I kyrkoherdeembetet

öfver Valls och Hogräns församlingar instäldes i går kyrkoherde M. Kolmodin. Tnstallationen förrättades af biskop von Schéele biträdd af dr Lemke, kontraktsprosten Badin, kyrkoherdarne Svensson och Uddin samt adj. Berglund.
Akten inleddes med en psalm, hvarefter biskopen från altaret höll ett högstämdt tal med Ap. G. 18: 9, 10 till utgångspunkt.
Talaren utvecklade härvid prestens ställning som ett Guds vittne på jorden, huru för fyllandet af den uppgiften kräfdes en rätt kännedom om hvad vittnesbördet afser, erfarenbet af verlden och kännedom om de menniskor, för hvilka han är satt att verka.
Han berörde vidare hurusom presten vore icke församlingens herre, utan dess herde, och prisade lyckligt vårt land som äger en folkkyrka, der herdarne hafva hvar sin anvisade plats, och han betonade bland annat prestens sköna, rika gerning att, när döden öppnar ett syndigt hjerta, få bringa himlens förlåtelse. Han bad slut: ligen den tillträdande pastor vara vid godt mod, ty såsom han vittnat der, hvarifrån han kommit, så skulle han äfven vittna här, der han, menskligt att se, funvit slutmålet för sin verksamhet här på jorden.
Sedan pastor derefter aflagt föreskrifna löften, stälde biskopen några ord till församlingarne med anledning af dagens betydelse.
I den omedelbart derpå början å gudstjensten, hvarvid altartjensten förrättades af kyrkoherderna Uddin och Sveasson, predikade kyrkoherdea Kolmodin öfver dagens högmessotext med ingångsspråket hämtadt ur Mark. 1:15. Sitt ämne Guds rike och den pya födelsen, utvecklade predikanten enkelt, flärdlöst och tilltalande inför den talrikt samlade åhörareskaran från båda församlingarne.
Efter gudstjenstens slut höll biskopen samtal med årets nattvardsungdom och slöt med ett föredrag öfver Mika 7:6 (menniskans fiender äro hennes husfolk.)
På eftermiddagen hölls bibelförklaring af kyrkoherden Uddin, hvarefter en gerom laga skifte utlagd del at kyrkogården af biskopen invigdes.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Juni 1889
N:r 68

Biskopsvisitation

har i förgår och i går af biskop v. Scheéle med biträde af kontraktsprosten Budin förrättats uti Vall och Hogrän församlingar. Som t. f. konsistorienotarie tjenstgjorde adj. Berglund.
Förhören i skolorna leddes dels af biskopen dels af läraren. At dessa förhör framgick, att i Vall meddelades en ganska god undervisning åt barnen, hvilkas uppmärksamhet af visitator fästes på den stora välsignelse endrägt och frid medföra så inom farsiljen som inom församlingen i dess helhet. På grund af gjorda anmärkniagar beslöt skolrådet hos kyrkostämman hemställa om anskaffande af undervisningsmateriel i naturlära och teckning, om åtgärder för införande af slöjdundervisning, samt om utbyte af planteringsland, hvartill skolläraren upplåtit ett jordstycke i sitt trädgårdsland.
Kyrkan i Vall befans i godt skick, med undantag af några bristfälligheter i rappningen på torsmuren, som snarast möjligt skulle afhjelpas.
Två med inskrifter försedda grafctenar skulle flyttas till lämplig skyddad plats Den missprydando östra kyrkogårdsmu: ren skall, enligt redan fattadt beslut, borttagas och hägnaden ändras i likhet med den å de andra sidorna.
Då orgelverk i Vall saknas, beslöt kyrkorådet föreslå bildandet af en orgelfond genom uttaxeriog af minst 2 öre på fyrken.
Den missprydande gamla magasinsbygnaden förklarade sig kyrkorådet beredt att flytta till lämpligare plats äfvensom likvagushuset.
Kyrkoarkiven, vid nyss skedt kyrkoherdetillträde inventerade, ansågos icke behöfva ånyo genomgås, hvaremot kyrkans skuldförbindelser granskades och lemnades utan anmärkning.

I Hogräns skolor skedde derefter besök, hvarvid gafs det omdömet, att undervisningen på ett tillfredsställande sätt bedrifvits. Äffen här stäldes förmaningar till barnen gående derpå ut, att i de ungas sinnen outplånligen fästa betydelsen af Jesu ord: Salige äro de renhjertade, ty de skola se Gud. Äfven härstädes hade ingen slöjdundervisning meddelats, med anledning hvaraf biskop v. s. fäste skolrådets uppmärksamhet på slöjdens goda ivflytande på barnens iakttagelseförmåga samt erinrade om att bidrag åt i behörig ordning inrättad slöjdskola lemnas af staton 75 kr. årligen och hushållningssäll skapet (fris verktyg). Skolrådet beslöt föroslå stimman ivrättandet af en slöjdskola, selan pastor välvilligt upplåtit erforderligt jordstycke för uppförande af lokal för denca undervisnings meddelande af skolans dertill kompetente lärare. Äfvenså beslöt skolrådet föres!& bränvinsminuteringsmedlens anvisande för sockenbibliotekets underhåll.
Hogräns kyrka befans i godt stånd. En sydvest om stora ingången befintlig runsten skulle flyttas till skyddad plats. Kyrkogårdsmuren beslöt man reparera äfvensom messkläderna. Vid granskning at kyrkokassans skuldsedlar uppsades åtskilliga till betalning. I sammanhang härmed uppgrogs åt församlingarnes kyrkoherde att undersöka om och i hvad mån Vall eller Hogräns kyrkokassor gjort någon förlnst sedan senaste visitation samt om kyrkornas medel möjligen blifvit utan vederbörligt tillstånd för andra icke i lag medgifna ändamål använda samt derom ingifva berättelse.
Ministerialböckerna föranledde den anmärkniag att dels ord. kyrkostämman med Hangvar å 1886 hållits först i Nov. månad, dela att utgifts- och inkomststaterna för kyrka och skola under flere år upptagits helt summariskt utan angifvande af de särskilda posterna, hvilket borde för framtiden rättas.
Vid den kyrkostämma, som igår hölls, förklarade sig Valls församling icke önska upprättandet af slöjdundervisning, hvaremot Hogräns församling beslöt taga saken i närmare öfvervägande.
Det föreslagna sättet för anskaffande af en orgelfond i Vall gillades principielt af stämman. Likaså gillades både i Vall och Hogrän förslaget att använda bränvinsmedlen för sockenbiblioteken.
Af pastors embetsberättelse vid visitationen framgick, att gudstjensten icke besökes så flitigt som förr. Af Hogrävs församliog har mer än hälften, 35—36 hushåll, öfvergått till den frikyrkliga rörelsen och i Vall 3 ushåll. Två nattvardsföreningar funnos i Vall. Dryckenskapslasten var stadd i aftagande och äfven osedligheten. Sedan sista visitationen hade intet oäkta barn födts i Vall, men sex i Hogrän.
Beträffande de separatistiska rörelserna framhölls af biskopen, att de hellre böra bekämpas indirekt än direkt: genom bön för de affällige och genom höjnivg af det andliga lifvet inom kyrkan. Der ett folk upplöste sig i andliga partier, der hade det folkets lefnadsdag börjat skymnpa. En rätt förödmjukelse och ett vidgadt kärlekssinne främjades ock genom att bibehålla det fosterländska kyrkobandet.
Nattvardsgångarne, hittills i Vall 3 och i Hogrän sex gånger om året, önskade Valls församling få ökade till 4; kommunionförbören förklarade sig pastor ämna föra under samtalets form.
I afseende på boställenas häfd gjordes endast en anmärkniog, att omkr. 200 unga träd obehörigt skulte hafva afverkats.
I det ömsesidiga förhållandet mellau pastor och församlingarne favs ingen anmärkning att göra.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Juni 1889
N:r 68

Polhem,

vår nya Gotlandsångare ligger nu, då detta läses, färdig att om några dagar från Stockholm afgå hit till Visby på sin första tur. I går företogs med ångaren prof och besigtningsresa utåt Saltsjön, hvarvid bolagets direktion, som för ändamålet upprest härifrån, medföljde.
Ända in i sista stund pågingo arbetean ombord å fartyget, och en och annan småsak torde måhända ännu fionas att fullborda eller ändra. Efter hvad det nu vill synas och om man får döma innan man sett hvad fartyget verkligen duger till, har Södra varfvet all heder af sitt arbete.
Om den ärade läsaren har lust att i förväg göra ett besök på »Polhem» och orientera sig litet ombord för kommande angenäma resor, be vi endast att han under några ögonblick ville följa oss.
Vi stiga då vid Räntmästaretrappan på en liten ångslup, som hastigt nog för oss till varfvet på söder. Vi få af den beskäftige gamle kaptenen veta att Polhem ännu ligger i dockan och att det är en riktig bussig båt. Se, detvethan, som sett den under flere månader väl tjuga gånger om dagen.
När vi stiga i land bland kolhögarnae och vedstaplarne vid varfvet, står kapten Smitterberg och tillviftar oss ett gladt välkommen, hvarpå han menande pekar ipåt dockan:
— Der ligger han!
Två hvita, nyfernissade, akterstagade master resa sig i höjden och midt emellan dem den svarta skorstenen, hvars röda bälte med det hvita »G»-et genast sqvallrar om, att just der ligger Gotlands ångfartygsbolags nya ångare. Då vi kommit närmare, se vi det brunmålade skrofvet, som höjer sig högt öfver vattenytan.
Vi taga först en öfverblick utvändigt. »Polhem» är måhända ej ett för sjömannens öga lika vackert fartyg som »Gotland». Det är kanske väl bredt och fylligt i förhållande till lävgden. Denna zenare betingas dock af den väg »Polhem» har att gå, ty vore den bara några fot längre kom den ej igenom Södertelge kanal. Den något fylliga fören hvilken nödvändiggöres af båtens egenskap som blifvande isbrytare, lär dock ej hindra farten, endast ge fartyget ökad stadga. Starkt ser det också ut. De tro plåtarne i vattengången äro ej mindre än 5/8 tum tjocka, de öfriga 1/2 tum, d. v. s. det starkaste materiel, som öfverhufvud taget brukas vid båtbyggande, bar här användts.
Färgen på båten är den samma som på Gotlandsbolagets öfriga ångare, med namnet i gråblå färg på sidorna och i fören, der också Gotlands vapen finnes anbragt.
Vi stiga ombord. Der bultas och hamras, målas och fejas, på däck och isalonger. Så gå vi upp på det öfre däcket, hvilket i likhet med hvad fallet är på »Tjelvar» och »Klintehamn», sträcker sig utöfver hela fartyget, som sålunda är alldeles täckt, Häruppe promenerar man ogeneradt från fören till aktern. På ömse sidor om styrhytten leda stora luckor ned till mellandäcket och dessutom finnas förut nedgångar till matsalongen.
Styrbytten är stor och rymlig och främre delen af den samma, der rorgängaren har sin plats, är högre än den öfriga delen, så att ratten har sin plats på en upphöjniog, hvilket naturligtvis är af fördel vid styrningen.
Näst intill ligger befälhafvarens vakthytt — om man så får säga. Den är smakfullt och elegant inredd. D-koreringen är hållen i ljusa färger, gulhvita marmorerade fyllningar och ramstycken i mahogny. Möblerna äro klädda med röd schagg, gardinerna af moderat blommigt mönster.
Ännu en hytt, rökhytten, är inrymd i denna bygoad. Här äro väggarne målade i gult och ljust gröngrått och fyllningarna prydas af 6 väl och artistiskt utförda vyer från Visby, nämligen vattenfallet i palisaderna, den nya D. B. V.-vägen, St. Nikolaus, Visby hamn, vägbrytaren samt ett parti af Botaniska trädgården, sedd från Tranhusgatan, med paviljongsbygnaden och landssekreterare Hambreei hus. Sofforna här äfvensom gardinerna äro mörkröja.
Sksom någonting praktiskt kan framhållas att på bägge sidor om hela denna hyttbygnad löpa ledstänger at trä, hvilka nog torde komma att anlitas i sjögånvg, då det ej blir så godt att stå på benen utan stöd.
Damernas salong, likaledes belägen på öfverdäck, är magnifik med sin Jjasa, hvitgröna färg med guldomeringar. Ät ven här mötes ögat af vackra små vyer öfver allt, såsom portalen i St. Klemens, Bollingska huset, Fridbem och Lärbro kyrka m. fl., hvilkas motiv ej äro hämtade från Gotland. Den djupblå schaggen på de beqväma sofforna harmonierar väl med det hela, likaså de dyrbara gardinerna af brokigt guldväfdt tyg under gyllene kornischer. En trymå och ett elegant salongsbord fullända inredningen.
Innan vi lemna öfverdäck gå vi upp på kommandobryggan och betrakta derifrån ett ögonblick utsigten. Bryggan ligger i jämnhöjd med taket på däcksbytterna samtär stor och rymlig och tjenstgör på samma gåog som tak midskepps. Akteröfver flnnes också tak, och rundt kring fartyget löper, likaledes akteröfver, en barrier af flätad ståltråd, hvilken ser prydlig och smäcker ut.
Några ögonblicks hvila i damsalongen. Utanför den samma är anbragt ett slags tambur med dörrar åt båda sidor samt en solid mahognytrappa ner till aktersalongen. I fonden öfver trappan blickar oss här till möte den af artisten Sven Rosman skulpterade bysten af Polhem. Den står på en konsol, hvilken uppbäres af en skäggig tomte, ridande på en drake Dor tar bysten sig bra ut och det är stil i anordningen.
Aktersalongen, dit vi nedstiga på den ofvan nämda spiraltrappan, är stor och rymlig, hållen i hvitt och guld. På hvarje sida ligga fem hytter. Dessa som alla äro stora, 6 fot 4 tum långa, äro beqvämt inredda med de nödvändiga möblerna af nyaste och mest praktiska konstruktion.
Ywterväggarne i samtliga bytterna äro madrasserade, hvilket vintertiden väl kommer att göra dem mera jämt varma än annars fallet plär vara på vinterbåtarne. Icke sparande på kostnaden, har man också till hvarje bädd anskaffat ena mjnk tagelmadrass, så att på »Polhem» kan man hvila lika beqvämt som i den bästa franska säng.
På hvarje hyttdörr äfvensom å fälten mellan dessa ha vi återigen en mängd af dessa små vyer, med hvilka man varit så frikostig på »Polhem» och hvilka så pryda sin plats. Här se vi sålunda inloppet till Stockholm från Mälarsidan, Hobergsgubben, Landsorts fyr, St. Olofs rnin, Minnesstenen å Visborgs slätt, St. Karin, Visby domkyrka, södra delen af Strandgatan i Visby, strandpromenaden, ringmuren, sedd från ett par olika ställen, Jungfrutornet, Klinte kyrka, Södertelje kanal m. fl. Salongen är verkligen ståtlig.
Rymlig och vacker är äfven försalongen, och under densamma finnes en stor, beqvämt inredd källare. På mellandäck äro på stybords sida belägna kaptenens maskinisternas och styrmannens hytter, alla solidt och beqvämt inredda. Utanför styrmannens bytt finnes en särskild pakethytt. På babords sida ligga ytterligare tre passagerarehytter, alldeles lika dem i aktersalongen, så att »Polhem» såluada har plats för 26 första klassens passagerare, utan att räkna platserna längst akterut i salongsrundeln.
Det synes nogsamt att man vid byggandet och inredandet af denna vår nya Gotlandsångare sökt tillgodogöra sig allt det bästa och mest tidsenliga i denna väg. Och man tyckes ha nått ett godt resultat. Ty äfven om man mycket noga skärskådar allt fins det knappast något, som man skulle vilja ha på annat sätt, För blifvande trafikanters beqvämlighet ha hvarken möda eller kostnader sparats, och »Polhem» skall helt säkert visa sig vara en heder såväl för den verkstad som levererat fartyget som för det bolag, i hvars tjenst det skall arbeta.
Vid redan företagna profresor har den 100 effektiva hästkrafter starka maskinen visat sig arbeta väl och kraftigt utan att skaka fartyget. Den fart, som hittills nåtts, har utgjort 11,78 knop. Garanterade äro som bekant 12 1/4 koop, och tvifvelsutan nås också den farten, när maskinen hunnit arbeta sig i gång riktigt.
Och när nu »Polhem» om lördag morgon löper in i Visby hamn, då gå vi säkert man ur huse för att mottaga och välkomna honom. Sedan torde vi under nästaveckas lopp blii tillfälle att litet hvar riktigt pröfva på fartyget, ty meningen lär vara att nästa onsdag, om vädret är vackert, göra en lusttur från Visby utåt hafvet med detsamma.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Juni 1889
N:r 68

VIGDE

i Brooklyn, Nordamerika, den 19 Maj 1889.
Carl Wittberg
och
Hulda Ahlsten.
Båda från Visby.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Juni 1889
N:r 68

Onsdagen den 19:de dennes

klockan 12 middagen anställes både å tullkammaren härstädes och vid tullinspektionen å Burgsvik offentlig auktion för upplåtande till den minstbjudande af åtskilliga reparationsarbeten å tullinspektorsbostället vid Burgsvik och meddelas till hugade spekulanters kävnedom följande:
att den, som vid auktionen stannar för lägsta anbudet och befiunes säker och pålitlig, bör vid auktionstillfället aflemna till vederbäftigheten stytkt borgen af tvänne personer, de der burga, en för begge och begge för en såsom för eget åtagande, såväl för arbetets ordentliga verkställande i enlighet med besigtniogsinstrumentet och inom föreskrifna tiden, den 1 nästkommande An gusti, samt af fullgoda, tjenliga materialier som ock för det förskott af högst balfva entreprenadsumman, hvilket vid kontraktets afslutande kan få lyftas;
att Tallkammaren förbehållet sig rättighet- att, eharn klubbslag skett, pröfva och bestämma huruvida de gjorda anbuden kunna antagas eller icke; samt
att kostnadsförslag öfver samtliga arbetena äfvensom förslag till arbetskontrakt finnas till påseende såväl härstädeg som hos tullinspektionen vid Burgsvik.
Öfriga vilkor blifva vid auktionerna tillkännagifoa.
Visby Tullkammare den 13 Juni 1889.
J F. Lyth Joh. Fr. Hagström.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Juni 1889
N:r 68

Borgenärerna

uti A. A. Johanssons i Barlingbo konkurs kallas härmed att sammanträda å Gotlands Enskilda banks kontor i Visby lördagen den 29 innevarande Juni kl. 4 e.m. för atterhålla redovisning för boets förvaltning samt granska det upprättade utdelningsförslaget. Upplysningsvis nämnes att icke förmånsberättigade fordringsägare icke erhålla någon utdelning.
Bro den 11 Juni 1889.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Juni 1889
N:r 68

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 13 Juni: skonert Konfidentia, Schultz, Ystad, tomt fartyg. — Till Klinte: 8 Juni: skonert Augusta, Levauder, Holtenau, barlast. — Till Fårösund: 11 Juni skonert Hildine, Hansen, England, Stenkol.

Utgångna: Från Visby: 11 Juni: galeas Anna Rebecka, Sötb, Memel, kalksten; 12 Juni: jakt Karolina, Österberg, Fårösund, barlast; jakt Ina, Karlsson, Kappelshamp, barlact. — Från Klinte: 5 Juni: skonert Felix, Gardell, Kiel, trävaror; 7 Juni: jakt Två Bröder, Ahlström, Rostock, kalk och trävaror.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Juni 1889
N:r 67

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Visby» 13 Juni: Doktorerna Axelsson, Sjögren, professorerna Holmgrev, Ahlin, byråschefen Kinberg, redaktör Jeurling, kapten Donner, löjtnanterna Hoppe, Hibner, v. Vicken, ingeniör Lundberg; herrar Elfling, Eklund, Vallberg, Nauckhoff, Höijer, Berglund, Goldensoho, Rothschild; fruarna Dickson, Berndes, Holm, Lundin, Wallberger, Hallström, Procopée; fröknarna v. Strussentelt, Whitlock, Eskilson, Carlsson, Sandberg, af Klint. — Med »Klintehamn»: 14 Juni: Kammarherre Horn, kronolänsman Lindström, disponent Gustafsson; herrar Wöhler, Munthe, Jespersson, Reuscr, Krusell, Andersson, Holmgren, Hauffman och Grönwall med familj; fruarna Boman, Lindström; Johansson, Ruthberg; fröknarna Boman, Munthe, Reuser, Klingwall samt 20 däckspassagerare.

Från Norrköping med »Gotland»: 14 Juni: Herrar Dablberg, Edman, Rundqvist, Larsson, Carlsson, Nilsson; fruarna Andersson, Berg ström; fröken Örn samt 3 däckspassagerare.

Från Stettin: med »Tjelvar»: 18 Juni: Herrar Hildebraud, Stuck, Reinke, Grafen, Schönermark, Auschüts, Bauer, Santeson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Juni 1889
N:r 67

Rättegångs- och Polissaker.

Varning för lösdrifveri har af stadsfiskalen härstädes meddelats enkan Maria Fredrika Pettersson, född 1 Oktober 1854 i Stenkumla och sedan sistlidne höst kyrkoskrifven i Visby.
Enkan Pettersson har för sig och sina barn åtnjutft fattigunderstöd från Lärbro kommun, Hön hade i staden utsändt sin 11-åriga dotter Ottilia Fredrika för att bettla och flickan hade under en mängd uppdiktade rörande historier antastat flere familjer. Modern har erkänt att flickan strukit omkring på hennes uppmaning.
Millsasinans med sin man f. d. landtbruks inspektoren Karl Pettersson hade hon i höstas köpt ett litet hus härstädes, men då hon vid mannens död i våras ej kunde fullgöra åtagna förbindelser återgick huset till säljaren. Sedan har familjen hufvudsakligen försörjt sig med tiggeri.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Juni 1889
N:r 67

Från landsbygden.

Södra Gotland, 10 Juni.
Väderleks- och skördeförhållanden. Allmän sorg och klagan spörjes öfverallt både när och fjerran öfver den långvariga och hårda torkan, som nu gjort sig gällande. Klena utsigter för erhållande af foder och föda till ett kommande år, förefinnes mångenstädes. På torra och högländta åkerfält står rågen redan hvitnad såsom till skörd; klöfver- och timotejvallarne se ut som elden härjat dem. De svaga kornbroddarne, som förmått skjuta upp ur jorden, stå der med hängande hufvud och vissna och dö bort för hvarje dag af brist på vätska. Hvetet följer exemplet på många ställen. Den tryckande hettan, som ofta stigit öfver 30 gr. C. i skuggan, bidrager äfven, i icke ringa mån, att påskynda alla sädesslags förintelse och död. Brunnar och bryor börja utsina, så att fara är för handen att det blir vat enbrist både för folk och kre.tur, mångenstädes. Landtmännen skåda med förhoppningsfulla blickar på hvarje molntapp på himlafästet, att den åtminstone måtte skänka någon droppe regn, men förgäfves, de försvinna åter lika som de kommit för att åter lemna ram för solens brännheta strålar. Särskilda förböner ha i åtskilliga landskyrkor hållits dessa dagar med anledning af den stora bristen på regn.

Ett hastigt dödsfall omtalas från Habblingbo, der en bondhustru i förra veckan efter det hon vid brunnen hämtat ett ämbar vatten vid inkomsten i köket klagade öfver smärtor i hufvudet. Inom några minuter var lifstråden afklipt. — Såsom anmärkningsvärdt förtjenar nämnas, att den aflidnas moder en mycket åldrig gumma, som var bosatt i Fide socken, lemnade jordelifvet efter en längre tids sängliggande sjukdom samma dag som dottrens stoft invigdes till den sista hvilan i jordens tysta sköte.

Olyckshändelse. En bygnadsarbetare råkade i slutet af förra veckan att med en yxa skada sig så illa i ena foten, att läkarehjelp genast måste anlitas, hvarefter han med skjuts måste föras till sitt hem, der han troligtvis för en längre tid blir sängliggande och urståndsatt till förrättande af något arbete.

Olycksfall å kreatur ha också återigen inträffat på Söder på ett par ställen. En mindre hemmansägare, som ägde ett par oxar förlorade den ena af dessa häromdagen helt plötsligt och på ett annat ställe måste en ko, till följd af hastigt påkommen sjukdom nedslagtas. I båda dessa fall voro djuren — som vanligt — oförsäkrade, alltså kännar förlust för ägarne.

Strömmingsfisket har nu en tid varit alldeles flau å kusterna härute, så att nätt och jämt torskbete kunnat erhållas. Torskfångsten har deremot lönat sig särdeles bra, ända till öfver tjugo tjog för dag på man, och dertill har torsken varit af jämförelsevis god beskaffenhet, i förhållande till årstiden. Äfven flundrefisket har, på åtskilliga ställen, i olikhet med de föregående åren, utfallit tämligen fördelaktigt för fångstmännen.

Från Vamlingbo har jag hört berättas att sprängning af eng. ångaren »Eskdales» förskepp, för att åtkomma den deri qvarligginde lasten, nu pågått under sistförflutna vecka, med den påföljd att en mängd plank (enl. uppgift omkr. 200 tolfter) ha ilandförts. Detta arbete lär dock ännu pågå, alldenstund det i den nu rådande brådskan med jordbruksgöromål varit svårt att erhålla så stort arbetsmanskap som erfodrats. Dagspenningen som förut varit 2 kronor, har nu höjts till 2:50 kr. enligt hvad mig berättats, Konsul Öfverberg, som är ägare af trävarorna, lär ha för afsigt att på stället bortauktionera det ilandförda träpartiet.

Hemse, 13 Juni.
Hemmansägaren Jakob Johansson Asarfve i Hemse äger en tacka, som under en tid af 11 månader haft 6 ungar, d. v. s. 2 gånger trillingar. Af dessa har hvardera gången 1 uppfödts med mjölk i ladugården. En af dessa utackorderade ungar har blifvit så tam, att han som en hund följer husets folk öfverallt.

Rone, 12 Juni.
Konfirmation
af årets nattvardsungdom förrättades härstädes af v. pastor Youngberg i fredags, då barnens föräldrar och en mängd andra församlingsbor voro tillstädes. Tillsammans voro barnen i år 47 till antalet, deraf många från Hemse och andra närgränsande socknar.
Samma dag gick ett starkt åskväder, som det såg ut, öfver mellersta delen af landet, nordvart härifrån, men vi fingo ej något af det så efterlängtade regnet.
Gåfva i form af offer frambar församlingen pingstdagen, då ungdomen begick nattvarden, till pastor Youngberg.
Annandag pingst höll skoll. Rosvall från Eskelhem ett nykterhetsföredrag i skolhuset, som åhördes af en talrik folksamling (fullt hus) och derefter talade i ämnet äfven v. p. Youngberg. Föredraget hade god halt och intresserade åhörarne.

Åskslag.
En vänlig åskstråle slog 27 sistlidne Maj på morgonen ned i en mindre manbygnad i Eke, Dervid splittrades endast ena hörnet på skorstenen, rispade här och der på dörrar och trappor, men antände ej, ehuru det var spåntak. Det må man kalla en vänlig åskstråle.
I dag har härstädes under 3 timmar fallit ett visserligen icke tillräckligt men godt och välgörande

reqn.
Detta måtte väl komma att svalna de myckna insekter som enligt iakttagelse på såväl höst- som vårsädesfätten i år äro särdeles talrika och hvilka på grund af värmen utvecklat sig med otrolig snabbhet.
Af det i våras sådda kornet har på många fen knappast tredjedelen kommit upp för torkan.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Juni 1889
N:r 67