En våldsam storm,

häftigare än på flere år, rasade härstädes i går morse.
Redan i onsdags afton såg himlen i nordvest hotande ut. Vinden drog emelertid ej alltför skarpt från sydhållet, ill vid 1/2 3 tiden på morgonen, då den hastigt slog om på nordvest och så småningom blåste upp sig till orkaneas häftighet.
Här i staden voro väl de få, som från den timmen fiogo en blund i ögonon. Stormen hven och tjöt i dånande fart, den böjde och ruskade träden så ått löf och grenar yrde i den regndisiga luften, den ryckte och akakade i föustren, den vräkte tegelpannorna bär och der från taken, ja fierstädes, såsom t, ex. i paviljongen och hotellet blåste, fönsterrutorna sönder.
Alltjämt ökades atormens makt. Vid 5 tiden kommo piskande regobyar. Vid 8-tiden på morgonen torde blåsten ha haft sin största styrka. Sjön kokade under hela tiden i hvitgrönt skum och vågorna vräkte väldigt höga.
Äfven på landsbygden och utefter kusterna Iångs hela ön har stormet rasat lika våldsamt.
I Fårösunds hamn kommo flera fartyg i drift, men bergades utan olyckshändelse, — Till Slite inkom under atormen galeas Skjöld, kapten Ruthström, på väg dit för att proviantera. Fartyget hade förlorat storgaffeln. Skovert August, kapten Nilsson, kom in utan akada, likaledes för att proviantera. Båda skola i dag afgå.
— Från Herta fiskläge voro tre fiskebåtar ute under stormen, men bergade sig i land till Kapellet.
— Från Katthammarsvik voro lyckligtvis ioga båtar nte. Vattnet steg ovanligt högt under några timmar.
— I Burgsvikstrakten for stormen fram med makt. Trädgrenar brötos af och en massa frukt nedblåste. Detta har föröfrigt varit fallet på de flosta ställen.
Ett par fiskare från Faludden, hvilka råkat ut för atormen, drefvo med den redlösa utan att kunna taga sig i land. Kustjakten från Stockviken gick då ut och lyckades berga dem i mycket medtaget tillstånd. De hade sannolikt utan jaktens bjelp varit förlorade.
— Hvad telefonledningarna beträffar synes stormmen ha farit hårdhändt fram endast med de båda till Hemse som änun i dag på middagen ej hunnit repareras. I öfrigt ha naturligtvis en mängd kontakter uppstått.
Stormen bedarrade så småningom under gårdagnes lopp och på aftonen hade vi åter det härligaste väder.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 Augusti 1893
N:r 127

Från landsbygden.

Södra Gotland, 12 Augusti.
Rågskörden är nu med denna veckas utgång afslutad här på söder och äfven inbergad under en utmärkt tjenlig väderlek. Skörderesultatet af detta sädesslag har äfven utfallit öfver förväntan bra. Vid uttröskning ha ända till närmare 2 tunnor erhållits efter en häck råg. Priset å denna vara kommer att ställa sig ungefärligen som fjorårets, menar man.

Ett par halfrusiga sällar ville häromdagen ställa till gurgel å Burgsvik och anföllo flera fredliga personer för att få slagsmål. Följden blef att de af en person, som åsett deras brutala beteende, fingo duktigt med stryk. Apropå slagsmål så meddelades för en kort tid sedan att en dräng från Fide socken vid något »tumult» fått kvifhugg i hufvudet af en kamrat, Det påstås nu mejl säkerhet att den förfördelade personen härvidlag ej ämnar föra någon talan om anspråk på ersättning (han var en tid intagen på Visby lasarett), dels emedan knifskäraren var hans särdeles intima vän och dels derför att han sjelf till att börja med på något vis varit orsaken till det hätska anfallet från kamratens sida,

En djerf söman är E. Larsson från Burgsvik. å han i sällskap med sin skeppare för kort tid sedan var i Norrköping, råkade denne senare att skada sig så pass genom olyckshändelse att han måste intagas å sjukhus derstädes. Nu tog Larsson blott en liten pojke, som aldrig förut varit på sjön, med sig och seglade hem med fartyget till hemorten Grumpevik, hvilket allt gick lyckligt och väl änskönt man för motvind och hård sjö måste hålla sjön flera dagar å rad.

Hablingbo, 12 Aug.
Idag lördag iordades hustrun till arbetaren B. Hägg å prestgårdeas grund hvilken i fjor vid denna tid på året under en tröskning i en bondgård afbröt sitt ena lårban och som efter detta fall blifvit fjättrad vid sjukbädden allt sedan. Det har varit långa dagar för den förr så verksamma qvinnan.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 Augusti 1893
N:r 125

Från landsbygden.

Hemse, 23 Juli.
Valmöte för öfverläggning om det stundande riksdagsmannavalet hölls härstädes å folkhögskolans stora sal i dag. Omkring 150 personer hade samlats från omkring 20 socknar.
Mötet jön af herr Hansén från Bursvik, som helsade de närvarande välkomna samt föreslog till ordförare att leda förbandlingarna godsägaren W. Wöbler, hvilket enhälligt antogs.
Ordföranden uppmanade de närvarande att i föreliggande fråga afgifva sina tankar.
O. Pettersson, Odvalls Linde, ansåg att vi hade bäst af att hålla oss till vår gamle represeotant L. Norrby.
Åkerbäck, Hejde. ansåg att den erfarne person, vi nu ha, vore bättre än en ny och oerfaren.
Nilsson, Stjups Hablingbo, ansåg att den gamla repres. borde bibehållas.
Söderberg, Hablingbo, föreslog profval med slutna sedlar.
Krusell, Hafdhem, instämde med föreg. och ansåg att den som då erhölle högsta röstetalet borde offentligen ge till känna sina åsigter.
Skoll. Lingström, Klintehamn, ansåg att de egenskaper och åsigter, som böra känneteckna en riksdagsman, borde först diskuteras.
Kand, Lundgren ansåg jämväl att först sedan diskussion uttömt ämnet profval borde företagas.
Åkerbäck önskade, att andra, som möjligen bade kandidater att föreslå, måtte nämna sådana på det att de närvarande om möjligt skulle förena sig om en, och derigerom undvika röstsplittring.
Krusell instämde i hufvudsak med föreg.
Handl. Hansén uppgaf med anledning häraf utom Norrby, som förut förordats, kyrkoberden Sundblad i Garda och landtbr. Jakobsson, Spenarfve i Hafdhem; han hade sade han god tanke om Sundblad.
Hederstedt, Sallmunds, ansåg att man borde bålla sig till Norrby och ej till Sundblad för att undvika spittring.
Skoll. Gardell, Lye, uppmanade att ytterligare nämna kandidater.
Ordförande meddelade härefter en skrifvelse från Näs, deri T. Norrby, L. Hansson, Hans Cederlund, Olof Närström, N. P. Södergren Ravgsarfve m. fl. förklarade sig fasthålla vid sin kandidat Jacobsson, Spenarfve i Fardhem.
Hederstedt, Sallmunds, yrkade härpå att man ovilkorligen borde »hålla på den gamle riksdagsmannan».
Åkerbäck tyckte det vara roligt höra kyrkoherde Sundblad omtala sina tankar.
Krokstedt, Hafdhem, yrkade detsamma om Norrby.
Åkerbäck ansåg, att Norrby ej behöde yttra sig, emedan hans åsigter vore för oss kända, men en ny kand. borde tramlägga dem.
Riksdagsman Norrby, närvarande, ansåg att han för sin del borde gifva sina åsigter tillkänna, hvilka vore Nya Landtmanapartiets (han uppläste dessa ur en tryckt skrift).
Ordföranden uppmanade derpå byrkoh. Sundblad att äfven gifva sina åsigter tillkänna.
Kyrkoh. Sundblad förklarade sig ej hafva tänkt göra Norrby äran stridig; hade i hutvudsak samma åsigt som Norrby, men ansåg dock nya landtmannapartiets syften sväfvande; ansåg man 6) borde göra några vidare eftergifter. Kunde si gå in på en sänkning at strecket till 500, ty det vore ett lockbete. Vore bättre att taga steget helt ut.
Sänkes strecket till 500 kr., så är det samma som makten ur dina händer nya landtmannapartiet.
Ordföranden ville förorda Norrby, ty enighet ger styrka; må vi derföre förena oss om en kandidat.
Norrby förklarade sig villig att representera valkretsen ännu en 3-årsperiod.
Hansén ansåg ätven enighet ge styrka; alla borde derföre komma öfverens att rösta på Norrby.
Kand. Lundgren ansåg att den 3:je kandidaten Jacobsson Spenarfve borde framlägga sina åsigter.
Jacobsson förklarade sig vara tullvän emedan bondeståndets hufvudnäring vore jordbruk.
Man borde derför ej stoppa till dess vigtigaste hufvudkällor; instämde i det program Norrby uppläst. Vore absolutist, men hade för öfrigt å varit så mycket med och kunde derför ej vidlyftigare yttra sig. Ansåg att Norrby ej gjort landet väl, då han röstat för den långa värnpliktstjensten.
Vid af ordf. framstäld fråga om slut på disskussion ansåg Krusell, att man borde ytterligare diskutera åtskilliga — frågor såsom sparsamhetsfrågen m. m.
Kand, Lundgren gjorde härpå en kort sammanfattning af den förda diskussionen och yrkade att man borde förena sig om Norrby samt frångå vidare personlighet.
Jakobsson Spenarive upplyste, att hans mening ej vore att förkasta försvaret, han som flere år varit sjelf militär, men ansåg att de som då öfvades i 6 dagar voro lika skickliga som de som nu exercara i 90 dagar. Man borde äfven hushålla med tiden, ty tid är ock pengar.
Sedan Krusell yrkat på vidare diskussion om sparsamhet och bemötts af veter. Boman yrkade Åkerbäck att man ej borde i allt tvinga en riksdagsman att hafva bestämda åsigter med valkretsen, utau borde han hatva fria händer, han borde vara representant men ej tjenare.
Krusell ville blott fråga om riksdags mannen vore till för valkretsen eller valkretsen för riksdagsmannen.
Ordf. yttrade, att man ej borde klafbinda en riksdagsman utan att åtnöja sig med de bestämda 8sigter han hade.
Norrby (riksdagsmannen): en riksdagsman är ej enligt grundlagen bunden af valkretsen men borde dock göra det valkretsen önskade.
Vestberg, Kruse i Alfva: största sparsam het borde dock iakttagas, nya landtmannapartiets program håller ej alltid streck, det såg man af tidningarne; önskade en repre sentant som vore sparsam, ty Sveriges stats skuld höjer sig årligen.
Sundblad anhöll att ingen borde taga hänsyn till hans person, på det att Norrby måtte få enhälligt röster.
På framst. at ordf. slöts diskussionen hvarefter profval anstäldes hvarvid Norrby erhöll 782 röster, Sundblad 7, Jakobsson Spenartve 9 och Nisson Ålarfve i Rone 1 röst.
I omröstningen deltogo dock ej alla närvarande. En stor del aflägsnade de sig eller afhöllo sig för röstning.

Burgsvik, 22 Juli.
Öfvervåld. För ett lömskt öfverfall var i torsdagsnatt drängen August Pettersson från Hemse utsatt. Pettersson, som befordrar posten å linien Hemse—Burgsvik hade om qvällen gått till hvila i sitt logis härstädes och ombedt sin värdiona att väcka honom kl. 2 hr natten, då han skulle anträda färden åt Hemse med posten, men deremot ej insläppa möjligen besökande, hvem det vara må. Omedelbart efter Pettersson gått till hvila stördes värdinvan af häftiga bultoingar på dörren och fönstret, hvilka, då ej något svar kom, upprepades allt häftigare, då qvinnan bad de besökande aflägsna sig alldenstund hon hade främmande, som ej ville blifva störda. Då denna begäran ej åtlyddes, uppsteg Pettersson, som från sitt rum hört oväsendet och sade sig vilja höra efter hvad besökarne förde i skölden, alldenstund det väl var honom de ville åt, samt utgick, Knapt hade han kommit utom dörren förr än han träffades i hufvudet af att slag af en selloke, så att han dignade sanslös till marken och blodet sprutade vidt omkring. Folk tillkallades om natten för att taga vård om den slagne, som i hufvudet hade ett stort gapande sår så att hjernan blottats hel. Sedan den sjuke förbuvdits måste en person fortskaffa såväl posten, som den alltjämt medvetslöse, Pettersson till Hemse för läkarevård. Det säges att fara för lifvet lär förefionas. Af Petterssons yttrande till värdinnan, vill synas som han varit i gurgel med någon förut. — Våldsverkarne äro en dräng och en plåtslagarearbetare Johavsson, som på sin meritförteckning bland annat står som straffad för lösdritveri. Polisförhör om saken hölls igår af kronolänsman Lindström, hvarefter Johansson häktades.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Juli 1893
N:r 113

Rättegångs- och polissaker.

Till länsfängelset införpassades i går afton af kronolänsman Lindström den under namnet »Plåt-Johan» har kände lösdrifvaren, hvilken jämte en annan person föröfvat hemgång hos postbudet A,. Pettersson i dennes bostad i Burgsvik samt ganska illa misshandlat honom.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Juli 1893
N:r 112

Brand- och Lifförsäkrings-Aktiebolage SVEA.

Göteborg
Agent i Visby
Carl L. Ekman.
försäkringar upptagas äfven af:
Victor Th. Carlsson i Gothem.
Karl A. Hemmander i Sproge.
J. O. Jacobsson i Östergarn.
P. L. Kahlström i Rute.
C. N. Laurin i Burgsvik.
Ax. Lindgren i Stenkyrka.
G. A. V. Ljungberg i Fole,
Joh. Lyth i Hangvahr.
O. Nordström i Närs
C. P. Petterson i Buttle
Carl Qviberg i Garda.
Alf. Rosvall i Eskelhem.
Joh. Stengård i Rone.
N. P. Stengård i Klinte.
Jacob Cederlund i Levide.
Ch. Malkan i Grötlingbo.
J. N. Myrsten i Slite.
A. Kullberger i Barlingbo.
A. J. Lundahl i Hemse.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 Juli 1893
N:r 109

Ungsvenskarna Högerns Ungdomsrörelse

En trevlig aftonunderhållning hölls i går kväll i biograflokalen i Burgsvik av deltagarna i ungsvenskarnas. sommarläger därstädes.
Underhållningen som hade karaktär av cabaret, med redaktör Lennart Dansk som huvudperson. Redaktör Dansk visade sig vara en glad och säker skådespelare med en god portion humor.
Programmet; som var rikt och omväxlande, upptog en hel del dramatiska nummer, vilka utfördes på ett berömvärt sätt. Ett gott inslag i det annars fastlandsbetonade programmet var folkskollärare K. Lithbergs glada visor, sjungna på gutamål.
Efter cabaretens slut förevisades två filmer, den första en av ungsvenskarnas propagandafilmer, samt den andra en fosterländsk musikfilm.
Som sista nummer på programmet stod allsång. Flera sånger sjöngos under ledning av red. Dansk; till en början gick det knaggligt, men efter ett par sånger blev sammanhållningen betydligt bättre. Efter allsången och innan alla skildes åt, framförde köpman Wictor Hansén publikens tack till arrangörerna för den trevliga kvällen, samt utbringade ett fyrfaldigt leve för Högenrs ungdomsrörelse, i vilket alla stämde in.
Håbe.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 juli 1938
N:r 173

Från landsbygden.

Burgsvik, 10 Juni.
Nykterhetsföredrag hölls i Öja kyrka i torsdagsqväll at lektor Lönnegren från Vexiö.
Föredraget, — som i sitt slag väl var det förnämsta, som hållits här på platsen — framsades ed öfvertygelsens kraft och afhördes med uppmärksamhet och intresse,
Torrt och varmt har vi haft nu en längre tid jämt fyra veckor om måndag sedan någon regndroppe fallit. Den ihållande torkan har ock tryckt sin omisskänneliga stämpel på växtligheten. Rågen står der så tunn och kart, de från flere håll hörs klagan att den allaredan börjat hvitna vid roten på höga och sandiga åkrar. Vårsäden stårstilla med växten eller är delvis fallen, men med ett snart regn torde den än på månget ställe kunna repas, Höskörden, å såväl naturlig äng som vallar är kort och tunn föga lofvande. En betänklig vattenbrist har allaredan börjat visa sig för mången.
I dag föll här något litet regn så att det mäktade stilla det fotsdjupa dammet å landsvägarne, men någon »myr» blef det ej. Himmelen ser ännu molnbotäckt ut, så att vi tå hoppas på bättre nederbörd i natt eller morgon.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Juni 1893
N:r 90

Våra ångbåtar.

Den intensiva tjocka, som rådt under de senaste dygnen, nödgade »Tjelvar» efter afgången från Stockholm i lördags afton att avkra i skärgården och ligga stilla några timmar. Vid 4-tiden på morgonen lemnade han avkarplatsen och nådde Visby först vid 3-tiden på e. m. då han mest fått gå med half maskin. »Tjelvar» afgick från Visby en timme senare än vanligt emedan han måste invänta Visbys ankomst med några passagerate till Kalmar. — »Visby» qvarlåg i Ronehamn öfver lördagsnatten, nådde Burgsvik i går morgse, men kunde för dimman ej komma till Visby förr än vid 9-tiden på aftonen. På grund af den senare ytterligare tätnande mist en afgick Visby härifrån först kl. 6 i morgse.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Maj 1893
N:r 82

Från landsbygden.

Vamlingbo, 16 Maj.
En eldsvåda, som lätt kunnat blifva ödesdiger och förhärjande nog utbröt i fredagsmiddag i Gudängsmyr i Vamlingbo. En hemmansägare hade under förmiddagen sysslat med torfförbränning i myren, men vid middagstiden, då arbetet var uträttadt aflägsnat sig för intagande af måltid. Elden var då i det närmaste släckt, blott här och der glimmande under askan gen, diken isoleradt från Myren, Snart sågs dock rök ånyo uppstiga derifråv, men så hög och intensiv att det var omöjligt urskilja dess härd, förr än hemmansägaren som varsnade röken ankom till stället, då han till sin förfäran fann att elden öfverförts öfver diket in i den torra myren och der med oroande hastighet utbredde sig i riktning såväl mot som med vinden. Iuseende det omöjliga i att ensam kunna uträtta något för eldens dämpande, började han upphäfva nödrop, så höga hans lungor förmådde, hvilket väl som röken kallade folk till stället. Genom rådighet och energi lyckades man dock omsider blifva herre öfver elden. Förhärjadt var då en sex till sju tunnland myrjord jämte en mängd gärdlesgård.

Rågax, fullt utbildade iakttogos härstädes i söndags.

Regn, ej några droppar, utun en riktig »grundmyr» fingo vi härstädes i går på morgonen. Vinden saktade af och det föll så stilla och vackert, under det åskan på afstånd galuterade med sitt mullrande dån.

Sundre, 16 Maj.
En bemärkelsedag är det, på sitt vis, idag för Gotland. — Det är nämligen den första dagen man är i tillfälle kommunicera på telefon från Gotlands nordligaste spats (Nors vid Ekevikén å Fårö) till dess sydligaste, Hoburgen, — Telefonledning har nämligen sträckts färdig idag — från kyrkoherde Kullins i Vamlingbo ledning till Amalienborg å Hoburgen till dervarande marmorbrott. Detta är är för oss härute på »verldens slut» mycket välkommet.

Ledet glesnar! Vår lilla annexsocken har endast omkring 200 invånare men icka3 dess mindre kan man god: kalla den — fria religionens land. Här finnas nämligen utom alla andra sekter t. ex. frikyräliga, s. k. helgeaner, baptister, metodister och hvad det allt är för -tister och -ister. Till luterdomen kunde man för blott 6 till 8 år sen räkna omkring 75 medlemmar, men nu har redan denna minoritet sjunkit till omkring — 20. (Åtminstone besökes kyrkan aldrig, nånon tid af året, af större maximum än, som sagdt, 20). Denna minimiflock sjönk emellertid häromdagen än ytterligare i det en af våra flitigaste kyrkobesökare, hemmansägaren M. Vestergren, Ljufves, »gick till sina fäder».
Den nu återstående lilla, så att säga obetydliga kyrkoförsamlingen består hufvudsakligast af ålderstigna medlemmar af bägge könen och tillhörande den gamla goda stammen och då de en gång gått »all verldens väg», behöfver man ej vara »clairvoyant» för att säga att det snart tusenåriga templet sanuolikt kommer att få stänga sina portar, hvars trösklar i den gamla goda tiden passerats af tusenden och åter tusenden.

»Huru kan vuttnet en sådan verkan åstadkomma?» Från en at grannsocknarna berättas: för en vecka eller något sedan hemkom från Burgsvik en dag en ung odalman. I den lilla »köpingen» (som Burgsviksborna älska att kalla det lilla samhället) hade han låtit sig väl smeka af potatis, nota bene — i fly tande form! men i sådant qvantum att den våningen, som hade en gammal blagarnsmössa till tak, började slingra å la sjögång. Väl hemkommen på eftermiddagen, gaf vår man sig ej ro, utan skulle ovilkorligen »äut å skåjta um säjna ränsår». Utkommen till ryssjorna, tumlade mannen än hit och än dit i den lilla båten och till slut tog vår fiskare öfverbalansen och kom, som man säger, på hufvud i sjön. Stället, der han kullbytterade var ganska djupt och då han såg det vara omöjligt rädda sig sjelf, uppgaf han några gälla nödrop. — Af en ren händelse funnos personer närvarande och mannen bragtes utan vidare men af sitt ofrivilliga kalla bad på terra firma nu spik nykter. I glädjen att se sig räddad, från en nära nog oundviklig död, lär han yttrat: »aldrä ja ska’ säupä majr!» Och egendomligt och sällsynt nog! Mannen, hvilken på senare tiden öfverlemnat sig nära nog åt dagliga ru — är och tyckes fortfarande förbli nykter!

Fossilt fynd. Vid bortskottning af öfre jordlagret å marmorbrotten på Hoborgen bittades i en djup bergsklyfta en mängd menniskoben. En del andra upphittade föremål vittnade äfven om att deruppe på den höga »borgen» sen århundraden, för att ej säga årtusenden, varit menniskor begrafna.
Kanske är det eu verklighet, hvad folksägnen vet berätta, nämligen att större delen af grottorna dernere i Hoberget »ain gang för flajrä Herrans ar säjne» varit bebodda samt att grottinvånarne efter sin sortie ur lifvet, blifvit begrafna ofvanpå berget. Det ärjua ej omöjligt att man framdeles kan få bekräftelse härå under den rastlösa marmorsprängningen i så fall och vore skäl att vederbörande vetenskapsmän toge fyndplatsen i närmare beskådande.

Efterfölj ansvärdt. Kyrkoherde Kullin, Vamlingbo, har låtit plantera bort emot 150 st. granar jämte löfträd såsom: lönn, ask och andra sorter å Sundre kyrkogård och komma dessa planteringar högst sannolikt att inom några år göra en tacksam effekt å den annars kala och ödsliga kyrkogården.
Kyrkoherde K. har äfvenledes gjort stora trädplanteriogar å Vamlingbo prest- och kyrkogård.

Bort med »Visby»! Gif oss »Klintehamn»!
Som man vet, har ångf. »Visby» en tid tid trafikerat linien Stockholm—Gotlands vestra landthamnvar och ångf. »Klintehamn» Stockholm—Gotlands östra landthamnar. — Den förra mad vändningspunkt i Ronehamn, den senare i Burgsvik.
Till mångas förfång och ledsnad, har en följd deraf blifvit att liniea Burgsvik—Ronehamn och vice versa blifvit otrafikerad.
Nu se vi emellertid, till vår stora glädje, att »Visby i slutet af månaden skall insättas å annan trade; att vi få tillbaka vår kära »Klintehamn» samt att den na nedlagda linien blir besatt. — Rätt så!

Hablingbo, 16 Maj.
En sorglig händelse timade härstädes förliden natt, då svagsinta bondhustrun vid Smiss gård beröfvade sig ejelf lifvet genom att, i nattens tysta timma då de öfriga af husfolket voro fösänkta i sömn, kasta sig i brunnen, der hennes anhöriga vid eftersökandet funno henne död i morse vid 8-tiden. — Qvinnan i fråga har varit rubbad till sitt förstånd en lång följd at år och var nu omkring 70 år gammal, Polisundersökning lär i eftermiddag genom kronolänsman Lindström vidtagas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Maj 1893
N:r 76

Kungörelse rörande tiderna för posters afgång

från och ankomst till Visby.
(Gäller från och med den 13 Maj under sommaren 1893.)

Post afgår:
till Sveriges fastland och utlandet: alla dagar utom måndagar och med Juni månads början alla dagar kl. 8 e. m.;
till stationer å jernvägslinien Visby—Hemse: alla dagar kl. 7,30 f. m.-och 4,15 e. m. (Med aftontåget befordras värdepost endast till Hemse);
till Katthammarsvik och Kräklingbo: måndagar och onsdagar kl. 4,15 e. m. samt lördagar kl. 7,30 f. m.;
till Ljugarn, När, Hablingbo och Vamlingbo: tisdagar, torsdagar och lördagar kl. 7,30 f. m;
till Burgsvik, Hafdhem och Ronehamn: söndsgar, tisdagar, torsdagar och lördagar kl. 7,30 f m;
till Burge: onsdagar och lördagar kl. 7,30 f. m.;
till orter å linien Visby—Klintehammn: tisdagar, torsdagar och lördagar kl. 8 f. m.; till Klintehamn dessutom onsdagar kl. 7,30 f m.
via Hemse samt med diligens måndagar och torsdagar kl. 4 e. m;
till orter å linien Visby—Fårösund—Fårö (norra Gotland i allmänhet): tisdagar och lördagar kl. 8,80 f. m.; dessutom med diligens till Duss, Fårösund, Lärbro, Slite och Tingstäde måndagar och torsdagar samt till Othem och Rute torsdagar kl. 4 e. m.;
till Gotländska landthamnar: fredagsmorgnar med ångaren Klintehamn, som med Jani månads början hvarannan vecka afgår till Kappelshamn, Fårösund och Slite och hvarannan till Klintehamn och Burgsvik.

Obs.! Värdeförsändelser
af alla slag skola inlemnas senast 2 timmar och vanliga bref, kortbref, brefkort och korebandsförsändelser senast 1 timme före posts afgång.

Post ankommer:
från Sveriges fastland och utlandet: på morgonen alla dagar utom måndagar; från stationer å jernvägslinien Visby— Hemse: slla dagar kl.
9,5 f. m. och 6,15 e m. (Med morgontåget ankommer vVärdepost endast från Hemse);
från Katthammarsvik och Kvräktingbo: måndagar, onsdagar och lördagar kl. 9,5 f. m.;
från När: tisdagar, torsdagar och lördagar kl. 6,15 e. m.; från Ljugarn, Hablingbo och Vamlingbo: söndsgar, onsdagar och fredagar kl. 9,5 f. m.; från Ronehamn: söndagar, tisdagar, torsdagar och lördagar kl. 6,15 e. m.; från Burgsvik och Hafdhem: söndagar, måndagar, onsdagar och fredagar kl. 9,5 f. m.;
från Burge: söndagar och torsdagar kl. 9,5 f. m.; från orter å linien Visby— Klintehamn: söndagar, onsdagar och fredagar kl. 6,80 f. m.; från Klintehamn dessutom torsdagar kl. 9,5 f. m.
via Hemse samt med diligens måndagar och torsdagar kl. 10,15 f. m.; från orter å linien Visby—Fårösund— Fårö (norra Gotland i allmänhet): söndagar och onsdagar kl. 6,15 f. m.; dessutom med diligens från Slite måndagar och torsdagar kl. 10 f. m., från Duss, Fårösund, Lärbro och Tingstäde samma dagar kl. 11,30 f. m. samt från Othem och Rute torsdagar kl. 11,80 f. m.;
från Gotländska landthamnar: måndagsmiddagar med ångaren Klintehamn, som med Juni månads början hvarannan vecka ankommer från Slite, Fårösund och Kappelshamn och hvarannan vecka från Burgsvik och Klintehamn.

Postförsändelser utdelas
i allmänhet I timme efter ankomsten till kontoret.

Postkontoret hålles öppet:
söckendagar från kl. 8 f. m. till 3 e. m, och 5 till 7 e. m.
sön- och helgdagar från kl. 8 f. m. till 10 f. m. och 5 till 7 e. m.

Breflådorna tömmas:
kl. 6 f. m., 3 och 6 e. m.; den vid postkontoret 6,30 f. m, 3,30 och 7,15 e. m.
Postmästaren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Maj 1893
N:r 75