Kategori: 1952 07 Juli

var mäkta imponerad av rosorna och ruinernas stad och han förklarade, att det första han skulle göra när han fick ledigt en längre tid, det var att återvända hit och återuppliva bekantskapen med inte blott stan utan också med landsbygden. Säger återvända
för han var tvungen att ge sig av i morse, han var nämligen korpral i flottan och tillhörde besättningen på »Göta Lejon»; som lättade ankar tidigt i morse. Sven-Erik Söderberg hette han och \’var till börden hälsing. Han avslöjade också att han hade bekanta på Gotland men tyvärr hade han inte hunnit hälsa på. Bekantnigen heter Ivar Mårtensson, och är lantbrukare vid Rings i Hejnum. Han är f. ö. också från Hälsingland och det var medan han ännu bodde där som de båda lärde känna varandra. Skada alltså att de inte hann träffas. Men det går väl fler tåg, förlåt båtar. Och då behöver det inte nödvändigtvis vara en kryssare.
Annars har inte korpral Söderberg något emot tjänsten i flottan Han trivs bra med jobbet ombord: på »lejonet» och i likhet med sina kalnrater trivs han ännu bättre när »lejonet» gör ett strandhugg som nu det här senaste i Visby.
Turistsnoken

Gotlänningen
Måndagen 21 Juli 1952
Nr 165

som skulle ägt rum i S:t Görans ruin måste förläggas till domkyrkan på grund av det blåsiga vädret i går kväll. Från ruinen gick man därför till kyrkan och denna blev mycket väl besatt. Samma fria former, som skulle förekommit vid gudstjänsten i ruinen, tilllämpades också vid gudstjänsten i kyrkan.
Biskop Anderberg läste dagens episteltext i Rom. 12: 16-21 och gjorde den reflektionen, att vad i denna text säges, strider fullkomligt mot människornas förhållande i verkligheten. De tre värnpliktiga studenter, som medverkade med anföranden vid gudstjänsten, hade därefter fått på sin lott att behandla var och en ett av tre tema. Stud. Ebbe Klint talade om frihet utan band, stud. Kjell Sundberg om skapande utan ansvar och stud. Henry Hallroth om makt utan ödmjukhet. Dessa anföranden mottogos med stort intresse av åhörarna.
Biskopen gjorde till sist en sammanfattning och avslutade gudstjänsten, varjämte domkyrkokören medverkade med ett par sångnummer.

Gotlänningen
Måndagen 21 Juli 1952
Nr 165

som pågått sedan den 4 juli slog i går igen portarna och då hade den besökts av 750 personer. Tillhopa har under utställningen sålts tretton verk, fördelande sig på sju av Löwendahl, Idewall fem och Jupiter ett. Därav har Gotlands konstförening inköpt ett av vardera utställaren.
Närmast ämnar nu Folcke Löwendahl bege sig till Varberg för att där ställa ut för 5:e året i rad — men kommer tillbaka hit nästa år. Olof Idewall utställer i höst vid Norrbot Lens läns museum i Luleå, medan Folke Jupiter, som tänker plocka fram målargrejorna igen efter en tids tecknande, har fått inbjudan,att ställa ut i Göteborg.

Gotlänningen
Måndagen 21 Juli 1952
Nr 165

En karl utan en tråd på kroppen irrade i går kväll omkring i Visby. En flickå som i sällskap med en pojke varit på cirkus fick en smäll i tinningen av den nakne som dök fram ur mörkret i Dalmansporten. Senare uppenbarade han sig för en äldre dam vid Domkyrkan. Tidigt i morse vaknade mannen i S:t Drottens kyrkoruin, där han lagt sig att sova.
I den tidiga morgontimman blev han inte sedd när han smög sig ner till hamnen — mannen var nämligen en flottist från »Göta Lejon». Väl nere på hamnen blev han emellertid sedd av en flaggstyrman, som senare också föranstaltade om att mannen togs om hand och fick kläder på kroppen. Flottisten uppträdde vid tillfället iförd endast två plywood-skivor, en bak och en framme… Han säger sig inte ha det ringaste minne av sina eskapader som manlig pin-uppa. Han var enligt uppgift inte berusad.

Gotlänningen
Måndagen 21 Juli 1952
Nr 165