Rättegångs- och Polissaker.

Inför krigslagarne. Löjtnanten vid pontonierbataljonen J. A. Zethelius tilldelade under en fältmarsch pontonieren J. Jonasson en spark och dömdes derför af krigshofrätten till en månads fängelse. Högsta domstolen, dit saken blifvit dragen, ändrade straffet till 30 dygns vaktarrest.

Tryckfrihetsåtalet mot Dagens Nyheter, hvilket väcktes af prestmannen K. Å. Danielsson, med anledning deraf att tidningen råkat kalla hr D. »f. d. prestman», ogillades af juryn. Käranden ålades att betala rättegångskostnaderna, 75 kronor, protokollslösen oberäknad.

Rättelse. Hemmanseg. Karl Larsson, Antsarfve i Tofta, som i Juli i förlidet år i sitt hem häktades för förskingring af allmänna medel, ådömdes allenast fängelse, men ej till fem års förlust af medborgerligt förtroende, såsom vår referent genom förvexling med ett annat mål råkade att i nr 57 för förra året af tidningen uppgifva.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Juli 1880
N:r 55

Rättegångs- och Polissaker.

Minderårige ynglingarne August Ferdinand Bruzell, Petter Karl Johan Jonssons samt bröderna Karl Ludvig Hjalmar och Johan Emil Pettersson samt August Möller fingo i går sin dom, Jonsson och Emil Pettersson hade nämligen natten till 21 dennes begått inbrottsstöld i badhuset i yttre hamn samt der tillgripit kr. 4,25 och förstört en spegel; alla fyra hade dessutom, såsom de erkände, sönderslagit några fönsterrutor i mekaniska verkstaden. Jonsson, Emil Pettersson och August Möller, hvars fader är sjöman, hade äfven tillgripit en jernketting, som de sålt till husbonden Nils Klason, Smiss i Stenkyrka. Samtlige fem gossarne dömdes för dessa förbrytelser att agas af sina föräldrar i stadsfiskalens närvaro samt ålades ersätta hvad de förstört. Husbonden Klason dömdes till 10 kronors böter, enär han haft skäl att misstänka, att jernkettingen, som han köpte, ej var på ärligt sätt åtkommen.

För försummad renhållning dömdes ogifta Lovisa Pettersson, som har en del af stadens renhållning sig uppdragen till 10 kronor.

Husbonden Olof Hellgren från Träkumla dömdes att för djurplågeri böta 25 kronor.

Arbetaren Niklas Johansson, Homa i Stenkumla, hvilken jämte arbetaren Björklund, Ingvards i Träkumla, införpassats till länsfängelset, enär de hafva misstänkts för stöld af en qviga, har nu erkänt stölden. Björklund, som förut varit tilltalad för stöld, säger sig deremot vara oskyldig.

Skräddarehustrun Kjellman i Kalmar, hvilken tilltalats för sju mordbrandsanläggningar, har i brist å bevis frikänts, men dömdes för falsk beskyllning mot ett vittne till 1 månads fängelse.

För uppenbar vårdslöshet mot sina borgenärer har friherre A. O. Fleming å Ellholmen dömts till fyra månaders fängelse samt utgitva rättegångskostnader med 200 kronor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 Juli 1880
N:r 54

Rättegångs- och Polissaker.

Såsom misstänkta för stöld af en qviga, tillhörig egaren af Suderbys i Vesterhejde, hade arbetarne Björklund, Ingvards i Träkumla, och Niklas Johansson, Homa i Stenkumla, för tvänne veckor sedan inmanats i häkte. Ransakning å länsfängelset med dem hölls igår kl. 1—5 e. m, af södra häradsrätten. Deras hvar för sig aflagda berättelser voro mot hvarandra rakt stridande och motsägande. Af hörda vittnen framgick dock, att Johansson mindre än Björklund älskade osanna uppgifter. Björklund, som förut några gånger varit tilltalad för stöld, påstod sig hafva köpt qvigan af en person vid namn Olof Larsson från Ala, hvilken nu rest till Amerika. Ransakningen, vid hvilken en stor skara åhörare var närvarande, uppsköts för ytterligare bevisnings förebringande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Juli 1880
N:r 53

Rättegångs- och Polissaker.

F. kronoarbetskarlen Vilhelm Petter Engström har genom Svea Hofrätts utslag af 23 dennes fått sitt för femte resan stöld af härvarande rådhusrätt ådömda straff nedsatt från 6 till 5 års straffarbete, hvarjämte han, enligt rådhusrättens dom, af hofrätten förklarats vara i tio år utöfver strafftiden förlustig medborgerligt törtroende. Hofrätten har dessutom afkunnat dom öfver Engströms vildsinta beteende inför rådhusrätten, hvarigenom han för smädelser och hotelser mot en rättens ledamot inför sittande rätt dömdes till 6 månaders fängelse, för vanvördnad mot sittande rätt till 1 månads fängelse, för hot och missfirmelse mot t. f. stadsfiskalen till 3 månaders fängelse samt för våld mot vid rätten uppvaktande stadsbetjent till straffarbete i 3 månader, hvilket i en bot förvandlats till straffarbete i 5 år och 8 månader, samt 10 års förlust af medborgerligt förtroende utöfver den för tjufnadsbrottet utsatta strafftiden af 5 år.

För förseelse mot bygnadsstadgan hade åklagaren yrkat ansvar å viktualiehandlanden K. J. Ohlson, för hvilkec mål vi förut utförligt redogjort. Genom igår afkunnadt utslag fäldes Ohlson att böta 100 kronor.

Återvinning åt konkursbo. Sysslomanneni Johan Hellgrens, Stora Hellvigs i Fole, konkurs, som började 2 sistl. April, yrkade, att slagtaren Karl Myrström måtte förpliktigas att till konkursboet återlemna en del effekter, hvilka han 27 sistl. Mars skulle hafva köpt af Hellgren för 918 kronor, hvilken summa afskrefs på en af Hellgren utgifven skuldsedel, hvaraf Myrström var innehafvare. Svarandeombudet företedde en handling, som bestyrkte, att köpet skett redan 3 November sistlidne år; å hvilken handling kärandeombudet ej kunde fästa något afseende utan yrkade uppskof samt att svaranden måtte åläggas att förete den ofvannämda reversen. Efter enskild öfverläggning biföll rätten kärandens yrkande om uppskof, hvarjämte svaranden ålades att vid målets behandling komma tillstädes vid 10 kronors vite samt att vid 235 kronors vite förete skuldsedeln.

För oloflig ölutskänkning 21 dennes i Silfverhättan yrkade åklagaren ansvar å jungfrön Kario Viberg. Svarandens ombud erkände, att hon sält öl till afhämtning men förnekade, att hon serverat det. För att anskaffa bevis erhöll åklagaren uppskof till 5 dennes, då svaranden vid 5 kronors vite skulle vara tillstädes.

För inbrottsstöld och fönsterinslagning stodo minderårige gossarne August Ferdinänd Bruzell, född 1865, Petter Karl Johan Jonsson, född 1870, samt bröderna Karl Ludvig Hjalmar Pettersson, född 1865, och Johan Emil Pettersson, född 1868, anklagade inför rätten, Skomakaren Johan Petter Pettersson, de tvänne sistnämdes fader, samt glasskäraren Petter Jonsson och dennes hustru, gossens Jonssons föräldrar, voro närvarande, hvaremot ingen af Bruzells föräldrar hade infunnit sig. Mekaniska verkstadens disponent hade anmält, att natten till 21 dennes tolf fönsterrutor & verkstaden sönderslagits. Gossen Jonsson erkände, att ban utslagit två rutor samt de tre öfrige, att en ruta krossats af dem hvardera, Samma natt hade Emil Pettersson och Jonsson beredt sig inträde i badhuset i gamla hamn genom att sönderslå fyra glasrutor; Jonsson tog sig det orådet före att söndertrampa en spegel, hvarjämte Emil Pettersson tillgrep ur ett skrin 4 kronor 25 öre, hvilka penningar sedan delades mellan de fyra pojkarne. Det upplystes, att Bruzell förnt varit åtalad för tjufnadsbrott och att han varit den, som föreslagit stenkastningen. Bruzell, som är anstäld hos bryggaren Vedin, visade ingen som hälst ånger, hvilket äfven var förhållandet med Emil Pettersson, hvars fader gaf denne sin son mindre vackra vitsorå. Den nioårige Jonsson, hvilken följande dagen nedgräfde de stulna penningar, som kommit på hans lott, fick af sin moder loford för ett godt uppförande. Hjalmar Pettersson, som i denna månad konfirmerats, visade ett ångerfullt uppförande. Hans fader påstod, att den yngre brodern förledt den äldre att följa med ut på äfventyren sagde natt. Målet förekommer ånyo 5 Juli till behandling, då Bruzells fader, f.
artilleristen Anton Ferdinand Bruzell ålades att vid 5 kronors vite komma tillstädes.

Till stöld af en jernketting, 32 fot lång, hade de ofvannämde ynglingarne Emil Pettersson och Jonsson samt fjortonårige August Möller gjort sig skyldige. De hade 4 dennes vid middagstiden tillgripit jernkettingen vid hamnen, der de först gömt kettingen i en håla under några stenar, hvarefter kettingen på qvällen fraktades i en säck utanför Österport samt försåldes för kr. 2,45 till husbonden Nils Klason, Smitt i Stenkyrka. Jernkettingen, tillhörig arbetaren Karl Magnus Johansson och värderad till 10 kronor, har nu af Klason lemnats i polisens vård. Emil Pettersson skulle enligt Jonssons utsago hafva väckt förslaget till stölden. För att få bonden Klason inkallad uppsköts målet till 5 Juli.

Ljungbyposten, åtalad af herr A. Hansson i Mölneby och H. Almqvist i Svenljunga för en uppsats i skogssköfling, frikändes.
Ulricehamns tidning, som åtalats för aftryck af samma uppsats, är förut frikänd.

F. konstapelkadetten vid Gotlands nationalbeväring, Karl Vilhelm August Cedergren, född 1858 i Norrlanda församling, häktades 22 dennes i Stockholm, enär han 13 dennes rymt från kronoarbetskårens kompanidetachering å Oskar Fredriks borg. Han har tillika erkänt, att han i hufvudstaden stulit en kappå samt 8 kronor. Cedergren är mantalsskrifven i Hedvig Eleonora församling i Stockholm.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 Juni 1880
N:r 52

Rättegångs- och Polissaker.

Rådhusrättens offentliga förhandlingar igår upptogo endast omkring en fjerdedels timmes tid, hvarvid tvänne mål handlades.

Arbetaren Karl Johan Folin, Halla i Bro, fäldes till 10 kronors böter, emedan han 29 sistl. Maj till körslor här i staden begagnat en häst, som hade ett öppet, blödande sår. Han ålades äfven utlägga 1 kr. 50 öre till veterinärläkare, som besigtigat hästen.

Gelbgjutaren Teodor Larsson, som 18 sistl. Maj gifvit skomakaren Tjellqvist några slag i ansigtet, dömdes att härför böta 20 kronor.

Muraren Elias G. Lindgren dömdes att, för fylleri och oljud 30 sistl. Maj, böta 20 kronor samt för fylleri å sabbat (Kristihimmelsfärdsdag) 15 kronor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 Juni 1880
N:r 50

Flere stölder

hafva begåtts härstädes under förra veckan. Från en person har stulits en sommaröfverrock, från en annan en promenadrock och 2 silfverteskedar samt från en landtbo, som var på besök här i staden, ett cylinderur.
Om någon kan lemna upplysningar, som kunna leda till brottslingarnes upptäckande, torde man med första hänvända sig till polismyndigheten.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 Juni 1880
N:r 50

Inbrottsstöld

skedde natten till gårdagen i badhuset i yttre hamnen, hvarvid tjufvarne genom att sönderslå ett fönster beredde sig inträde samt ur en bordslåda tillgrepo fem kronor. Samma natt sönderslogos omkring ett dussin fönsterrutor i gjuteriet.
Föröfvarne af dessa illdåd hafva upptäckts vara fyra pojkar, boende här i staden.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 Juni 1880
N:r 50

Rättegångs- och Polissaker.

Artilleristen Johan Blomqvist, hvilken 30 sistl. Maj vid 9-tiden på qvällen i studentallén uppfört sig på ett sätt, som väckt allmän förargelse, samt förolämpat i tjenstutöfning stadd polis, dömdes igår att böta för den förra förseelsen 15 kronor och för den senare 25 kr.

Muraren E. G. Lindgren var af åklagaren instämd för fylleri och oljud vid tvänne särskilda tillfällen. Han erkände förseelsen vid det ena tillfället men förnekade det öfriga, som dock af tvänne vittnen styrktes. Utslag faller 21 dennes.

För misshandel yrkade allmänna åklagaren ansvar å gelbgjutaren Teodor Larsson. Svaranden erkände, att han tilldelat målseganden 3 till 4 slag i ansigtet, emedan denne öfverfallit honom med skällsord. Utslag 21 dennes.

För försummad renhållning var färgerifabrikören Schöldström instämd. Svaranden bestred stämningen, enär ej han utan gårdens egare, hr Åsberg i Stockholm, hade renhållningsskyldigheten. För åklagaren hade emellertid hr S. uppgifvit, att han förut två gånger pliktat för dylik förseelse och i fem år besörjt renhållningen utanför Åsbergs bygnad, hvilket han äfven nu medgaf, ehuru han ej vidare ville ansvara härför. På grund af dessa upplysta förhållanden nedlade åklagaren målet.

För förseelse mot bygnadsstadgan hade åklagaren instämt viktöaliekandlanden K. J. Ohlsson, derför att denne i sitt nybygda hus nr 43 i S:t Hansrotens 3 qvarter inredt och uthyrt tvänne rom i källarvåningen, hvilka ram endast mätte 8 fot i höjd och hade golf 1 fot lägre än marken, hvarjämte ej några jernplåtar för spisarne i nedre våningen voro anbragta. Bygnadsnämden hade vid 100 kronors vite förbjudit Ohlsson att inreda rummen, vid hvilket förbud han ej fäst afseende, utan uppfört kakelugn i den ena och ditsatt en kamin i det andra rummet, I det förstnämda rummet, som är efter förhållandena fullständigt möbleradt, har en >karamellgumma> under omkring ett halft år haft sin bostad, hvaremot i det andra en skomakare der vistats om dagarne under den varmare årstiden. Svaranden ville ej förneka dessa förhållanden, men sade, att gumman mot hans förbud, men ej vetskap, legat der under nätterna. Jernplåtar för spisarne voro nu anbragta. Åklagaren, som om saken mottagit anmälan från bygnadsnämden, yrkade ansvar å Ohlsson och öfverlemnade målet, hvari dom faller 28 dennes.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 Juni 1880
N:r 48

Södra häradsrätten

Junisammanträdet.
För tillgrepp af fäld skog yrkade Lars Bolin, Stenhuse i Sanda, ansvar å hemmansegaren Olof Larsson dersammastädes. Larsson Hade nämligen köpt Bolins hemman, hvarvid dock enligt Bolins påstånnde en muntlig öfverenskommelse gjorts, att en del af skogen skulle få disponeras af Bolin. Larsson sade sig ej känna till denna öfverenskommelse. Kärande begärde och erhöll uppskof för bevisnings förebringande.
Äfven för skuldfordran hade Bolin instämt Larsson, & hvilken han fordrade 275 kronor. Äfven detta mål uppsköts.

Tofta kommunalstyrelse yrkade, att Per Petterson, Nasume i Tofta, måtte fråndömas förmynderskapet öfver Hulda Jakobson, Rangvalds, enär kommunalstyrelsen ansåg, att han ej hade myndlingens förmögenhet, 6,000 kronor, på godt och tillförlitligt sätt placerad. Förmyndaren bad emellertid att få qvarstå och framvisade ej mindre än 16 reverser, hvilkas summa belöpte sig till omkring 5,000 kr., för att styrka, att han hade myndlingens medel i sin ego och att dessa voro förvandlade i goda papper. Emellertid voro alla handlingarna, utom tvänne, löpande skuldförbindelser; några af utgifvarne eller borgesmännen hade redan gjort konkurs ; ingen af förbindelserna var stäld på myndlingen och ej ens alla på förmyndaren sjelf. Af alla de många förbindelserna var endast en inteckningsrevers å 2,000 kronor af fullgod säkerhet för förmyndaremedel, ansåg kommunalstyrelsen. Petterson anhöll genom sitt ombud att få bibehållas som flickans förmyndare samt lofvade att förändra de löpande förbindelserna till inteckningar i fastighet. Kommunalstyrelsens ombud yrkade hans afsättande och anhöll, att hemmansegaren Ludvig Alfvengren i Eke, hos hvilken flickan är bosatt och skrifven, måtte förordnas till hennes förmyndare, Domstolen resolverade att utslag i målet afkunnas 15 nästkommande Juli.

För kontraktsbrott yrkade hemmansegaren Jakob Sahlsten, Rågåkra i Hejde, ansvar & hemmansegaren Gustaf Andersson, Mansarfve. Andersson hade nämligen arrenderat 3/32:dels mantal Dans af Sahlsten. Käranden anhöll nu, att Andersson måtte dömas förlustig af arrendet, enär han skulle mot kontraktets bestämmelser ej hafva betalt arrendesumman på betämd tid och emedan han bortkört från arrendegården den bästa jorden samt ej fullgjort en del andra skyldigheter. Vidare yrkade Sahlsten särskildt ansvar å Andersson för förtalskning, enär A. skulle hafva gjort en ändring i kontraktet, i det han utstrukit ordet »Oktober», som ersatts af »November».
(Arrendesumman skulle nämligen gäldas delvis i Oktober.) Käranden visade en af Andersson sjelf bevittnad afskrift af kontrakten, hvari Oktober var angifven som förfallotid. Svaranden företedde originalkontraktet, hvar utstrykningen och ändringen verkligen hade skett, samt påstod, att ändringen försiggått i två personers närvaro och med kärandens medgifvande. För att bevisa detta begärde och erhöll svaranden uppskof.

Att få sin man, hemmansegaren Jakob Jakobson, Botes i Etelhem, satt under förmyndare yrkade hustrun Kristina Jakokson. Intyg från församlingens kyrkoherde, flere grannar samt kommunaldrdföranden innehöllo, att Jakobson på ett vårdslöst och oklokt sätt skötte sin egendom, var begifven på rusdrycker, förde ett utsväfvande lif, lefde i oenighet med sin familj m. m. Jakobsons ombud inlemnade en skrift, hvari han nämde bland annat »att det är min hustrus absoluta vilja att få det så, att jag ej blir annat än min hustrus man»; dessutom bestred han domstolens behörighet. Utslag faller 15 Juli.

För olaglig åverkan å komministerbostället Sigreifs i Vesterhejde var f. handlanden H. Calissendorff, som till 14 Mars 1878, då han genom laga dom blifvit skild från arrendet, arrenderat nämda boställe, af allmänna åklagaren instämd. I detta mål, som väcktes redan i November föregående år, förekom nu endast ett af åklagaren Töretedt intyg från skolläraren G. A. Karlson, som enligt Calissendorffs uppgift sålt trodavirke till honom, att ersättningen härför utgått med 3 till 4 lass stockved, som arbetaren August Andersson på Calissendorffs befallning upphuggit å Sigreifs egor och hemforslat till Karlson.
Svaranden ansåg sig ej behöfva ingå i svaromål, enär förseelsen skulle hafva inträffat för öfver två år sedan, hvadan det vore en ersättningsfråga och således häradsrätten ej behörig handlägga målet. Åklagaren anhöll om ytterligare uppskof för att få inkalla ett vittne, som ej kunnat anträffas, samt yrkade, att svaranden måtte åläggas personlig inställelse. Målet uppsköts till Septembersammanträdet, då svaranden vid 15 kronors vite skulle vara tillstädes.

Att med edgång fria sig från anklagelsen att hafva tisshätdlat enkan Sofia Alberg, Lekarfve i Sanda, hade f. husbonden Olof Gabriel Ferdinand Larsson, Runne i Sanda, blifvit ådömd, efter att hos själasörjaren hafva undergått undervisning om edens vigt och betydelse samt vådan af mened. Larsson företedde ett intyg från sin själasörjare, som anmärkte, att, enär Larsson först 31 Maj infunnit sig hos honom, han ej kunde anförtro honom edgången. För denna sin sena anmälan hos presten fäldes Larsson till 15 kronors böter, samt ålades att till Septembersammanträdet återkomma med intyg från själasörjaren, att Larsson i rätt tid besökt honom för undervisningens erhållande.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 Juni 1880
N:r 48

Norra häradsrätten.

(7 och 8 Juni.)
Olaga bränvinsförsäljning. J. Jacobsson Österby i Anga, tilltalad för bränvinsminutering, hvartill han icke erhållit någon rättighet, blef ålagd värjemålsed.

Vägrad värjemålsed. Jabob Lindgren Soivide i Sjonhem hade äfven blifvit tilltalad för otillåten bränvinsförsäljning, men nekat för att hafva sålt något bränvin, hvarför han blifvit ålagd värja sig med ed efter föregången beredelse dertill hos sin själasörjare. Edgångsdagen var bestämd till 8 Juni och Lindgren infann sig, framlemnade prestbetyg om sin kristendomskunskap och förklarade sig beredd och villig att gå eden. Rättens protokoll ang. edgången medhade han dock icke, Enträget begärde han likväl att nu få gå eden, men detta vägrades honom. Uppskof gjordes till nästa tings 1:sta sammanträde, 2:dra dagen.

Fråga om olofligt tillgrepp. Hustrn Bernhardina Eriksson hade, efter angifvelse, blifvit af kronolänsman J. Håkansson stämd för olofligt tillgrepp 24 Augusti sistlidet år af ett fickur från aflidna hustru Anna Larsson i Björke. Under ransakningen härom har Bernhardina Eriksson påstått, att den aflidna i lifstiden gifvit henne uret, hvilket ock genom vittnesförhör synes sannolikt. Genom nu afkännadt utslag ålades hustru Eriksson edgånd.

Olaga försäljning af vin och öl. Hustru Maria Smitt i Stenkyrka, stämd för olaga försäljning af vin och öl i Stenkyrka under sistl. år derstädes förrättad vapensyn, har nekat för att hafva öfvat sådan försäljning och blef, efter aflagd värjemålsed, genom nu afkunnadt utslag, frikänd.

Djurplågeri. Husbonden J. F. Ekedahl i Boge hade mycket misshandlat och derefter i en beteslös hage utsläpt en honom tillhörig häst, hvilken der fått ligga och dö af svält. Han dömdes nu härför att böta 50 kr. samt betala rättegångskostnaderna.

Skjuten hund. Förut är omnämdt, att husb. Alfred Hansén i Barlingbo instämt hr Fredrik Schubarth å Rosendahl, under yrkande om ansvar och ersättning med 50 kr. för en af Schubart skjuten, Hansén tillhörig god jagthund, hvilken sedan funnits nedgräfd & parken vid Rosendahl. Under ransakningen härom har Schubarth nekat, men afhörda vittnen hafva intygat, att Schubarth verkligen har skjutit på en hund och att han äfven sjelf omtalat, att han skjutit på den med »bara litet salt». Med anledning häraf yrkade nu Hansén, att Schubarth antingen måtte fällas eller ock åläggas värjemålsed. Utslag afkunnas 14 Juli.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 Juni 1880
N:r 48