Intressant föredrag av hemslöjdsinstruktör Mattis Hörlén.
Gotlands hemslöjdsförening har i dag hållit sitt årsmöte på stadshotellets terrass under ordförandeskap av landshövdingskan Anna Nylander, som hälsade de till ett sextiotal personer uppgående mötesdeltagarna välkomna och särskilt vände sig till statens hemslöjdsinstruktör fru Mattis Hörlén, som var närvarande vid sammanträdet.
Landshövdingskan framhöll, att intresset för hemslöjden är stort här på Gotland och att det därför är med stort intresse man genom fru Hörlén vill höra hur förhållandena gestalta sig på fastlandet. Hon erinrade också om, att inventeringen av gamla textilier åter skall upptagas här på Gotland och uppmanade föreningens medlemmar att hålla ögonen öppna beträffande gamla mönster o. d. Vidare planeras kurser i vävning, växtfärgning och stickning — kurser, som äro mycket önskvärda ur hemslöjdsarbetets synpunkt.
I styrelseberättelsen omnämnes bl. a att arbetsutskottet under året sammanträtt 7 gånger. Vintersammanträde med styrelsen hölls den 7 febr. och ordinarie årsmöte den 27 juni. Föreningen har vid slutet av år 1942 250 medlemmar, därav 232 årligen betalande, 15 ständiga och 3 stödjande.
Vid styrelsens vintersammanträde höll statens hemslöjdsinstruktör fru Mattis Hörlén ett orienterande föredrag i om den förestående hemslöjdsutställningen i samband med 1942 års distrikt-lantbruksmöte. Till detta sammanträde voro alla föreningens sockenombud kallade för att erhålla instruktioner om insamlingen av bygdeslöjden till lantbruksutställningen. Vid årsmötet höll fru Ulla Melin ett föredrag om sina intryck från 4:de allmänna distriktlantbruksmötet i Norrköping.
Gotlands läns landsting har tilldelat föreningen ett anslag på 300 kronor. Från statens hemslöjdsanslag har föreningen erhållit 400 kronor.
Försäljnings- och verkstadslokalerna äro som förut belägna i portikhuset S:t Hansgatan 21Försäljningen genom Hemslöjdsförbundet i Stockholm har fortgått och visat gott resultat med en omsättning av 6,260 kronor.
Genom Svenska Hemslöjdsföreningens riksförbund har föreningen deltagit i den av Svenska Slöjdföreningen i mars 1942 i Köpenhamn anordnade utställningen \”Svensk Form\”. Utställningen torde ha givit en representativ bild av svensk hemslöjd av i dag genom utställningsföremålens konstnärlighet och högt stående kvalitet. Gotlands Hemslöjd utställde plädar, filtar samt korgslöjd. Utställningsföremålen sändes genom Hemslöjdsförbundet, som ordnade hemslöjdsutställningen.
På inbjudan av Svenska Fåravelsföreningen deltog Gotlands Hemslöjd genom Hemslöjdsförbundet i en av Får avelsföreningen i november månad anordnad propagandautställning i Stockholm, benämnd \”Fåret i kristid\”. Utställningen omfattade uteslutande färdiga produkter av svensk ull av olika typer. Gotlands Hemslöjds utställningsalster utgjordes av filtar, plädar, kostymtyger samt stickade saker.
På lantbruksmötet i Norrköping sommaren 1942 deltog Gotlands Hemslöjd tillsammans med de till distriktet hörande hemslöjdsföreningarna, Östergötlands läns hemslöjdsförening, Jönköpings läns hemslöjdsförening, Södra o. Norra Kalmar Läns hemslöjdsföreningar, med en stor och kvalitativ högtstående kollektion slöjd från hela länet, vilket belönades med 5 hederspriser, 20 1:a pris, 35 2:a pris, 53 3:e pris. Föreningens egen utställning, som den, rönte även mycket god kritik. Försäljningen var livlig och många beställningar gjordes. Hela hemslöjdsavdelningen på lantbruksmötet betecknades såsom ett av de bästa framträdanden hemslöjden här i landet någonsin gjort.
Mellan 23 okt.-1 november deltog Gotlands Hemslöjd i en utställning i Visby kallad \”Hus och hem\”, som arrangerats av ungdomsorganisationerna i staden. Utställningen var ordnad i bilfirman Appelqvists nya affärslokaler vid Söderväg. Utställningen var livligt besökt och intresset för hemslöjdens avdelning stort.
Föreningen har under året hållit en spånadstävling i ull i Tingstäde med 16 deltagare samt en uttagningstävlan i ull för lantbruksmötet med 18 deltagare. Två av de bästa spinnerskorna i uttagningstävlingen fingo på hemslöjdens bekostnad resa till Norrköpings-utställningen och där tävla med de två bästa spinnerskorna från de övriga fem deltagande länen.
Bland föreningens större beställningar under året kan nämnas möbelty- ger, gardiner och mattor till Åkermanska Stiftelsen samt flera stora mattor till Gotland och fastlandet.
I samband .med hemslöjdsutställningen i Norrköping belönades sex stycken av föreningens väverskor med Svenska Hemslöjdsföreningens Riksförbunds bronsplakett för det gagnerika arbete, som dessa utfört till föreningens fromma.
Den konsultativa verksamheten har på grund av den rådande knappheten på material ej varit så livlig som före\’ gående år, men tack vare den inhemska i ullen har dock vävverksamheten varit relativt god och hemslöjden har i många fall kunnat bistå med råd och upplysningar. SLU har under vintern haft en livlig propaganda för handspinning och ordnat flera spånadstävlingar, där föreningens föreståndarinna varit prisdomare. Föreningens v. ordförande har på inbjudan av SLU-föreningen i Tingstäde hållit ett föredrag där om \”Hemslöjdens utveckling genom tiderna.\”
Inberäknat de i försäljningen sysselsatta har föreningen under året givit arbete åt 59 personer. Arbetslöner har utgått med 20,323 kronor. Omsättningen under året har uppgått till 91,428 kronor.
Följande tablå över utförda arbeten belyser verksamheten under året: 16 st. stora trasmattor över 3 kvm., 31 st. små trasmattor under 3 kvm., 1 st. ryamatta 160 X 260, 1 st. ryamatta 200 X 300, 3 st. ryamattor 120 X 200, 2 st. halvryor 150 X 210, 4 st. röllakansmattor över 6 kvm., 4 st. röllakansmattor över 2,4 kvm., 59 mtr trasmattor i längd, 2 st. skyttlade mattor 130 X 200, 106 st. plädar, 106 st. filtar, 79 st. axelschalar, 423 st. halsdukar, 34 m. barnfiltar, 429 par tumvantar, 563 par fingervantar, 112 par barnvantar, 242 par sockor, 5 par sportstrumpor, 79 par herrstrumpor, 119 st. mössor, 532 m. band, 2,055 m. dräkt-, ulster och kostymtyger, 870 m. gardiner, 292 m. möbeltyg, 206 m. duktyg, 482 m. bomullstyg, 105 m. sållväv, 85 m. handduksväv, 113 m. linneväv, 5 st. jumpers, 10 m. duktyg, 48 st. tabletter, 17,8 m. tablettväv, 37 m. serv. väv, 52 st. kuddar, 49 st. dukar, 11 st. västar, 15 st. barnkragar, 16 st. näsdukar, 24 st. förkläden, 58 st. dukar, 80 damasttabletter, 26 st. tevagnsdukar, 163 st. underlägg, 132 st. servetter.
Ävenrevsionsberättelsen föredrogs, varefter ansvarsfrihet beviljades.
Till ledamöter av styrelsen omvaldes i tur avgående landshövdingskan Anna Nylander, fruar Ulla Melin, Erica Ekman och Brita Löfvenberg samt fröken Dagny Alfvén, samtliga från Visby, fröken Brita Forslund, Bro, fru Alice Nilsson, Endre, fröken Naima Björkander, Hörsne, fröken Judith Lithberg, Kräklingbo, fruarna Elin Sjögren, Hogrän, Helny Mattsson, Hablingbo, Agnes Nilsson, Hemse, Ruth Stengård, Burs, Anna Lindström, Öja, samt A. Andersson, Slite — den sistnämnda nyvald efter fru. Märta Myrsten, som undanbett sig återval. Revisorer blevo husdjurskonsulent B. Ljunggren och fröken Maria Kolmodin, Visby, supplerade av rektor B. Nordlander, Hemse, och disponent C. 0. Kolmodin, Visby.
Sedan föredragningslistan därmed genomgåtts framförde ordföranden ett tack till föreningens föreståndarinna fröken Magda Larsson för hennes nitiska arbete samt till de övriga anställda och till de duktiga väverskorna.
Om hemslöjdens framtida uppgifter talade därefter fru Hörlén, som först uttryckte sin glädje över att åter ha fått komma till Gotland ett hemslöjdslandskap med gamla traditioner.
När kriget bröt ut hyste vi en stor oro för hemslöjdens öde — man fruktade materialbrist m. m., men det har sedermera visat sig, att farhågorna voro ogrundade. Hemslöjden har tvärtom fått ett verkligt uppsving, vilket egentligen icke är så underligt, om man betänker dess betydelse just för de enskilda hemmen.
Störst har intresset givetvis varit på landet, där de naturliga möjligheterna finnas att ta vara på det egna materialet, men också andra befolkningsgrupper börja få upp ögonen för hemslöjdens värde. Det bör också i detta sammanhang påpekas, att hemslöjd icke är en stil utan ett tillverkningssätt, som i sig innesluter både de mest utsökta kvalitetsvaror och den enklaste bruksvara. Tidigare har speciellt industribefolkningen haft föga intresse över för hemslöjden\’, men även här har en stor förändring skett — intresset för det i hemmet tillverkade har stigit ofantligt och här synes hemslöjden ha fått ett tacksamt fält för sitt framtida arbete.
Men mest hoppfullt är det faktum, att ungdomens intresse för hemslöjden befinner sig i stigande. Det måste dock undervisning till för att hålla detta intresse vid liv och alldeles särskilt bör kännedomen om materialet utvecklas. Man må också i detta sammanhang ha rätt att hoppas på myndigheternas kraftiga stöd — inte minst till ullhanteringen efter kriget.
I fortsättningen framhöll tal. också hur hon vid besök på SLU-utställningen i Västerås och JUF-kongressen i Uppsala konstaterat hemslöjdens höga standard och icke minst fäst sig vid de vackra arbetena från Gotland. Hon uppmanade vidare den gotländska hemslöjdens ledare att utnyttja de anslag, som skolöverstyrelsen beviljar för kursverksamheten. Det är visserligen endast längre kurser, som äro anslags-berättigade, men det går ju bra att\’ kombinera ihop flera olika grenar, så\’ att tiden sammanlagt uppgår till 4050 timmar.
Ett intimt samarbete mellan hemslöjden och allmänheten liksom med andra institutioner i synnerhet hushållningssällskapet rekommenderades liksom, att vävkurser startades i städerna och att bygdegårdarna på landsbygden tages i anspråk för hemslöjdsändamål.
I anslutning till föredraget visades också en liten trevlig utställning från SLU-tinget i Västerås, varvid tal. poängterade vikten av att tillverka en bra bruksvara och ej blott mera konstfärdiga alster.
Till sist ägnades några ord åt den manliga slöjden, där ännu mycket återstår att uträtta just i fråga om tillverkningen av vardagens bruksvaror i Sedan ordf. framfört ett tack till talarinnan, avslutades sammanträdet med gemensam kaffedrickning.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 juli 1943
N:r 149
