Kategori: 1895 07 Juli

infaller 13 nästkommande Augusti, enär det då blir på dagen 250 år, sedan Gotland genom freden i Brömsebro slutligen afträddes till Sverige af Danmark, efter det ön i 279 års tid varit skild från sitt moderland. Gotland var då en utarmad provins, men svenska regeringen gjorde genast allt för att hjälpa upp både land och stad, och om än ön sedan icke alltid haftsötebrödsdagar, kan man dock med allt fog säga, att lycklig och icke utan framgång och förkofran har den tid förflutit, som svunnit hän sedan Gotland — såsom vi boppas för alltid — blef on ledamot i den svenska statskroppen.
Den 13 Augusti blifver sålunda en jubileumsdag af stor betydelse, väl värd att firas af Gotlands folk.
Med stor påpasslighet hafva ock de kyrkliga myndigheterna inom ön vetat begagna sig af detta tillfälle, i det årets prestmöte förlagts med början till 13 Augusti, och i den. utfärdade inbjudningen angifves just skälet härtill vara denna dags särskilda betydelse: såsom 250:e årsdagen af Brömsebrofreden.
Härom är ju ingenting annat än godt att säga i och för sig. Den gotländska statskyrkan må gerna fira våra historiska minnen, men i detta särskilda fall synes det oss, som borde det borgerliga samhället icke låta allt härmed vara väl bestäldt, utan också för egen del bidraga till högtidlighållandet af dagen. Ja, vi kunna ej underlåta alt finna, att det borgerliga samhället här borde hafva gått allva främst, med hänsyn till arten af det historiska minne det här är fråga om. Nu låter detta sig emellertid icke göra; Den kyrkliga myndigheten har kommit i förväg och beredelserna till ett högtidligt »Te Deum» lära redan pågå.
Vi hafva i det längsta väntat att länets eller stadens styresmän skulle taga initiativet till provinsen Gotlands högtidlighållande af Brömsebrofredens minnesdag, likasom Visby stift redan gjort det. Men då sådant icke blifvit förhållandet, hafva vi velat, innan det blir för sent, göra detta påpekande. Det är ju möjligt att svårigheter nu på sistone skulle möta för länet att på enhetligt sätt fira dagen, men Visby stad både kan och bör göra det. Erfarenheten har visat att med god vilja går det ganska bra att kalla vår stad till fest. Vid detta tillfälle af så djup och betydelsefull fosterländsk innebörd skall helt visst ingen samhällsmedlem undandraga sig sin mindre eller större andel af arbetet för ett värdigt högtidlighållande af 13 Augusti.
Vi hafva med dessa ord, som sagdt, velat väcka eftertanken hos dem det vederbör, så att icke åtminstone Visby stad måtte stå med den skammen att icke hafva lagt två strån i kors för det märkliga historiska minnets värdiga firande.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Juli 1895
N:r 111

— Då ångaren Frans, som i förgår på morgonen anländt till Norrköping från Hull och London, i söndags afton passerade Nordsjön, sågs från ångaren en tremastad skonert, å hvilken lästes namnet Bien från Nyköbing i Danmark. Skonerten syntes ha öfvergifvits afj besättningen och tycktes flyta på lasten, som antogs vara trävaror. Besättningen hade antagligen blifvit räddad af ett förbipasserande fartyg. Ett sådant var äfven på långt hall synligt Ångaren Frans kunde i följd af den vid tillfället rådande starka stormen icke angöra det öfvergifna firtyget och föra bort der, utan måste lemna det åt sitt öda.
— Sjöförklaringen rörande »Scotland» afgafs 16 d:s i Fredriksstad.
Det framgick häraf — säger »Verd. Gang» — att Scotland» onsdagen den 10 dennes vid middagstiden stötte med 9 mils fart på Pergrundet, söder om Koster. Det var på-landsvind och hög sjö.
Fartyget fyldes med vatten. Kajutan fyldes så fort, att fartygets papper icke kunde räddas. Kaptenen med hustru och 2 barn samt manskapet gingo i båtarne för att rädda lifvet och skaffa hjälp. Kaptenen lät båda bogankarne gå för att stötta fartyget. Nära olycksstället påträffade han en lotsskuta från Fredriksstad, som på kvällen ditförde de skeppsbrutna.
Genom briticke konsuln i Fredrviksstad engagerades bogserbåten »Sannesund» att afgå till strandningsstället och försöka bergning.
Vid framkomsten på morgonen hade fartyget tagits i besittning af 12 svenska fiskure från Koster. Det hade gått af grunder, flytande på lasten, och dref nu mot land.
Fiskarena påstå, att de manövrerat fartyget fritt från det närliggande skäret. Det hade kommit flott på grund af högvatten. Det ena ankaret hade brustit, det andra hade stuckits ut af fiskarena, enligt hvad som sades i afsigt att lätta bergningen.
Den engelske kaptenen, följd af britiske konsuln i Fredrikstad, steg ombord å fartyget, i det att han ansåg sig berättigad att öfvertaga kommandot. Fiskarena protesterade och det kom till häftiga uppträden. Kaptenen måste med yxa i handen tilltvinga sig lydvad »Sannesund» och »Strömstad» hade emellertid också nu anländt och bogserade fartyget gemensamt. »Sannesund» fick härunder sin: ståltrådsbogserlina afsliten två gånger.
Kaptenen kapade stormasten för att lätta bogserihgen. Förmasteu hade förut gått.
Komna framför Strömstad ville fiskarena och »Strömstads» kapten ha fartyget infördt dit. Då den engelska kaptenen protesterade.
blef »Strömstads» bogserlina fist vid andra ändan af fartyget, och båda bogserbåtarne I nu åt hvart sitt håll tills »Strömstad» afstod.
»Oscar Dickson» hade nu anländt från Strömstad med britiske konsuln derstädes om bord. Denne begärde nu på de svenska bergarnes vägnar att få en bogserlina fastgjord och inbogsera fartyget till Strömstad. Den engelske kaptenen hindrade detta genom att hugga trossen i flera stycken. »Oscar Dick son afstod att erbjuda assistens, och »Strömstad» kunde ensam icke uträtta något mot »Sannesund». Det erbjöd då att hjälpa med bogseringen till Fredriksstad, hvilket antogs.
Fartyget ligger nu vid Kjögön i Glommens östra lopp. All rigg och alla segel äro fullständigt förstörda, skansbeklädnaden, spel och kajator äfvenledes. Lasten antages vora vågorlunda oskadad. Dykare uppgifva, att fartyget är betydligt skadadt i bottnen. Kölen är på flera ställen borta eller krossad, förhydningen likaledes bortsliten. Fartyget skall af Bings dykeribolag för 5,000 kr. bogseras till Kristiania och lossa.
Det fick Hortens lots 22 kvartmil söder om Lindesvæs. Denne förestod seglasten under hela uppseglingen. På förmiddagen före standningen frågade kaptenen flere gånger, om det var säkert, hvartill svarades, att det icke vore någon fara, då det var klart farvatten och sigtbart väder.
Tasten är assurerad för 200,000 kr. Fartyget lär vara ossureradt.
Antagligen blir det process om bergarelönens storlek liksom om dess fördelning. De svenska fiskarena ha hittills hållit 4 man ombord för att visa rätten till vraket. Syn öfver skadan hålles i dag.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Juli 1895
N:r 110