Kategori: 1938 01 Januari

Slite nykterhetsnämnd
hade på lördagskvällen å Kommunala mellanskolans högtidssal anordnat föredrag av byråföreståndaren, jur. kand. Axel Axelman från Stockholm.
Det hela inleddes med ett hälsningsanförande av nykterhetsnämndens ordförande, hr Olof Kahlström. Som omramning kring föredraget förekom ett rikhaltigt sång- och musikprogram. Under ledning av hr Sem Andersson sjöng Slite manskör på ett förtjänstfullt sätt ett flertal sånger, bl. a. Gotlandssången. Kantor E. Hanson framförde på fiol ackompanjerad på flygeln av fil, mag, A. Sundahi, några fängslande musikstycken, bl. a. Romance av Svendsen och Motorperpetuo av Bohn. Kantor Hanson utförde dessutom på skolans nya flygel Sibelius’ ståtliga Finlandia, som synbarligen helt grep åhörarna.
Byråföreståndaren jur. kand. Ax. Axelman höll därpå föredrag om ”Åsikter och åsiktsbildning i nykterhetsfrågan”.
Tal redogjorde först för vad en åsikt är och för de faktorer, som i stort sett äro bestämmande för åsikters uppkomst och utveckling.
Det finnes knappast någon social eller kulturell fråga, som i lika hög grad som nykterhetsfrågan är föremål för en mångsidig och därtill i hög grad allmän åsiktsbildning. Ett annat säreget drag hos åsiktsbildningen på just detta område är, att den i mycket stor utsträckning är fast och seg, svår att rubba. Därav följer, att såväl det fria nykterhetsarbetet (agitationen och upplysningsverksamheten) som alkohollagstiftningen ha mycket vanskliga arbetsfält sig förelagda. Det myckna ”bråket” på detta gebit har därigenom en av sina väsentligaste förklaringsgrunder.
Åsiktsbildningen i nykterhetsfrågan har ett karakteristiskt drag även därigenom att den i betydande omfattning faktiskt är förknippad och måste vara förknippad med ståndpunktaganden ute i levande livet, med andra ord olika uti tryck i praktiken. I sammanhang därmed mäter man ofta den företeelsen, som i den moderna psykologien kallas rationalisering, nämligen att vi människor när vi för oss själva eller för andra skola motivera våra åsikter, så skjuta vi fram de vackraste av de tänkbara argumenten eller skälen, även om det faktiskt kanske andra förhållanden och bevekelsegrunder som spelat en mera avgörande roll. Inom alkoholfrågan är det nog oftare vanorna som bestämma åsikterna än vad det är åsikterna som bestämma vanorna.
Tal. övergick därpå till en skildring av vissa intressanta meningsförskjutningar rörande lagstiftningen på. området. Främst omnämnde tal. därvid nykterhetsrörelsens förändrade inställning till höjningar av alkoholbeskattningen. För blott ett tiotal år sedan var man på nykterhetsrörelsens håll inställd på att ogilla alla alkoholskattehöjningar. Man menade, att ju mera staten blev beroende av alkoholinkomsterna, desto svårare skulle det bli att vinna framsteg i det samhälleliga nykterhetsarbetet. Senare har man emellertid mera kommit att fästa sig vid att högre alkoholskatter och därav följande högre priser verka återhållande, minskande på alkoholdryckskonsumtionen. Folk köper mindre av en vara, när den blir dyrare i pris.
Än vidare redogjorde tal. för en olikartad åsiktsutveckling inom engelsk och svensk nykterhetsrörelse på vissa avgörande punkter.
Till slut gav tal, en överblick över hur mångsidig och vidsträckt nykterhetsfrågan är och hur åsiktsbildningen kompliceras och påverkas därav.
Herr Axelmans föredrag om ”Åsikter och åsiktsbildning i nykterhetsfrågan” innehöll i huvudsak följande:
Genom sin målande framställningskonst, sitt medryckande och lidelsefria framställningssätt lyckades hr Axelman helt fängsla publikens intresse och uppmärksamhet, och talaren hade för visso rätt, när han i slutet av sitt anförande uttalade den förhoppningen, att om någon eller några av hans åhörare kommit till kvällens föredrag med den förutfattade meningen, att nykterhetsfrågan är ett tråkigt ämne, så hade kanske även härvidlag efter föredragets slut hos dessa i någon mån en åsiktsförskjutning ägt rum.
Publiken, som uppgick till ett hundratal personer, var helt visst mycket nöjd med sin afton, och gav sitt bifall tillkänna genom talrika applåder.

Slite varpklubb
hade i lördags årsmöte å pensionat Lundberg. Styrelsen fick därvid följande sammansättning: Hrr Leon. Johnsson, ordf., E. Rondahl, v. ordf., Jos. Ardell, sekreterare, och N. Lyth, kassör. Av dessa äro samtliga nyvalda utom hr Lyth.
Till revisorer utsågos hrr O. Westberg och Simon Yttergren.
Efter övriga sedvanliga mötesförhandlingar följde utdelning av under det gångna året erövrade pris. Sålunda utdelades i centimeterkastning 20 pris bestående av statyetter, varav 1:a pris tilldelades Valter Jakobsson, 2:a pris John Jakobsson och 3:e pris E. Rohnström.
I kulkastning (i finalen) utdelades följande lagpris bestående av pokaler: 1) E. Rohnströms lag, 2) E. Nilsson, 3) J. Ardell och 4) Hj. Hallin.
1:a pris i ”tröstkastning” tillföll Sven Othbergs lag.
Klubben har under det gångna året kunnat fira minnet av sin 10-åriga tillvaro och omfattar f. n. ett 50-tal medlemmar, varav 5 äro nytillkomna.

Till avläggande av realexamen
i vår ha följande lärjungar i kommunala mellanskolans fjärde klass anmält sig, nämligen Lyman Carlsson, Gustaf-Adolf Gradelius, Sonja Bogren, Asta Johnsson, Britta Lindvall och Iris Persson.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1938
N:r 24