Etikett: Bander

Bander ligger i Mästerby socken.

Publicerat

Auktion vid Bander i Mästerby.

Lördagen den 24 innev. April kl. 1 e. m. låter enkan Anna Margareta Karlsdotter medelst offentlig auktion försälja sin vid Bander i Mästerby ägande jordlägenhet utgörande 1/4 tunnland från Bander hemman för all tid afsöndrad jord med derå uppförda en mindre manbygnad samt ladugårdshus. Köparen skall vid klubbslaget erlägga 1/5 af köpeskillingen och får tillträda lägenheten i vår. Öfriga vilkor tillkännagifvas vid utropet. Något möbler och husgerådssaker säljas vid samma tillfälle med betalningsanstånd till 1 September detta år.
Hogrän den 12 April 1897.
JOHAN WESSMAN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1897
N:r 58

Publicerat

Klintejärnvägen

dryftades under flere timmar i går i Mästerby, der Stenkumla och Banda tings hushållsgille sammanträdde. Representanter för alla de socknar den föreslagna järnvägen skulle beröra hade infunnit sig.
Landshöfdingen betecknade denna järnväg som en lifsfråga för orten. Nu eller aldrig skulle den lösas. Komme banan ej till stånd, blefve orten ohjälpligt efter i kampen för tillvaron. Detta borde ej ske. Ehuru måhända redan denna vecka koncession komme att meddelas på den först tänkta sträckningen förbi Klintebys mellan Klintehamn och Roma, ansåg landshöfdingen ej vara skäl att sysselsätta sig med den, utan hellre med den något ändrade sträckningen förbi Tjuls. In dylik järnväg torde komma att kosta 400 tusen kr. Alldeles säkert kunde man räkna på 200 tusen kronors statslån och återstoden blefye mycket lätt att få, om det bara visade sig att den nya banan lemnads från början 21/2 procent, hvilket den tvifvelsutan skulle göra.
Det gälde nu först att få den nya s. k. Eskelhemslinien undersökt oeh härtill borde, enligt hr landshöfdingens åsigt, Sanda, Eskelhem, Mästerby, Hogrän, Vall, Atlingbo och möjligen Klinte socknar bidraga. Ville de det?
Nu började en liflig diskussion, derunder hr Rosvall menade att Eskelhemsborna icke ville vara med om någon undersökning förrän man först fullständigt enats om sträckningen, på det att penningar ej ånyo måtte bortkastas. Kommissarien Svallingson intog en förståndigt medlande ställning och sökte jämka ihop Eskelhemsintresset, som, utom af hr Rosvall, företräddes af hr Olsson, Rovalds, och Mästerbyintresset, som hade sin representant i hr Löfgren, Ejmunds. Denne förklarade att komme banan ej att gå i närheten af Bander, ville Mästerbyborna ej vara med, hvartill Eskelhemwarne genmälte, att ginge banan ej som de föreslagit, hade de ingen nytta af densamma.
Landshöfdingen tyckte att det var ytterst sorgligt att hela saken skulle äfventyras blott och bart derför att man icke ville gifva med sig på någondera hållet en enda kilometer. Ville man icke det och ej heller anslå penningar till en undersökning, som komme att kosta 800 å 1,000 kr., då kunde man verkligen säga att ortens befolkning ej vore nog framskriden i upplysning för att ens tänka på en järnväg.
Hr Rosvall bedyrade att Eskelhemsborna gjort hvad de kunnat. «De hade sett saken opartiskt; det var de öfriga som satt sig på tvären. Hr Löfgren var af alldeles samma åsigt med den lilla skillnaden att han satte in Mästerbyboarne i stället.
Slutet på allsam mans blef att man för åstadkomma nde af nya undersökningar af den s. k. Eskelhemslinien — med två något olika sträckningar — tillsatte en interimstyrelse, bestående af: för Klinte kommissarien Svallingson; för Sanda hemmansäg. Bergman, Botvide; för Eskelhem skollärare Rosvall; för Mästerby hemmansäg. Eriksson, Myre; för Hogrän styckjunkare Wessman; för Vall hemmansäg.
Hagvall, Rosarfve och för Atlingbo hemmansäg. K. Karlsson, Lilla Atlings.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Juni 1896
N:r 91

Publicerat

Från hushållsgillenas sammanträden.

Vid samman trädet med Stenkumla och Banda tings gille i måndags i Vall anfördes, beträffande erfarenheterna af sockerbetsodlingen, att betskörden visserligen icke varit till mängden så riklig, men sockerhalten deremot god. De längre afstånden mellan odlingsplatserna och fabriken vore emellertid ett afsevärdt hinder. Landshöfdingen omnämde med anledning häraf den påtänkta hästbanan i Hörsne och Dalbem och önskade att gillets ledamöter till nästa sammanträde ville taga i öfvervägande, huruvida det ej skulle vara med ortens intresse förenligt att bereda sig en sådan anknytning med järnväg. De flesta gillesledamöterna ansågo sig redan nu kunna uttala sig för önskvärdheten af en sådan förbättring af ortens kommunikationsmedel.
Till gillets ordförande återvaldes kyrkoherde Kolmodin, Nästa års premieringsmöte kommer att hållas i Mästerby.
— Vid Hejde och Fardhems tings gillessammanträde i tisdags framhölls nödvändigheten att tillse det i handeln förekommande superfosfater icke blott innehölle utlofvad procenthalt, utan äfven vore fria från skadliga inblandningar, såsom fallet ofta vore med de tyska och gillet uttalade sig för önskvärdheten af att hushållningssällskapet ville låta undersöka i handeln här allmännast förekommande konstgjorda gödningsämnen och meddela allmänheten resultaten. Betodling bade inom området kunnat bedrifvas endast i ringare grad till följd af svåra transportförbållanden. De närvarande uttalade sig allmänt för en järnvägsförbindelse från Klintehållet och uppdrog åt landshöfdingen att inleda förberedande underhandlingar med någon lämplig ingeniör om upprättande af förslag till sådan anknytning.
Till ordförande utsågs kommissarien Svallingson. Man uttalade sig för hästpremieringens fortsättande.
— Vid Hablinge och Hemse tings hushållsgilles sammanträde i onsdags i Hemse uttalade man sig likaledes för fortsatt hästpremiering. Man förenade sig i uttalandet om en undersökning af de saluhållna gödningsämnena. Intresset för betodlingen hade afsevärdt stegrats i synnerhet i grannsocknarne till Hemse. Man uttalade sig för en hästbana från Hemse till exempelvis Korsby i Hafdhem.
Väcktes fråga om åtgärder mot den som ogräs allt mer uppträdande Hästhofven. Dr. Sätervall fäste med anledning häraf uppmärksamheten på de anvisningar. som beträffande detta ämne finnas i en af dansken Mårtensson fötfattad, af prof. Nathorst öfversatt skrift om ogräsen och sättet att behandla dem.
Till ordförande utsågs ånyo dr. Sätervall.
— Vid Hoburgs och Grötlinge tings hushållsgilles sammanträde i Vamlingbo i går var man ock ense om behofvet af de konstgjorda gödningsämnenas undersökning. För underlättande af bettransporten förordade landshöfdingen en hästbana mellan Hemse och Burgsvik och gillet, som lifligt syntes intressera sig för saken, uppdrog åt landshöfdingen att låta vidtaga förberedande undersökningar. Till gillets uppmärksamhet anmäldes, — likasom vid föregående dagarnes sammanträden — en af prof. Seved Ribbing författad skrift om lämpliga reformer i landtbefolkningens kosthåll. Man uttalade sig för hästpremieringarnas fortsättande.
Till ordförande återvaldes handl. V. Hansén.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Juni 1895
N:r 94

Publicerat

En gräslig olyckshändelse

timade i fredags afton vid Bander i Mästerby i dervarande ångsåg.
Sjuttioårige arbetaren Jonas Andersson hade begifvit sig upp på sågbordet, genom hvilket sågklingan går, för att verkställa smörjning. Med oljekannan i handen gick han framåt mot klingan, hvilken han kom så nära, att den tog fatt i ena stöfveln, som genomsågades, så att ett par tår följde med. Men icke nog härmed, gubben föll derpå hufvudstupa öfver klingan, som på några sekunder genomskar hans haka, bröst och mage, hvarpå den olycklige kastades bakåt. Han hade, trots det ohyggliga tilltygandet, nog kraft att samla ihop de söndersargade inelfvorna samt forslades till sin bostad. Läkare eftersändes genast, men kunde ingenting uträtta. Efter ett dygns grymma plågor afled den olycklige mannen i lördags eftermiddag.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Mars 1895
N:r 40

Publicerat

Inbrottsstöld

har begåtts hos undantagsmannen Samuel Krusell, Bjestafs i Banda, hvarvid tillgripits två födorådskontrakt, samt tre skuldsedlar, en å 300 kr.
två å 50 kr:
Tjafven efterlyses.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 Maj 1894
N:r 77

Publicerat

Ett och annat om Gotlands forna Tingsplatser.

(Forts )
Man har åtskilliga anledningar till den förmodan att gätarne kommit till Gotland öster, söder eller sydost ifrån, troligaat från Bernhstéoskusten (Ost Preussen) samt att de efter ankomsten bit först bosatt sig på östra kusten af vår ö, der, oaktadt alla de fornlemvingar som plogen förstört, ännu en ofantlig massa forngrafvar antyda urgammal, stärkt befolkad bygd och på hvars midt det höga Torsburg med sina ofantliga och storartade fästningsmurar lyfter sig högt öfver akogar och fält. På samma östra kust fianes, eller bar Åtminstone i början af vått århundrade funnits, i Anga socken en fornlemning, som jämte Torsburg tyckes vara den betydligaste och uräldsta af allt hvad de djerfve och arbetsamme gutarne efterlemnat från den tid de först bosatte sig på guotalandet; det är det högst märkliga: »Trullhals» (trollens sal), som fornforskaren Hilfeling såg och beakref å 1801. Beskrifoingen är intagen uti »Gotlands Land och Folk» af A. T. Snöbohm, hvarför den ej behöfver införas här. Att här varit en stor och urgammal både tingsplats, begrafningsplats för ansedda personer och offerplats tyckas de märkliga stensättningarna och högarna be visa, liksom att: här varit en af gutarnes äldsta hufvudbygder, hvarifrån de utbredd sig både mot vester, söder och norr. Norrlanda heter den socken, som ligger närmast Anga i norr. Namnet ekallförmodligen häntyda på att trakten utgjorde nordliga delea af det stora bygdelag, hvars belgedom var Trullballs, som nog af folktron ansågs som ett ställe der de begrafnas och de offrade menniskornas andar uppehöllo sig under nattens timmar, eller skall namnet Norrlanda kanske uppstått deraf att de första nybyggarve kommit söder ifrån.
Sannolikt tar Trullhalls varit Gotlands äldsta tings- och blotställe innan gutarne ännu utbredt sig öfver hela ön. Hvar alla. de många tingsplatserna legat är väl omöjligt att bestämma, men genom att aktgifva på våra gamla märkliga bygdenamn kan man få anledning förmoda kvar några funnits. Sockennamnet Tingstäde visar tydligen att här varit ett tingsställe, troligtvis Norra tredingeus, Ringumme (hemmet vid »Ringen», tingskretsen,) hbeter en gård i Alfya i gränsen mot Hemse, belägen i midten af Södra tredingen, Här var kanske samma trediogs tiogsplats, ty stället der domrarne sutto, ederna aflades och domar afkunnades (Gutalagen stadgar i 3 kap. att domar ej få fällas och ed afläggas sedan sol gått ner) var inneslutet af en ring, domringen, deraf uttrycket »till tings och rings» att beteckna tiögsresor. Denna ring bildades förmodligen på äldsta tiden af i märken nedsatta stenar, men sedan af i marken nedsatta stockar »tingsstockar», Dessa sammanhäftadés med vidjor, eller snören, hvilka kallades »Vebönd», heliga band. Om våld begicks-p& denva stängsel, när ting hölls, afstanvade tiogsförhandlingarna genast och våldsverkaren blef »biltog» (landsflyktig). Ha fornsaga berättar om en isländare, skalden och vikingen Egil Skalagrims son, som på Guletinget i Norge gjorde anspråk på arf för sin buetru, men att den falska drottning Gunhild förmådde sin broder Alf och några andra att afhugga vebönderne och nedbryta tingestockarna. Tinget slutade då genast och Egil kunde ej få sin rätt, hvarför han, innan han drog från Norge, reste nidståog mot kungen och drottningen. Ännu på 1500-talet förekommer i danska dombref uttrycket »inden fire tingsstokker» för att beteckna att saken eller målet afgjorts på tinget.
I Mästerby socken är gården Bander. Tisget heter Banda Ting. Det består efter nya indelningen af sockgarna Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby och Vestergarn, men efter gamla indelniogen af de 3 sistnämda samt Hogrän, Björke och Åtlingbo. Bander gård låg då i tingets midt. Säkert hafva både gårdens och tingets namn kommit af bönd, vebönd, de band, hvarmed tingsstockarne voro sammanbundna. Namnet låter förmoda att tingets domställe varit här i närheten af gården Bander och den i dess grannzkap liggande gården Ringumme. Socknen heter Mästerby, men en bokstaf, r, tyckes blifvit insmugglad i namnet genom. slarfvigt utal, ty I det register öfver Gotlands kyrkor, som för Lisköpingabiskopens visitationer : uppgjorts i katolska tiden, skrifvés namnet Meystabye, som betyder stöttaby, hufvudbygd. Förmodligen bäntyder namnet på att bär var tiogets hafvudbygd.
På samma tätt torde ett r blifvit insmygladt i namnet Mästermyr, som södra Gotlands största myr heter. Namnet har nog ursprungligen varit Mäste (störste) myr. Bönda har en gård i Lau hetat (den lär on vara obebygd och brukas under andra hemman). Detta namn torde ock kommit af vebönd, hvaremot gårdsoamhet Bandelunda i Bargs snarare torde böra härledas från det »band» (fredskrets) en dråpare fick uppdraga till sin skyddsort medan han var fred!ös (se 13 kap. Gutalagen »Af Mandrapi»), ty Bandelunda lig: ger afsides ner mot sjön i socknens sydligaste kant. Likeom i Mästerby två nära hvarandra liggande gårdars, Binder och Riogumme, nama tyckas kunna härledas från tiogsplatsen, så ligga ock i Hablingbo ett par gårdar vära intill hvarandra, hvilkas pamn torde hafva ett likadant ursprung.
Dessa gårdar heta Mälstäde och Simes. Fornnordiska ordet Simi (—a, —ar), im, betyder band, tåg, svöre — Gör-simi eller Ger-simi ett smycke, en utarbetad kedja, Mälstäde tyckes vara sammansatt af verbet mäla, tala, omtala, förmäla och städ stad, ställe, således ett ställe der man framför sin talan, ett tingsställe och Smes torde beteckaa de band eller tåg, hvarmed tingsstockarna sammanbundos. Med en gård i Klinte är det besunerliga förhållandet att den har två namn. Det officiella namnet är Ganne. Så kallag gården i jordboken och äfven i revi sionsboken 1654, detta måtte råledes vara det rätta namnet; men af-allmogen kallas den aldrig Ganne utan Bönders och uti offentliga handlingar (fastebret) från 1600-talet Bönnerby och Bönderby, hvilket således också är ett gammalt namn. Hvad kan vara anledningen till så olika namn på samma gård? Kanske den att hemmanet heter Ganne, men Bbygnaden, (byn), tått namnet Bönnerby eller Bönderby för att beteckna att den låg invid en tingsplats, liksom gården Biöder.
Åbygnaden på ifrågavarande Klintegård, ou mera jämte gårdstomt och trädgård afsöndrad från hemmanet, ligger tätt ped under det höga Klinteberget, som här böjer af mot öster, och invid stora landsvägen, som midt för gården delar sig i tvänne af hvilka den eva viker af åt öster upp för backen, som benämnes Böndersbacke (backen vid Bönders), den anåra fortsätter åt söder fram till Klinte kyrka och derifrån åt vester till Klinte hamn. Manbygsaden är ett högt smalt tvåvånings stenhus med hvälfd källare, som är täckt med tuonhvalf samt har sischer i murarna med spetsig betäckniog — således ett ganska gammalt, eburn moderniseradt hus. På gården stod äfven ett gammalt, vu för några år sedan nedrifvet stenhus med ett ganska fast hvalf. När ladugården ombyggdes på 1880-talet påträffades i jorden, der gruvdval gräfdes, forngrafvar och ben efter jordade menniskor. Gården har således varit bebygd redan i bednatiden. Straxt öjter om gården mellan berget, som här bildar en båge, hvilken böjer sig mot söder, samt landsvägen är en liten slätt mellan Bönders gård och Böndersbacke. Här torde en gåog varit tingsplats för Hejde Ting, hvartill platsen tyckes varit lämplig och namnet Bönders uppkommit derat.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 December 1893
N:r 200

Publicerat

Andelsslakteriets livdjursregister.

Säljare:
Nöt:
Emil Wiman, Hallgårds, Alskog. 2 mjölkkor, kalvf. i febr. och mars. Tel. Garda 16 c.
S. Ekström, Norrgårda, Tofta. 1 ko, kalvf. börj. av mars. Tel. Gotl. Tofta 5 underrättar.
Sune Jakobsson, Halsarve, Lau. 1 ko, 5 år, kalvf. 20/2. Tel. När 90.
Karl Jakobsson, Gannor, Lau, När. 1 ko, r.-fri, kalvar 2:a g. 10/4. Tel Garda 90.
E. Nilsson, Sallmunds, Mästerby. 1 ko, kalvat i sept. 1942. Tel. Bander 48.
G. Bendelin, Bengts, Östergarn. 1 avelstjur. Tel. Katthammarsvik 10.
Fru Ada Magnusson, Östergårda, Stenkyrka. 1 ko, r.-fri, 6 år, kalvf. halva febr. Tel. Stenkyrka växel underrättar.
Bernt Pettersson, Gläves, Burs. 1 mjölkko, 8 år, kalvf. 15/3. Tel. Burs 50.
Henning Ahlin, Simunde, Hejde. 4 mjölkkor, kalvf. i febr. och börj. av mars. Tel. Väte 17 a.

Hästar:
H. Widin, Vidunge-Stenstu, Dalhem. 1 vallack i 53:e året. Tel. Gotl. Hässelby 51.

Grisar:
Alex Pettersson, Sigdes, Burs. 6 smågrisar, 6 v. Tel. Burs 7.
Sune Jakobsson, Halsarve, Lau. 5 á 6 smågrisar, 6 v. Tel. När 90.
Ivar Karlström, Gullarve, Väte. 1 sugga, grisf. halva mars. Tel. Väte 50 underrättar.
K. Fardstedt, Fardhem. 1 godkänd unggalt. Tel. Hemse 176 a.

Får:
Henning Ahlin, Simunde, Hejde. 4 tackor. Tel. Väte 17 a.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 februari 1943
N:r 29

Publicerat

Från landsbygden.

Sanda, 28 Dec.
Ett ganska talrikt besökt nykterhetsmöte, anordnadt af Blåbandsföreningon W. S. M., har i dag hållits vid Anderse. Föredrag hölls af skolläraren A. Rosvall i Eskelhem, som till text valt några verser i Efeserbrefveta 5 kap.
Med ledning af nämde text, der apostelen talar om ett rätt familjelif, påpekade talaren hura rosdryckerna vore ett af de svåraste hindren för ett lyckligt familjelif, både vid dess ingående, stadfästande och i dess fortsättning, Föredraget som med rätta kunde kallas en utmärkt ungdomspredikan afhördes med spänd uppmärksamhet och lemnade säkerligen ett djupt intryck på de närvarande.
Talaren uppmanade slutligen de unga: »Börja aldrig ett äktenskap med rusdrycker, ty der rusdrycker flitigt begagnas kan aldrig en (geten kärlek finnas». Sedan framstäldes till allmänt samtalsämne: »Om rusdryckerna såsom fridstörare», hvarvid följande fråga framkastades: »Om samhällets och hemmets frid hindras genom afskaffande af rusdryckerna såsom pjatningsmedel?» hvilken fråga efter ett lifligt samtal och sakrika skildringar besvarades med ett allmänt nej. Efter det offentliga mötets slut hölls förenings- och styrelsesammanträde hvarvid några personer ingingo i föreningen, som räknar 50 medlemmar.

Till nämdeman för Banda ting har i dag enhälligt — med 24 afgifna röster — omvalts den afgående nämdemannen Jakob Ferdinand Sahlstén, Sallmunds i Mästerby.
Fråga om bildande af ett kreatursförsäkringsbolag inom Mästerby hade väckts till Decemberstämman och uttalade stämman sig allmänt för ett sådant, hvarefter valdes en interimstyrelse hvilken Åck i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar m. m.

Wamlingbo, 29 December.
Ett groft och straffvärdt okynne utfördes sistlidne Juldags qväll, under det då rådande intensiva mörkret, utanför Missionshuset härstädes, Några ynglingar företogo sig nämligen, under det en mängd folk voro församlade till en bönestund, att utanför huset, just der folket vid utgåendet skulle passera fram, upplägga en hel hop större stenar ofvanpå hvarandra, hvaruti voro instuckna gärdsgårdsstörar o. d. Stenarne hade de hemtat från en s. k. »stenvast» ett godt stycke derifrån, och var det väl de råa sällarnes mening att det utströmmande folket skulle skada sig å hindret i mörkret, Lyckligtvis upptäcktes ofoget då ett par flickor kommo gåeende, hvilka, under det de passerade bredvid stenhögen, af en pojkbyting motades uppå densamma, då de högeligen föeskrämda under rop störtade in i huset. Spaningar efter de verkliga upphofsmännen lära pågå och blifva de, såvida de anträffas, nog åtal lade på laglig väg för sitt oförsvarliga beteende det de må erhålla en välförtjent näpst. Flera gånger förut lära grofva upptåg af likadan art utöfvats på samma plats, under pågående sammankomster.

Från den i dag hållna ordinarie kommunalstämman kan följande antecknas: Debiterings- och uppbördslängderna granskades och godkändes. Till stämmans ordförande för 4 år utsågs genom omröstning hemmansegare N: L. Olsson Nora och till ordförande i kommnnalnämd och fattigvårdsstyrelse, likaledes genom omröstning hemmansegaren Oskar Hansson Bonsarfve. Till ledamöter i sparbanksstyrelsen invaldes handl. Lars Krusell, hemmansegarne Adolf Kristiansson Sigreips och Jakob Johansson Storme. Till deputerade i sparbankestyrelsen utsågos landtbrukarne Oskar Nilsson Tana, Olof Kristiansson Gervalds, Oskar Jakobsson och Olof Nilsson Bjerges. Styrelseledamöter i magasinet blefvo P, Olsson Nora, Hans Södergren Sigfride och Oskar Lårsson Stenstu, För ett pris af 28 kr. 50 öre åtog sig nuvarande postföraren Daniel Hansson Sigfride att äfven nästa år ombesörja postföringen A linien Vamlingbo—Burgsvik en gång i veckan.
På framställning af magasinsstyrelsen beslöt stämmans ledamöter att instandande vår försälja 25 procent råg och 20 procent korn af den inneliggande fonden.
Till revisor i kreatursförsäkringsförenivgen otsågs kyrkoherde P. R. Kullin.

Burgsvik, 28 December.
I en kinkig belägenhet var en person härifrån trakten då han var på väg åt hemmet från krogen med sitt julbränvin, Under det på qvällen rådande mörkret, råkade nämligen mannen, som inmundigat så pass af den svenska nektarn, att gärdsgårdsstörarna vid vägen här och hvar fingo bastanta »örfilar» när marschen gick framåt, att göra en försvarlig kullerbytta i ett dike, till hälften fyldt med vatten, dervid hjelten under sina många försök att krafla sig app krossade åtskilliga i fickorna instufvade flaskor, hvilkas innehåll naturligtvis ökade våtvarorna i diket, Ursinnig öfver det lidna nederlaget och drypande af vätan lyckades ban omsider att komma på det torra igen och fortsätta den afbrutna promenaden. Plötsligt snafvar han åter, denna gång mot en större step, dervid sjelfva »kuttingen» som han bar i handen fick en så våldsam stöt att korken flög ur och ett egendomligt läte gaf tillkänna att innehållet rann bort. Ändtligen efter många mödor och besvärligheter, och sedan minst hälften af spritförrådet gått »putz weg», lyckades han få »kaggen» sin i den rätta ställningen och or korkhålet, samt åter knoga i väg emot hemmat, som ock efter många slingringar utan några vidare äfventyr lyckligt uppnåddes.

En »svart» räkning erhöll en person från en grannsocken för litet sedan. Deri fans nämligen fordran på en svart häst, en svart stut och en svart gris. Så att nog såg det svart ut alltid för den mannen!

Roma, 27 Dec.
Dödsfall. Den 25 dennes afled i Björke skolgård folkskolläraren derstädes Petter Ferdinand Lindström i en ålder af något öfver 52 1/2 år, L., som var född i Hejde, aflade folkskollärareexamen i Visby 1858, hvarefter han tjenstgjorde som informator hos grefve Seth å Varplösa och hos öfserstelöjtnant Gahne i Bäl samt vikarierande lärare i Väte, tills ban 1864 kallades till folkskollärare | Björke, Den klena gestalten besatt en otrolig arbetsförmåga och viljekraft. Nitisk osh samvetsgrann som lärare, räckte han Kiven till att sköta de kommunala a inom sin församling, Men derjämte bistod han ständigt sina enskilda församlingsbor med råd och hjelp och blef också i hög grad älskad och athållen.
På återvägen från ett besök kos en kollega sanne han i en svår lunginflammation. Efter ett 14 dagars lidande utandades han på julmorgonen sin sista suck, Hans ädla väsen och gagnande verksamhet hafva lemnat efter sig ett kärt minne, och sörjande kring hans bår stå derför ej blott den efterlefvande makan och 4 barn utan äfven många vänner, hvilkas hjertan förenas i dessa ord: »Älskad i lifvet, saknad i döden».

Burgsvik, 29 Dec.
Blodförgiftning? En bondhustru från Öja, som en dag före jul skulle intaga några till torkning uthängda kläder, råkade derunder sticka sig i ena fingret å en tagg på en krusbärsbuske. Ej aktande det lilla såret, ur hvilket något blod flöt, fortsatte hon obekymrad sitt arbete, tills hon fick erfara att små sår ej äro att förakta. Under häftiga plågor svulnade inom kort handen och armen till förskräcklig storlek, hvilken svulst sedermera gick in åt bröstet. Enligt hvad sports, lär qvinnan i går forslats till larsarettet.
Under symptomer tydande på blodförgiftning afled kort efter jul en äldre mansperson i Fide socken, hvilkens död orsakats genom vårdslösande af ett obetydligt sår.

Vadan af att lägga brinnande tobakspipa i fickan fick nyligen en person härifrån trakten erfara. En halftimme efter pipans nedläggande tyckte mannen att kläderna kändes ovanligt heta, men utan att bry sig derom fortsatte mannen sin väg tills han nödgad af brandlakt och olidlig hetta å v.nstra sidan beqvämde sig att efterse orsaken, Det befanns då att fickan och innantyget å tröjan jämte byxorna å venstra sidan voro alldeles förkolnade, så att mannen hade stor möda att släcka »elden under askan».

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1891
N:r 201

Publicerat

Hushållsgillena.

Vid Hoburgs och Grötlinge tings hushållsgilles sammanträde i Grötlingbo 8 Juli utsågs, likasom vid föregående sammanträden, personer för att insamla jordbruksstatistiska uppelfter. Till gillets ordförande återvaldes handlanden V. Hansén å Burgsvik.
— Vid Hejde och Fardhems gilles möte å Burge i Levide i torsdags framhöll landshöfdiogen betydelsen af Mästermyrs utdikning och voro de till ett 30-tal närvarande ledamöterna intresserade af en blifvande undersökning. Gillet önekade att nästa års sammankomst måtte hållas i Klinte. Utsågos insamlare af jordbruksstatistiska uppgifter. Till ordförande omvaldes hr W. Wöhler, Klintebys.
— Hablinge och Hemse hushållsgille sammanträdde i Sproge i fredags. Äfven här framhöll ordföranden betydelsen af em blifvnnde utdikning af Mästermyr och uttalade gillet den önskan att landshöfdingen måtte i slutet af Oktober utlysa ett möte vid Burge i Levide, till hvilket alla intressenter i Mästermyrs utdikning borde kallas. Insamlare af jordbruksstatistiska uppgifter valdes och lemnades af de närvarande upplysningar om foderbetsodlingen. Gillets ordförande blef åter dr Sätervall i Hemse.
Vid detta möte voro utstälda 2 tjurar, 28 kor, 5 qvigor och 60 får, af hvilka prisbelönades:

Nöt:
Tjurar (3—10 år):
Bellman, L. Rosendahl, Ejsta 3:e pris
Knut, J. Melin, Sproge 3:e pris

Kor:
Beda, B. Berg, Sproge 2:e pris
Blomma, K. A. Hemnander, d:o 2:e pris
Netta, J. Melin, d:o 3:e pris
Stjerna, d:0 d:o 3:e pris
Gunilla, J. Johansson, d:o 3:e pris
Tyra, O. P. Olofsson, Silte 3:e pris
Juli, J. Hallbom, Sproge 3:e pris
Beata, J. Levander, d:o 3:e pris
Berna, J. Mårtensson, d:o 3:e pris
Johanna, N. Melin, d:o 3:e pris
Bina, B. Siltberg, d:o 3:e pris
Tycka, O. Krusell, Ejsta 3:e pris
Stjernan, O, Larsson, Sproge 3:e pris
Beda, d:o d:o 3:e pris

Qvigor:
Albertina, J. Hansson, Sproge 3:e pris
Bella, H. Olsson, Silte 3:e pris
Minna, O. Krusell, Ejsta 3:e pris

Får:
1 bagge, gotlandsras, J. Haneson, Snoder 10 kr.
1 bagge, bl. chew., B. Berg, Butvie 5 kr.
1 bagge, gotlandsras, O. Hansson, Snoder 20 kr.
1 bagge, chevioth, L. Sundahl, Stjernarfve 10 kr.
9 hamlar, 3 rag, L. Sundahl, Stjernarfve 10 kr.
3 hamlar, gotlandsras, J. Hansson, Snoder 20 kr.

— Vid Stenkumla och Banda tings hbushållsgilles sammanträde i lördags i Sanda voro omkr. 40 ledamöter närvarande. Rörande mejerihandteringen upplystes, att mjölktillgången vid Sanda mejeri var rioga och att orsaken härtill vore de låga mjölkprisen; att det föreslagna åogmejeriet i Atlingbo ej ansågs kunna komma till stånd på grund af den stora anläggningskostnaden. Landshöfdiögen framhöll, att mindre mejerier lämpligen kunde anläggas efter den billigare ismetoden. Af upplysningar framgick, att foderbetsodlingen gått framåt. Gillet önskade nästa års sammanträde i Hogrän. Till ordförande &tervaldes kyrkoherpe M. Kolmodin i Vall.
Vid detta möte voro utstälda 3 tjurar, 23 kor, 5 qvigor och 59 får, af hvilka prisbelönades;

Nöt:
Tjurar (3—10 år):
Munter, A. P. Törnvall, Eskelhem 3:e pris

Kor:
Linda, A. P. Lundberg, Sanda 2:e pris
Rosa, Joh, Hansson, d:o 2:e pris
Vira, A. J. Bergman, d:o 2:e pris
Netta, d:o d:o 3:e pris
Rödan, F. O. Pettersson, d:o 3:e pris
Lilly, K. Karlsson, Vestergarn 3:e pris
Hjerta, Alfr. Johansson, Sanda 3:e pris
Marta, P. Sandell, d:o 3:e pris
Blomma, A. Anglöf, d:o 3:e pris
Blända, L. G. Modin, d:o 3:e pris
Blända, A. Olsson, d:o 3:e pris
Bengta, K. Olsson, d:o 3:e pris
Rosa, Joh. Larsson, Mästerby 3:e pris
Stjerna, G. Gottberg, Stenkumla 3:e pris
Bella, d:o d:o 3:e pris
Netta, A, Sandberg, Sanda 3:e pris

Qvigor:
Beda, Joh. Larsson, Mästerby 3:e pris
Rosa, Fr. Johansson, Sanda 3:e pris
Stjerna, d:o d:o 3:e pris

Får:
1 bagge, eheviot, Fahlstedt, Bander 20 kr.
1 bagge, bl. ras, Bergman, Botvide 10 kr.
1 bagge, bl. ras, Jacobsson, Eskelhem 5 kr,
1 bagge, bl. ras, Gottberg, Stenkumla 5 kr.
3 tackor, bl. ras, Bergman, Botvide 10 kr.
6 tackor, bl. ras, Törnvall, Eskelhem 5 kr.
4 tackor, bl. ras, Gahnberg, Tofta 10 kr.
3 tackor, bl. ras, Gottberg, Stenkumla 5 kr.
3 tackor, bl. ras, Fahlstedt, Bander 5 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106

Publicerat

Stenkumla och Banda hushållsgille

sammanträdde i måndags i Eskelhem. Dervid voro utställda 39 djur: 3 tjurar, 31 kor och 5 qvigor. Af dessa prisbelönades:

Tjur:
Ko O. Söderberg, Butare, 2:a 10 kr.

Kor:
Netta, V. Nilsson, Bjestafs, Sanda, 2:a 10 kr.
Nora, J. Olsson, Lekarfve, 2:a 10 kr.
Hjerta, O. H. Nyman, Vestergarn, 2:a 10 kr.
Gertrud, Sjögren, Bandarfve Mäst:by, 2:a 10 kr.
Stjorna, Palmqvist, Ringome 2:a 10 kr.
Hjerta, Palmqvist, Ringome 2:a 10 kr.
Nella, J. Vallin, Bjestafs, 3:e 5 kr.
Linda, G. Bolin, Simmarfve, 3:e 5 kr.
Blenda, A. Bäckström, Krokstäde, 3:e 5 kr.
Fia, A. Bäckström, Krokstäde, 3:e 5 kr.
Netta, L. Jakobsson, Rosenbys, 3:e 5 kr.
Frigga, K. Beckström, Tjuls Eskelhem, 3:e 5 kr.
Flora, K. Hemström, Rofvide Eskelhem, 3:e 5 kr.
Netta, J. Söderdahl, Alfvena, 3:e 5 kr.
Blomma, J. Söderdahl, Alfvena, 3:e 5 kr.

Qvigor:
Netta, J. Larsson, Söjvide, 3:e 5 kr.
Flora, A. Johansson, Öfvide, 3:e 5 kr.
Vid gillesammanträdet uttalades önskningar om årlig fårpremiering öfver hela länet. Af helnorska hingstar funnos inom området ingen, af halfnorska beskällare två. Hästpremiering efter förut omnämda grunder ansågs önskvärd.
Jorden brukades här vanligen i flere än tre skiften. Betor hade börjat odlas af flere inom området. Vackra prof på sådana plantor förevisades af hr Gottberg, som genomgått landtmannaskolan och vistats i Skåne. Hvitbetor hade odlats i liten skala af Alfr. Pettersson, Rundarfve i Atlingbo. Å myrmark hade Alb. Löfgren, Ejmunds i Mästerby gjort försök som var nästan lika lofvande som på fastmark. Frö, taget från fröhandlare, hade visat sig mindre tillförlitligt än det genom hushållningssällskapet intagna. Behofvet af frönas stöpning, som af några förordades, bestriddes af andra och stöpning kunde orsaka att fröet grodde i torr jord, men måste af brist på fuktighet i jorden tvina bort. Särskilda försök syntes ådagalägga obehöfligheten af foderbetsfröets stöpning; man borde undvika att genom mycken värbrukning uttorka jorden.
Trädgårdsutställning i Visby I höst ansågs önskvärd. Skogsafverkningen i trakten hade varit större under senare Åren, en följd af klena skördar och stigande trävarupris, någon skogssköfling hade ej förekommit och strängare skogslagstiftning ansågs ej erforderlig.
Till ordförande i gillet för ett år utsågs kyrkoherde M. Kolmodin; till ledamot i premieringsnämden för nöt återvaldes hr A. Stålhandske, för får utsågs hr ÅA. Dassow. Till ersättare för båda valdes Å. J. Bergman i Sanda.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Juli 1890
N:r 108

Om Oss Drivs med WordPress