uppförts af hr V. Hansén på Burgsvik.
Ägaren till Pavalde hr F. Nyberg har vid gården uppfört ett mejeri, som 1 Aug. började sin verksamhet. Bygnaden är omsorgsfullt uppförd och inredd. Mejeriet är egentligen endast afsedt att förarbeta gårdens egen mjölk, som nästan nteslutande användts till baredning af helfet ost, s. k. »Vesterbottens fetost». Från 1 Aug. till årets slut har tillverkningen utgjort 1,528 kg helfet ost, 220 kg skumost och 332 kg smör.
Hr Karl Bergvall i När ämnar till våren anlägga ett separatmejeri.
I de trakter af länet — säger länsmejeristen — hufvudsakligen de nordligaste, der åtminstone för tillfället föga utsigt finnes att få andelsmejerier till stånd, blifva jordbrukarne fortfarande hänvisade till att i hemmen förädla mjölken.
Emellertid bör det äfven under sådana förhållanden blifva möjligt att väcka iatressa för en förbättrad ladugårdsskötsel, om man kan anvisa utvägar att af mjöl ken erbålla ett bättre utbyte än förut. En sådan utväg erbjuder handseparatorn, genom hvilken smörutbytet kan bli betydligt större än genom äldre skumningsmetoder. Man enhåller visserligen en något magrare, men friskare och till såväl mennisko- som djurföda närande och välsmakande skummjölk. Ett bättre utbyte af Indugårässkötsola i dess helhet blir deraf en följd.
Det under förra sommaren vid Östergarns mejeri anstälda försöket med beredning af helfet ost efter metoden för s. k. prestost, har utfallit till belåtenhet, så att man äfven under 1892 tillverkat sådao, All derstädes under 1891 tillverkad helfet ost har vunnit afsättning inom länet. I medeltal erhölls 1 kr. 7 öre pr kilo, hvilket utgör 7 öre netto pr liter mjölk.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Februari 1893
N:r 32

Publicerat

Frågan om ett ångmudderverk för landthamnarne

har i dag varit föremål för en öfverläggning mellan delegerade från samtliga landthamnarne inför länsstyrelsen.
Denna fråga är redan en mansålder gammal.
År 1860 hade nämligen handlande och skeppsredare å lere gotländska landthamnar medgifvit att i händelse ett mudder verk för landthamnarnes räkning kunde anskaffas genom andra medel än landthamnsfondens tillgångar, de sjelfva för den tid verket vid de olika hamnarne komme att anlitas, ville bekosta hvad för dess drifvande erfordrades. Genom bref 20 Oktober 1860, 11 Nov. 1861 och 16 Januari 1893 hade k. m:t tillåtit, att under vissa vilkor, hvaribland att muddring skulle bedrifvas under 12 års tid, dels 30 tusen rår för anskaffainde af ett ångmudderverk åt Gotlands landthamnar finge utgå af handels- och sjöfartsfonden och dels att hvad utöfver dessa 30 tusen rdr möjligen erfordrades till fyllnad i kostnaden för verkets anskaffande, utrustning, underhåll och transporterande från en hamn till annan finge bestridas af de utöfver reserverade 50 proc. af brobygnadskostnaderna befiatliga och uppkommande besparingar å gotländska landthamnsfonden.
Detta var, kan man väl säga, ett frikostigt anbud, som dock icke skulle leda till något resultat.
Vid sammanträde inför k. bfhds in kommo i December 1863 possessionaten Wöhler och handl. Snöbohm med anbud om att i öfverensstämmelse med ofvannämda k. bref anskaffa, drifva och underhålla i 12 år ett ångmudderverk i Gotlands landthamnar. Ett verk om 12 hästkrafter «kulle kosta 45 och ett om 10 bästar 42 tusen rår, hvarjämte hrr Wobhler och Snöbobm fordrade respektiva 950 och 900 rdr i månatliga driftkostnader, 1,200 rdr i årliga underhållskostnader och 500—1,000 rdr för verkets transport mellan hamnarne.
Särskildt den beräknade drifikostnadan hads länsstyrelsen faonit för hög och der för velat låta handlande och skeppsredare deröfver yttra sig.
De förklarade sig nu icke alls hugade för något mudderverk, om kostnaden för driften skulle från deras sida utgå. Dessutom anförde de, att fråga vore väckt och ännu på k. m:ts pröfning beroende, om öfverflyttande på handlandena vid landthamnarne af rättigheten att förfoga öfver der inflytande hamninkomster, dels hvad Slite angår; denna hamns brobygnadsarbete vore nödvändigt att fullborda, hvilka förhållanden de ansågo omöjliggöra att landtmannafonden kunde för nu ifrågavarande ändamål tagas i anspråk. Emedan sålunda driftkostnaderna voro för höga, emedan länsstyrelsen fann den allmänanda som förut varit rådande, numera hafva upphört och icke ville utsätta sig att för mudderverkots skull råka i rättegång med hrr handlande, emedan k. m:t icke tillåtit att mer än driftkostnaderna för mudderverket finge tagas af landthamnfonden, emedan denna fond för bestridande af alla utgifterna vore så liten, att mudderverket icke kunde drifvas oafbrutet längre än till 1869 och sedan först med så långa mellantider, att de 12 muddringsåren förat skulle sluta 1895, då verket ej länge vore brukbart och slutligen emedan enligt det gjorda anbudet länsstyrelsen sjelf skulle bli tvungen att ombesörja borttransporten af muddren, sedan den blifvit uppkastad på land, ett bestyr, som hvarken entrepreoörerna eller hrr handlande och skeppsredare ville åtaga sig, fann länsstyrelsen sig förbindrad att antaga de af hrr Wöhler och Snöbom gjorda anbuden.
Länsstyrelsen ville emellertid hålla frågan vid lif såsom ytterst vigtig och hemstälde derför till k. m:t, att k. m:t ville tillåta, antingen att frågan om statsansla gets disponerande för ifrågavarande ändamål måtte få stå öppen till dess landthamnsfonden kunde samla sådan tillgång att den, utan att så medtagas att nödiga bygnadsföretag i hamnarne blefve alldeles förhindrade, kunde inköpa och för hamnarnes räkning begagna och bibehålla ett eget ångmudderverk, eller ock att de 30 tusen rdr måtte genast få på landthamnsfonden öfverflyttas, hvarigenom tiden för mudderverkets anskaffande medels förrän tande af dessa och landthamnsfondens egna tillgångar kunde i betydlig mån förkortas.
K. m:t afslog — och icke att undra härpå— båda dessa framställningar, då k. m:t redan 2 gånger beviljat utsträckning af den tid, inom hvilken mudderverket, för att statsanslaget skulle utgå, borde anskaffats och k. m:t alldeles saknade skäl att bifalla äfven det senare alternacivet, hvadan alltså avslaget indrogs.
Detta var år 1863.
Sedermera hyrdes, som bekant, på 70 talet mudderverket »Baltic», som verkstälde muddring i alla landthamnarne.
Frågan har nu upptagits på den basis, att af landthamnsfondeos reservfond skulle tagas medel att inköpa ett muddierverk, dook af betydligt blygsammare storlek än år 1863 var fråga om. Kostnaderna för dess drift skulle sedan utgå af hvarje hamns medel der muddring verkstäldes.
Ännu då tidningen lägges i press är öfverläggningen i ärendet oafslutad.
I öfverläggningen ha deltagit handl. Snöbohm och Smitterberg från Klintehamn, V. Hansén från Burgsvik, G. Cramér från Rone, F. Nyström från Slite och V. Vestberg från Kappelshamn.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Februari 1893
N:r 28

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 14 Febr.
Drifis, jämte annan is, hvilken senare bildats genom några dagars stiltje, har någon tid legat härutanför i sådan mängd att ögat ej på något håll kuvnat nå öppet vatten, med undantag af i riktning till ost och ost nordost. — En ångare syntes bärutanför i går f.m. ungefär mellan Karlsö och fasta landet, arbeta i isen — sannolikt var det Klintehamn på hitgående från Idö med post. — På e.m, försvann ångaren ur sigte.

Marmorbrytningen till de fria konsternas akademi i Stockholm som, i bref härifrån, för någon tid sedan nämdes skola börja först i sommar, har allaredan nu tagit sin början, i det en större arbetsstyrka, för fabrikör Lindströms i Visby räkning, för några dagar sedan hitkom och nu är i full gång med att spränga och hugga.

Rapphönsen härute lida nu stor brist på föda till följd af den isskare som de senare dagarne bildats af dels tö- och frysväder. All åker och mark är, som sagdt täckt af skare för att ej säga is. — Derpå ligger ett hårdt snölager, hvilket allt omöjliggör all åtkomst af föda — Iogen bryr sig om att här, som på andra ställen, på något vis omhulda och vårda de stackars huagrande djuren genom att utströ någon mat eller utsättandet af något som helst skydd mot deras fisnder och oväder. Tvärt om! Ty de förföljas rätt ofta af »tjufskyttar»!

Plank hittades för någon tid sedan, som man påstår af en af tjenstemännen å Hoburgs fyr, till ett antal af samma summarum en.
Haru härmed sig rätteligen förhåller vet man ej med säkerhet. — Nog af att den stora rätt vackra plankan ligger uppdragen å refsudden och väntar med första vårdag att få be. öx af »Tullrar» för att vederbörligen bl. behandlad — så framt ej någon dessförinnan »behandlar» henne genom att köras hem, uppläggas på något »lukt» och strö halm öfver, hvilket förfaringssätt förut lär ha’ praktiserats.
Några andra händelser eller nyhater ha vi ej härute på »verldens ände». Alla ha god helsa; godt om mat och snö fins här också — kanske mest af allt annar.
När söndagsmorgonen inträder, taga vi på oss vår bästa »söndagseftermiddagsgåborsrock», gå till kyrkvallen, hvarest vi ställa oss i en skock och invänta der vår omtyckte och vänlige kyrkoherde, hvilken är hygglig nog att i kölden fara bit ut för att predika Guds ord för en åbhörareskara af ibland ej fler än 6 å 7 personer, »ham self», klockaren och orgelnist-skan inberäknade, hvilket är det enda afbrottet i vår dystra ensamhet.

Södra Gotland, 14 Febr.
Helsotillståndet på södra landsbygden är allt annat än godt. Halssjukdomar, hosta och snufva, sviter efter den starkä kölden, ha hemsökt de flesta familjer. Skarlakansfeber har äfven utbrutit i en familj från en sydlig socken, der flera barn lära vara angripna, och der läkare måste ingripa.
Högt stå prisen härute, i denna skogfattiga delen af ön, på ved. Så t. ex. betaltes härdagen å en auktion ända till tretton kronor för en kast furuved, och å de fåtaliga skogseuktionerna springer stundom priset upp en tredjedel kögre, så att nog kan man säga att »vedpinnarne» äro dyra så det förslår, och kölden, ja den blir allt värre och värre.
Från Vamlingbo der entrepenadauktien sistl. lördag bölls å uppförandet at ett nytt magasinshus jämte materialer dertill, meddelas, att uppförandet betingade ett pris at 230 kronor, och att kalk osh trävirket (å hvilket ett skriftligt anbud från Buttle afgifvits, som antogs) betaltes med omkring 450 kronor. Hela kostnaden för bygget beräkna; till cirka 1,000 kronor.

Burgsvik, 14 Febr.
En egendomlig historia omtalas från en socken på söder. Der tjenade nämligen på en bondgård en tjuguårig dräng, välväxt och groflemmad, samt en något äldre flicka, äfven hon af herkulisk kroppsbygnad. En dag för kort tid sedan var husbondefolket borta i något ärende, då de hemmavarande hjonen af en liten anledning kommo i gräl, hvilket kort derpå öfvergick till fullkomligt slagsmål. Under det vilda handgemänget erhöll drängen flera skråmor å ensigte och händer af sin qvinliga motståndsre, hvilken till slut i sitt upphetsade tillstånd bokstafligen tog ungersvennen i sin famn och bar honom bort till en soffa, der hon tämligen hårdhändt nedlade den sprattlande bördan, hvarefter en grundlig kringklappning följde för den stackars drängen. När detta väl var öfverståndet föll det hjeltinnan in att fösa ut kamraten på gården, men han höll sig fast så godt han kunde i soffan. När nu den raska tösen märkte detta, gör hon ett väldigt ryck och se, den splitternya soffan springer sönder så att spillrorna yta omkring, och inom mindre tid än 2 minuter befinner sig drängen, barhufvad och sönderrifven, utanför förstugudörren, hvilken slås i lås bakom honom. Huruvida den utkagtade lyckades eller ens tordes komma in, förrän husbonden kom hem, förmäler historien ej.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Publicerat

Kronouppbörden

för året äger rum i norra fögderiet:
Januari 30 kl. 9 f. m. med Vänge pastorat i Bjerges jernvägsstationshus; 31 kl. 9 f. m. med Sjonhem pastorat dersammastädes;
Febrnari 1 kl. 9 f. m. med Östergarns pastorat vid Kräklings i Kräklingbo; 2 kl. 9 tf, m,. med Norrlanda svcken och Kräklingbo pastorat dersammastädes; 3 kl. 9 f. m. med Dalhem pasterst i Dalhem skolhus; 4 kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling och Endre pastorat å kronofogdekontoret; 6 kl. 10 f. m. med Barlingbo pastorat dersammastädes; 7 kl. 10 f. m. med Roma pastorat dersammastädes; 8 kl. 10 f. m. med Follingbo pastorat tersammastädes; 9 kl. 10 f. m. med Fole pastorat dersammastädes; 10 kl. 10 f. m. med Veskinde pastorat dersammastädes; 11 kl. 10 f. m, med Martebo pastorat dersammastädes; 18 kl. 10 f. m. med Stenkyrka socken dersammastädee; 14 kl. 10 f. m. med Hörsne pestorat dersammastädes; 16 kl. 10 f. m. med Tingstäde socken vid Myrväller; 17 kl. 9 f. m. med Hangvar pastorat hos M.
Osterman, Snäckere; 18 kl. 9 f. m. med Lärbro socken bos handlanden H. Hägvall, Storunge; 20 kl. 9 f. m. med Fårö pastorat hos fru Sandström, Fårösund; 21 kl. 9 f. m. med Rute pastorat dersammastädes; 22 kl. 10 f. m, med Helvig socken vid Norrgårda; 23 kl. 9 f. m, med Boge och Gothem socknar i värdshuset vid Slitehamn; 24 kl. 9 f. m. med Othem socken dersammastädee; 25 kl. 9 f. m. år Källunge och Hejnum pastorater vid Gute;
Mars 3 kl. 10 f. m. med arrendatorerne af kronans domäner å kronofogdekontoret.

I södra fögderiet:
Februari 3 kl. 8 f. m. med Garda och Alskoga pastorater i Etelhems skolhus; 4 kl. 9 f. m. med Närs pastorat i Närs skolhus; 6 kl. 9 f. m. med Burs pastorat i Rone skolhus å hamnen; 7 kl. 9 f. m. med Rone pastorat å samma ställe; 8 kl. 9 f. m, med Hafdhems och Hablingbo socknar i Hafdhema skolhus; 9 kl. 9 f. m. med Öja pastorat och Fide socken i Öja sockens skolhus å Burgsvik; 10 kl. 9 f. m. med Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 11 kl. 9 f. m. med Grötlingbo och Näs socknar i Grötlingbo skolhus; 17 kl. 9 f. m. med Levide pastorat samt Fardhems och Löjsta socknar; 18 kl. 9 f. m. med Ejsta pastorat och Silte socken; 20 kl. 9 f. m. med Alfva pastorat och Linde socken, alla å Burge gästgifvaregård; 21 kl. 9 f. m. med Klinte pastorat i Klinte sockens skolbus å hamnen; 22 kl. 9 f. m. med Hejde pastorat i Hejde skolhus; 23 kl. 8 f. m. med Sanda pastorat i Sanda skolhus; 24 kl. 9 f. m. med Eskelhems pastorat i Eskelhems skolhus; 25 kl. 9 f. m. med Stenkumla pastorat i Stenkumla skolhus; 28 kl. 1/210 f. m. med Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus;
Mars 15 kl. 5 e, m. med Visby södra landsförsamling och arrendatorerne af kronans domäner å södra kronofogdekontoret.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Januari 1893
N:r 10

Publicerat

Från landsbygden.

Burgsvik, 22 December.
Blodförgiftning. En hemmansägare från Ejmunds i Hamra råkade för kort tid sedan helt obetydligt riepa sin ena tumme å en spik. Det lilla såret aktades ej, eller blef nödigt vårdadt; men ett par dagar derefter började tummen under häftiga plågor svullna, hvilken svullnad snart sträckte sig till hela armen och vidare i kroppen. Anande det värsta att fall af blodförgittning förelåg, försöktes hvarjehanda bot, men utan resultat, utan har mannen i dagarne måst forslas till lasarettet. Ett nytt bevis på, att små sår ej äro att förakta.

Egendomlig dödsorsak. En arbetarehustru från samma socken fick för något öfver åtta dagar sedan en liten finne vid näsan. Denne växte allt större och större, tills både näsa, mun och ögon tillsvullnade, så act qvinnan nu i veckan efter åtta dagars svåra plågor afled. Någon som helst läkarehjelp för den sjuka lär ej hafva sökte. Hustrun efterlemnar make och fyra minderåriga barn.

Jultiggeriet å landsbygden är ännu mångenstädes i sitt fulla flor. I många socknar der de fattiges antal är starkt representeradt, synas dagligen de sista fjorton dagarne före jul flere personer med påsar och knyten vandra från det ena huset till det andra och »be om en bit till jul», Några äro nog ock i verkligt behof af de gåfvor de på detta sätt kunna hopsamla, men fertalet bos hvilka blygseln att tigga för länge sedan försvunnit, eller rättare aldrig fnnnits, betjena sig at tillfä’let, att på detta lättvinliga sätt skaffa sig föda för låaga tider. Deras uppträdande ger sig ock tillkänna genom pockande ton och åthätvor. Exempel finnas å dylike, hvilka hopsamlat bröd och andra matvarori sådan mängd att det ej hunnit ätas, utan fått ligga och ruttoa tills det måst nedgräfvas. För att någurlunda motarbeta detta ofog, har Öja kommun för ett par år sedan tagit initiativet till en länge påtänkt reform i den vägen, i det att en komité bildats, som från en hvar, som vill gifva något åt de fattiga antingen i natura eller penningar mottager dessa och på julattonen kör ikring hos de fattiga och utdelar gåfvorna till en hvar efter deras olika behof. Företaget manar till efterföljd.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 December 1892
N:r 198

Publicerat

Svår sydvestlig snöstorm

rasade härstädes i går och natten till i dag. Det ryckte och slet i knutarne och snön yrde rätt tappert, så att våra gator i dag äro belamrade med försvarliga drifvor. På morgonen efterträddes ovädret af regn, hvilket dock snart upphörde, då vinden sprang öfver till ostlig, och der med någon köld inträdde. Gatorna ha härigenom blifvit förrädiskt slippriga.
Sjön har varit starkt upprörd och äfven i dag råder storm ute på hafvet, ehuru med den nu rådande vinden ej så känbar i staden.
Temperaturen håller sig kring fryspunkten, men tyckes vilja stiga, så att snö torde denna gång ej bli länge liggande.
Snöstormen har sträckt sig öfver hela Gotland och på sina ställen tvungit ut ploglagen till arbete på vägarne. Telefonledningen mellan Hemse och Burgsvik har genom ovädret blifvit ramponerad.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 December 1892
N:r 188

Om Oss Drivs med WordPress