Kategori: 1952 10 Oktober

Publicerat

Väder att vänta

Mest uppehållsväder
UTSIKTER: Svag eller måttlig SV vind senare av växlande riktning. Växlande molnighet och mest uppehållsväder, senare regn på en del ställen. I morgon kallare.
Farvattnen kring Gotland: Frisk till styv SV bris efterhand vridande till NO och O. Mestadels god sikt, senare något regn på en del ställen.
Temperaturen var i morse kl. 7 i Stockholm 6 grader, Göteborg 6, Malmö 8, Växjö 5, 4Visby 4, Karlstad 5, Falun 2, Östersund — 2, Storlien — 2, Blåhammaren — 6, Haparanda — 8, Riksgränsen — 7 grader.
Oslo hade 3 grader, Helsingfors 1, London 6, Paris 6, Berlin 6, Wien 8, Moskva 4, Nizza 11 och Rom 12 grader.

Gotlänningen
Fredagen 31 oktober 1952
Nr 253

Publicerat

Försök med halvband vid traktorplöjning.

Det går inte att ta miste på traktorfirmornas intresse för den aktuella genomsura situationen i de gotländska åkrarna. På en del jordar — särskilt styva lerjordar — är det omöjligt att plöja med en vanlig standardtraktor om man vill ernå fullt plogdjup, varför andra medel måste sättas in för att klara höstplöjningen i full omfattning. Det fick vi ganska klart för oss vid en demonstration i går av Volvos traktor T 24 utrustad med s. k. halvband. Hos lantbrukare B. E. Hellgren i Bara, där provplöjningen skedde, fanns den styvaste Och såpigaste lera man kan tänka sig och här fick också traktorn sitt gotländska elddop — det var nästan i hårdaste laget för en T 24. Mycket folk hade samlats och man följde med intresse traktorns kamp mot leran. Disp. Johan Eile i Motorcentralen förklarade halvbandsystemet för oss och uttryckte sig så att det hela består av ett par extra hjul monterade i boggie mellan traktorns framhjul och bakre hjul. På de bakre hjulen och de ditmonterade är sedan lagt ett halvmeterbrett stålband, som gör att traktorn får mångdubbel bäryta och större markgrepp. Detta aggregat har inte utprovats speciellt för dagens plöjningssituation, framhåller disp. Eile utan är egentligen avsettrför körslor i skogsbruket vintertid. Men vi tycker att det på något sätt måste skapas förusättningar för en normal höstplöjning och det är därför vi anordnar det här försöket. Och man måste säga att det slog väl ut för den lilla traktorn klarade om inte med elegans så dock acceptabelt en 2-skärig 12 tums plog och med enskärig 14 tums gick det för fullt plogdjup i den styva leran. Vad som är värt att påpeka i det här sammanhanget är att halvbandstraktorn måste vara synnerligen lämplig för dem som har myrmarker.

Gotlänningen
Fredagen 31 oktober 1952
Nr 253

Publicerat

Kungastafetten

kom i går kväll till Västerbjers i Gothem, där kyrkoherde Munthen inför ett 25-tal personer, läste upp kungahyllningen. Kurirerna som förde budkavlen dit var Olle Pettersson och Ove Österdahl från I Hörsne IF.
I kväll går budkavlen över Vallstena till Källunge station, dit den kommer kl. 19.10. I morgon går den enligt förut publicerat program. På söndag avverkas hela norra Gotland med växling kl. 9.10 vid Bunge kyrka, 10.30 vid Fårö kyrka. Kl. 11.40 kommer den tillbaka från Fårö och kuriren möts vid färjeläget av KA 3:s musikkår, som sedan ger en konsert i kommunalparken. Kl. 14.10 kommer budkavlen till Ar i Fleringe, 15.20 till Fleringe kyrka, 17.10 till Kappelshamn, 18.30 till Halls kyrka och slutmålet för dagen är vid Austers i Hangvar, dit den kommer kl. 20.30.

Gotlänningen
Fredagen 31 oktober 1952
Nr 253

Publicerat

Landets första försökshönsgård byggs i Hemse.

Grundstenen har nu lagts till den sedan i våras planerade försökshönsgården i Hemse. Anläggningen kommer att drivas i Gotlands äggcentrals regi. Lokal intressent är centraföreningen som stor leverantör av hönsfoderblandningar. Ägg-handelsförbundet har även visat intresse genom att anslå 5.000 kronor.
Det är blir främst utfordringsförsök som skall bedrivas och de 400 hönsen skall placeras i åtta olika avdelningar. 100 djur kommer enl. löfte att ställas till förfogande av Viads husdjursförsök genom dr Artur Hansson, därstädes. Dessa djur kommer att bestå av en korsning av Vit Leghorn och Road Island och man vill jämföra dessa djur med ren Vit Leghorn för att utröna kvalitetsskillnader på äggen. En annan inom fjäderfäaveln känd pers son som kommer att följa försöken vid den gotländska försöksgården med intresse är professor Nils Olsson vid Ulltuna.
Det gäller nu främst att utforska anledningarna till den dåliga skalkvaliteten på Gotlandsäggen. Detta förhållande vållar f. n. besvärligheter och ekonomiska förluster. Skalbildningen har faktiskt blivit sämre år för år och man misstänkedels att det kan ha samband med hönsens mineralförsörjning, dels att det kan bero på vissa negativa anlag hos Vit Leghorn vilka kommit att framträda genom renavel. Korsning med Road Island skall visa om det finns fog för den misstanken.

Gotlänningen
Fredagen 31 oktober 1952
Nr 253

Publicerat

Födelsedagar

ÅTTIO ÅR fyller på måndag f. skomakaren Oskar Larsson, Vanges i Burs. Jubilaren, som är född i Rone, men redan 1895 kom till Burs, har i många år drivit skomakerirörelse.

SJUTTIOFEM ÅR fyller på måndag änkefru Anna Maria Desideria Hallberg, Sallmunds i Vänge. Hon är änka efter snickaren Rudolf Hallberg.

Sjuttiofem år fyller på måndag fru Elin Leckström, Vible i Västerhejde. Jubilaren, som är maka till förre byggmästaren Alfred Leckström, har gjort sig känd som en duktig och präktig kvinna.

SEXTIO ÅR fyller på måndag fru Anna Pettersson, Valla i Klinte. Sextioåringen, som är maka till verkmästare Wilh. Pettersson, är ansluten till IOGT samt tillhör den socialdemokratiska kvinnoklubben i Klintehamn sedan dennas start.

Fru Hildur Andersson, Stenstugu i Stenkyrka, fyller på måndag sextio år. Hon är bördig från fastlandet, gifte sig i Amerika och bosatte sig sedan med maken i Stenkyrka.

FEMTIO ÅR fyller på måndag stenhuggaren Erik Johansson, Norrkvie i Grötlingbo. Han är född vid Brunns i Grötlingbo.

Gotlänningen
Fredagen 31 oktober 1952
Nr 253

Publicerat

Dödsfall

I en ålder av 81 år har f. hemmansägaren och kyrkvärden Oskar Lindström, Rangsarve i Alva, avlidit. Han var född i Alva och vistades i ungdomen i Amerika i åtskilliga år. Efter återkomsten till fäderneön övertog han gården vid Rangsarve, vilken han innehade och brukade till för några år sedan, då han överlämnade den till en brorson. Den bortgångne har tidigare innehaft en del kommunala uppdrag o. var bl. a. i många år ledamot av kyrkorådet. Närmast sörjes han förutom av brorsonen, lantbrukaren Thord Laurin, av syskonbarn.

Gotlänningen
Fredagen 31 oktober 1952
Nr 253

Publicerat

Jordfästningar

I Kalmar domkyrka har stoftet efter f. d. överläkaren Gustaf Olofsson, Kalmar, vigts till griftero. Under det de sörjande samlades i kyrkan, utfördes Preludium i e-moll av J. S. Bach. Akten inleddes med ett violinsolo av konsertmästare Rudolf Porges, som spelade »Air» av Johann Mattheson. Härefter sjöng förste assistent Tore Settergren »Den store hvide Flok» av Grieg, varpå jordfästningsakten vidtog. Efter ps. 586: 1-2 trädde officianten prosten O. Carling, Borgholm, fram till båren och höll griftetalet. Som utgångspunkt för detta hade valts ordet »Herre, lär oss betänka hur få våra dagar äro». Den rituella akten avslutades med ps. 572. Hr Settergren sjöng »Färdemannens psalm» av I. Hannikainen, och sist spelade hr Porges »Elegi» av Ivar Widéen, varefter följde tal och kransnedläggning.
Landstingsdirektör F. R. Ramertz talade för Kalmar läns södra landsting och tackade för varmhjärtat, plikttroget och skickligt utfört arbete. Riksdagsman Oscar Tornegård talade å Borgholms lasaretts vägnar, framförde ett tack för kärleksfull gärning. Doktor Albin Sjöberg framförde en sista hälsning och tack från Kalmar läns läkareförening. Prästen em. J. O. Svensson bringade den bortgångne ett sista tack för gångna tider av gott samarbete. Överstelöjtnant Sven Ericsson talade för S. H. T. Filiallogen Epicur, varefter en dubbelkvartett ur S. H. T. sjöng från orgelläktaren »Kyrie Elie-son» av J. A. Josephsson. Slutligen talade officianten prosten Carling. Då stoftet fördes ut ur kyrkan spelades »Fantasi» i c-moll av J. S. Bach.
I den rika och vackra blomstergärden märktes kransar från bl. a. Kalmar läns södra landsting, Borgholms lasarett, Kalmar läns läkareförening, S. H. T. Filiallogen Epicur, S. H. T. Epicurs Östra Förpost, Kungsträdgården.

Till den sista vilan vigdes i går stoftet efter f. lantbr. Johan Carlberg, Mölner, Fårö. Den högtidliga sorgeakten i Fårö kyrka inleddes med sorgemusik samt ps. 400: 1-3, varpå kyrkoherde Sten Burstedt höll en betraktelse med ledning av orden i Apostlag. 20: 32. Efter jordfästningen sjöngs ps. 325: 2-3, varpå begravningsmässan sjöngs. Efter ps. 456: 4-5 utbars kistan under sorgemusik och sänktes i familjegraven, där även en vacker gärd av kransar nedlades.

Stoftet efter fru Ida Karolina Lundblad, Fårö, vigdes i går till griftero. Sedan ps. 540 sjungits höll kyrkoherde Sten Burstedt griftetalet utgående från Ps. 90: 2-3, samt förrättade jordfästningen. Efter denna sjöngs ps. 327: 2-4, varpå oficianten sjöng begravningsmässan. Den högtidliga akten, som ägde rum i Fårö kyrka, avslutades med ps. 426: 5. Under sorgemusik bars kistan ut och sänktes i graven på Fårö kyrkogård. Vid griften nedlades en vacker skörd av blommor.

Till den sista. vilan vigdes på torsdagen f. instrumentmakaren Viktor Klintberg, Visby. Sorgehögtiden ägde rum i Östra gravkapellet, där domkyrkoorganisten L. Siedberg spelade under samlingen och där ps. 144: 1-2 sjöngs som inledning. Pastor Nils Bergström, som förrättade jordfästningen, talade i sin betraktelse över orden i Uppb. 7: 9-10 och akten avslöts sedan med verserna 4-7 av psalmen 144. Kistan gravsattes på södra kyrkogården, där släkt och vänner nedlade en vacker blomstergärd.

Gotlänningen
Fredagen 31 oktober 1952
Nr 253

Publicerat

Burmeistersmålaren smyckade korbänken i Stenkumla kyrka.

Ett synnerligen intressant och värdefullt fynd har gjorts under den nu pågående restaureringen av Stenkumla kyrka. Man har nämligen hittat den gamla korbänken, och den befanns vara en verklig klenod, utomordentligt välgjord och försedd med signerade och daterade målningar av ingen mindre än Johannes Bartz. När kyrkan — troligen i början av december — återinvigas, kommer den gamla korbänken att åter stå på sin plats, där det länge varit ett gapande tomrum efter den.
— Man har ju inte varit okunnig om att det funnits en korbänk, berättar landsantikvarie Greta Arwidsson för Gotlänningen. Säve omnämner den 1864, men ganska knapphändigt; han berättar dock, att den skall ha varit målad och försedd med namn och bomärken på ryggen. Nu har vi i alla fall hittat det allra mesta av den på vedbodvinden, och den går mycket bra att rekonstruera. Det är sålunda ingen hel korbänk som påträffats, den var splittrad i många delar, som hamnat på olika ställen på vinden tillsammans med en massa annat trävirke. Man kan emellertid konstatera, att bänken är utomordentligt välgjord, försedd med vackra utskärningar och med målningar signerade 1683 av Johannes Bartz. Det är samma konstnär som svarat för målningarna i Burmeisterska huset, och man visste förut också att han målat kyrkans altaruppsats i sten. Denna, som är i barock, är daterad 1681 och tydligt signerad av Bartz.
Fyndet av korstolen innebär ett värdefullt tillskott till kyrkan, där det faktiskt varit ett stort tomrum efter den, och därjämte till kännedomen om Bartz\’ konstutövning. Målningarna är\”mycket vackra och återger på speglarna apostlarna och den tronande Kristus.
Under arbetena har man även hittat bakstycket till ett medeltida altarskåp, som likaledes finns omtalat av Säve. Intressantare än detta sistnämnda fynd är emellertid, att man för någon tid sedan kunde placera en medeltida dörr med järnbeslag på sin rätta plats. Dörren kände man till förut, men ingen visste var den hörde hemma. Så tog man den till sakristian och hängde upp den på gångjärnen där, och se, där var dess rätta plats.
Det blir säkerligen mer att berätta om Stenkumla kyrka, när restaureringsarbetet slutförts och kyrkan står klar för återingvigning.

Gotlänningen
Fredagen 31 oktober 1952
Nr 253

Publicerat

Kustbevakningen på Gotland har nu fått förstärkning.

STOCKHOLM 30/10 (TT). Kustbevakningen på Gotland har enligt Sv. D. under den senaste tiden förstärkts och samtliga kustposteringar på ön har utrustats med radiotelefoni, varjämte en ny postering inrättas i Slite. Där kommer vidare en snabbgående tullkryssare att placeras.

Det är en ombyggd tulljakt, som förlängts ett par meter och utrustats med nya dieselmotorer. Bygget får ses som ett led i en pågående omfattande modernisering av kustbevakningens fartygsbestånd. Man hoppas kunna bygga om ytterligare fem tulljakter till kryssartyp så småningom och vidare har beställts, en serie på sju hypermoderna lättmetallbåtar av jakttyp samt två helt nykonstruerade racerbåtar, även de i lättmetall. Den första lättmetalljakten har redan levererats och återstoden av aluminiumbåtarna är under byggnad vid Djupviks varv på Tjörn.

Gotlänningen
Torsdagen 30 oktober 1952
Nr 252

Publicerat

Slite sänker skatten 1:70 trots rekordstat.

Trots att Slites inkomst- och utgiftsstat nu för första gången rör sig med belopp överstigande en million kr kunde skatten minskas med icke mindre än 1: 70 pr skattekrona och blir 8: 00 kr varav 7: 40 hänför sig till den borgerliga kommunen. Minskningen är 1: 40 för den borgerliga och 30 för den kyrkliga kommunen.
Vid gårdagens fullmäktigesammanträde, varvid fyra ledamöter var frånvarande, hälsade ordföranden först den nye folkpartiledamoten målarmästare Hans Othberg välkommen. Han efterträder K. G. Olofsson, vilken flyttat från köpingen.
Sedan sotarmästare G. Persson beviljats årlig pension med 750 kr och en städerskas pension höjts från 300 till 500 kr behandlade fullmäktige förslaget att i enlighet med den nya lagstiftningen fr. o. m. 1/1 1954 införa bostadstillägg åt folkpensionärer. Det beslöts att ogift pensionär skulle erhålla 300 kr och gift 200 kr. Bostadstillägget beräknas att komma att maximalt kosta kommunen 45.000 per år.

1953 års utgifts- och inkomststat.
Statförslaget kalkylerar med utgifter på 1.024.070,56. Räknar man med bruttoutgifterna d. v. s. när även statsbidragen inräknas blir summan ungefär 1.300.000 kr. Att uttaxeringen ändock blir så låg beror på att antalet skattekronor, mest i följd av fastighetstaxeringen, ökat från 53.000 till 85.000 i samband med statförslagets behandling, beslöt fullmäktige en del höjningar av ordförandeavrvoden ni. m. samt beslöt om följande bidrag till föreningar in. fl. Hemvärnsnämnden 500 kr, till stipendier 1.000 kr, till IOGT 250 kr, Gotl. folkbildningsförbund 300 kr som förlustgaranti för verksamheten i Slite, Slite Cements hornmusikkår 200 kr för tv. konserter, Gotl. Konvalescentförening 300 kr, Gotl. Blindförening 200 kr samt Soldatmissionen 100 kr. Liksom tidigare fick sjukkassorna 50 öre för varje i Slite boende medlem. Hundskatten blev oförändrad 25 kr.
Vid behandling av rubriken Finansförvaltningen, vars utgifter uppgår till 448.995: 56 beslöts bl. a. att stiftelsen Slitegården skulle erhålla 4.500 årligen dock för 1953 endast 3.000 enär rörelsen icke beräknas sätta igång förrän långt fram på året. 90.000 kr avsattes till skatte-regleringsfond och 20.000 till en pensionsfond vartill närmare förslag till grunder senare kommer att föreläggas kommunalfullmäktige, 60.000 kr anslogs för att täcka tidigare beslutade anslag och lån för stiftelsen Strandridargården, 20.000 kr för att täcka merkostnaden vid uppförandet av brandstation samt 10.529: 17 kr för att täcka balanserat förskott på inventarier vid Elvagården.
En del diskussion uppstod vid behandlingen av de olika styrelsers statförslag. Kommunbibliotekets stat höjdes sålunda med 600 kr till 4.600 kr på grund av att ett yrkande av K. H. Nordin om återremiss till lönenämnden av nämndens förslag av bibliotekariens höjning av lön från 1.800 till 2.100 kr, Nordins yrkande om ytterligare höjning samlade vid votering 20 röster mot 11 för lönenämndens förslag. Hr H. Karlsson ansåg att idrottsplatsstyrelsen varit för passiv vilket även delvis erkändes under den följande diskussionen. Utredning pågår dock om förbättring av idrottsplan. Bland skolungdom föreligger ett stort idrottsintresse varför platsen bör hållas i ordning ansåg man. I diskussionen deltog hrr S. Grönberg, G. Harding, B. Bonde, T. Rosvall och E. Jacobsson. I statförslaget är endast 2.200 kr upptagna för gymnastik och idrott.

Gymnastikhusfrågan.
Sedan statförslaget fastställts var frågan om byggande av ett gymnastikhus det viktigaste ärendet. Gymnastikhuskommitten som tillsattes förra månaden hade kommit fram till ett förslag till gymnastikhus med en golvyta på 12×20 meter och till en beräknad kostnad av 240.000 kr (varav 20.000 för redskap). Kom-mitten hade haft planer på att föreslå en betydligt större byggnad eller idrottshall men skolöverstyrelsen hade nu meddelat att den ej kommer att godkänna ett sådant projekt. Som lämpligaste byggnadsplats hade man efter sammanträde med berörda styrelser stannat för tomten omedelbart öster om idrottsplan. Fullmäktige anslöt sig i princip till förslaget liksom de ansåg att kommittén bör fortsätta och fortast möjligt komma fram med slutgiltigt förslag. Länsarkitekt Karth är f. n. sysselsatt att utarbeta ritningar.
Den kommunala bokföringen skall omläggas och för att för detta ändamål inköpa en speciell skrivmaskin anslog fullmäktige 2.600 kr. Till ledamot av 1953 års markegångstaxa valdes E. Jacobsson med K. A. Dahlbäck som suppl. och till ombud i Boge byggnadsförening valdes B. Barth och K. G. Myrbäck.
Innan sammanträdet avslöts framställde hr H. Sjökvist, Othemars, ett yrkande att köpingen skulle överta vägunderhålningen även utanför det statsplanelagdå området. Ärendet kommer att behandlas vid ett kommande sammanträde.

Gotlänningen
Torsdagen 30 oktober 1952
Nr 252

Om Oss Drivs med WordPress