Badgäster

vid Visby Bad- och vattenkuranstalt:
Fröken Ingeborg Molander, fröken Ida Molander, magister Kajander, Finland; fru Wallio, landtbr. A. Larsson, Gotland; fyrvaktar Werkander, Stockholm; Johanna Johansson, Småland; C. J. Englund, Axvl Rydberg, Östergötland ; fröken Augusta Johansson, Sigtuna.
Summa 251.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Juli 1889
N:r 75

Ett kommunalmål.

Hos k. m:t hafva kyrkoherden J. Svensson med flere medlemmar af Garda församling anfört besvär deröfver att sedan å kyrkostämma hvaruti till handläggning förekommit, utom annat, en af entreprenören för nya skolhusbygnaden O. Björkman Se anhållan att till den betingade entreprenadsumman, hvilken vore för låg, erhålla ett så stort tillskott, som kunde motsvara kostnaden för bygnadens afrappning utvändigt, församlingea med 788 röster mot 250 beslutit att lemna Björkman en ersättning af 100 kronor utöfver entreprenadsumman.
Hans Olofsson jämte åtskilliga andra förgamlingsbor besvärade sig häröfver hos länsstyrelsen under yrkande, att enär kyrkostämman icke ägt behörighet att på kommunens bekostnad tilldela entreprenören någon särskild ersättning utöfver den öfverenskomna entreprenadsumman, och någon grund för den beviljade gåfvans uttaxerande eller någon tid för dess erläggande icke blifvit bestämd, samt härtill komme dels att omröstningen vid stämman blifvit begärd af en, till följd af ufaktlåten betalning af kommunalutskylder;j icke röstberättigad församlingsmedlem, dels ock att sådana icke röstberättigade personer fått med sina röster bidraga till det öfverklagade beslutets fattande, samma beslut måtte, såsom olagligt och kränkande de hos k. bfh. klagandes enskilda rätt, upphäfvas.
Då det icke kunde anses ligga utom kyrkostämmans befogenhet att besluta ett sådant tillskott för utförande at arbete för församlingen, och detta beslut fattats med röstöfvervigt, äfven om från de för bifall afgifna rösterna frånräknades de, som afgifvits af tvänne församlingsmedlemmar, hvilka skulle hafva häftat i skuld för oguldna kommunalutskylder, fann länsstyrelsen skäl icke förekomma att i detta beslut göra ändring.
Kammarkollegium har med anledning af fullföljd talan ansett att, enär med O. Björkman i behörig ordning träffats öfverenskommelse derom, att denne skulle åt församlingen uppföra ifrågavarande skolhusbygnad mot erhållande af det belopp, hvarför han vid hållen entreprenadauktion erbjudit sig att utföra berörda arbete; alltså och då det såvidt visadt blifvit, icke lagligen ålåge församlingen att för skolhusbygnaden vidkännas någon kostnad utöfver den sålunda till siffran bestämda entreprenadsumman, samt kyrkostämmans beslut om utgörande af ytterligare ersättning till entreprenören såluoda kränkte klagaudenas enskilda rätt, hvadan kammarkollegium jämlikt 42 paragr. kyrkostämmoförordv. fann skäligt att med ändring af länsstyrelsens utslag, förklara samma kyrkostämmobeslut icke vara för de klagande församlingsmedlemmarne bindande.
K. m:t har nn låtit handlingarne i detta mål sig föredragas samt dervid inhämtat, att församlingen å kyrkostämma 17 Mars 1887, med anledning af en utaf Björkman framstäld anhållan om tillskott till entreprenadsumman af det belopp, som kunde motsvara kostnaden för bygnadens afrappnivg utvändigt, hvartill Björkman ej anse:t sig förpliktad enär hen icke fått verkställa berörda arbete under det år, då bygaaden uppförts, förklarat, att församlingen, sedan bygnaden blifvit fullt färdig, ville taga berörda framställning i öfvervägande; att å ifrågavarande kyrkostämma 25 Okt. 1887 meddelats, att den s.k. bygnadskomiténa varit af den åsigt, att Björkman ej haft skyldighet att utföra mera arbete å bygnaden än som under bygnadsåret fått göras, hvadan komitén till honom utbetalt entreprenadsumman; samt att åsist omförmälda kyrkostämma, efter det upplyst blifvit, att bygnaden då mera vore färdig och vunnit godkännande, församlingen fattat det öfverklagade kyrkostämmobeslutet; och har k. m:t i betraktande af härå sålunda samt för ötrigt i målet förekommit skäligt med ändring af kammarkollegii utslag fastställa länsstyrelsens utslag.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Juli 1889
N:r 75

Till den slöjdlärarekurs,

som under Juli och Augusti månader pågår vid Hushållningssällskapets slöjdskola ha som deltagare anmält sig:
A. T. Nylen, Visby; J. A. Gahnström, Barlingbo; O. Björkander, Väte; Anton Ekström, Eke; vikarierande lärarinnan i Fröjel; J. R. Cederlund, Etelhem; Arvid Gardell, Lokrume och Hugo Lindström, Björke.
Af dessa har hittills endast den andre i ordningen börjat kursen; de öfriga väntas i nästa vecka, utom A. T. Nylen, som anmält förhinder af helsoskäl.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Juli 1889
N:r 75

Af anslaget till målskjutningspremier

m. m. för de frivilliga skytteföreningarna har innevarande år på de gotländska föreningarnas del kommit: Bäls skytteförening 8 kr.; Dal hems 25, Endre 6, Fardhems 8, Forsa 2, Hafdhems 10, Klinte,,10, Lina 5, Lummelunda 15, Närs 20, Rute 4, Sanda 40, Stenkumla 7, Stånga 12, Visby 16 och Östergarns skyttegille 23 kr.
För länstäflingsskjotningarna ha till pris erhållit 211 kr. och för täflingens ordnande 100 kronor.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Juli 1889
N:r 75

Försenad af tjocka

blet Tjelvar på sin resa från Stettio i går. Den anlände hit först vid 2-tiden på morgonen och lyckades vid 1/2 4-tiden inkomma i hamnen. Ångaren afgick nästan omedelbart till Stockholm.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Juli 1889
N:r 75

Ett uppfriskande regn

och dertill ganska ymnigt föll öfver vår torra gotländska jord natten till gårdagen. Äfven i natt har det regnat, och vårt väderlekstelegram för gårdagen förtager ej allt hopp om ytterligare välbehöfliga regnskurar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Juli 1889
N:r 75

Postångaren Sofia,

som allt sedan vinterkampanjen afslöts legat i Vesterviks hamn, har i dag afgått till Stockholm för att derifråna intaga Rariks turer på Libanu under det sistvämde båt undergår reparation.
På grund af svår motsjö och blåst inkom Rurik hit först vid middagstiden efter att ha användt en tid af bårtåt tio timmar på vägen mellan Gotlands södra udde och Visby.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Juli 1889
N:r 75

Tördjagt

pågår i dag och i morgon å Stora Karlsö. Bland jägare som bitkommit för denna jagt, märkes hofjägmästare af Petersens och löjtnanten vid andra lifgardet K. O. Montgomery.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Juli 1889
N:r 75

Upptäckta äldre kyrkomålningar.

För kort tid sedan upptäcktes och blottades å norra tornväggen i Hemse kyrka en latinsk inskription, hvilken föranledde riksantiqvarien Hildebrand vid hans besök derstädes 27 sistlidce Juni att efterse, om möjligen några målningar kunde fisnas å väggarne. Dervid upptäckte han bredvid nämda inskription en manlig figur, som han delvis frigjorde från kalköfverdraget.
Som riksantiqvarien ej hade tilifället att verkställa vidare undersökningar, uppdrog han åt en å platsen boende person att försöka fullständigt blotta ofvannämda figur. Under arbetet dermed befans det, att denna målning, som enligt tillhörande inskription föreställer en af apostlarna, Judas, ej är den enda. Under densamma finnas nämligen tre rundbågiga fält, hvardera innehållande två figurer. Som emellertid den nyligen uppförda orgelläktarens trappuppgång är placerad invid denna vägg, bafva dessa bilder skadats ej så obetydligt.
De ytterst intresserade arbetarne undersökte nu flere ställen å väggarna, hvarvid under hvitrappningen målningar upptäcktes ej endast från tornväggarne atan äfven i skeppet och koret. Sedan anmälan derom skett hos riksantiqvarien, hvilken önskade, att så mycket som möjligt kunde blottas, samt hos församlingens kyrkoherde, har rengöringsarbetet fortgått under denna vecka med det resultat, att alla bilder å norra tornväggen och tornbågen, större delen af dem å skeppets norra vägg samt dessutom enstaka figurer å de öfriga väggarna bragts i dagen.
Auordningen synes med säkerhet vara den, att öfverst löper rundt om kyrkan en rad bilder af apostlar och möjligen några qvinliga helgon i nästan kroppsstorlek. Omedelbart under dessa en rad mindre målningar, föreställande Ecener ur Kristi historia. Så föreställa de å tornväggen befintliga: bebådelsen(?), Marias besök hos Elisabet(?), Kristi födelse, de tre vise männens besök hos Kristusbarnet, Simeon välsignar Kristus(?) samt den heliga familjens flykt till Egypten. Alla bilderna å skeppets låogvägg tillhöra passionshistorien: den första troligen föreställande nattvarden, vidare Kristus i Örtagården, hans förrådande af Judas, med Petras, som huggit örat af öfversteprestens dräng, törnekröningen, tåget till Getsemane, korsfästningen, grafläggningen o. s. v.
Som dessa äro svårare angripne af tidens tand, har det endast genom den yttersta försigtighet varit möjligt att få fram så mycket som verkligen skett. Uader de sist nämda bilderna löper en rad latinska ord (fides, spes, benignitas m. fl.), målade med svarta minuskelbokstäfver. Begynnelsebokstäfverna och skiljetecknen äro röda.
Om, såsom hemseborna lifligt önska, riksantiqvarien kommer för att bese de intressanta målningarna, hvilket han välvilligt lofvat, för så vidt tiden medgifver, kunna vi måhända framdeles lemna noggrannare och fullständigare upplysningar. Troligt är, att många af våra gotländska kyrkor hafva under det sorgliga kalktäcket mera eller mindre af dessa dyrbara och vackra väggprydnader, som utgöra ett prof på våra förfäders såväl fromhet som konstskicklighet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Juli 1889
N:r 75

Gotlands folkmängd

går tillbaka af två orsaker, ovanligt ringa nativitet och relativt stor utvandring.
Rikets folkmängd vid 1889 årsingång var enligt nyligen offentliggjorda officiela uppgifter 4,748,257 personer, hvilket utvisar en ökning sedan det näst föregående året af 13,356 personer eller 0,28 proc. Bland de särskilda länen företedde 11 jämte hufvndstaden ökning af sitt invånareantal, under det minskning inträdde för de 13 öfriga länen.
Gotlands folkmängd vid nyssnämda tid utgjorde 51,769 personer, sedan den uader året minskats med 296 personer eller 0,57 procent. Denna minskning är visserligen relativt lägre än i Kronobergs, Elfsborgs, Kalmar, Skaraborgs och Värmlands län, men högre än i hvart och ett af de öfriga län, der folkmängdsminskning ägde rum under året.
Ea jämförelse med de fem närmast föregående åren utvisar, att minskningen af Gotlands folkmängd var under år 1888 större för hvartdera af åren 1884—86, huru ej obetydligt lägre än för 1883 och 1887. Utsträcker man jämförelsen till ännu äldre tider, så befiones, att länets folkmängd sedan början af 1840-talet undergått följande förändringar:

Öas invånareantal, som under senare tider gradvis sjunkit, så att det numera är ungefär lika som för år 1862, ingår på grund deraf i rikets hela folkmängdssumma med endast 1,1 proc. i stället för 1.3 proc. vid slutet af år 1840.
Gotland, rikets med hänsyn till folkmängden minsta län, äger blott omkring en sjundedel så många invånare som det folkrikaste länet, Malmöhus, och föga mer än en fjerdedel af ett medelstort läns folkmängd.
Ofvan anförda invånareantal vid 1883 års slut fördelade sig med 44,926 inv. på landsbygden och 6,843 inv. på Visby stad. Den förras befolkning hade under året minskatt med 389, men den senares vunnit en tillväxt af 93 inv. Stadens folkmängd utgjorde vid 1840 års slut 4,157, hvadan densamma under mellantiden ökats med ej mindre än 65 proc.
Hvad de båda häraden beträffar, tedde sin förhållandet sålunda:

Minskningen fördelade sig alltså någorlunda jämt emellan de båda områdena.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Juli 1889
N:r 75