Kategori: 1934 12 December

Förslag om förlängd värnpliktstid.
Chefen för generalstaben, generalmajor O. E. Nygren, hemställer skrivelse till k. m:t om sådan ändring av värnpliktslagan, att tjänstetiden för värnpliktiga tillhörande Gotlands inskrivningsområde utsträckes att omfatta tiden till och med det 55:e, i st. f., som nu gäller, det 42:a levnadsåret.
Under de senaste åren hava, anför generalstabschefen, olika militära myndigheter och särskilda sakkunniga verkställt omfattande utredningar rörande Gotlands militära betydelse och behovet av gotländska försvarakrafter. Utredningarna hava med skärpa påvisat öns stora betydelse såsom framskjuten operationsbas vid krigiska konflikter berörande Östersjön. Riskerna för anfallsföretag mot Gotland äro påtagliga såväl under conflikter, i vilka Sverige indragits, som under lägen, då vårt land söker bibehålla sin neutralitet.
Gotlands försvar måste bygga på växelverkan mellan å ena sidan sjö- och flygstridskrafter, uppträdande utanför öns kuster, och å andra sidan lantstridskrafter på själva lön. Ett överförande av trupper från fastlandet till Gotland är, sedan operationerna börjat, icke alltid påräknelijgt. På grund härav och med hänsyn till att understödet till sjöss och i luften i hög grad blir beroende av krigalägets växlingar och alltså icke kan till sin storlek fixeras, är det av vikt att Gotlands egna försvarsanordningar givas en så respektingivan de styrka, att främmande makter avhålla sig från företag mot gotländskt territorium.
Gotlands egna försvarsmedel utgöras av de genom 1925 års försvarsbeslut starkt beskurna Gotlands infanterikår och Gotlands artillerikår. Inom generalstaben verkställda utgrävningar hava givit vid handen, att en ökning av såväl den fasta befälskadern vid de gotländska truppförbanden som antalet värnpliktiga är oundgängligen nödvändig för skapandet av förutsättningar för ett effektivt försvar av ön.
På förslag av chefen för generalstaben har sålunda arméförvaltningen i sin framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1935-1936 äskat särskilda medel för kaderökning vid de gotländska truppförbanden, omfattande sammanlagt åtta officers-, sex underoffercers- och tjugo manskapsbeställningar.
Beträffande ökning av värnpliktsstyrkan anför generalen följande. Av en historisk översikt över Gotlands försvar framgår, att organisationen av Gotlands trupper under gångna tider i visas avseenden varit avvikande från den för fastlandets trupper gällande. Denna skillnad kvarstår ännu delvis, i det att enligt 1925 års härordning samtliga vapenföra värnpliktiga på Gotland uttagas till linjetjänst. Nödvändigheten av att fullt uttaga värnkraften på Gotland imam de gränser gällande värnpliktslag medgiver, ha sålunda i princip erkänts. Tanken måste emellartid följas och utvecklas i syfte att möjliggöra ett ytterligare uttagande av värnkraften. Atgärder i duna riktning synes , vara så mycket mera berättigade som – om man bortser från Gotlands betydelse för riksförsvaret i dess helhet — öns befolkning har rätt att kräva det skydd, som otvivelaktigt betingas av! Gotlands militärpolitiska läge.
Tjänstetiden för landets värnpliktiga sträcker sig enligt värnpliktslagen irån och med det 20:e till och med det 42:a. året. Utredningar angånde behovet av gotländska stridskrafter hava visat, att en ökning av den gotländska värnpliktsstyrkan med det antal årsklasser, som motsvara en ökning av tjänstetiden till och med det 55:e året, skulle möjliggöra en efter förhållandena lämpligt avpassad krigsorganisation av det gotländska försvaret. Ett sålunda fullständigat värnpliktssystem har många beröringspunkter med den tidigare institutionen Gotlands nationalbeväring, som ägde bestånd till år 1886. Enligt denna var varje gotlänning pliktig till och med 50:e året med skyldighet att dessutom i kriga tjänstgöra som arbetsmanskap till 60:e året. Den här angivna maximiåldern för de värnpliktiga kan icke sägas vara av förhållandena mindre påkallad på Gotlran;d än i en del andra länder t. ex, Norge, där den också är 55 år.
Verkställda beräkningar visa, att den föreslagna ökningen av tjänstetiden skulle fullt genomförd innebära en förstärkning av den vid mobilisering påräkneliga värnplktsstyrkan av omkring 2,300 man. Detta tillskott av äldre värnpliktiga bör i första hand tillföras de för bevakniagstjänst och det omedelbara lokalförsvaret avsedda truppförbanden.
Ett genomförande av den föreslagna ökningen av tjänstetiden för värnpliktiga tillhörande Gotlands inskrivningsområde medför inga särskilda kostnader. Däremot erfordras som ovan anförts, ewdring av vårnpliktslagen. Enär det bl. a. ur redovisningssynpunkt möter svårigheter att omedelbart vid ikraftträdandet av sådan lagändring öka värnpliktskontingenten med de därav berörda årsklasserna, föreslås att lagändringen icke tillämpas på dem, som enligt nu gällande värnpliktslag före innevarande år upphört att vara värnpliktiga.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 4 December 1934
N:r 283

Skolöverstyrelsen förklarar sig i yttrande till k. m:t icke kunna förorda bifall till av folkskolinspektören Johannes Lianman gjord ansökan om ersättning för resor i och för avsyning av högre folkskolans i Slite lokaler. Uppdraget torde enligt öven styrelsens mening icke ha medfört någon egentlig stegring av hans resekostnader. då dessa förrättningar utförts i samband med de vanliga inspektionsresorna. Däremot har uppdraget givetvis medfört ökat arbete, men det synes överstyrelsen, som om dylika förrättningar äro av den art, att de böra kunna åläggas en statens folkskolinspektör såsom hörande till hans tjänsteåligganden. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 4 December 1934
N:r 283