Väder att vänta

Kyligt
Utsikter: Måttlig, tilltagande nordlig vind. Delvis mulet eller mulnande och småningom regn. Tämligen kyligt.
Farvattnen kring Gotland: Frisk, nordlig bris, som ökar till styv eller hård. Siktförsämring genom reftn.
Temperaturen var kl. 7 i Stockholm 6, Göteborg 4, Malmö 3, Visby 10, Falun 5, Östersund 6, \’Storlien 1, Gällivare 7 och Riksgränsen 8 grader. Lägsta temperaturen i landet i natt hade Myrheden med -6 grader.
Oslo hade 10, Helsingfors 9, London 10, Paris 9, Berlin 10, Wien 11, Moskva 13, Nizza 12 och Rom 18 grader.

Gotlänningen
Onsdagen 10 september 1952
Nr 209

GULDFEBER

Från guldfeberns dagar. Städerna närmast fyndorterna översvämmådes av folk som utrustade sig för äventyrliga strapatser i ödemarkerna

För ganska precis 100 år sedan gick ett rykte ut över världen, att man i Australien funnit guld i mängder. Och så blev det rusning till denna avlägsna världsdel. Det som verkade mest facinerande och fantasieggande var de stora guldklimpar, som påträffades slag i slag under guldfeberns första år. Början gjordes 1852 med Mas comb nugget\”, på över 10 kg. Året därpå hittades \”Sara Sands nugget\”, som vägde sina modiga 50 kg. så följde \”Blanche Barcly\” med 53 kg. och på sommaren 1858 \” Weleome nugget\” om nära 70 kg. Det största fyndet gjordes dock ett tiotal år senare, då en guldklimp som hade döpts till \”Welcome stranger\” visade sig väga 85,6 kg. Det var den största guldklimp som någonsin funnits!
Allt som allt har man från 1852 och fram till det förra världskriget ur Australiens jord utvunnit för omkring 10 miljarder kronor guld!
En sak är särdeles märklig med guldfyndigheterna i Australien. De gjordes ofta i mer eller mindre tättbebyggda trakter.
Det är onekligen ett tragiskt öde, att den, som fann den första guldklimpen i Australiens jord, fick böta med ett hårt straff. Det var en deporterad. Domaren sade: \”Det är uppenbart att ni stulit guldsmycken och smält ned dem, och nu söker ni inbilla oss, att ni funnit guld\” Det var i slutet av 1700-talet.
När den första stora \”guldrushen\” år 1848 drev tusentals lycksökare till Kalifornien, lämnade nära fem tusen män sina hem i Australien för att söka lycka i det nya guldlandet. En av dam smeden E. Hargraves, blev den som gav upphov till sitt eget lands guldåder. Någon tur som guldgrävare hade han inte i Kalifornien. Men när han vandrade kring vaskfälten, hade han kommit underfund med att det måste finnas guld även i hans hembygd. Lika fattig men betydligt klokare återvände h¥n tillb ka till sin hemby, och några veckor senare skrev han till regeringen i Sidney och erbjöd sig att mot en hederlig ersättning sälja sin nyfunna guldfyndighet. Regeringen hade visserligen tidigare f.tt ett dyligt anbud, som visade sig vara bluff, men man svarade honom hövligt, att man var villig att låta undersöka förekomsten. I slutet av maj 1851 öppnades på den av smeden anvisade platsen Australiens första guldfält.
Märkligt nog blev Hargraves aldrig själv guldgrävare. Han hade fått nog av yrket i Kalifornien, och nöjde sig med den nationalbelöning av 180.000 kr. samt domänfogdes tjänst, som regeringen gav honom.

Gotlänningen
Onsdagen 10 september 1952
Nr 209

Inget anslag till råttutrotning i Klinte.

Klintehamns kommunalfullmäktige höll i går kväll sammanträde under ordförandeskap av rektor Albin Åkesson. Första ärendet var godkännande av avtal mellan landstinget och kommunen angående kostnader för hyra och städning av folktandvårdens lokaler. Landstingets förvaltningsutskott hade åtagit sig att betala 3.700 kr för städning och hyra jämte bränsletillägg. Ev. överskjutande del skall betalas av kommunen. Fullmäktige beslöt att godkänna avtalet.
Remissen från länsstyrelsen angående förslag till ny kommunallag samt lag om stats- och kommunaltjänstemäns förhandlingsrätt tillstyrktes. Remiss från länsstyrelsen angående ändring av byggnadsplanen med anledning av Sanda-vägens ombyggnad bordlades. Till kommitté att underhandla i denna fråga med vägförvaltningen valdes Erik AhIström, Erik Pettersson och Hilding Andersson. Till vattenposten i Donners park beviljades ett anslag på 1.000 kr.
Kommunalnämnden fick i uppdrag att ombesörja försäljning av tomter på kommunens tomtområde, Valle 21 för en kostnad av kr 1:50 per kvadratmeter. Framställning från hemhjälpsnämnden angående bostad åt hemvårdarinnan bordlades på förslag av kommunalnämnden.
Följande tilläggsanslag beviljades: Till polisdistriktet 4.776 kr, till skolstyrelsen 1.070 kr, till kommunalnämnden 3.180 kr och till fattigvårdsstyrelsen 2.790 kr.
Från biblioteksstyrelsen förelåg en reviderad stat för år 1952, vilken ,godkändes. Från styrelsen för högre folkskolan förelåg förslag om att fria skolmåltider skulle inrättas vid skolan. Fullmäktige beslöt i enlighet med förslaget.
Gotlands idrottsförbund hade i en skrivelse föreslagit att kommunen skulle inrätta en idrotts- och friluftsnämnd. Ärendet bordlades till nästa sammanträde, då kommunalnämnden ej yttrat sig i frågan. Från byggnadsnämnden förelåg framställning om Järnvägsgatans intagande i allmänt underhåll. Klinte kommunalfullmäktige har tidigare gjort framställning i samma fråga. Fullmäktige beslöt göra förnyad framställning i ärendet.
Från Gotlands hälsovårdsförbund förelåg förslag om anslag till en hela länet omfattande råttutrotningskampanj. Klintehamns kommuns kostnad skulle rara 12.755 kronor. Kommunalnämnden hade avstyrkt och fullmäktige beslöt även att avslå denna begäran.
Fyllnadsval till valnämnden i Väte företogs och härvid valdes Martin Björkgvist med Valdemar Wallier som suppleant.

Gotlänningen
Onsdagen 10 september 1952
Nr 209

Fullmäktige på \”sight-seeing\”

I lördags samlades fullmäktiges ledamöter vid Roma, bygdegård för att före dagens sammanträde göra en studieresa till en del skolor och andra platser, som för närvarande utgör de aktuella problemen i kommunen.
Först besöktes , Vängeskolorna, där lokaliteterna underkastades en närmare granskning. Ledamöterna ville skaffa sig en uppfattning om i vilken omfattning den gamla skolan kunde vara värd en ombyggnad. Nästa uppehåll gjordes vid Buttle skola, där ombyggnad är planerad. ) På Kräklingbo skola togs även som\’ hastigast en titt, fast denna inte hör till aktualiteterna för dagen. Nästa mål var Sysne fiskeläge i Gammelgarn. Utövarna av fiskerinäringen därstädes planerar byggande av hamnanläggning och har begärt kommunens borgen på lån för ändamålet. I gillesstugan på Katthamra nyrestaurerade gård tog man igen sig en stund och stärkte sig med kaffe. Före återresan till Roma besågs Östergarns skola, för att se hur kommunens slantar där kommit till användning. Och si, man fann verket gott.
Den stora frågan för dagen var ombyggnaden av Vänge skola. Olika meningar gjorde sig mycket markant gällande. Kommunalnämnden hade föreslagit lokalbehovets omprövning hos skolöverstyrelsen för förläggande av de lokaliteter, som enligt befintliga ritningar och förslag skall inrymmas i den gamla skolan, i samma byggnadskropp som den planerade nybyggnaden samt att denna nybyggnad eventuellt skall byggas i anslutning till den befintli-\’ ga skolan vid kyrkan. Bifall till detta förslag yrkades av hrr E. Svensson och E. Larsson. Folkskolestyrelsen hade för sin del föreslagit att nybyggnaden skulle komma till stånd enligt föreliggande förslag samt rekommenderat att ombyggnad av den gamla skolan skulle ske på ett mera provisoriskt sätt för en kostnad av högst 60.000 kronor. Hr J. Herlitz yrkade att nybyggnaden skulle komma till stånd snarast, men att ombyggnaden skulle ställass på framtiden.
En del talare gjorde gällande att Vänge gamla skola hade en skönhet och ett kulturvärde som var vill värt att vårda, medan en annan ansåg att allt som borde kostas på den var en laddning dynamit i varje hörn.
Med omröstning beslutade fullmäktige i enlighet med hr Herlitz förslag.
En ombyggnad av Buttle skola för en beräknad kostnad av kr 21.660 gick till beslut utan diskussion. Det upplystes att Buttle primärkommun överlämnat överskottsmedel som till, större delen täcker beloppet.

Tilläggsanslag.
Polisväsendet hade i årets stat beräknats dra en kostnad av 21.850 kr, men enligt polisdistriktets nu föreliggande stat skulle kostnaden i stället komma att belöpa sig till kr 37.677: 20, varför kommunalnämnden hemställde om ett tilläggsanslag med 16.000 kr för ändamålet, vilket godkändes av fullmäktige.
Till Roma bastu, vilken äges av kommunen, anslogs 500 kr.
Till avlöning av personal vid barnbespisningarna lämnades ett tilläggsanslag med kr 6.000, varav kr 2.000 som semesterlöner.

Primärkommunernas skulder.
I en primärkommun hade skolrådet funnit för gott att under år 1948 uppta ett lån i socknens sparbank för täckande av löpande utgifter. Lånet var upptaget som privat sådant och hade beslut i kyrkostämman ej fattats i vederbörlig ordning. Någon amortering på lånet hade ej heller förekommit under de följan, de åren, och skulden eller underskottet som presenterats för storkommunen var 10.500 kr. Kommunalnämnden hade föreslagit att lånet hos Kräklingbo sparbank skulle. inlösas med överskottsmedel från de andra primärkommunerna. Flera talare yrkade avslag med motivering att man genom en sådan inbetalning gör skattebetalarna i övriga primärkommuner orätt. Det upplystes att reglering av skulden torde vara ofrånkomlig, men att yrkande om straffbeskattning givetvis kan ifrågakomma och att sådant yrkande kan väckas av en var medlem av förutvarande primärkommun.
Fullmäktige beslöt i enlighet med kommunalnämdens förslag.

Gotlänningen
Onsdagen 10 september 1952
Nr 209

Gotlandsfartygens positioner.

Onsdagen den 10 sept.
VISBYFARTYG
Visby rederi AB, Nils Friberg: M/s Bal- ; tica på resa Slite-Karlshamn. M/s Bardia på resa Visby-Karlshamn.

SLITEFARTYG
Myrstensrederierna: M/f Dalhem lossar i Montreal. M/f Othem på resa New York -Genua.
Rederi Sven Mattsson: M/f Solklint lossar i Skuru.
Slite Cement AB: M/s Meteor lossar i Gävle.
Rederi AB Ankaret: M/f Gullö upplagd i Slite. M/s Rune lastar i Visby. M/f Dirken lossar i Södertälje.

BURGSVIKSFARTYG
Rederi Victor Hansen: M/f Vale lossar, i Sundsvall.

RONEHAMNSFARTYG
Rederi W. Claesson: M/s Mercur på resa Kappelshamn-Kalmar. M/s Fortuna II på resa Visby-Stockholm.

Gotlänningen
Onsdagen 10 september 1952
Nr 209

Flott pensionärshem.

Så här ser det nya pensionärshemmet i Fårösund ut. Det invigdes som bekant på lördagen. Som synes är det av modernaste snitt med solbalkonger m. m. m en så har det också kostat nära miljonen att uppföra. F. n. har man 18 pensionärer på hemmet som förestås av syster Inga-Karin Nilsson, som till sin hjälp har tre vårdbiträden. Platser finnes emellertid för 34 åldringar.

Gotlänningen
Onsdagen 10 september 1952
Nr 209

Hembygdsvård.

Härovan prestenterar vi en liten efterskörd i bild från den kurs som Gotlands hembygds förbund nyligen höll vid Lassor på Fårö. Fr. v. ses en av kursens populära föreläsare, Gotlands experten fil. dr John Nihlén, bakom honom ses f. nämnde mannen C. K. Gahnberg, Kroks i Tofta, i livlig diskussion om hembygdsspörsmål med Fåröläraren Birger Larsson.

Gotlänningen
Onsdagen 10 september 1952
Nr 209

Gotland Runt.

HÖRSNE med BARA
Hörsne med Bara rödakorskrets hade i söndags sin sedvanliga höstfest, denna ,äng i bygdegården i Bara. Festen inledles med musik av hrr Seth Kolmodin och Stig Jacobsson, varefter kretsens ordf., handelsresande Sven Th. Persson, hälsade samtliga välkomna, särskilt vändande sig till dagens föredragshållare, kyrkoherde Berndt Bergdahl, Hejde. Kyrkoherde Bergdahl talade därefter intressant och medryckande om sin resa till Italien. Han beskrev den goda kristna anda som var rådande, det italienska folkets glada och enkla sätt, underbara platser under resan, bl.a. Capri och Rom. Det med stort intresse åhörda föredraget avtackades, med hjärtliga applåder.
Gott kaffe med hembakat bröd bjöds därefter alla på, varvid det åter blev mu3ik. Under den paus som sedan följde var det tillfälle till eh gissningstävlan, där det gällde att gissa, hur mycket en planslipad kastrull full med gotter vägde. Kastrullen vanns av fru Frida Hoas. Vidare var en rolig skämttävlan anordnad ute på gräsplanen, som tilldrog sig stort intryck. Det var en »ny sorts varpa», som var ganska knepig. Att få en hästsko att lägga sig runt en stång var inte så enkelt. Det var dock sju, som lyckades få dit en hästsko vardera, men vid den efterföljande »finalen» segrade hr Edling Ohlsson och vann shoppingväskan.
Till sist samlades alla åter och dagen avslöts med aftonandakt av pastor Emil Karlsson, Hörsne.

VAMLINGBO
Evangeliska fosterlandsstiftelsens vänner i Vamlingbo anordnade i söndags missionsmöte. Först samlades man till högmässa i kyrkan, där kretsens predikant A. Andersson predikitde över dagens text och en solosång sjöngs av folkskollärare E. Esklund. I skolan hade vännerna ordnat med kaffeservering, vilket smakade gott i den något kyliga men soliga sensommarsöndagen. Avslutningsstunden hölls i folkskolan där hr Esklund sjöng en solosång och pred. Eriksson predikade. Dagens ekonomiska resultat blev 30 kr i kollekt och 33 kr i kaffemedel.

HAVDHEM
Dopförrättning i Elimkapellet. En stämningsmättad högtid fick mötesbesökarna, somi söndags förmiddag fyllde Elimkapellet, uppleva då fyra ungdomar blev döpta och förenade med församlingen. Pastor Ragnvald Wik utgick i sin predikan från Matt. 16: 16-19 och Apg. 2: 41 och talade om den bibliska församlingen. Församlingens blandade kör, under lantbrukare Elmer Thomssons ledning, sjöng flera sånger före och efter dopet. Dopförrättare var pastor Wik. Vid nattvardsfirandet hälsades de nydöpta välkomna till församlingen. Tre tillhör Havdhems baptistförsamling och en Hamra baptistförsamling.

FRÖJEL
Hembygdsfest. Låt oss göra allt för att bevara de vackra kvarlevor som finns kvar av våra gotländska lövängar», manade nämndeman Joel Herlitz i söndags i ett medryckande hembygdsföredrag vid Mulde i Fröjel, där inemot ett par hundra personer samlats i just en sådan typisk äng i det vackra sensommarvädret. Festen som arrangerades av Fröjel-Klinte SLU-avd.. inleddes med hälsningsanförande av avdelningsordf., fröken Sonja Stenberg, samt unisont sjöng man »Gotland fosterö …». Förutom nämndeman Herlitz föredrag förekom musik av Eskelhems musikcirkel och hemmaamatörernas framförande av Anna Kajsa Hallgards »Midsommar på Gullbjerge». Bland de mera roande inslagen ingick en fotbollsmatch mellan gubbar och tösar. Som en värdig avslutning på en trevlig eftermiddag i Guds fria natur förrättades korum av prosten Sjöberg.

Gotlänningen
Onsdagen 10 september 1952
Nr 209

SLKF

Roma och Björke SLKF-avd. har haft en trevlig utflykt. Färden ställdes till Ala kyrka där man bevistade högmässan. Resan san fortsatte så till Ljugarn, där kaffe dracks i naturen. Där var det även tillfälle att bada för den som så önskade.
Resan fortsatte till Alskog. Kyrkan samt den vackra stiftsgården där fru Lydia Endrell som värdinna visade omkring, besågs.
Den vackra sensommardagen nådde så sitt slut och man skildes så, i tacksamhet för en alltigenom härlig dag.
Bro SLKF hade i onsdags månadsmöte hos fru Signe Wallin. Först sjöngs sången »Ej med stora later», varpå följde korta förhandlingar samt kaffedrickning. Samkvämet avslutades med »Härlig är kvällen». Nästa möte skall hållas hos fru Hildur Samuelsson den 5 okt.

Gotlänningen
Onsdagen 10 september 1952
Nr 209

Orsaken till Toftaolyckan

anses klar: för hög fart.
En närmare utredning som i går gjordes på platsen för Toftaolyckan då en militärbil med 24 permittenter körde av vägen har gett vid handen att bilen till följd av den höga farten gått med alla fyra hjulen till vänster om körbanan hela 67 m innan den slutligen brakade in i ett stenröse varefter den slog runt. Föraren av olycksbilen torde ha åtal att vänta för ovarsamhet i trafiken.

Svårt ramponerad hamnade olycksbilen inne på en stubbåker, hytten var tryckt bakåt och motorn hade lossnat vid krocken med stenarna.

Den breda asfaltvägen ut mot Toftagränsen har tydligen lockat bilföraren att friska på – möjligen har man också haft bråttom att hinna till Blåhäll före kl. 24. Polisen har ännu inte kunnat höra föraren som kvarligger på lasarettet och har följaktligen inte heller fått klarhet i om föraren ej observerat det varningstecken om smalnande väg som finns uppsatt strax innan asfaltsvälten övergår till vanlig landsväg eller om han helt enkelt nonchalerat varningen. Allt tyder på att han fortsatt i samma fart sedan han lämnat asfaltvägen och sedan tappat kontrollen över vagnen som hela 67 m gått utanför körbanan på vänstra sidan – bilar som kommer norrifrån har en viss benägenhet att dra sig över till vänster på detta ställe av vägen som efter en mindre backe går i en svag kurva. Det hela hade kanske avlöpt lyckligt om inte ett stenröse kommit i bilens väg. Bilen rusade rakt på detta och troligen har den rest sig med flaket i luften, varvid en del av passagerarna slungades av. Efter den våldsamma smällen ändrade bilen riktning och, gick upp med högra framhjulet på vägslänten så långt att den till slut slog runt. Att därvid ingen av d e åkande kom i kläm får anses sonin rena miraklet. Bilen stannade slutligen på en stubbåker på rätt köl.
Utredningen om olyckan kommer nu att fortsätta med förhör med passagerarna och föraren. Så värst omfattande torde denna inte bli – orsaken till olyckan anses fullt klar – för hög hastighet.

Gotlänningen
Tisdagen 9 september 1952
Nr 208