Rättegångs- och Polissaker.

Länsfängelset.
Barnamordet i Källunge. Inför vorra häradsrätten har i dag å länsfängelset ransakats för barnamord häktade pigan Alma Elisabet Pettersson, för hvars brott vi förut i korthet redogjort.
Förloppet vid mordet — sådant det skildras i . polisförhörsprotokollet och enligt den häktadeg vid ransakningen i dag lemnade upplysningar — var följande.
Redan i Mars månad detta år blef hon på det klara med att hon var hafvande. Med hänsyn till sin utblottade ställning fick hon då genast tanke på att söka rödja fostret ur vägen. I den afsigten vände hon sig till en kvinna, Lisen Eriksson, Kisslings i Fole, och begärde »råd> af denna. Denna kvinna syntes ha varit mycket villig att lemna råd i dylika saker, och meddelade hon den pu häktade, att saffran skulle vara särdeles användbar vid fosterfördrifning. Lydande den gifna vinken, köpte hon då i en handelsbod saffran och blandade detta i konjak samt intog denna dosis, hvilken dock icke haft åsyftad verkan. Sedermera hade hon väl umgåtts med tankar att på annat sätt bli af med fostret, men synes hon icke ha giort något vidare försök.
Fredagen 23 Juli på morgonen blef den häktade plötsligt sjuk och begaf sig in i dräng stugan, där hon i ensamheten framfödde ett barn, Detta, som vid födseln var lefvande, tog hon och insvepte i en kjol så hårdt, att det ej skulle kunna andas eller gifva något ljud ifrån sig. Därpå begaf hon sig med det sålunda insvepta barnet, som han nu trodde sig hafva kväft, till svinhuset, där hon kastade det för ett af svinen, en stor sugga, som genast uppåt den späda varelsen. Icke det minsta spår efter barnet har sedan kunnat upptäckas.
Åklagaren höll ej det för otroligt, att barnet ännu varit vid lif, då det kastades för svinet. Detta antagande stöddes därpå att barnamörderskan ej kunnat eller vågat uppebålla sig så länge i drängstugan, att barnet hunnit att kväfvas. Ty iett vägg i vägg med drängstugan liggande brygghus vistades personer, sysselsatta med tvätt, och kunde den häktäde riskera att upptäckas af dessa.
Sedan den hemska mordgerningen var fullbordad, begat sig den häktade ut på fältet för att deltaga i arbetet. Under vägen gick hon in till en granukvinna för att dricka vatten. Denna kvinna trodde sig genast märka hvad som händt, och sade detta äfven till den häktade. Denna nekade emellertid och begaf sig iväg. Mattheten öfverväldigade henne dock snart och hon måste gå hem från arbetet.
Trots detta och fastän man starkt misstänkte, att den häktade framfödt ett barn, gjordes intet åt saken förrän 18 Aug., då sedan ryktena om det skedda börjat att blifva allt mer bestämda, tillkallad barnmorska intygade att så var förhållandet och länsmannen infann sig för att hålla förhör i saken.
Vid detta förhör erkände den bäktade allt Under dagens förhör bekräftade hon sin be kännelse under gråt. Redogörelsen för den häktades lefnadsförhållanden innehåller äfven en del mycket sorgliga| fakta.
Född 16 November 1873 i Endre fattighus, öfvergafs den häktade redan strax efter födelsen af sin moder, en ogift, för ett dåligt lefverne allmänt känd kvinna. Hon Jemnade den nyfödda till en illa känd familj i Visby med uttrycklig anmodan till denna att på ett eler annat sätt taga barnet af daga. Därpå rymde modern trån Gotland och ingen har sedan dess hört af henne. Endre fattigvårdsstyrelse, som blef underkunnig om moderns auslag mot barnet, tog detta i sin vård och uppfostrade det på sin bekostnad.
Sedan sitt sextonde år har den häktade haft tjänst hos olika husbönder. Vid häktandet tjänade hon hos landtbr. Gahne, Burs i Källuvge. Hos denne hade hon fritt umgän ge med sin manlige kamrat, hos hvilken hon, enligt hvad som upplystes vid rätten, vistats både nätter och da’r, utan att husbonden gjort något: däråt. Denne kamrat är också det mördade barnets fader.
Rätten uppsköt målets slutliga afgörande till lördagen 18 d:s, då hushållerskan hos den häktades husbonde, barnmorskan som undersökt henne och den kvinna, som först upptäckte att den häktade födt barnet, skola i saken höras.

Norra häradsrätten.
(Hösttingets första sammanträde 6 —7 Sept.)
För olaga ölförsä jning var gästgifvaren Adolf Lindgren, Kyrkljufves i Vänge instämd. Han erkände hvad som lades honom till last, och faller utslag 4 Okt.

För öfvervåld å allmän väg var drängen Adolf Olofsson, Rantarfve i Halla, instämd. Han hade 18 Aug. öfverfallit flera vägfarande med hugg och slag samt med stenkastning. Den tilltalade nekade emellertid för att hafva gjort sig saker till detta. För vittnevs inkallande uppsköts målet till 4 Okt.

Våldet i Veskinde. Det förut handlagda målet mot arb. Johan Pettersson, Veskinds i Veskinde, angående af honom föröf vad misshandel mothustrun Maria Bergström, Bläsnungs, förevar åter. Svar. bestred fortfarande käromålet, och inkallade vittnen hade intet att upplysa i sak. Målet uppsköt ånyo till 1 Nov.

Undantagstvisten mellan f. busbonden Mårten Södergren och dennes fosterson, hemmansäg. Axel Södergren, förevar åter. Något nytt i målet förekom icke, men för vidare utredniog beviljades ånyo uppskof till 1 Nov.

Edgång. Hustru Elisabet Björklund och hennes dotter Fredrika gingo dem ålagd ed, hvarigenom de friade sig från ansvar tör att hafva olofligen mjölkat grannens kor.

Barnuppfostringsmål. Ogifta Valfrida Engdahl från Vägume i Lärbro hade instämt drängen Fredrik Johan Fransén från samma gård med yrkande om utfående af barnuppfostringsbidrag åt ett af henne framfödt barn, till hvilket svar. skulle vara fader. Svar., som erkände faderskapet, hade erbjudit sig att betala 25 kr. årligen under 15 år i upptostringsbidrag. Detta ansåg kär. vara för litet, men yrkade intet bestämdt belopp — endast »skälig ersättning». Utslag 4 Oktober.
— Pigan Anna Sofia Björklund från Rute yrkade att af drängen K. Östman, äfven han från Rute, ntfå 50 kr. pr år i 15 år såsom barnuppfostringsbidrag åt ett barn, till hvil ket svar. skulle vara fader, Sedan stämningen uttagits hade kär. aflidit, men hade yrkandet upptagits af Rute församlings tattigvårdsstyrelse, hvilken numera har fått taga hand om barnet. Svar. förklarade sig villig lämna det begärda beloppet. Utslag 4 Oktober.

För brott mot skogsförbud — han hade i strid med gällande kontrakt huggit ved å sin egendom och användt den vid sin kalkugn — var landtbr. J. Å. Berg, Helvi, instämd, och yrkade åkl., kronolänsman Smedberg, att svar. i öfverensstämmelse med gjordt kontrakt, måtte åläggas att i vite utge 300 kr. Svar. bestred käromålet, hvadan målet för vidare utredning uppsköts till I Nov.

Djurplågeri. Kronolänsman Smedberg hade instämt landbr. Aug. Fransson, Austers å Fårö, med yrkande om ansvar å denne för det hau utsläppt ett honom tillhörigt häst: kreatur, hvilket varit så utsvultet. att det ej förmått stå för sig själft utan måst nedslagtas. Svar erkände, och utslag faller 4 Okt.

Gubben ville ha tobakspengar.
Undantagsmannen Smedberg hade instämt sin födorådsgifvare, husbonden Stenström, Smedegårda i Björke, yrkande att denne måtte åläggas att till kär. utgifva 16 kr tobakspengar årligen under åren 1895 – 96 samt dessutom en del klädespersedlar. Svar. bestred käromålet och visade med födorådskontraktet. att kär. ej, så länge han åt svar:s bröd, hade rätt att utfå några tobakspengar. Svar. yrkade dessutom ausvar å kär. för rättegångsmissbruk.
— Ja, men jag vill ha tobakspengarna likväl, jag — replikerade kär.
Utslag afkunnas 4 Oktober.

Falskt rykte. Hemmansägaren Norrby, Bringes i Norrlanda. var af hustru Amanda Jakobsson, Leipstäde, instämd därför att han om henne skulle ha utspridt vissa för klenande rykten. Svar. sade sig ej ha vetskap om att han sagt hvarken godt eller ondt om kär. För bevisnings förebringande uppsköts målet till I November.

»Jag ska slå ihjäl gubbsatan». Denna och flera andra liknande hotelser till lifvet skulle landtbr. P. O. Andersson; Hoburga &å Fårö ha låtit undfalla sig mot P. Ahlqvist från samma ställe, och var därför af Ahlqvist instämd. Svar. nekade för att hafva fällt dylika yttrandea. Ett vittne hördes, men trodde detta sig hafva hört svar. fälla de ofvannämda yttrandena med hänsyftning, på kär:s hustru och skulle han ha sagt, att han skulle »knacka ihjäl käringem». För vidare bevisning uppsköts målet till I Nov.

För våld, fylleri och förargelseväckande beteende samt oljud å allmän väg — en snygg meritlista — voro arb. A. Grefberg, Jac, Jacobsson och Karl Norrby instämde af länsman A. Jacobsson. De hade 20 Juli vid Gute i Bäl under berusadt tillstånd öfverfallit och misshandlat hr Nils Gahne. De tilltalade nekade ill allt. För bevisningts förebringande uppsköts målet till 1 November.

Omyndig förklarades af häradsrätten sinnesslöe hnsbondesonen Lars Viktor Olsson, Stenstu! i Ala, hvilken eljes uppvått myndig ålder. Till hans förmyndare förordnades landtbr. Stenström, Smedegårda i Björke.

Södra häradsrätten.
Höstetingets första sammanträde 6—7 Sept. Ordf. e. o. hofrättsnotarien J. O. Schough.
Till edgång — för skadegörelse å en fiskebod tillhörig O. Nilsson i Wamlingbo — dömde Lars Lundgren och Hjalmar Johansson gingo båda eden.

Edgång äfven i ett annat mål angående förderfvande af 23 st. fruktträd var ofvannämda Lundgren ålagd, men han hade ej i behörig tid instält sig hos pastor, hvarför han fäldes att utgifva förelagda vitet 25 kr., hvarefter ny edgång utsatts till tredje sammanträde.

Bristande födoråd. Enkan Brita Johansdotter-Fredin, Bomunds i När, hade instämt Karls Petterson, Bomunds, om utfående af en del undantagsförmåner för de sist förfl. 10 åren. Svar, som medgaf det företedda kontraktets riktighet, hade genstämt kär. om ersättning för åtskilliga andra fördelar som kär. och hennes man under de sednaste åren åtnjutit. Bestred enkans rätt att ensam tala i målet, emedan det funnes fyra andra sterbhusdelägare efter den numera aflidne mannen. Svarandens biträde, kronolänsman Eneman, hade för någon tid sedan varit i parternas hem, därvid dessa varit öfverens om kvittning. Allt detta bestreds af hufvadkäranden. — Utlåtande vid nästa sammanträde.

Äktenskapsskilnad söker Oskar Olsson, Bjers i Tofta, från sin hustru Anna, på grund af äktenskapsbrott, hvilket af hustrun erkändes och medgafs. Tvänne vittnen hördes. Yttrande vid nästa sammanträde.

Ersättningsmål. H. Hallbom, Allmungs i Stånga, hade instämt Stånga sockens kreatursförsäkringsförenings styrelse om utbekommande af 250 kr. för ett mistadt hästkreatur. — Styrelsen nekar honom ersättning, emedan han dels missvårdat kreaturet, dels ej efterkommit styrelsens tillsägelse om anskaffande af veterinär, dels ej iakttagit vissa formaliteter i föreningens stadgar. Vid ett besök som ett par af styrelsens medlemmar gjort hos kär, hade hästen utfodrats med frusen betmassa och mångårig gammal »sörpe» full af orenligheter. Målet förekommer åter vid tredje sammanträdet.

Tvist om släketägt. Olof Larsson, Lekarfve i Sanda, hade instämt Lars Bryggare i Vestergarn om ersättning för 20 lass släke med 12 kr., som Bryggare olofligan bort fört från Larssons släketägt. Svar. påstod sig på offentlig auktion ha inropat detsamma. Kär. upplyste om att år 1816, då delning af släketägterna inom Lekarfve hemman ägt rum, den nu omtvistade delen, som förklarats för oduglig, kommit på hans lott. Sedan han företagit åtskilligt arbete med densamma, hade äfven nu kafstång flutit in där. Hans gårdsmän hade då på auktion sålt densamma mot kär:s protest. Uppskof till nästa sammanträde.

För att ofligen ha låtit sina här star beta i hage, hvari Johan Pettersson, Ganne i Burg, arrenderat fjärdedelen, hade denne instämt Augnsta Pettersson därsammastädes Svar. företedde ett intyg från en annan del ägare i hagen, som gifvit henne tillstånd att beta. Som kär. ej begärt någon skadeersättning, utan framstält sina ansvarsyrkanden såsom ett brottmål, yrkade svar. ansvar å honom. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde.

För olaga försäljning af spritdrycker i handelslokal hade åkl.instämt handelsförest:ndaren N. K. Haskel i Hamra. Svaranden nekade, hvarför målet uppsköts till nästa sammanträde med föreläggande för svaranden att komma tillstädes vid 20 kr. vite.

Ersättningsmålet mellan hustrun Anna Katarina Malmström och Jakob Jacobsson, Starrlanse i Stånga, uppskjutet från sjätte sammanträdet, förekom ånyo. Kär. framlemnade ett intyg om att det stängsel, genom hvilket tjuren rifvit sig ut, då han förderfva de henne, ej varit i tillfredsställande skick.
Å svarandesidan hördes tre vittnen, hvilka ej visste eller hade hört om att tjuren var folkilsken.
För att bemöta dessa vittnesmål samt för vidare bevisning begärde och erhöll kär. uppskof till tredje sammanträdet.

Åhlander-Rudebeckska målet förekom ånyo. Kommissarien Svallingsson hade som syssloman i afl. Åhlanders konkurs fått i uppdrag af borgenärerna att vända sig till en jurist för sakens uppgörande, men fått det svaret, att den anmodade ej ville åtaga sig saken, hvarför han öfverlemnade målet, och faller utslag vid tredje sammanträdet.

Tredskas fortfarande. Oskar Högberg i Eskelhem, som till detta sammanträde varit ålagd inställelse vid 75 kr. vite för att svara i mål emot hushållerskan Anna Larsason, Liffedarfve, hade ej heller till detta ting inställt sig. Han ålades nu vid 90 kr. vite inställa sig vid tredje sammanträdet.

Barnuppfostringsmålet emellan Alma Malmqvist i Levide och Lennart Lindlöf i Gerum förekom ånyo. Kar. hade inkallat två vittnen, hvilka blott vid ett tillfälle, då svar. varit öfverlastad, hört denne i otidiga ordalag omtala sitt förhållande till kär.

Vänner på nytt äro ou Karl Andersson. . Domerarfve i Öja, och hans hustru EmmaWieckel-Andersson, i det att degenom till domstolen inlemnad skrift återkallade målet angående äktenskapsskilnad. Yttrande vid näta sammanträde.

Om bättre rätt till jord tvista, såsom vi förut refererat, Ungbåtels hemmansipnehafvare i Stånga mot Bjerges åboari Lye.

Svar. bestrida att de af kär. företedda skifteshandlingarna måtte tillräknas någon betydelse hvad angår Bjergesåboarsssamfälda jord, utan åberopa istället ägoutbytesprotokoll samt syneförrättningsprotokoll från 1820. Kär. bestredo invändningen mot skifteshandlingarna, ty de hade ingentivg annat att hålla sig till än karta och handlingar. Tvisten 1820 rörde sig blott om cirka 20 kappland jord, nu hade Bjerges åboar tillvällat sig ungefär 7 tuunland. Sju vittnen hördes dels om värdet, dels om häfden. Utslag meddelas nästa sammanträde.

Lokomobiltvisten mellan handl. Axel Fablström i Visby å ena samt firman Graham Brothers och O. W. Åhlanders konkursmassa & andra sidan förekom ånyo. Sedan firman Graham Brotters ombud framställt det oriktiga i att kär. vändt sig mot dem samt begärt ersättning med 25 kr. för hvarje gång de användt ombud från Gotland samt 150 kr. för hvarje gång de haft ombud från Stockholm och 150 kr. för sakens utredning, blef målet ytterligare uppskjutet till tredje sammanträdet.

För våld och misshandel, begånget mot en grannkvinna Augusta Pettersson, är arbetaren Johan Pettersson, Ganne i Burs, åtalad. Med flera vittnen styrktes att han knuffat henne samt sparkat henne i underlifvet så att blodvite uppstått.
Målsägaren begärde 75 kr. för sveda och värk. Svar. begärde uppskof för att inkomma med motbevisning och förekommer målet ånyo andra dagen af nästa sammanträde.

För ett likadant brott, begånget under det tingets sammanträde pågick, tilltalade åkl. drängen Karl Söderberg, Orleifs i Levide. Den misshandlade, Anders Olsson från Mickelbys i Gerum, uppträdde inför rätten blodig och nersölad. Den tilltalade nekade; han hade blott från Burge gästgifvaregård kastat ut Olsson, som bråkat därinne. Målet förekommer ånyo nästa sammanträde.

Att hon till andra än vägfarande sålt maltdrycker erkände Maria Olsson, Kyrkeby i Etelhem, som förestår gästgifvaregården därstädes. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

För olaga torghandel å torgdagar dels i Stånga, dels i Hemse voro handl. A. Bergström, E. Danielsson och skomakaren J. A. Johansson, alla från Visby, tilltalade. Alla medgåfvo att de sålt å ifrågavarande torgdagar, men blott sådan artiktlar, som å egen verkstad tillverkats Utslag samtidigt som förra målet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 September 1897
N:r 139

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För fortkörning dömdes bryggeriarb. Aug. Pettersson att böta 15 kr. Förseelsen hade skett i en hop af människor och kunde lätt ha haft de värsta följder.

För olaga utskänkning af maltdrycker dömdes enkan Auna Maria Vestergren att böta 30 kr.

Frikänd blef arb. A. Johansson från det mot honom väckta åtalet för våld mot polis.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 September 1897
N:r 138

För stöld af en klocka

har till länsfängelset införpassats plåtslagaren Anders Johan Magnus Andersson, gemenligen kallad »Plåt-Johan».

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 September 1897
N:r 137

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Ransakninng har i dag å länsfängelset hållits med den för stöld delvis med inbrott samt för förskingring och bedrägeri häktade arb. Karl Johan Andersson. Han erkände alla de begångna brotten — för hvilkas beskaffenhet vi förut redogjort — och dömdes att för 3:dje resans stöld delvis med inbrott samt för bedrägeri och förskingring undergå 1 år, 9 mån. och 15 dagars straffarbete och att vara medborgerligt förtroende förlustigt i 3 år.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 September 1897
N:r 135

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För våld å allmän väg ransakades i dag mål. Teodor Nordahl från Visby, hvilken 21 Juli å vägen vid Österport öfverföll och misshandlade en volontär vid namn Stenberg. Han erkände. Utslag faller 13 Sept.
då äfven en hans medbjälpare i våldet, arb. Nilsson, får sin dom.
— För liknande förseelse ransakades äfven arb. Viktor Sandberg. Våldet hade skett 16 Juli vid Österport. Han erkände äfven.

För våld mot polis var laxfiskaren Anders Johansson instämd. Hau skulle med knvytnäfvarne ha slagit extra polis Larsson.
Han nekade. »Polisen har misshandlat mig mera än jag har misshandlat honom», sade svar.
För inkallande af vittnen uppsköts målet till 6 Sept.

När man heter Pettersson. För öfverdådig framfart var bryggeriarbetaren Aug. Pettersson instämd. Han nekade och sade, att man tagit fel på hans och en annan Petterssons förnamn. Uppskof till .6 Sept.

Frikänd blef cirkusdirektör Lindberg i det af oss förut refererade målet, enär det ej varit han utan bans folk som ställt till folksamling på gatan.

För brott mot ordningsstadgan fingo fru Olivia Eriksson och Maria Norrby böta 2 kr. hvar.

Edgång för att fria sig från åtal för våld har ålagts döfstummen arb. O. Pettersson. Edgången skall ske 1 Nov.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Augusti 1897
N:r 134

Efterlyst

är arbetaren Anton August Person, hvilken för det af oss förut omtalade våldet mot trafikschefen Runeberg å Visby järnvägsstation ådömts tre månader fängelse, men som sedan afvikit från orten.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Augusti 1897
N:r 132

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Pelle Jöns inför rådsturätten.
Det hände sig i fredags att Pelle Jöns och clown Mazetti, båda specialister i roliga upptåg och båda anstälda hos cirkus Lindberg, skulle få sig en recettföreställning af sin direktör. Men för att de icke skulle bli alldeles ensamma i tältet under sin recettafton, hittade de båda rolighetsmakarne på att samma dag rida genom staden på två hvita springare och att, iklädda sina pajaskostymer, strö omkring sig affischer om föreställningen. Framför dem gick cirkusmusiken, förstärkt med en trumslagare härifrån staden, och hela detta tåg väckte naturligtvis mycken uppmärksamhet och stor munterhet bland stadens ungdomar.
Och Pelle Jöns och Mazetti fingo fullt hus på sin recett.
Men nu kommer det tråkiga. Rättvisan tål aldrig något skämt och allra minst då det uppenbarar sig i sådan gestalt som vid nu sagda tillfälle, samt, såsom då skedde, förorsakar folkskockningar. Och hvad rättvisan icke tycker om det bestraffar hon. Följden blef att direktör Lindberg, hvilken har att svara för alla sina-artister och för hvad de ta sig till, fick en kallelse till rättvisans tempel här i staden. Han infann sig och erkände att Pelle Jöns och hans »kompis» begått förenämda puts.
Och nu får hr Lindberg plikta. härför. Hur mycket får man veta nästa måndag, då utslag faller.

För brott mot hälsovårdsstadgan dömdes två personer, J. Lindgren och L. Brunström, att böta resp. 10 och 2 kr.

Öldrickarne utanför fiskareporten, hvilka förut hörts, voro i dag åter inkallade. De nekade fortfarande för att ha fört oljud. Målet uppsköts ånyo till nästa måndag.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Augusti 1897
N:r 130

Ur hufvudstadens förbrytareverld.

(Bref till Gotlands Allehanda.)
Stockholm 19 Aug. 1897.

För omkring åtta dagar se’n vid ett besök å hufvudstadens detektiva polisstation fann jag i ett af smårummen två välklädda män, som helt lugut och fredligt därstädes intogo en enkel måltid. Mycket lätt förstod jag, att det var två s. k. ransakningsfångar, och det dröjde ej många minuter, förrän jag visste att personerna ifråga voro de mycket omtalade föröfvarna af Grönbäckska urstölden: mureriarbetaren Karl Herman Nygren och före bokbinderiarbetaren Karl Adolf Gustafsson. Båda äro unga, kraftiga män, Nygren mörk och Gustafsson ljuslagd, båda ba uppstruket hår och bära mustascher. Nygren är obetydligt låghalt, ett minne från en Norrlands-sejour, då en tillfällig dryckesbroder satte en revolverkula i hang venstra ben. De äro båda djerfva och farliga brottslingar — Nygren är som bekant, bl. a. straffad för mordföraök, ehura de ej bära någou utpreglad förbrytaretyp, åtminstona ej Gustafsson, som skryter öfver en obetydlig likhet med bjälten för dagen, öfveringeniör August Andrée. Af hvad man hittills vet om urstölden synes framgå, att det egentligen är Nygren som planlagt stölden — vid den tiden utförde han några mureriarbeten i närheten — och Gustafsson som utfördt densamma samt att de träffat öfverenskommelse att ej förrän efter två års förlopp börja söka realisera uren, på hvilka ägaren, oaktadt han återfick samtliga de stulna uren, dock säges komma att göra en förlust på 3 å 4000 kr. Utom denna stöld hafva Nygren och Gustafsson äfven föröfvat en större stöld af tyger hos grosshandlanden Fje-tad i huset n:r 6 Bellmansgatan. Om allt detta pågår nu härstädes utredning, och gedan skall Gustafsson ensam ut på ransakning i landsorten, där han erkänt sig hafva föröfvat flera stölder, isynnerhet inom Östergötland.
Nygren är eu här i Stockholm mycket känd och använd mureriarbetare, som med tillbjälp af ibland ända till 5 å 6 andra arbetare utfört en mängd reparationsarbeten o. d och uppgifves ha mycket goda inkomster. Han är sedan kort tid tilbaka gift med en 20årig aktningsvärd kvinna, som var fullkomligt okunnig om sin makes brottslighet. >Fem å sex år på Långholmen för den här historien gör mig ivgenting», sade Nygren gråtande häromdagen, »men mitt värsta straff blir den skam och vanära jag dragit öfver min oskyldige hustru.» Det berättas om Nygren, att han för ett par år sedan, efter uttjänt straff ör mordförsök i norra Sverige sammanträffut med en känd tjufgodsköpare och hemmansägare, hvilken han erbjudit få köpa ett större parti stulet, nedsmält guld. Försedd med nödiga respengar «reste Nygren till Stockholm för att hämta guldet. Här i en lumpbod vid Glasbruksgatan köpte hanen större messingsklump lät förgylla den och rålde den för 700 kr. som gedigt guld till förutnämde tjufgodsköpare. som just stod i begrepp att etablera en af sina söner som guldsmed.
Hvad Gustafsson beträffar, är han utan tvifvel f. n. den skickligaste inbrottstjufven i hela Sverige och han har förut straffats för flera resor stöld. Det lär vara en småsak för honom att taga upp ett såsom fullkomligt dyrkfritt ansett lås, och att på en timme eller så omkring utplundra en hel butik är för honom en leksak. Han är vig, djerf och mycket listig och har en herremans uppträdande både i klädedrägt o h sätt. På sistone har han varit reseagent i tyger och lär för Nygren ha framlagt vidtomtattande planer till inbrottsstölder i stort hvarvid i synnerhet skräddeributikar skulle utplundras och de stulna tygerna sedermera säljas i Norrland på marknader o. d.
Nygren är född 1861 i Träkumla socken på Gotland och Gustafsson 1864 i Elmeboda socken i Småland.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Augusti 1897
N:r 128

Ett upprörande barnamord,

hvilket dess bättre hittills saknar motstycke inom vår provins, har för omkr. 14 dagar sedan föröfvats af en tjänstepiga vid Burs i Källunge. Den hemska gerningen, hvilken vittnar om för en kvinna ovanlig råhet, bar märkvärdigt nog hållits dold ända tills i tisdags då, sedan misstankar hos den brottsligas omgifning väckts, länsman eftersändes och hon inför honom bekände sitt brott.
Den ruskiga händelsen hade tillgått sålunda:
Barnamörderskan, pigan Alma Elisabet Pettersson, född 1873 i Endre socken, hade för omkr. 14 dagar sedan framfödt ett barn i enslighet och utan någons vetskap. Omedelbart efter barnets födsel tog hon det i sina armar och strypte det med blotta händerna, Därefter passade hon på att osedd af gårdens folk smyga sig till svinhuset, där hon kastade den döda kroppen isvinhon samt aflägsnade sig därifrån.
Ingen af hennes omgifning, som visste om hennes tillstånd, såg, märkvärdigt nog, hvad som försiggått med henne. Och själf förhöll hon sig lugn. Men i söndags började man misstänka att allt ej stod rätt till. Hon ansattes med frågor men nekade för att något inträffat. Då man emellertid nu var öfvertygad om motsatsen eftersändes en barnmorska, och sedan hon intygat riktigheten af misstankarna, äfven länsmannen. När denne anlände, fann hon för godt att erkänna, dels att hon framfödt ett lefvande foster, dels att bon med det handlat på ofvannämda sätt.
Vid undersökning i svinhuset kunde man ej upptäcka det ringaste spår af barnet, hvadan man har alla skäl att antaga, det den döda kroppen blifvit uppäten af svinen.
Den brottsliga häktades genast och införpassades i onsdags e. m. till länsfängelset, där hon nu får sitta i afbidan på dom öfver sitt brott.
Hon lär ej vid förhöret inför länsmannen eller vid häktningen ha visat någon ånger eller sinnesrörelse, utan helt lugnt berättat hvad hon gjort, liksom hon med lugn tog länsmannens förklaring att hon var häktad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Augusti 1897
N:r 128

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För våld har järnarbetaren Oskar Petterssou förut ransakats men envist nekat för hvad som lagts bonom till last. I dag yrkade åklagaren edgång å P. Utslag faller 30 Aug.

Till 50 kr. böter för hemfridsbrott, fylleri och motstånd mot polis dömdes snickaregesällen Anders Persson-Exholm. Dessutom skall han ersätta skadorna å en poliskappa med 10 kr.

För våld mot en landtbr. ransakades ånyo måleriarbetaren Nordahl. Han nekade och uppsköts målet för inkallande af vittnen till 30 Aug.
— För likpande förseelse var äfven arb. V. Sandberg instämd. Äfven han nekade. Uppskof till samma dag som föreg. mål.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Augusti 1897
N:r 126