Från hushållsgillenas sammanträden.

Vid samman trädet med Stenkumla och Banda tings gille i måndags i Vall anfördes, beträffande erfarenheterna af sockerbetsodlingen, att betskörden visserligen icke varit till mängden så riklig, men sockerhalten deremot god. De längre afstånden mellan odlingsplatserna och fabriken vore emellertid ett afsevärdt hinder. Landshöfdingen omnämde med anledning häraf den påtänkta hästbanan i Hörsne och Dalbem och önskade att gillets ledamöter till nästa sammanträde ville taga i öfvervägande, huruvida det ej skulle vara med ortens intresse förenligt att bereda sig en sådan anknytning med järnväg. De flesta gillesledamöterna ansågo sig redan nu kunna uttala sig för önskvärdheten af en sådan förbättring af ortens kommunikationsmedel.
Till gillets ordförande återvaldes kyrkoherde Kolmodin, Nästa års premieringsmöte kommer att hållas i Mästerby.
— Vid Hejde och Fardhems tings gillessammanträde i tisdags framhölls nödvändigheten att tillse det i handeln förekommande superfosfater icke blott innehölle utlofvad procenthalt, utan äfven vore fria från skadliga inblandningar, såsom fallet ofta vore med de tyska och gillet uttalade sig för önskvärdheten af att hushållningssällskapet ville låta undersöka i handeln här allmännast förekommande konstgjorda gödningsämnen och meddela allmänheten resultaten. Betodling bade inom området kunnat bedrifvas endast i ringare grad till följd af svåra transportförbållanden. De närvarande uttalade sig allmänt för en järnvägsförbindelse från Klintehållet och uppdrog åt landshöfdingen att inleda förberedande underhandlingar med någon lämplig ingeniör om upprättande af förslag till sådan anknytning.
Till ordförande utsågs kommissarien Svallingson. Man uttalade sig för hästpremieringens fortsättande.
— Vid Hablinge och Hemse tings hushållsgilles sammanträde i onsdags i Hemse uttalade man sig likaledes för fortsatt hästpremiering. Man förenade sig i uttalandet om en undersökning af de saluhållna gödningsämnena. Intresset för betodlingen hade afsevärdt stegrats i synnerhet i grannsocknarne till Hemse. Man uttalade sig för en hästbana från Hemse till exempelvis Korsby i Hafdhem.
Väcktes fråga om åtgärder mot den som ogräs allt mer uppträdande Hästhofven. Dr. Sätervall fäste med anledning häraf uppmärksamheten på de anvisningar. som beträffande detta ämne finnas i en af dansken Mårtensson fötfattad, af prof. Nathorst öfversatt skrift om ogräsen och sättet att behandla dem.
Till ordförande utsågs ånyo dr. Sätervall.
— Vid Hoburgs och Grötlinge tings hushållsgilles sammanträde i Vamlingbo i går var man ock ense om behofvet af de konstgjorda gödningsämnenas undersökning. För underlättande af bettransporten förordade landshöfdingen en hästbana mellan Hemse och Burgsvik och gillet, som lifligt syntes intressera sig för saken, uppdrog åt landshöfdingen att låta vidtaga förberedande undersökningar. Till gillets uppmärksamhet anmäldes, — likasom vid föregående dagarnes sammanträden — en af prof. Seved Ribbing författad skrift om lämpliga reformer i landtbefolkningens kosthåll. Man uttalade sig för hästpremieringarnas fortsättande.
Till ordförande återvaldes handl. V. Hansén.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Juni 1895
N:r 94

En gräslig olyckshändelse

timade i fredags afton vid Bander i Mästerby i dervarande ångsåg.
Sjuttioårige arbetaren Jonas Andersson hade begifvit sig upp på sågbordet, genom hvilket sågklingan går, för att verkställa smörjning. Med oljekannan i handen gick han framåt mot klingan, hvilken han kom så nära, att den tog fatt i ena stöfveln, som genomsågades, så att ett par tår följde med. Men icke nog härmed, gubben föll derpå hufvudstupa öfver klingan, som på några sekunder genomskar hans haka, bröst och mage, hvarpå den olycklige kastades bakåt. Han hade, trots det ohyggliga tilltygandet, nog kraft att samla ihop de söndersargade inelfvorna samt forslades till sin bostad. Läkare eftersändes genast, men kunde ingenting uträtta. Efter ett dygns grymma plågor afled den olycklige mannen i lördags eftermiddag.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Mars 1895
N:r 40

Inbrottsstöld

har begåtts hos undantagsmannen Samuel Krusell, Bjestafs i Banda, hvarvid tillgripits två födorådskontrakt, samt tre skuldsedlar, en å 300 kr.
två å 50 kr:
Tjafven efterlyses.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 Maj 1894
N:r 77

Ett och annat om Gotlands forna Tingsplatser.

(Forts )
Man har åtskilliga anledningar till den förmodan att gätarne kommit till Gotland öster, söder eller sydost ifrån, troligaat från Bernhstéoskusten (Ost Preussen) samt att de efter ankomsten bit först bosatt sig på östra kusten af vår ö, der, oaktadt alla de fornlemvingar som plogen förstört, ännu en ofantlig massa forngrafvar antyda urgammal, stärkt befolkad bygd och på hvars midt det höga Torsburg med sina ofantliga och storartade fästningsmurar lyfter sig högt öfver akogar och fält. På samma östra kust fianes, eller bar Åtminstone i början af vått århundrade funnits, i Anga socken en fornlemning, som jämte Torsburg tyckes vara den betydligaste och uräldsta af allt hvad de djerfve och arbetsamme gutarne efterlemnat från den tid de först bosatte sig på guotalandet; det är det högst märkliga: »Trullhals» (trollens sal), som fornforskaren Hilfeling såg och beakref å 1801. Beskrifoingen är intagen uti »Gotlands Land och Folk» af A. T. Snöbohm, hvarför den ej behöfver införas här. Att här varit en stor och urgammal både tingsplats, begrafningsplats för ansedda personer och offerplats tyckas de märkliga stensättningarna och högarna be visa, liksom att: här varit en af gutarnes äldsta hufvudbygder, hvarifrån de utbredd sig både mot vester, söder och norr. Norrlanda heter den socken, som ligger närmast Anga i norr. Namnet ekallförmodligen häntyda på att trakten utgjorde nordliga delea af det stora bygdelag, hvars belgedom var Trullballs, som nog af folktron ansågs som ett ställe der de begrafnas och de offrade menniskornas andar uppehöllo sig under nattens timmar, eller skall namnet Norrlanda kanske uppstått deraf att de första nybyggarve kommit söder ifrån.
Sannolikt tar Trullhalls varit Gotlands äldsta tings- och blotställe innan gutarne ännu utbredt sig öfver hela ön. Hvar alla. de många tingsplatserna legat är väl omöjligt att bestämma, men genom att aktgifva på våra gamla märkliga bygdenamn kan man få anledning förmoda kvar några funnits. Sockennamnet Tingstäde visar tydligen att här varit ett tingsställe, troligtvis Norra tredingeus, Ringumme (hemmet vid »Ringen», tingskretsen,) hbeter en gård i Alfya i gränsen mot Hemse, belägen i midten af Södra tredingen, Här var kanske samma trediogs tiogsplats, ty stället der domrarne sutto, ederna aflades och domar afkunnades (Gutalagen stadgar i 3 kap. att domar ej få fällas och ed afläggas sedan sol gått ner) var inneslutet af en ring, domringen, deraf uttrycket »till tings och rings» att beteckna tiögsresor. Denna ring bildades förmodligen på äldsta tiden af i märken nedsatta stenar, men sedan af i marken nedsatta stockar »tingsstockar», Dessa sammanhäftadés med vidjor, eller snören, hvilka kallades »Vebönd», heliga band. Om våld begicks-p& denva stängsel, när ting hölls, afstanvade tiogsförhandlingarna genast och våldsverkaren blef »biltog» (landsflyktig). Ha fornsaga berättar om en isländare, skalden och vikingen Egil Skalagrims son, som på Guletinget i Norge gjorde anspråk på arf för sin buetru, men att den falska drottning Gunhild förmådde sin broder Alf och några andra att afhugga vebönderne och nedbryta tingestockarna. Tinget slutade då genast och Egil kunde ej få sin rätt, hvarför han, innan han drog från Norge, reste nidståog mot kungen och drottningen. Ännu på 1500-talet förekommer i danska dombref uttrycket »inden fire tingsstokker» för att beteckna att saken eller målet afgjorts på tinget.
I Mästerby socken är gården Bander. Tisget heter Banda Ting. Det består efter nya indelningen af sockgarna Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby och Vestergarn, men efter gamla indelniogen af de 3 sistnämda samt Hogrän, Björke och Åtlingbo. Bander gård låg då i tingets midt. Säkert hafva både gårdens och tingets namn kommit af bönd, vebönd, de band, hvarmed tingsstockarne voro sammanbundna. Namnet låter förmoda att tingets domställe varit här i närheten af gården Bander och den i dess grannzkap liggande gården Ringumme. Socknen heter Mästerby, men en bokstaf, r, tyckes blifvit insmugglad i namnet genom. slarfvigt utal, ty I det register öfver Gotlands kyrkor, som för Lisköpingabiskopens visitationer : uppgjorts i katolska tiden, skrifvés namnet Meystabye, som betyder stöttaby, hufvudbygd. Förmodligen bäntyder namnet på att bär var tiogets hafvudbygd.
På samma tätt torde ett r blifvit insmygladt i namnet Mästermyr, som södra Gotlands största myr heter. Namnet har nog ursprungligen varit Mäste (störste) myr. Bönda har en gård i Lau hetat (den lär on vara obebygd och brukas under andra hemman). Detta namn torde ock kommit af vebönd, hvaremot gårdsoamhet Bandelunda i Bargs snarare torde böra härledas från det »band» (fredskrets) en dråpare fick uppdraga till sin skyddsort medan han var fred!ös (se 13 kap. Gutalagen »Af Mandrapi»), ty Bandelunda lig: ger afsides ner mot sjön i socknens sydligaste kant. Likeom i Mästerby två nära hvarandra liggande gårdars, Binder och Riogumme, nama tyckas kunna härledas från tiogsplatsen, så ligga ock i Hablingbo ett par gårdar vära intill hvarandra, hvilkas pamn torde hafva ett likadant ursprung.
Dessa gårdar heta Mälstäde och Simes. Fornnordiska ordet Simi (—a, —ar), im, betyder band, tåg, svöre — Gör-simi eller Ger-simi ett smycke, en utarbetad kedja, Mälstäde tyckes vara sammansatt af verbet mäla, tala, omtala, förmäla och städ stad, ställe, således ett ställe der man framför sin talan, ett tingsställe och Smes torde beteckaa de band eller tåg, hvarmed tingsstockarna sammanbundos. Med en gård i Klinte är det besunerliga förhållandet att den har två namn. Det officiella namnet är Ganne. Så kallag gården i jordboken och äfven i revi sionsboken 1654, detta måtte råledes vara det rätta namnet; men af-allmogen kallas den aldrig Ganne utan Bönders och uti offentliga handlingar (fastebret) från 1600-talet Bönnerby och Bönderby, hvilket således också är ett gammalt namn. Hvad kan vara anledningen till så olika namn på samma gård? Kanske den att hemmanet heter Ganne, men Bbygnaden, (byn), tått namnet Bönnerby eller Bönderby för att beteckna att den låg invid en tingsplats, liksom gården Biöder.
Åbygnaden på ifrågavarande Klintegård, ou mera jämte gårdstomt och trädgård afsöndrad från hemmanet, ligger tätt ped under det höga Klinteberget, som här böjer af mot öster, och invid stora landsvägen, som midt för gården delar sig i tvänne af hvilka den eva viker af åt öster upp för backen, som benämnes Böndersbacke (backen vid Bönders), den anåra fortsätter åt söder fram till Klinte kyrka och derifrån åt vester till Klinte hamn. Manbygsaden är ett högt smalt tvåvånings stenhus med hvälfd källare, som är täckt med tuonhvalf samt har sischer i murarna med spetsig betäckniog — således ett ganska gammalt, eburn moderniseradt hus. På gården stod äfven ett gammalt, vu för några år sedan nedrifvet stenhus med ett ganska fast hvalf. När ladugården ombyggdes på 1880-talet påträffades i jorden, der gruvdval gräfdes, forngrafvar och ben efter jordade menniskor. Gården har således varit bebygd redan i bednatiden. Straxt öjter om gården mellan berget, som här bildar en båge, hvilken böjer sig mot söder, samt landsvägen är en liten slätt mellan Bönders gård och Böndersbacke. Här torde en gåog varit tingsplats för Hejde Ting, hvartill platsen tyckes varit lämplig och namnet Bönders uppkommit derat.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 December 1893
N:r 200

Andelsslakteriets livdjursregister.

Säljare:
Nöt:
Emil Wiman, Hallgårds, Alskog. 2 mjölkkor, kalvf. i febr. och mars. Tel. Garda 16 c.
S. Ekström, Norrgårda, Tofta. 1 ko, kalvf. börj. av mars. Tel. Gotl. Tofta 5 underrättar.
Sune Jakobsson, Halsarve, Lau. 1 ko, 5 år, kalvf. 20/2. Tel. När 90.
Karl Jakobsson, Gannor, Lau, När. 1 ko, r.-fri, kalvar 2:a g. 10/4. Tel Garda 90.
E. Nilsson, Sallmunds, Mästerby. 1 ko, kalvat i sept. 1942. Tel. Bander 48.
G. Bendelin, Bengts, Östergarn. 1 avelstjur. Tel. Katthammarsvik 10.
Fru Ada Magnusson, Östergårda, Stenkyrka. 1 ko, r.-fri, 6 år, kalvf. halva febr. Tel. Stenkyrka växel underrättar.
Bernt Pettersson, Gläves, Burs. 1 mjölkko, 8 år, kalvf. 15/3. Tel. Burs 50.
Henning Ahlin, Simunde, Hejde. 4 mjölkkor, kalvf. i febr. och börj. av mars. Tel. Väte 17 a.

Hästar:
H. Widin, Vidunge-Stenstu, Dalhem. 1 vallack i 53:e året. Tel. Gotl. Hässelby 51.

Grisar:
Alex Pettersson, Sigdes, Burs. 6 smågrisar, 6 v. Tel. Burs 7.
Sune Jakobsson, Halsarve, Lau. 5 á 6 smågrisar, 6 v. Tel. När 90.
Ivar Karlström, Gullarve, Väte. 1 sugga, grisf. halva mars. Tel. Väte 50 underrättar.
K. Fardstedt, Fardhem. 1 godkänd unggalt. Tel. Hemse 176 a.

Får:
Henning Ahlin, Simunde, Hejde. 4 tackor. Tel. Väte 17 a.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 februari 1943
N:r 29

Från landsbygden.

Sanda, 28 Dec.
Ett ganska talrikt besökt nykterhetsmöte, anordnadt af Blåbandsföreningon W. S. M., har i dag hållits vid Anderse. Föredrag hölls af skolläraren A. Rosvall i Eskelhem, som till text valt några verser i Efeserbrefveta 5 kap.
Med ledning af nämde text, der apostelen talar om ett rätt familjelif, påpekade talaren hura rosdryckerna vore ett af de svåraste hindren för ett lyckligt familjelif, både vid dess ingående, stadfästande och i dess fortsättning, Föredraget som med rätta kunde kallas en utmärkt ungdomspredikan afhördes med spänd uppmärksamhet och lemnade säkerligen ett djupt intryck på de närvarande.
Talaren uppmanade slutligen de unga: »Börja aldrig ett äktenskap med rusdrycker, ty der rusdrycker flitigt begagnas kan aldrig en (geten kärlek finnas». Sedan framstäldes till allmänt samtalsämne: »Om rusdryckerna såsom fridstörare», hvarvid följande fråga framkastades: »Om samhällets och hemmets frid hindras genom afskaffande af rusdryckerna såsom pjatningsmedel?» hvilken fråga efter ett lifligt samtal och sakrika skildringar besvarades med ett allmänt nej. Efter det offentliga mötets slut hölls förenings- och styrelsesammanträde hvarvid några personer ingingo i föreningen, som räknar 50 medlemmar.

Till nämdeman för Banda ting har i dag enhälligt — med 24 afgifna röster — omvalts den afgående nämdemannen Jakob Ferdinand Sahlstén, Sallmunds i Mästerby.
Fråga om bildande af ett kreatursförsäkringsbolag inom Mästerby hade väckts till Decemberstämman och uttalade stämman sig allmänt för ett sådant, hvarefter valdes en interimstyrelse hvilken Åck i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar m. m.

Wamlingbo, 29 December.
Ett groft och straffvärdt okynne utfördes sistlidne Juldags qväll, under det då rådande intensiva mörkret, utanför Missionshuset härstädes, Några ynglingar företogo sig nämligen, under det en mängd folk voro församlade till en bönestund, att utanför huset, just der folket vid utgåendet skulle passera fram, upplägga en hel hop större stenar ofvanpå hvarandra, hvaruti voro instuckna gärdsgårdsstörar o. d. Stenarne hade de hemtat från en s. k. »stenvast» ett godt stycke derifrån, och var det väl de råa sällarnes mening att det utströmmande folket skulle skada sig å hindret i mörkret, Lyckligtvis upptäcktes ofoget då ett par flickor kommo gåeende, hvilka, under det de passerade bredvid stenhögen, af en pojkbyting motades uppå densamma, då de högeligen föeskrämda under rop störtade in i huset. Spaningar efter de verkliga upphofsmännen lära pågå och blifva de, såvida de anträffas, nog åtal lade på laglig väg för sitt oförsvarliga beteende det de må erhålla en välförtjent näpst. Flera gånger förut lära grofva upptåg af likadan art utöfvats på samma plats, under pågående sammankomster.

Från den i dag hållna ordinarie kommunalstämman kan följande antecknas: Debiterings- och uppbördslängderna granskades och godkändes. Till stämmans ordförande för 4 år utsågs genom omröstning hemmansegare N: L. Olsson Nora och till ordförande i kommnnalnämd och fattigvårdsstyrelse, likaledes genom omröstning hemmansegaren Oskar Hansson Bonsarfve. Till ledamöter i sparbanksstyrelsen invaldes handl. Lars Krusell, hemmansegarne Adolf Kristiansson Sigreips och Jakob Johansson Storme. Till deputerade i sparbankestyrelsen utsågos landtbrukarne Oskar Nilsson Tana, Olof Kristiansson Gervalds, Oskar Jakobsson och Olof Nilsson Bjerges. Styrelseledamöter i magasinet blefvo P, Olsson Nora, Hans Södergren Sigfride och Oskar Lårsson Stenstu, För ett pris af 28 kr. 50 öre åtog sig nuvarande postföraren Daniel Hansson Sigfride att äfven nästa år ombesörja postföringen A linien Vamlingbo—Burgsvik en gång i veckan.
På framställning af magasinsstyrelsen beslöt stämmans ledamöter att instandande vår försälja 25 procent råg och 20 procent korn af den inneliggande fonden.
Till revisor i kreatursförsäkringsförenivgen otsågs kyrkoherde P. R. Kullin.

Burgsvik, 28 December.
I en kinkig belägenhet var en person härifrån trakten då han var på väg åt hemmet från krogen med sitt julbränvin, Under det på qvällen rådande mörkret, råkade nämligen mannen, som inmundigat så pass af den svenska nektarn, att gärdsgårdsstörarna vid vägen här och hvar fingo bastanta »örfilar» när marschen gick framåt, att göra en försvarlig kullerbytta i ett dike, till hälften fyldt med vatten, dervid hjelten under sina många försök att krafla sig app krossade åtskilliga i fickorna instufvade flaskor, hvilkas innehåll naturligtvis ökade våtvarorna i diket, Ursinnig öfver det lidna nederlaget och drypande af vätan lyckades ban omsider att komma på det torra igen och fortsätta den afbrutna promenaden. Plötsligt snafvar han åter, denna gång mot en större step, dervid sjelfva »kuttingen» som han bar i handen fick en så våldsam stöt att korken flög ur och ett egendomligt läte gaf tillkänna att innehållet rann bort. Ändtligen efter många mödor och besvärligheter, och sedan minst hälften af spritförrådet gått »putz weg», lyckades han få »kaggen» sin i den rätta ställningen och or korkhålet, samt åter knoga i väg emot hemmat, som ock efter många slingringar utan några vidare äfventyr lyckligt uppnåddes.

En »svart» räkning erhöll en person från en grannsocken för litet sedan. Deri fans nämligen fordran på en svart häst, en svart stut och en svart gris. Så att nog såg det svart ut alltid för den mannen!

Roma, 27 Dec.
Dödsfall. Den 25 dennes afled i Björke skolgård folkskolläraren derstädes Petter Ferdinand Lindström i en ålder af något öfver 52 1/2 år, L., som var född i Hejde, aflade folkskollärareexamen i Visby 1858, hvarefter han tjenstgjorde som informator hos grefve Seth å Varplösa och hos öfserstelöjtnant Gahne i Bäl samt vikarierande lärare i Väte, tills ban 1864 kallades till folkskollärare | Björke, Den klena gestalten besatt en otrolig arbetsförmåga och viljekraft. Nitisk osh samvetsgrann som lärare, räckte han Kiven till att sköta de kommunala a inom sin församling, Men derjämte bistod han ständigt sina enskilda församlingsbor med råd och hjelp och blef också i hög grad älskad och athållen.
På återvägen från ett besök kos en kollega sanne han i en svår lunginflammation. Efter ett 14 dagars lidande utandades han på julmorgonen sin sista suck, Hans ädla väsen och gagnande verksamhet hafva lemnat efter sig ett kärt minne, och sörjande kring hans bår stå derför ej blott den efterlefvande makan och 4 barn utan äfven många vänner, hvilkas hjertan förenas i dessa ord: »Älskad i lifvet, saknad i döden».

Burgsvik, 29 Dec.
Blodförgiftning? En bondhustru från Öja, som en dag före jul skulle intaga några till torkning uthängda kläder, råkade derunder sticka sig i ena fingret å en tagg på en krusbärsbuske. Ej aktande det lilla såret, ur hvilket något blod flöt, fortsatte hon obekymrad sitt arbete, tills hon fick erfara att små sår ej äro att förakta. Under häftiga plågor svulnade inom kort handen och armen till förskräcklig storlek, hvilken svulst sedermera gick in åt bröstet. Enligt hvad sports, lär qvinnan i går forslats till larsarettet.
Under symptomer tydande på blodförgiftning afled kort efter jul en äldre mansperson i Fide socken, hvilkens död orsakats genom vårdslösande af ett obetydligt sår.

Vadan af att lägga brinnande tobakspipa i fickan fick nyligen en person härifrån trakten erfara. En halftimme efter pipans nedläggande tyckte mannen att kläderna kändes ovanligt heta, men utan att bry sig derom fortsatte mannen sin väg tills han nödgad af brandlakt och olidlig hetta å v.nstra sidan beqvämde sig att efterse orsaken, Det befanns då att fickan och innantyget å tröjan jämte byxorna å venstra sidan voro alldeles förkolnade, så att mannen hade stor möda att släcka »elden under askan».

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1891
N:r 201

Hushållsgillena.

Vid Hoburgs och Grötlinge tings hushållsgilles sammanträde i Grötlingbo 8 Juli utsågs, likasom vid föregående sammanträden, personer för att insamla jordbruksstatistiska uppelfter. Till gillets ordförande återvaldes handlanden V. Hansén å Burgsvik.
— Vid Hejde och Fardhems gilles möte å Burge i Levide i torsdags framhöll landshöfdiogen betydelsen af Mästermyrs utdikning och voro de till ett 30-tal närvarande ledamöterna intresserade af en blifvande undersökning. Gillet önekade att nästa års sammankomst måtte hållas i Klinte. Utsågos insamlare af jordbruksstatistiska uppgifter. Till ordförande omvaldes hr W. Wöhler, Klintebys.
— Hablinge och Hemse hushållsgille sammanträdde i Sproge i fredags. Äfven här framhöll ordföranden betydelsen af em blifvnnde utdikning af Mästermyr och uttalade gillet den önskan att landshöfdingen måtte i slutet af Oktober utlysa ett möte vid Burge i Levide, till hvilket alla intressenter i Mästermyrs utdikning borde kallas. Insamlare af jordbruksstatistiska uppgifter valdes och lemnades af de närvarande upplysningar om foderbetsodlingen. Gillets ordförande blef åter dr Sätervall i Hemse.
Vid detta möte voro utstälda 2 tjurar, 28 kor, 5 qvigor och 60 får, af hvilka prisbelönades:

Nöt:
Tjurar (3—10 år):
Bellman, L. Rosendahl, Ejsta 3:e pris
Knut, J. Melin, Sproge 3:e pris

Kor:
Beda, B. Berg, Sproge 2:e pris
Blomma, K. A. Hemnander, d:o 2:e pris
Netta, J. Melin, d:o 3:e pris
Stjerna, d:0 d:o 3:e pris
Gunilla, J. Johansson, d:o 3:e pris
Tyra, O. P. Olofsson, Silte 3:e pris
Juli, J. Hallbom, Sproge 3:e pris
Beata, J. Levander, d:o 3:e pris
Berna, J. Mårtensson, d:o 3:e pris
Johanna, N. Melin, d:o 3:e pris
Bina, B. Siltberg, d:o 3:e pris
Tycka, O. Krusell, Ejsta 3:e pris
Stjernan, O, Larsson, Sproge 3:e pris
Beda, d:o d:o 3:e pris

Qvigor:
Albertina, J. Hansson, Sproge 3:e pris
Bella, H. Olsson, Silte 3:e pris
Minna, O. Krusell, Ejsta 3:e pris

Får:
1 bagge, gotlandsras, J. Haneson, Snoder 10 kr.
1 bagge, bl. chew., B. Berg, Butvie 5 kr.
1 bagge, gotlandsras, O. Hansson, Snoder 20 kr.
1 bagge, chevioth, L. Sundahl, Stjernarfve 10 kr.
9 hamlar, 3 rag, L. Sundahl, Stjernarfve 10 kr.
3 hamlar, gotlandsras, J. Hansson, Snoder 20 kr.

— Vid Stenkumla och Banda tings hbushållsgilles sammanträde i lördags i Sanda voro omkr. 40 ledamöter närvarande. Rörande mejerihandteringen upplystes, att mjölktillgången vid Sanda mejeri var rioga och att orsaken härtill vore de låga mjölkprisen; att det föreslagna åogmejeriet i Atlingbo ej ansågs kunna komma till stånd på grund af den stora anläggningskostnaden. Landshöfdiögen framhöll, att mindre mejerier lämpligen kunde anläggas efter den billigare ismetoden. Af upplysningar framgick, att foderbetsodlingen gått framåt. Gillet önskade nästa års sammanträde i Hogrän. Till ordförande &tervaldes kyrkoherpe M. Kolmodin i Vall.
Vid detta möte voro utstälda 3 tjurar, 23 kor, 5 qvigor och 59 får, af hvilka prisbelönades;

Nöt:
Tjurar (3—10 år):
Munter, A. P. Törnvall, Eskelhem 3:e pris

Kor:
Linda, A. P. Lundberg, Sanda 2:e pris
Rosa, Joh, Hansson, d:o 2:e pris
Vira, A. J. Bergman, d:o 2:e pris
Netta, d:o d:o 3:e pris
Rödan, F. O. Pettersson, d:o 3:e pris
Lilly, K. Karlsson, Vestergarn 3:e pris
Hjerta, Alfr. Johansson, Sanda 3:e pris
Marta, P. Sandell, d:o 3:e pris
Blomma, A. Anglöf, d:o 3:e pris
Blända, L. G. Modin, d:o 3:e pris
Blända, A. Olsson, d:o 3:e pris
Bengta, K. Olsson, d:o 3:e pris
Rosa, Joh. Larsson, Mästerby 3:e pris
Stjerna, G. Gottberg, Stenkumla 3:e pris
Bella, d:o d:o 3:e pris
Netta, A, Sandberg, Sanda 3:e pris

Qvigor:
Beda, Joh. Larsson, Mästerby 3:e pris
Rosa, Fr. Johansson, Sanda 3:e pris
Stjerna, d:o d:o 3:e pris

Får:
1 bagge, eheviot, Fahlstedt, Bander 20 kr.
1 bagge, bl. ras, Bergman, Botvide 10 kr.
1 bagge, bl. ras, Jacobsson, Eskelhem 5 kr,
1 bagge, bl. ras, Gottberg, Stenkumla 5 kr.
3 tackor, bl. ras, Bergman, Botvide 10 kr.
6 tackor, bl. ras, Törnvall, Eskelhem 5 kr.
4 tackor, bl. ras, Gahnberg, Tofta 10 kr.
3 tackor, bl. ras, Gottberg, Stenkumla 5 kr.
3 tackor, bl. ras, Fahlstedt, Bander 5 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106

Stenkumla och Banda hushållsgille

sammanträdde i måndags i Eskelhem. Dervid voro utställda 39 djur: 3 tjurar, 31 kor och 5 qvigor. Af dessa prisbelönades:

Tjur:
Ko O. Söderberg, Butare, 2:a 10 kr.

Kor:
Netta, V. Nilsson, Bjestafs, Sanda, 2:a 10 kr.
Nora, J. Olsson, Lekarfve, 2:a 10 kr.
Hjerta, O. H. Nyman, Vestergarn, 2:a 10 kr.
Gertrud, Sjögren, Bandarfve Mäst:by, 2:a 10 kr.
Stjorna, Palmqvist, Ringome 2:a 10 kr.
Hjerta, Palmqvist, Ringome 2:a 10 kr.
Nella, J. Vallin, Bjestafs, 3:e 5 kr.
Linda, G. Bolin, Simmarfve, 3:e 5 kr.
Blenda, A. Bäckström, Krokstäde, 3:e 5 kr.
Fia, A. Bäckström, Krokstäde, 3:e 5 kr.
Netta, L. Jakobsson, Rosenbys, 3:e 5 kr.
Frigga, K. Beckström, Tjuls Eskelhem, 3:e 5 kr.
Flora, K. Hemström, Rofvide Eskelhem, 3:e 5 kr.
Netta, J. Söderdahl, Alfvena, 3:e 5 kr.
Blomma, J. Söderdahl, Alfvena, 3:e 5 kr.

Qvigor:
Netta, J. Larsson, Söjvide, 3:e 5 kr.
Flora, A. Johansson, Öfvide, 3:e 5 kr.

Vid gillesammanträdet uttalades önskningar om årlig fårpremiering öfver hela länet. Af helnorska hingstar funnos inom området ingen, af halfnorska beskällare två. Hästpremiering efter förut omnämda grunder ansågs önskvärd.
Jorden brukades här vanligen i flere än tre skiften. Betor hade börjat odlas af flere inom området. Vackra prof på sådana plantor förevisades af hr Gottberg, som genomgått landtmannaskolan och vistats i Skåne. Hvitbetor hade odlats i liten skala af Alfr. Pettersson, Rundarfve i Atlingbo. Å myrmark hade Alb. Löfgren, Ejmunds i Mästerby gjort försök som var nästan lika lofvande som på fastmark. Frö, taget från fröhandlare, hade visat sig mindre tillförlitligt än det genom hushållningssällskapet intagna. Behofvet af frönas stöpning, som af några förordades, bestriddes af andra och stöpning kunde orsaka att fröet grodde i torr jord, men måste af brist på fuktighet i jorden tvina bort. Särskilda försök syntes ådagalägga obehöfligheten af foderbetsfröets stöpning; man borde undvika att genom mycken värbrukning uttorka jorden.
Trädgårdsutställning i Visby I höst ansågs önskvärd. Skogsafverkningen i trakten hade varit större under senare Åren, en följd af klena skördar och stigande trävarupris, någon skogssköfling hade ej förekommit och strängare skogslagstiftning ansågs ej erforderlig.
Till ordförande i gillet för ett år utsågs kyrkoherde M. Kolmodin; till ledamot i premieringsnämden för nöt återvaldes hr A. Stålhandske, för får utsågs hr ÅA. Dassow. Till ersättare för båda valdes Å. J. Bergman i Sanda.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Juli 1890
N:r 108

Rosenkrandserne och Reformationstiden,

Ett blad ur Gotlands häfder
af Alf. S.
Donna kyrkliga omstörtning väckte oro i allas sinnen ty en troslära, som i ett halft årtusende rotfäst sig i folkets hjertan, kan ej så lätt utplånas. Det fordras lång tid, innan den kan helt och hållet ersättas af en annan. Denna oro var dock ej den enda, som under reforrationstiden upprörde folkets inre. Det fans ock en annan, en helt och hållet verldslig, som splittrade Gotlands folk i två fiendtliga, mot hvarandra hätska partier, och denna var den gamla oenigheten mellan stadens och landets inbyggare, hvilken hotade att utbryta i öppna fiendtligheter, liksom förhållandet varit 1288 eller 240 &rtillförne. Genom landsherrons kloka bemedling bilades dock densämma. Strelow berättar derom sålunda:
»År 1529 efter sådan förberörd skada och fejd på Gotland (svenskarnes infall 1524, Lybeckarnes 1509 och 1525) har hastigt uppkommit en så dyr tid, som aldrig förr varit.
En tunna råg, som förut kuade köpas för 16 eller 18 skilling darske, kostade 8 eller 9 daler, så att det var stor eländighet bland den fattiga allmogen och det stod på i 2 år. Borgarne i Visby voro utarmade, kunde icke undsätta landsboarne, men ville dock icke tillstädja tillförsel af främmande vidare än deras previlegier medgåfvo. Bönderne företogo sig att sälja och köpa hvar köp bäst stod att få, hvilket Visby borgare ej ville tillåta. Var ock ett hemligt hat angående hvad fienderna bade plundrat i Visby och ansågo bograrne sig berättigade att taga igen sitt eget hvarest de funno det. Herr Henrik Rosenvkrands höll med borgarne och deras parti. Landsdomaren Laurits Isem med de andra domarna voro deremot. Hela landet församlades rustade, emedan de blifvit storligea hotade och undsagde af borgarena, vid Roma kyrka, dit herr Henrik Rosenkrands kommit och ändtligen bragt det så långt, att deras fullmäktige skulle komma till Visby, der borgmästare, råd och menighetens fullmäktige skulle möta.»
Detta tilldrog sig 1532 och det möte, som landsherren föreslagit, hölls i hans egen närvaro, som sannolikt väl behöfdes för att lugna de uppretade sinnena, onsdagen näst efter pingst på »Gutestuen» i Visby, der gotländska landstingen den ti den höllos. Strelow har anfört den öfverenskommelse, som då afslutades mellan staden och landet. Jag vill ej här afskrifva den, utan blott omnämna, hvilka de follmäktige voro, som afslöto den, ty de voro säkerligen på sin tid män af anse ende, kända för heder och klokhet. Af landets 9 fullmäktige voro 7 domare, nämligen landsdomaren och de 6 Settingsdomrarne. Detta gifver mig anlelning att med några ord vidröra landets då varan de judiciella indeluing, som ligger till grund för den nu varande. Från de äldsta tider Gotland varit bebygdt och odladt har det varit indeladt i 3 Tredingar och 20 Tingslag (de senare lära dock ursprungligen varit 21). När Gotland var en stat för sig med egen lag voro Tredingarne det lilla örikets landskap, tingslagen dess härader (»hunderi» (hundrad) kallas de i Gutalagen, liksom fordom häradena i Svea rike.) Dessa tingslag eller härad utgjorde sannolikt ursprungligen hvar för sig en liten domsaga med sina tingsdomare från tingets underafdelningar, fjerdungar, tredungar eller hälfter. Hvarje tredings tingslag hade sin förening i tredingstinget, som var en högre domstol och tredingstingen hade sin uti »Gutu-al-tinget» (alla gutars ting) hvilket var hela landets högsta myndighet. Tingens, Tre dingarnes och Gatn-al tingets sammanträden voro förenade med offringar, alltså heliga förrättningar.
Sedan kristendomen blifvit allmän, offriogar och andra hedniska bruk afskaffade samt folkmängden förökats, höll os ej längre tings-sammankomster med hvarje tingslag, ehuru tingslagen fortfarande utgjorde tredingarnes underafdelningar och landets administrativa indelning, TI stället uppstod en py indelning sålunda, att hvarje treding tudelades och dessa tredingshälfter kallades »Sjettungar», »Sellingar», d.v.s. sjettedelar af landet. Hvarje »Setting» blef en liten domsaga. Denna Settingsindelning med sina settingsting ägde bestånd ända tills Gotland blef svenskt 1645, hvarefter settings-indelningen och settingsdomare afskaffades samt häradshöfdingar kommo i de forna Landsdomarnes ställe, i början en för bela ön, liksom landsdomarne varit, men ifrån 1682 en för norra, en för södra delen af ön, hvarefter man, ungefär vid midten af 1700-talet, började kalla domsagorna för härad, hvilken sena re benämning rätteligen betyder tingslag, »hunderi» och lär välingen handling kunna uppvisas som är 200 år gammal och som talar om Gotlands Norra och Södra Härad. De 6 Settingarna voro följande:

I norra tredingen
Rute Setting: Rute, Forsa och Bäls tingslag;
Bro Setting: Lummelunds, Bro och Endre tingslag.

I Medel Tredingen
Kräkling Setting: Dede, Halla, Lina och Kräklinge tingslag.

I Södra Tredingen
Hoburgs Setting: Hoburgs, Eke, Hablinge och Ejsta tingslag;
Burgs Setting: Hemse, Burgs och Garda tingslag.
Hejde Setting: Stenkumla, Banda och Hejde tingslag.

Sedan landet blifvit indeladt i 2 domsagor eller så kallade härader bildades Norra domsagan af Norra tredingen och Kräkinge Setting samt Södra domsagan af Södra tredingen och Hejde Sätting, På reformationstiden var Settingsindelningen gällande och Ssttiogsdomare funnos, en i hvarje Settivg, samt för hela landet en Landsdomare, hvilken åtföljde Länsherren när han drog kring landet för att afgöra de rättegångsärenden, som skjutits under honom.
De män, som voro landets domare och förde landets talan vid sammankomsten i »Gutestuen» år 1532 uppräknas i den öfverenskommelse, som då träffades, i följande ordning:
Lauritz Issem (Isume i Atlingbo) Landsdommer, Laurits Hulte (Endre—Bro Sestting) Ilian Skimmings (Skynnings i Flerioge—Rute Setting), Peder Kirkebinge (Gothem—Kräklinge S.) David i Rune (Davide i Rone—Burgs Setting), Nils Siffride (Fide eller Wamlingbo, Hoburgs S.) och Peder Waldby (Wallbys i Hogrän — Hejde Setting) Settingsdomare.
Utom desse 7 domare voro 2, som kallas »skattskyldige bönder på Gotland», landets fullmäktige, nämligen Nils Hind (månne gården Hindsarfye eller Hintser i Gothem?) och Kristen Glested (GHästäde i Lärbro).

Stadens fullmäktige voro följande:
Å Rådets vägnar: Assar Nielsson, borgmästare, Jörgen Jude, (Jute?) rådman; Å Wisby menighets vägnar Hans Tydsk, Lasse Fynbo, Jacob van Lander, Kristen Grenskow, Matts Kannestöber och Gregers Widts — borgare.
För att döma efter namnen måtte desse hedervärde Wisby-boar varit af tyskt eller danskt ursprung, ty namnen Tydsk, van Lander och Widts tyckas antyda tysk nationalitet eller härkomst, liksom namnen Jude (d. v. s. Jyde eller Jatländing icke Jude, som på danska heter Jöde), Fynbo och Grenskow visa danskt ursprung.
Henrik Rosenkrands\’ höfdingetid var, såsom nu visats, en märkelig tidpunkt i Gotlands historia, men lång blef denua höfdingetid icke, ty genom en olyckshändelse omkom han 6 December 1537. Strelow berättar derom sålunda:
»År 1537 dödde Herr Henrik Rosenkrantz på Gotland, Sankt Nikolai afton.
En häst sprang honom ihjäl utanför Wisborg när han med sina hofmän var utriden för att förlusta sig, der som stenkor set står, när man drager till Koppersvik».*) Uti Danske Magasin uppgifves något, som åt den hemska tilldrageleen gifver en tragisk-romantisk anstrykning nämligen att Roseokrands ridit ut för att möta sin fästmö Klara Bille.
Henrik Rosenkrands, som alltså varit ogift, men förlofvad med en fröken hörande till en af Danmarks storslägter, har haft 2 syskon, en bror, Kristoffer, och en syster, Else Rosenkrands. Hon, förmodligen äldre än bröderne, var nunna i Mariager kloster och dog 1560. Det,fins ett bref af henne, skrifvet 1538, eller året efter Henrik Rosenkrands död, till brodern Kristoffer, hvari hon råder denne att gifta sig med Henriks efterlemnade fästmö Klara Bille. Om nämda fröken blifvit gift med Kristoffer eller ej vet jag icke, men väl att hennes omkomne fästman fått sin graf uti koret i landets hufvudkyrka, den ståtliga, på minnen så rika Sankta Maria i Wisby, der grafstenen visar Henrik Rosenkrands bild och vapen.
Nu flytta vi oss längre fram i tiden.
Omkring ett århuudrade efter Henrik Rosenkrands höfdingetid fick Gotland ännu en Roaosenkrands till Landshöfding; men det århundrade, som förflutit, hade medfört åtskilliga förändringar, så att när Holger Rosenkrands till Frölinge &r 1633 blef öns styresman voro förhållandenasnågot annorlunda. Kristian 4, en af Danmarks berömdaste konungar, hade 2 gånger, 1597 och 1624, sjelf besökt detta, af moderlandet dittills så försummade och stjufmodeeligt behandlade landskap. Det hade nu sin egen andliga styresman, lutherska läran var nu stadgad och rotfäst i folkets sinnen, ordning och fred hade, efter så mångfaldiga yttre och inre oro: ligheter, kommit till stånd och Länshöfdingarnes allt för stora välde blifvit betydligt inskränkt, ty den lagkommision, som 1618 kom till Gotland och uppehöll sig der från den 6 Augusti till den 2 September, fråntog Länsherrarne dömande makten ech öfverlemnade den till Landsdomaren, såsom det varit i fordom tid samt inrättade ett allmänt Landsting, som 4 gånger om året skulle hållas vid Roma kyrka, der i urgammal tid Gutnal-tinget hållits. Nu kallades landstinget »Gullandske landstinget» och »Gullandsfarernes ting».
Holger Rosenkrands var, förmodar jag, son till det lärda och gudfruktigr Riksrådet Holger Jörgensson & Rosenkrands till Rosenholm, som med sin husfru Sofia Axelsdotter Brahe (danska Braheätten) hade 13 barn. Att vår Holger, som också tyckes varit en gudfruktig herre, varit ett af dessa 13, anser jag troligt, men vet det ej säkert. Hans husfru lär varit af den gamla stolta slägten Tott.
I 12 år hade Holger Rosenkrands styrt Gotland, då, år 1645, som ett tordönsslag den oväntade och för många derstädes ovälkomna underrättelsen erhölls, att Danmark 13 Angusti s. å., vid freden i Brömsebro, måst afstå Gotland, som nu skulle återgå till sitt urgamla moderland. Ena ny Landsherre, en svensk Gouvernör, Amisalen Åke Hansson Ulfsparre, anlände till Gotland 22 September; landet, staden och slottet utrymdes samtidigt af danskarne 31 Oktober till den svenske styresmannen och Gotlands siste danske länshöfding drog bort med hustru och barn.

*) Ett minnesmärke uppsattes nästan alltid der någon genom olyckshändelse eller mord omkommit. I skogen bestod detta minnesmärke af en hop ris och qvistar, som kastats tillsammans ien hög, Denna hög kallas »Kallvarp» och skulle hvar och en, som färdades derförbi öka på högen med en qvist eller risstjelk. Många dylika märken, både stenkors och Kallvarp, finnas ännu qvar. Det som uppsatts till minne af Henrik Rosenkrands, fans qvar i Strelows tid. Man bad vanligen en bön när man gick förbi ett sådant märke.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 December 1887
N:r 101

En liflig strid,

hvarvid det ej sparades på skarpa skott, utkämpades i lördags eftermiddag vid Långgute gård i Mästerby emellan Visby—Stenkumla skyttegille å ena samt Klinte—Banda skyttegille å andra sidan, hvarvid de förstnämde behöllo segern med 30 ringars öfvervigt. Styrkan å hvardera sidan utgjorde 26 man. Anledningen till täflingen var att sistnämda gille sistlidne år hade inbjudit det förra till en täflingakjutning i Stenkumla, hvil ken aflöpte så, att inbjudarne då segrade. Detta år ansågs af det förlorade partiets ledare (fanj. A. Pettersson, Stenkumla, och sergeant E. Stenström, Visby) böra begagnas för erhållande af revansche, hvilken erhölls, medförande ofvannämda resultat.
Skjutningen, hvilken försvårados af en häftig blåst, försiggick på 240 meters afstånd med 5 skott. En insats af 50 öre på man upptogs af de fleste skyttarne och delades i 6 pris, hvaraf det 1:a tillföll smedmästaren N. E. Hesselgren från Visby.
Efter skjutvingen intogs gemensam sexa, hvarefter bålar tömdes, tal höllos m. m.
till omkring kl. 11, då affärden skedde. Anordningarne som vidtagits lända arrangörerna till all heder. Det hela försiggick med exemplarisk ordning, fastän glädjen stod högt.
Vi hafva omnämt denna täfling i tanke att möjligen öfriga gillen kunnat känna sig manade att följa det exempel som härmed gifvits på en ny form för skicklighetens uppöfvande.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Augusti 1887.
N:r 67.