Genom offentlig auktion

som förrättas å Thore i Bro socken tisdagen den 31 Juli kl. 1 e.m låter hemmapsägaren M. A. Berg derstädes till den högstbjadande försälja nu å hemmanet växande gröda å 1/4 mantal samt ett par dragoxar, tjenliga till slagt, hvarjämte äfven egendomen samtidigt kommer at vid samma tillfälle atarreäde rag på ett eller flere år.
Vilkoren, som kunna lämpas efter reel \’köpares beqvämlighet, tillkänna: gifvas vid auktionstillfället men bör inropare al grödan vara beredd att betala 1/10 af köpeskillivgen kontant eller derför ställa avtaglig borgen.
Åby i Bro den 23 Juli 1888.
JOHAN EKELÖF.

Gotlands Allehanda
Fredagen 27 Juli 1888
N:r 60.

Medels frivillig auktion

låter landtbr, Jakob Jakobsson, Vestres i Tingstäde, onsdagen den 1 Augusti kl. 11 f.m. till. den högstbjudande försälja såväl sin lösa som fasta egendom; den förra består af guld, silfver, koppar, jern och blecksaker, glas och porslin, linne och tjäderfylda sängkläder, möbler, såsom bord, stolar, flere sängställen, skänkar, kommoder, lagg- och träkärl, såsom fläsktinor, bunnar, tunnor, baljor, spann m. m.;
Kör- och åkerbruksredskap; res: och arbetsvagnar, en ressläde, kälkar, vrängoch toderhäckar, klös: rak- och krok pinnbarfvar, mullfösor, vänd- och spets plogar, svänglar, selar m. m.; kreatur: hästar, deribland ett sto i 3:dje året af bättre ras, kor, ungnöt, lam m. m. Fastigheten 5/ 32:dels mantal Vestres i Tiogstäde, bebygd med såväl mansom ladugårdsbygnader alla i godt skick, har särdeles god och bördig åker, lemvar i afkastning pr år omkring 100 tunnor spanmål, innehar goda och vidlyftiga beten, skog till husbehot och något till afsalu, utbjudas kl. 12\’å dagen och säljes sådan den nu befinnes med derå växande gröda, I hemmanet varande: inteckning å 2,000 kr. hypotekslån kan af blifvande köpare få öfvertagas. Hemmanet säljes lefvisionsfritt. Köpare böra vara beredda att vid klubbslaget eller högst 14 dagar derefter betala 1/10 at köpeskillingen; skulle antagligt anbud å fastigheten ej afgifvas kommer densamma med pu växande årets gröda att ägovis utbjudas och försäljas. Pröfningrätt förbehålles. Öfriga vilkor rörande hemmanet och dess betalningsvilkor hvilka blifva förmånliga och kunna ställas efter reela köpares beqvämlighet, blifva före utropet tillkännagifna. För löseegendomen lemnas betalningsanstånd till den 15 Oktober detta år för dem, som äro kände och fullt tilltörlitlige köpare, hvaremot andra betala vid klubbslaget eller ställe godkänd säkerhet.
Tingstäde d. 18 Juli 1888.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen 27 Juli 1888
N:r 60.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg. Till Visby 22 Juli: jakt Bröderna, Olsson, Westergarn, fotogén; 23 Juli: slup Svante, Jansson, Kalmar, koks och jern.

Utgångna. Från Visby 21 Juli: skonert Parollna Pehrssot, Finnklippan, barlast; jakt Teodor, Tofftén, Gefle, kalk; briggen spekulation, Lyth, Slite, stäf; 23 Juli: jakt Bröderna, Olsson, Stenkyrka, fotogén.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 Juli 1888
N:r 59.

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Gotland» 21 Juli: löjtnant Gyllensvärd, ingeniör Kallander med iru, grefve Cronstedt med fru, M:r Carle, M:r Curle, hrr Björkander med fru, Wahnlén, Lagerström, Johansson, Melius, Birgerson, Lagervall, Nordenfelt, Ek; prostionan Törnstrand; fröknarna Rothstein, Boberg, Lyth, Johansson, Milenfelz, Klingberg, Sjöberg, 8 däckspassagerare. — Med »Tjelvar» 22 Juli: hrr Pettersson, Hörlin, Stenberg, Laurin, Erasmi, B:lty, Uhlner, Uhblner, Bauman, Söhrling, Högberg, Söderlund, Cramér, Burman, von Mehlen, Göransson, Holm, Elander, Robert, Ödman, Tjugström, Forsberg, Brunn, Gootberg, Malmbeck, Skogberg; fruiraa Laurin, Hanséo med dotter; fröknarna Lithner, Ahlsted, Pettersson, Norrby, Nilsson, Rundqvist, Rodhe. — Via Visby till Stettin: hrr Ramin, Blumenreich, Lundqvist, Motte, Dankwartdt, Bentley; fruarna Brodin, Rosentahl. — Via Norrköping med »Dagmar» 22 Juli: brukspatron Ekman med fru och jungfru, bankdirektör Herlenius, hrr O, Bokström, Edén med hushållerska, Bergluad, Liljeqvist, Pettersson, Audersson, Wentzall med familj; fru Stierna; fröknarna Stenman, Björkander, Widman, Marin samt 8 däckspassagerare.

Från Kalmar med »Visby» 22 Juli: tullförvaltare Eklund, hrr Andersson, Dahlqvist, Lind, Scharling med fru, Blomqvist, Bagström, Mange, Johansson, Hultman, Schöldberg, James Kock; friherrinnan Benett; fröken Björkman samt 18 däckspassagerare.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 Juli 1888
N:r 59.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För våld, begånnet mot polis, var i dag inför rådhusrätten inkallad förre artilleristen Johan Ahlsten. Han hade sistlidne midsommarafton sökt befria en kamrat, som anhållits af ordningsmaktex, först med godo och sedan genom sparkar. Sparkarne kostade honom 20 kronor.

Fickan full af kaffe tillgrep i lördags förre husbonden Oskar Fredrik Gardell från Karby, Roma, då han för tillfället var inne i den under Nybergska bokhandeln liggande galuboden, der han satt sig på en kaffebal. Tillgreppet åsågs af ett par i ett inre rum varande konstaplar. Gardell anhölls ute på gatan, men hade då hunnit kasta kaffet ifrån sig.
Svaranden erkände, men målet uppsköts för anskaffande af prestbetyg.

För olaga lotsning hade allmänna åklagaren efter anmälan från lolsverket instämt sjökapten Frans Molander, hvilken 13 Juli 1887 skulle under det han var t. f. hamnmästare, lotsat ut ur hamnen Hertigens af Sutherland lustjakt »Sans Peur». Enligt meddelande från »Sans Peurs» befälhafvare från Bangkok i Siam, till svar på förfrågan af lotsverket, skall befälhafvaren ha tillfrågat svaranden, om han ville Jotsa ut fartyget hvartill denne svarat ja och derpå gjort det, samt lempat jakten vid den vanliga platsen. Kapten Molander bestred detta under påstående att han endast, sin plikt likmätigt, svängde om fartyget och att hans qvarstannaude ombord endast berott på att han, som under hertigens vistelse här skött åtskilliga af hans affärer i laud, ej för tillfället baft tid att betala en i sista stund kommen räkning, utan måste följa med ut ur hamnen för att erhålla och ilandföra liqvid för räkningen. De lotspenningar, kapten Molander skulle ha erhållit, förklarar han varit bestämda för karlarne, hvilka kastat loss förtöjningarne vid afgången. För vittnens inkallande uppsköts målet.

Länsfängelset.
Inför Norra häradsrätten har i dag företagits ransakning med för barnamord häktade arbetaredottren Maria Mathilda Hellgren från Sudergårda i Hellvi socken. Af obduktionsprotokollet, afgifvet af provinsialläkaren doktor Holméa, framgick att fostret, ett fullgåuget gossebarn, lefvat en eller ett par timmar efter födseln, samt att det kunde misstänkas, men ej med bestämdhet sägas, att fostret aflidit genom qväfning eller på annat sätt på grund af bristande omvård pad strax efter födelsen.
Den tilltalade, sem förut födt 2 oäkta barn, berättade om förloppet, att hon blifvit mycket hastigt sjuk vid middagstiden 2 Juni och känt födslosmärtor, ehuru hon ej väntade sin nedkomst förrän 14 dagar senare. Hon hade förgäfves skickat sina båda barn det eva 7, det andra 5 år till en grannqvinna, hustru Lindblom för att få hennes hlelp, men ingen hade kommit, enär barnen ej åtlydt befallningen. Hon hade sedan i stående ställning, stödd mot sängen, ensam hemma (modren var borta på arbete) framfödt fostret, som fallit i golfvet, enär modern var så sjuk att hon ej kunde hindra det. Hon hade emellertid släpat sig upp i sängen och lagt barnet bredvid sig insvept i en kjol, Hon var nu så sjuk atthon trodde sig skola dö. Hon ville då ej att barnet skulle lefva efter henne, utan lade derför handen öfver dess näsa och mun och qväfde det på så sätt. Hur länge hon legat med handen öfver barnets ansigte kunde hon ej uppgifva, enär hon afsvimmat och varit utan medvetande i flere timmar. Då hin vaknade, var emellertid barnet dödt. Hon förnekade bestämdt att hon förut umgåtts med tanken att bringa fostret om lifvet. Den hade hon fått först när hon lagt det i sängen. Hon hade aldrig färnekat sitt hafvandeskap.
Matilda Hellgren är född 31 Juli i 1857 i Lärbro församling. Fadren Petter Niklas Hellgren dog 17 Mars i år, modern är nu bosatt i Hellvi socken, och har dottern sedan sitt 22 år varit hemma och med sitt arbete bidragit till familjens uppehälle. Hon har aldrig förut straffats.
För vittnens inkallande uppsköts målet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 Juli 1888
N:r 59.

Romakretsen sammanträdde

i fredags uti Roma skolhus. Förhandlingarna börjades af kretsens ordförande, skol. F. Lindström från Björke, som till diskussionsämne för dagen framstälde: »Huru och på hvilken tid bör uti folkskolan meddelas undervisning uti trädgårdsskötsel, på det den må blifva praktisk och på samma gång uppväcka intresse hos barnen». I ämnet yttrade sig först ordf. Lindström. Att trädgårdsskötseln gjort stora framsteg och under senare tider vunnit allt mera erkännande kunde, sade han, icke bestridas, ty öfverallt — äfven der jordmån eller andra förhållanden tycktes lägga hinder i vägen — hade mödan för detta vackra och njutningsrika arbete icke blifvit sparad. Hyad nu anginge särskildt folkskollärarens skyldighet att meddela barnen undervisning i berörda ämne, så ville han, att de här närvarande hvar och en skulle framställa den plan och tid, efter och under hvilken han ansåge sig bäst kunna meddela undervisning i ifrågavarande ämne. Direktör Lindgren, sa: de han vidare, uttalade den åsigten, att på skollärarne berodde det så ofantligt mycket om håg för trädgårdsodlingen bibringas det uppväxande slägtet, och skolbarnens undervisande allmänt i ämnet skulle kraftigast bidraga till trädgårdsskötselns befrämjande på landsbygden. Hvad honom sjelf beträffade, hade han undervisat härnti på följande sätt: Den teoretiska undervisningen omfattade såväl fruktträds, prydnadsträds och buskars uppdragning och skötsel, som jämväl ock undervisning om våra matnyttiga köksväxter. Till denna undervisning i trädgårdsskötsel hade han användt något af den till ämnet »Naturkunnighet» anslagna tiden. Men att praktiskt för skolbarnen visa det teoretiskt genomgångna mötte naturligtvis sina svårigheter, och icke alla dessa kunde undanrödjas. Här vore man ju bero: ende af årstiderna. Hade dock praktiskt med barnen genomgått buskars och träds skötsel och vård, ympning samt böners, ärters och köksträdgårdsväxters i allmän het ans och vård, deras sådd m, m. Hade meddelat den praktiska undervisningen oftast under ordinarie tid.
Härom yttrade sig sedan af de på mötet närvarande folkskollärarne Lithberg, i Vall, Thimgren i Roma, Lindahl i Atlingbo, Nyström i Mästerby samt Visselgren i Hogrän i samma anda som ordföranden. En del visste dock ej, om man till trädgårdsskötseln hade rättighet att använda den ordinarie tiden. Förre skolinspektören hade ansett det vara olagligt. Huru dermed än vara månde, ansåg mötet i sin helbet att undervisning i trädgårdsskötsel på fristunderna vore alldeles opraktisk. Skälen härför vore sjelftalande. Mötet förenade sig derför slutligen om, att alidenstund frågan om hvilken tid, som skulle i berörde ämne användas, ej vore exakt bestämd, hos vederbörande skolråd söka utverka tillåtelse att på lämplig tid undervisa i praktisk trädgårdsskötsel på någon eller några af de timmar, som egentligen skulle användas till andra ämnen. Härmed var diskussionen afslutad.
Härefter tillkännagaf ordf. för mötet sin önskan attnedlägga ordförandeskapet. Till ordf. för Romakretsen blef då enhälligt A. E. Thimgren i Roma utsedd.
Sedan derefter middagintagits, företogs en utflykt till Roma kungsgård, der bland annat de gamla gutvalla-ruinerna togos i betraktande. Bland det forna templets numera delvis förstörda och vandaliserade murar lät en dubbelqvartet höra några sånger bland hvilka »Hör oss Svea» med sitt »Vår Gud är oss en väldig borg». Vid återkomsten till Roma skola tillbragtes den milda, vindfria sommaraftonen ute i den prydliga trädgården under gemytligt samqväm omväxlande med skålar och qvartettsång, och så afslöts vid 10-tiden det i allo angenäma mötet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 Juli 1888
N:r 59.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg. Till Visby: 20 Juli, galeas Apollo, Karlström, Gefle, ved. — Till Slite: 12 Juli, jakt Alvine, Strömlund, Gamla Karleby; 14 Juli, skonert Axel, Hellström, Ume; 16 Juli, jakt Två Systrar, Herlitz, Hernösand; -17 Juli, jakt Karolina Lyders, Kahl, Sundsvall, alla i barlast.

Utgångna. Från Visby: 19 Juli, brigg Lindheiem, Nielsen, Hernösand, barlast. — Från Katthammarsvik: 19 Juli, skonert Amor, Ahlqvist, Köbenbavn, trävaror. — Från Slite: 12 Juli, jakt Mathilda, Lundberg, Stockholm, kalk; 14 Juli, skonert Favoriten, Hägvall, Landskrona, slipsten; 16 Juli, galeas Albertina, Wiman, Sundsvall, kalk; jakt Alvine, Strömlund, Åhus, kalk; 17 Juli, skonert Hazard, Björklund, Hernösand, kalk; skon. Axel, Hellström, Ume, kalk.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Visby» 19 Juli: prins Karl, löjtnant Ribbing; kammarh. Burén, bokaukt. kom. Gartz, apotekare Söderdahl, kapten Claasen, löjtnant Almqvist; hrr Ohlsson, Harmens, Schamberg; fruarna Palmquist, Lampa, Nyberg; fröknarna Meyer, Lampa, Lampa, Lampa samt 14 däckspassagerare. — Med »Dagmar» pastor Hallstöm med fru, pastor Söderstedt, hrr Lindström, Anukarstrand, Göthe, Holmberg, Carling, Engström, Carlsson, Bergfelt, Bolling; fruarna Holmgren, Johansson, Eriksson, Phylsson; fröknarna Wretman, Werner, Fjellström, Vågman, Vallin, Jonsson, Öhrling, Carlsson. — Med »Klintehamn» 20 Juli: riksant. Hildebrand, bokförläggare Palmquist, hrr Johansson, Sjöberg, Roth, Söderberg.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.

En tripp till ”blå prinsens” hem på Gotland.

Två och en qvarts mil — ty så långt är det på pricken till Furubjers — är ingen liten väg att kuska på gästgifvareskjuts, helst när himlen ser litet onådig ut. Men, det fans ingen hjelp, jag måste dit innan den väntade höge gästen anlände — jag tog alltså mitt parti och begaf mig på väg.
Till Furubjers i Tingstäde socken leda, till en del åtminstone, två vägar från Visby.
Den ena och nordligare, som går. genom Lummelunda socken, är särdeles vacker och behagfull. Den andra, ostligare och kortare, är mera flack, och landskapet deromkring erbjuder föga tilltalande för ögat med den uthuggna skogen, de ofta magra fälten. För att vinna tid valde jag emellertid denna väg.
Vårt första rastställe var vid Bro kyrka, ett ganska ståtligt tempel med särdeles vackra portaler, liksom på de flesta gotländska kyrkor. Hvad som af dess inre förekom mig egendomligt var de i brokiga färger kolorerade, hvitmenade väggarne.
Sadan Pålle eller Brunte, . eller hvad häskräket hette, fått sig en kaka bröd, kuskade vi åstad igen. Håhå jajal Solen började på att gassa rätt försvarligt och gjorde sitt bästa att i förening med vinden torka upp den genom regnet illa tilltygade vägen.
Slutligen voro vi på ort och ställe, sedan vi väl en timmes tid haft Tingstäde kyrkas höga torn för våra spanande blickar. Vi svängde upp för den lilla lummiga allé i och befanno oss vid trappan till Furubjerg corps de logi. Dan nuvarande ägaren, herr Knut Stare, välkomnar oss och innan vi mottaga hans inbjudning att stiga in göra vi först i bans sällskap en liten utflykt till omgifniogarne.
Någonting alldeles egendomligt för Farubjers är att det, trots sitt läge inne i landet, ligger vid vatten, Och det inte något litet vatten ändå. Det heter visgerligen Tingstäde »träsk» men kunde godt heta »sjö». Ty mindre sjöar har man sett. Nu, när det blåser friskt, går den vackra, mörkblå vattenytan i riktiga vågor — jag vore nästan färdig säga, att de äro hvitryggade. Och insjöns stränder äro leende och täcka, kransade af mörkgrön skog med ljusare skiftningar.
Vi gingo ned till landsvägen. Hvad na? Der ligger ju en hvitmålad roddbåt, färdig att taga emot oss. Just så. Från träsket utgrenar sig en å af rätt ansenlig bredd, hvilken under lummiga träd och pilväxter flyter fram förbi herregårdsbygnaden och ger åt det hela en sådan prägel af omväxling, att man sällan träffar maken, åtminstone på Gotland. Vid stranden af ån ligger ett litet lusthus — kaffehus kallades det — och det var der vi stego i land efter vår båtfärd. Det är en rätt egendomlig liten bygnad. Don är möblerad med ett par antika soffor af be stämda högst respektabla anor. Väggarne äro från golf till tak dekorerade med en brokig samling af fotografiar och träsnitt af olika datum. Det hela »tar sig ut» som man bruker säga, det är en viss stil i det. Det är meningen att prias Karl här skall tillbringa någon stund af eftermiddagen.
Vattnet har man här »ej blott till lyst.» Nej, det drifver ett qvarnverk, som lär vara ett bland de indrägtigaste på Gotland. Af industriella anläggningar bjuder Farubjers också på ett nybygdt andelsmejeri, som just i dessa dagar börjat sin verksamhet.
Men nu torde det kanske vara tid att stiga in i corps de logiet och kasta en blick in i den del af huset, som prinsen disponerar under sin vistelse på Farubjers.
Det syaes att åtskilliga reparationer äro vidtagna. Bland annat har trappan upp till öfre bottnen, der prinsens egentliga våning är belägen, alldeles omlagts och ter sig nu prydlig och fin.
I nedre våningen har prinsen sin matsal med ett angränsande litet rökrum. Den ligger till höger i förstugan och är mycket stor. Den är möblerad i grönt med mörka gardiner för de djupa fönstren. Det stor mahognybordet i midten är belastadt med böcker och planschverk. Bland dessa senare fåste jag mig vid »Pictorial History of the world». Vore prins Karl målare — kanske att han är det — skulle han säkert läsa det arbetet med intresse. Det såg åtminstone intressant ut.
På tal om matsalen kommer jag att tänka på lifvets dagliga behof. För att tillgodose dessa hvad prinsen beträffar har anskaffats en särskild skicklig kokerska.
En trappa upp är emellertid, som jag redan nämt, den egentliga våningen belägen. Den består först och främst af en kolossalt stor salong med ej mindre än 6 fönster, 2 åt hvart och ett af tre väderstreck. Salongen, som är ljusdekorerad, med lätta luftiga, hvita gardiner, är nästan täckt med en del mindre, dyrbara mattor samt möblerad i grå silkesdamast. En särskildt smakfull möbel är en mellan två fönster stående atenienne med dyrbara silfverpokaler och kuriosa i porslinsväg af både kinesiskt och japanskt ursprung. Väggarne prydas med porträtt af medlemmar af vårt konungahus.
Genom en pxxrtigredrap2rad dörr inkommer man sedan i ett mindre kabinett, der de moderna japanska solfjäders- och parasollsprydnaderna äro med stor smak använda, Möblerna äro af mahogny utom stolarne, som bestå af något slags halmflätning. Stora silfverkandelabrar och pokaler gifva det hela en viss aristokratiskt prägel.
Ionan för detta kabinett ligger sängkammaren, der prinsen vaknar vid morgonsolen, som skiner in genom fönstren Här inne äro för öfrigt alla anordningar vidtagna för den höga gästens beqvämlighet. Sin adjutant, löjtnant Ribbing, har prins Karl i ett angränsande rum, visserligen icke så elegant som de öfriga, men hvilket dock mer än ersättes utomordentligt vackra utsigten åt denna sida.
Trots det att allt nu står så putsadt och fint hvilar öfver det hela ett sådant drag af hemtrefnad, att prins Karl helt säkert kommer att trifvas i sitt tillfälliga hem på Gotland.
Fridfallt och lugnt är det derute på Fuarnobjers, om man älskar lugnet. Tillfälle till förströelser fins der dock också.
Fisk är det godt om i träsket, och nog gömmer väl vassen ännu kullar af andungar, om dessa också hunnit bli mer än önskligt flygfärdig.
Nu har Furubjers fått sin väntade gäst. Paradvåningen står ej längre obegagnad.
Och i hela Tingstäde socken, ja långt utanför, är det nu lif och rörelse. Alla äro, förstås, nyfikna — ja, det är rätta ordet — på »den blå prinsen». Men nog binner han väl beskådas på 14 dagar. Så länge kommer han ju att stanna derute.
Osvald Stein.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.

Från sjön.

(Meddeladt af grossh. Molander.) Skeppet Moya, kapten Högberg, utklarerade idag från Geestemiinde till Skeppsvik för att der intaga trälast på Dunkeerque.
— Åvgfartyget Fortescue, hemma i Exeter i England, med last af plankor, strandade i söndags vid vestra Finngrundet. Bolaget Neptuns åogare Belos afgick från Stockholm samma dag till strand ningsstället för att biträda vid bergningen.
I onsdags togs ångaren flott af dykeribolagets ångfartyg Belos med biträde af ångfartyget Argo. Det engelska ångfartyget bar inbogserats till Öregrund för att tätas och sedan afgå till Stockholm.
— Ångaren »Alice», kapten F. L. Pettersson, grundstötte i måndags 5 sjömil utanför Pite, men kom genast loss af grundet. Läcka uppstod midskepps, så att fartyget fick slagsida. Ångaren inkom i tisdags i Pite hamn, hvarest lasten, bestående af råg, lossades och befans oskadad.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.