Etikett: Barlingbo

Barlingbo är en socken på Gotland.

Publicerat

Landsbygden.

Rone, 16 Nov.
Tillbud till olycka. Då en ung husbonde förliden onsdag var på resa i en grannsocken hände sig att som han satte sig på vagnen för att resa derifrån hästarne kommit i sken inne på gården. De blefvo dock hindrade i grinden att komma vidare, men vagnen vreds omkull och ynglingen slapp med en lindrig kroppsskada, ehuru tömmarna snott sig om ynglingens fötter. Ynglingen skulle dagen derpå stå brudgam. Så på bröllopsdagen då hela brudtåget reste från kyrkan der vigsaelakten försiggått, hände det att den ene brudmarskalken föll af hästev, mindre van som han var vid att rida. Emellertid händeingen vidare olycka.

Strömmingsfisket i går var här ganska lofvande, 20 till 30 valar på man; somliga båtar, som vågade gifva litet sank, hade ända till 70 valar.
En fiskare hade under natten kommit öfver ett större bränvinsfat långt ute till sjös.
De gjorde alla möjliga försök att berga detsamma, men deras farkost var för liten så att.
de måste öfvergifva det. Mycket bräder och plank hade synts flyta på hafvet.

Roma, 16 Nov.
Den störste skytten på Gotland är bosatt i Roma sedan några år tillbaka. Genom arrende af jagtmarker i flere socknar har hr Rettig skaffat sig en omfattande jagträtt som han flitigt begagnar med stor framgång. Så hade han t. ex. i år utgången af tiden för rapphönsjagten fält icke mindre än 486 exemplar af detta villebråd.

Barlingbo, 16 Nov.
Mejeriet här går raskt framåt och utvecklar sig. För att göra sig oberoende af möjliga hinder i kommunikationerna under vintern har mejeribolaget skaffat sig en pasteuriseringsapparat, hvarigenom möjliggöres en sådan beredning af smöret, att det står sig flere månader utan att ändra smak.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 November 1890
N:r 179

Publicerat

Väghinder.

Enligt anmälan komma å nedannämda dagar i nästkommande November månad följande vägar på grund af brolagning att blifva ofarbara, nämligen:
Måndagen 10 vägen från Endre kyrka till Barlingbo jernvägsstation, då i stället kan begagnas vägen från samma station förbi Röstäde i Ekeby till Endre kyrka;
tisdagen 11 vägen emellan Barlingba station och Röstäde i Ekeby, då vägen i stället kan tagas från nämda station förbi Endregårda till Endre kyrka;
samma dag vägen från Ekeby kyrka till Röstäde, då i stället kan begagnas landsvägen till 8. k. Lindarfve qvior och vidare dessa till Ekeby kyrka;
onsdagen och torsdagen 12 och 13 vägen genom Mertebo socken till Mos i Stenkyrka, då i stället kan begagnas landsvägen till e, k. Valebro i Stenkyrka och vidare vägen förbi denna sockens kyrka till landsvägen genom Tingstäde;
fredagen 14 vägen från Myrvälder i Tingstäde till Hammars i Lokrumme socken, då vägen kan tagas antingen från Tingstäde kyrka förbi Hejnums kyrka till Krampebro eller vägen från Tingstäde kyrka förbi Mos i Stenkyrka genom Martebo:
lördagen 15 vägen från Lokrumme kyrka till Ekes i bro, då i stället kan tagas vägen från nämda kyrka till landsvägen vid Hammars,
vägen emellan Gothem och Vallstena sockvar, s. k. Nybroqvior, 10 och 11 inst. Nov., då i stället kan begagnas vägen genom Hörsne;
och vägen från Hallvede törbi Dalhems kyrka och Dane till Näsungsbroar i Dalhem socken 14 och 15 Nov., då i stället kan tagas vägen genom Roma och Halla eller genom Källunge och Hörsne socknar.
Till följd at broomläggning aflyses vägen mellan Botvatte gård och Edmarks ångsåg i Ala socken från begagnande 12 och 13 Nov.
Enligt anmälan komma 2 broar å allmänna vägen emellan Ytings och Närs hemman i Othem socken att omläggas torsdagen 6 instundande November, då i stället för sagde väg kan användas vägen förbi Långome och Kumla gårdar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Oktober 1890
N:r 169

Publicerat

Melinska skolan.

K. M:t har bifallit den af Barlingbo och Ekeby församlingar gjorda ansökningen att den för församlingen genom donation upprättade s. k. Melinska söndagskolan måtte få ändras till slöjdskola.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Oktober 1890
N:r 166

Publicerat

Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Oktober 1890
N:r 165

Publicerat

Nya telefonledningar

äro anlagda till dr G. Ramberg, nr 52, och stadskassör Chr. Eklund, nr 166.
I morgon öppnas ledning till Roma prestgård öfver Barlingbo central.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 Oktober 1890
N:r 164

Publicerat

Auktion vid Busarfve i Barlingbo.

Torsdagen den 23 i denna månad kl. 10 f.m. låta sterbhusdelägarne efter aflidne hemmansägaren Johan Larsson vid Busarfve i Barlingbo genom offentlig auktion försälja allt i nämde dödsbo befiotlig såväl fast som ock lösegendom bestående i bufvudsak af: silfver-, koppar-, porslin- och jernsaker, husgeråd, träkärl af många slag; möbler, sängkläder, linne, gåvgkläder, ull, lin och spunnet garn; 1 tröskverk, res- och arbetsvagnar, kälkar, plogar, harfvar, foderhäckar, kettiogar, lior och diverse bandredskap; kreatur: såsom 1 par hästar, 2 par stora oxar, mjölkkor, tjurar, ungboskap, lam, 2:ne svin och höns; ett parti balm och foder, något spanmål och potatis, jämte en myckenbet diveree, som ej bär uppräknas. Kl. 1 e.m. utbjudas fastigheterua 5/16 mantal Busartve och en mindre andel i Lillåkra hemman att genast tillträdas.
För lösegendomen lemnas endast godkände köpare 6 månaders betalvingsanstånd, okände betala inrepen kontant.
För fastigheterna skall köparen vara beredd att genast erlägga någon mindre del af köpeskillingen, hvarförutom närmare vilkor vid auktionstillfället uppgilvas.
Barlingho & Henriksdal i Oktober 1890.
Efter uppdrag,
J. N. WIMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Oktober 1890
N:r 161

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
Målet mot landtbrukaren V. von Corswant, Stafva i Barlingbo, rörande misshandel af två par vid transport af ett tröskverk använda oxar förevar i dag ånyo. Åklagaren hade, för att styrka sina af oss förut omnämda stämningspåståenden, inkallat eju nya vittuen, af hvilka 5 infunnit sig. Af dessa vittnesmål framgick, att djurplågeri verkligen ägt rum vid ifrågavarande tillfälle på sätt stämningen angifvit.
Emellertid begärde och erhöll åklagaren ytterligare uppskof för att som vittne höra e. o. landskanslisten Arvid Jacobsson, hvilken till i dag anmält förfall.

För förargelseväckande beteende voro i dag åter före målaren Emil Vidström samt Rudolf Jakobsson och Karl Löfstrand. Det gälde det förut refererade slagsmålet i Finn gränden 10 sistlidne Augusti. Efter hörande af vittnen fann sig åklagaren föranlåten att å Vikström och Jakobsson yrka ansvar för förargelseväckande beteende samt å Löfstrand, som äfven sjelf erkänt sig hafva sparkat V. så att tvänne tänder influgit i munnen, dessutom för våld. Uppskot för utslag.

För djurplågeri, vegagnande af selbruten bäst, var instämd tf. Köa Rnen Johan Pettorsson. Han erkände delvis, men åklagaren begärde och erhöll uppskof för ytterligare bevisning.

Efterräkningar från stortorgdagen å byrummet. F. d båtsmannen statkarlen Ferdinand Stenbom från Martebo, hvilken sagde dag velat öfverfalla personer å handl.
Degermans gård, hvarför polis måst eftersändas, var i dag före. Han erkände hvad honom lades till last, och dömdes för fylleri, förargelseväckande beteende och motstånd mot polis att böta sammanlagdt 55 kronor.
— Vidare voro instämda målaren Fredrik Vikström från Orleifs i Viklau och bagarelärliogen Rudolf Alfveby, af hvilka den senare ej iakttog inställelse. Vikström erkände, att han jämte Alfveby på vägen in till Söderport varit i slagsmål med förre sjömannen Karl Gabrielsson från Visby, hvarvid han med en butelf tillfogat G. ett sår i nacken. Han dömdes att böta 55 kronor samt att ersätta målsägaren med 25 kronor.

För olaga utskänkning, andra resan, dömdes hustru Klasson att böta 75 kronor.

För öfverdådig framfart samt fylleri dömdes hemmansägaren O. Larsson att böta sammanlagdt 25 kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Oktober 1890
N:r 159

Publicerat

En storartad utställning

— åtminstone efter våra förhållanden — har i dag öppnats i D. B. V:s paviljong. Det är den af hushållningssällskapet anordnade utställningen af maltkorn samt trädgårdsalster, rotfrukter och trädfrukter.
Hvad först maltkornsutställningen angår bar den lockat 73 utställare. I allmänhet är kornet i år mörkt till färgen, men åtskilliga vackra prof på vigtig och ren vara förekomma.
Såsom ny är trädgårdsutställningen af särskildt stort intresse och man kan icke utan förvåviog iakttaga, hvilken rikedom af särekildt frnktsorter vår öhar att bjuda på. I denna afdelning finnas icke mindre än 107 utställare från alla delar af länet. Särskildt vackra samlingar af frukter (och äfven andra trädgårdsalster) ha hrr J. May i Visby, V. Wöhler i Klintebys, M. Larsson å Skäggs, Visborgs kungsladugård, landtbruksren Hällgren å Katrinelund, H. Viman, Henriksdal, J. Lindbom, Botvide, Sanda, Gabriel Gardell, Gadrings grund i Ganthem m, fl. m. fl. J. May har äfven utstält Åtskilllga prof på ympar från den af honom vårdade trädskolan.
Såsom ett bevis på den mängd varieteter af trädfrukter, som förekomma, vilja vi endast nämna några: gröna jernäplen, höstastrakaner gravensteiner, melonäplen, Calville, Stenkyrkeäplen, Yms, Höstgyllen, glasäplen, citronäplen, strimling, rosengyllen, vinteräplen, paradisäplen, hvit astrakan, gulpipping, klaräplen, grågyllen, rosenäplen, granpäron, borgmästarpäron, munvätepäron, bergamotter m. fl. m. fl.
Af äplen finnas de flesta och vackraste varieteterna, päronen äro ej så talriktrepresenterade. Utom dessa finnes en hel mängd andra frukter: mullbär, månadssmultron, aprikoser, persikor, körsbär, en mängd sorter af plommon etc.
Utställningen af andra trädgårdsalster, särskildt rotfrukter, är både vacker och talrik. Äfven den nya växten choro-gi är representerad. De på myr växta äro af anmärkningsvärd storlek.
Hr Malmros å Ihre har utstäld en vacker samling från sin myrodling. Hans höstvete väger 15 pund pr tunna, vårhvetet 14 pund 15 skålp., kornet 13 pund 14 skålp. (på fast jord väger det 13 pund 19 skålp.), ärter 16 pund 7 skålp. o. s. v.
Prisutdelningen har för trädgårdsafdelningen skett kl. 1. Dervid ha följande pris utdelats:
Pristagare för trädfrukter.
Charles May för trädskolealster 10 kr.
Silfvermedalj W. Wöhler, Klintebys.
Silfvermedalj J. May, Visby.
Bronsmed. lanåtbr. Hällgren.
Bronsmed. A. Dassow, Kungsladug.
Bronsmed. Nämdem. Granberg, Granskogs jämte 20 kr.
Bronsmed. Söderberg, Skrubbs.
Bronsmed. konsul E. Cramér, Visby.
Bronsmed. J. N. Viman, Barlingbo, jämte 10 kr.
Bronsmed. M. Larsson, Skäges.
Bronsmed. O. G. Gardell, Gudrings, Ganthem, jämte 20 kr.
Bronsmed. kapten E. Fahnehjelm, Visby.
Hederstedt, Nygranne, Halla, 15 kr.
Lindbom, Sanda, 15 kr.
E. Pettersson, Slitegårds, Dalhem, 15 kr.
J. Johansson, Stenkyrka 5 kr. äplen.
Fru E. Herlitz, Klintehamn 5 kr. äplen,
Fru E. Bergman, Visby 5 kr. stenkyrkeäplen.
Fru Agnes Ekman, Visby 5 kr. mullbär.
Vesterberg, Vesterby, Klinte 5 kr. äplen.
J. P. Johansson, Björke 5 kr. päron.
Fru Moberger, Visby 5 kr. plommon.
C J. Björkander, Hörsne5 kr. plommon.
Elfström, Orleifa, Levide 5 kr. plommon.
C. Rubarth, Lärbro 5 kr. plommon.
Fr. Johansson, Vesterby, Sanda 5 kr. äplen.
Häradsh. C. B. Lindroth, Visby 5 kr. päron.
H. L. Söderberg, Visby 5 kr. päron.
Fra M. Ihre, Visby 5 kr. Könserverad frukt.
Pris för trädgårdsalster.
1:a pris (15 kr.) J. May, Visby, för trädgårdsalster och rotfrukter.
1:a pris M. Larsson, Skäggs, d:o d:o.
2:a pris (10 kr.) W. Wöhler, Klintebys, d:o d:o.
2:a pris H. Wiman, Henriksdal, d:o d:o.
3:e pris (5 kr.) J. Hansén, Källhage i Barlingbo för rotfrukter.
3:e pris G. Johansson, Snovalds i Roma, d:o.
3:e pris V. Klingvall, Vellarfve i Roma, d:o.
3:e pris P. Johansson, d:o d:o d:o.
3:e pris Laurin, Speer i Fardhem, d.o.
3:e pris C. H. Löfveberg i Burs, d:o.
3:e pris J. P. Nordin, Veskinde, d:o.
3:e pris O. R. Kahlström, Atlingbo, d:o.
3:e pris G. Gottberg, Kube i Stenkumla, d:o.
3:e pris J. Jacobsson, Gardarfve i Fardhem, d:o.
3:e pris G. Olsson, Kassle i Väte, d:o.
3:e pris H. Lundberg, Timans i Roma, d:o.
3:e pris P. O. Vesterberg, Klintehamn, d:o.
3:e pris O. Pettersson, Magnsarfvei Ekeby, d:o.
3:e pris P. Lindström, Tomase, Lokrume, d:o.

Bronsmedalj för kollektivutställning:
J. May, Visby,
M. Larsson, Skäggs.
H. Viman, Henriksdal.
W. Wöhler, Klintebys.

Landshöfdingen förrättade prisutdelningen.
Han betonade dervid i ett kortare anförande den stora vigt för Gotländska jordbrukets framtida utveckling trädgårdsodlingen hade, huru som särskildt rotfruktsodlingen vore af betydelse derigenom att den beredde jorden för sockerbetsodlingen, hvilken vore det högsta uttrycket för en väl skött jord. Utställningen i dag vore ett vackert bevis på hvad vi kunde åstad komma i den vägen.
Hvad trädfruktsodlingen anginge vore den storartad och visade, att vår ö, rätt skött i detta hänseende, skulle kunna lempå ut en myckenhet af trädens frukter i marknaden. Gotland skulle kunna blifva en verklig lustgård ej blott till glädje utan äfven till stor nytta för dess invånare. Talaren vidrörde äfven den projokterade konservfabriken såsom ett önskningemål och ett vilkor för trädgårdsodlingens utveckling.
Vid 1883 års utställning hade drottningen tillåtit, att man nämde henne som beskyddarinna af densamma, och man sände henne sedan ett urval af det bästa utställningen haft att bjuda på. Så hade också bestyrelsen tänkt göra i år, och talaren slöt med att utbringa ett lefve för konungen och drottningen, hvilket af de talrikt församlade besvarades med fyrfaldigt hurra.
— Utställningen bar under dagens lopp varit besökt af ett par hundra personer.
— Klintebys utställning var särdeles vacker och talrik, omfattande 83 nummer. Hr J. Mays samling var äfvenledes särdeles rik.
— Särdeles anmärkningsvärd var tf. husbonden Gabriel Gardells, Gudrings, Ganthem, utställning. På 14 års tid har denne gamle man ensam utan någons hjelp på en oländig stenbacke anlagt en vacker trädgård med öfver 100 fruktträd. Ett föredöme för alla på flit och ihärdighet.
— Prisbedömningen af det utstälda kornet kommer att försiggå först i medio af November månad.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Oktober 1890
N:r 152

Publicerat

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141