Kategori: 1894 03 Mars

i Visby stad år 1893 utgjorde sammanlagdt 6,436,800 kronor och på landsbygden 35,442,000 kr. Bevillsingen af inkomst af kapital eller arbete utgjorde samtidigt i staden 1,732,216 kronor och å landsbygden 859,003 kr. med ett medgifvet bevillningsfritt afdrag af respektive 401,600 kr. och 250,200 kr. Det uppskattade värdet af fast egendom, för hvilken bevillning ej erlägges, vare sig den tillbör staten eller kommuaerna, var istaden 1,210,500 kronor och å landsbygden 4,025,400 kr. Tilläggsbevillningen för 1893 utgjorde i staden 4,741 kr. och å landet 7,830 kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Mars 1894
N:r 35

inkom i går f. m. i yttre hamnen med last af kol från England för Cementbolagets räkning. Fartyget har varit på väg hit sodan i höstas, men råkade ut för höststormarne och måste för läckas skull gå in till varfvet i Oskarshamn och reparera. Sedan har det legat der öfver vintern, hvarifrån det nu kom direkt hit.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Mars 1894
N:r 35

styrelse har pu afgifvit sin. berättelse för 1893. Den visar en betydlig nedgång för året i inseglingen. Denna utgjorde nämligen för de fem båtarne under 1892 342,027 kr. 65 öre med en behållen vinst af 56,526 kr. 52 öre. Under 1893 deremot ha ångarne inseglat.Denna summa, kr. 61,821: 75, utgör alltså den disponibla behållning, öfver hvilken den om torsdag sammanträdande bolagsstämman har att förfoga. Styrelsen föreslår dess fördelning sålunda:

till reservfonden 10,000: 7 proc. till aktieägarne 38,150: för fartygens utrustningar 13671: 75 61,821: 75.
Bolagets trafik, oafsedt vinterfarten och oafsedt ersättning för postföringen, ställer sig sålunda:

En jämförelse mellan de två år bolaget nu ombesörjt vintertrafiken torde icke sakna sitt intresse. Den ställer sig såIunda:

Att inkomsterna af denna trafik det oaktadt blifvit något lägre än 1893 beror till största delen på det 1893 års sommar ovanligt stora antalet returpassagerare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Mars 1894
N:r 35

kan Gotlands enskilda bank nu blicka tillbaka.
Efterträdare till dåvarande filialbanken härstädes, som hade en grundfond af blott 314,500 kr. och en föga omfattande rörelse, började Gotlands enskilda bank sin verksamhet år 1869 med ett tecknadt grundfondsbelopp af 1,143,500 kr., hvilket sedan minskades till 1 million kr.
Den knapphet i penningetillgången inom orten, som, särskildt föranledd af 1868 års klena skörd, var rådande vid första början af bankens verksamhet, gaf snart vika för en kännbar lättnad i affärerna, beredd genom den npya bankens större rörelsekapital och de för jordbruksnäringen gynsamma förhållanden, som känne tecknade år 1869, vid hvars slut bankens rörelse var i full gång.
Uader de derp& närmast följande åren ända till 1874 gingo bankens affärer i allmänhet lätt och dess räntesatser voro efter dittills gällande förhållanden mestadels ovanligt låga. En liflig verksamhet på skilda områden spordes under denna tid inom vår provins, och åtskilliga bolagsföretag m. m. sattes i verket med en här förnt sällspord ifver och med en förtröstan, som tycktes skåda allt i idel ljue.
Dock blef den goda tiden ej så långvarig, ty redan under 1874 märktes, att andra förhållanden började inträda, och på våren 1875 hade redan en stor knapphet i penningetillgången uppstått. De rörliga kapitalen hade, såsom ofta vanligt under tider af stor ekonomisk lifaktighet, för hastigt blifvit bundna; hvarförutom en mindre god afkastning af vår hufvudnäring, jordbruket, äfven bidrog att göra ställningen tryckt och lånebehofven större.
Räntorna stego ock med detsamma, och i regeln höll sig sedan depositionsräntan till 5—5 1/2 proc. och utlåniogsräntan till 7 proc. ända till slutet af år 1879. Att banken under dessa år med höga räntesatser, högt belopp utelöpande egna sedlar — i mycket beroende på att han ken då hade rätt att utgifva sådana på fem kronors valör, hvilken rätt upphörde med &r 1869 — och med starkt tillopp af lånebehöfvande kunder, skulle lemna goda årsvinster, var ju helt naturligt.
Emellertid hade banken vid utgången af den första oktrojen, slutet af år 1878, gavska betydligt utvidgat sin rörelse och lemnat allmänheten försträckningar i form af växlar, lån och kassakreditiv till ett sammanlagdt belopp af ej mindre än 3,181,000 kr., hvilken summa var tre gånger större än de utlemnade försträckningarna vil slutet af bankens första &r 1869, då dessa sammanlagdt utgjorde 1,075,000 kr. Vid samma oktrojtids utgåvg hade barken emottagit depositioner till belopp af 1,537,000 kr. (emot 287,000 kr. vid slutet af år 1869) och upp- och afskrifniogsmodel 219,000 kr. samt hade en skuld till aodra penningeanstalter å 424,000 kr. Utelöpande sedelbeloppet utgjorde 719,000 kr.
Ända till slutet af den första oktrojen hade banken icke haft några förluster af betydenhet att anteckna, eburu den våldsamma och förödande kris, som sedan slutet af år 1877 öfverallt var rådande, äfven gjorde sig förnimbar härstädes genom en ytterlig knapphet i penningerörelsen under hela året 1878, men det derpå följande året inträffade, att många af bankens gäldenärer ej längre mäktade hålla sig uppe, utan dukade under för trycket af för stora skuldbördor, hvilket hade stora förluster för banken till följd.
Och så slutade, anmärker bankens styrelse i sin berättelse, en märklig tioårsperiod, om hvilken man kan säga, att den varit kännetecknad af stora kraftansträngningar på det ekonomiska området inom vår provins, börjande med ett s. k. upp sving och slutande med afmattning.
Den tid som derefter förflutit, och under hvilken banken haft tvänne oktrojer sig beviljade, har i mycket haft ett annat skaplyane än den nu i korthet skildrade.
Ett tryck, mer eller mindre tungt, kom länge att hvila öfver vårt näringslif och och våra affärer. Några af de under sjuttiotalet bildade bolagen och ekonomiska föreningarna måste snart efter hand upplösas, och många enskilda jordbrukare och affärsmän, som åsamkat sig för stora skulder, dukade under. Särskildt har jordbruksnäringen haft stora svårigheter att kämpa med, i följd af mycket låga spanmålspris, sjunkna egendom värden och andra ogynsamma förbållanden.
Men den allmänna ställningen har så småningom bättrats. Man har satt sig in i de nya förhållandena, uppsökt nya förvärfskällor och mera allmänt vunnit insigt i jordbrukets ändamålsenliga bedrifvande.
Om, såsom blifvit antydt, denna period icke utmärkts af någon liflighet i företag och affärer, hafva derunder likväl krafter varit i verksamhet för beredande af en ny tid af ekonomisk lyftning och framåt: gående för vår afskilda, men med goda paturliga förmåner hugnade provins. Och, för att blott fästa oss vid de mest anmärkningsvärda företagen, som på de senaste åren förberedts och nyligen börjats, nämna vi: de pågående odlingarna af vidsträckta arealer ypperlig myrmark, särskildt det stora Martebo-bäekenet, samt den under bygnad varande storartade sockerfabriken i Roma. Måtte de för boppningar, som ställas på dessa företag, vinna lycklig fullbordan!
Hvad angår bankens rörelse under denda period, så har denna, som ju alltid måste vara beroende af det ekonomiska tillståndet inom bankens affärsområde, ej heller utmärkts af någon egentlig liflighet eller stor omfattning och, med i allmänhet lägre räntesatser, Icke lemnat så höga vinstutdelningar som under den första oktrojen; men den har på det hela taget gått jämt och lugat, om man frånser de stora förluster, som, hufvudsakligen med anledning af några härvarande handelsfirmors iråkade obestånd, drabbade banken 1887, hvilka förluster, jämte andra sådana, nödvändiggjorde betydliga afskrifningar det derp& följande året. Dessa förluster, tillika med samtidigt minskad I&nerörelse, vållade, att bavken under fyra års tid kom att gifva något mindre utdelning än vanligt, näml. blott 5—6 proc.
Allt sedan år 1880 har god penningetillgång sästan oafbrutet varit rådande i banken. Till en början uppkommen genom depositioner af kassor och större penningeinrättningar i hufvudstaden, hvilka vid den tiden sökte på sådant sätt placera öfverflödiga penningebolopp, har bankens goda kassatillgång sedän så småniogom kommit att härflyta från resurser inom vårt eget affärsområde, så att banken på de senaste åren icke haft någon skuld utom ön, utan tvärtom tidsvis haft rätt stora behållningar innestående på räkningar hos andra banker, hvilken omständighet gifvit anledning till att styrelsen vid lämpliga tillfällen kunnat köpa goda obligationer och åter, när det ansetts vara fördelaktigt, göra utbyte eller försäljning af sådana.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Mars 1894
N:r 35

På begäran af Sysslomannen i afl. Sjökapten S. E. Olofssons urarfvakonkurs kommer genom offantlig auktion, som förrättas Tisdagen den 23 nästkommande Mars kl. 12 på dagen i gården N:o 5, Östra kvarteret härstädes att försäljas i härvarande hamn upplagda skonerten Juli, mätande 96,89 tons.
Skonerten, som är i segelbart skick, har goda inventarier, lastar fördelaktigt och seglar med obetydlig barlast.
Närmare upplysningar angående ifrågavarande fartyg kan före auktionen erhållas af syslomannen i konkursen Herr Rådman S. G. Begnell härstädes
Vestervik den 28 Februari 1894.
Auktionskammaren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Mars 1894
N:r 35