Det Petersenska musikkapetlet,

hvilket, såsom af annons i dagens nummer synes, anländer hit om måndag, torde icke vara att räkna till de ambulatoriska musik sällskap, som mer eller mindre kunna gå under namn af »tyska musikanter», Tvärtom lär det Petersenska kapellet stå särdeles högt i musikaliskt afseende, att döma af uttalanden i aktade och sansade tidningar på de platser, der kapellet uppträdt. Detta har senast varit fallet i Linköping, der konserter gifvits i stadshussalongen. Östgöta Correspondenten yttrar om dessa prestationer, bland annat:
Man skulle kunna tro att publiken, som nu under flere vintrar fått höra samma kapell, skulle tröttna på musiken samt fiana spel och reportoar enformiga, men detta har ej alls varit fallet. Orsaken dertill torde ligga så väl i kapellets lif: fulla samspel som i dess rika och omväxlande reportoar af ej blott lättare konsertmusik utan äfven snart sagdt af alla våra mera framstående operor, Norma, Faust, Ernani, Mignon, Hvita frun m. m., tolkade på ett utmärkt sätt. Dertill kommer att kapellet äger flere skickliga solister. Publiken har äfven visat sig värdera det Petersenska kapellet, hvilket ådagalagts såväl af de ständigt talrika besöken som af det lifliga bifallet. — — —
Det torde alltså vara att vänta, det Petersenska kapellet skall komma att göra en värdefull insats i det musikaliska lifvet i vår stad.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Februari 1888
N:r 12

Telegrafstyrelsen

har icke velat bifalla telefonföreningens framställning om att statens telegrafstation måtte förbindas med stadens och derigenom med länets telefonnät… Det skulle bli för mycket att göra, säger telegrafstyrelsen, och personalen på stationen måste ökas utan att derigenom bereddes motsvarande ökning i inkomst.
Men om föreningen skulle vilja betala 150 kronor om året och på egen bekostnad framdraga och underhålla ledning till statstelegrafstationen, så skall telegrafverket uppsätta en apparat och förbinda sig med nätet.
Då detta emellertid är en sak, som i främsta rummet rör telefonägare på landet, har telegrafstyrelsens svar lagts till handlingarne.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Februari 1888
N:r 12

Döda i Visby.

Mjölnareenkan Katrina Maria Wedin, 69 år, 17 dager; ogifta Stina Maria Klintberg 80 år, 7 mån., 12 dager; arb. Olof Olofsson 74 år, 1 mån.; hemmansäg. Mårten Petterson (från Gothem), 34 år.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Februari 1888
N:r 12

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För olofligt tillgrepp af en kälke, värderad till 4 kr., och tilllhörig ynglingen: Olof Vesterberg boende i S:t Hansgatan 32, hade allmänna åklagaren instämt förre sjömannen M. V. Björkroth och artilleristen J. V. Andersson, permitterad och i tjenst hos grosshandlaren Malmros. Enligt Auderssons utsago skulle han endast hafva gett Björkroth anvisning på en som ville köpa kälken, nämligea konstapeln Frendin, hvilken också innehaft den, men ej vetat att den var stulen: B. hade uppgifvit att han tillverkat den sjelf.
Borgmästaren : Nå, hvad säger nu Björkroth om saken.
B.: Han ljuger!
Och så dukade B. upp en alldeles motsatt historia, som skulle bevisa hans oskuld, men hade det lilla felet att ej riktigt stämma öfverens med hvad B. uppgifvit vid polisförhöret. Dels på grund häraf och då B. förut varit straffad för första resan snatteri, samt mot Andersson inga bevis förelågo och han under sin tjenstetid som artillerist alltid uppfört sig hedrande, ’afstod åzlagaren från att yrka ansvar å Andersson, men yrkade ansvar för andra resan snatteri & Björkroth, som af rätten dömdes till 75 kronors böter för 2 resan snatteri.

För upplag å allmän gata dömdes jordägaren Johan Pettersson från Österby att böta 10 kronor. Han hade förra måndagen, då åkdonet gått sönder, i Slottsbacken afstjelpt ett lass sten, som bindrat trafiken, och ej borttogs förrän efter ett dygns förlopp.

Åter ett öfverfall å öppen gata. Lördags afton vid 7-tiden, då löjtnant A. Kolmodin, passerade Mellavgatan norrut, möttes han af en obekant person jämte förre artilleristen J.
F. Johansson, som tilltalade honom: »Vill du ge mig 25 öre?» Då löjtnant Kolmodiu nekande besvarade detta, gaf J. honom utan vidaré ett slag med knoutnahbanden öfver högra ögat så att han föll omrull. Den andre personen som var förre sjömannen J. O. Olsson, började nu klädd i träskor som han vary att sparka den ötverfallne, hvarpå de togo hans uniformsmössa och på hans rop om hjelp begåfvo sig gpringande Mellangatan söderut. Mössan bortkastade de under vägen, och togos de sedan af utsände konstaplar vid 3/4 8-tiden uppe på S:t Hansgatan. Hfter att först hafva nekat, erkände de båda våldsverkarne slutligen att allt tillgått såsom ofvan nämts, Fn läkareattest intygade att löjtnant Kolmodin till följd af våldet tills vidare är urståndsatt att tjenstgöra.
Johansson, född 1867, har 2 gånger förut straffats för våld och Olsson, likaledes född 1867, en gång dömts till 2 månaders straffför hemfridsbrott, men ännu ej aftjenat detta.
Såsom ombud för löjtnant Kolmodin fordrade stadsfiskalen ersättning med 5 kronor för reparation af den skadade uniformsmössan, samt yrkade å tjenstens vägnar ansvar å svaranden för våld samt rån, eller om detta ej kande bifallas för stöld af värde till 17 kronor.
Rätten dömde Johansson och Olsson till 3 månaders fängelse hvardera för våld mot person, hvaremot rådhusrätten icke ansåg dem kunna fällas till ansvar för olofligt tillgrepp.

För bristande redovisning af 388 kr. 54 öre samt obetald hyra för 4 år med 100 kronor om året hade bryggeribolaget instämt ogifta Johanna Vesterlund. Som svaranden ej infunnit sig uppsköts målet. I annat mål hade svaranden Vesterlund stämt konsul G. T. Romdahl för genfordran, men afskrefs detta mål på grund af kärandens frånvaro.

Gotlands Allehanda
Måndagen 6 Februari 1888
N:r 11

Från landsbygden.

Hemse, 2 Febr.
Väderleken.
Temperaturen har på årets första månad varit omväxlande, synnerligast första hälften; den senarejdelen har hållit en mera jämn karaktär. Än har det varit tö än snö och regn, men »barjord» har varit det mest förherskande till fromma för den ännu |qvarstående skogen. — På 87ans sista dag visade termometern 19 grader under fryspunkten (den största köld hitintills för ii vinter) och 88-an ingick äfven ganska barsk. Januari slöt också bister (15 grader under 0). Snö har det de senare dagårne fallit, så att det blifvit en liten slädväg, som flitigt anlitas.

Andra torgdagen
för året hölls här i går 1 dennes och företedde efter vanligheten på vintermånaderna mindre liflighet. En hel hel kreatur voro visserligen torgförda, men endart några få exemplar blefvo sålda, till låga pris; synnerligast på hästar var efterfrågan ringa, eller snart sagdt ingen.
Oxar om 13 till 14 qvarter tingade omkring 80 till 100 k. stycket, 12 till 13 qvarters 70 till 80 kr. st., mindre oxar 50 till 70 kr.st. Ungstutar och qvigor 20 till 85 kr., smärre kor 30 till 40 kr. och större dito 50 till 70 kronor stycket. Hästar betingade omkrign 150 kr. stycket mer och mindre, allt efter beskaffenheten.

Gotlands Allehanda
Måndagen 6 Februari 1888
N:r 11

Gotlands infanteriregemente.

K. m:t har befalt, att med iakttagande af hvad rörande volontärer utan nummer är stadgadt, skola samtliga vid Gotlands infanteriregemente nyantagne volontärer inkommenderas till befälsmötet samtidigt med den iill detta möte beordrade manskapsstyrkan för att intill slutet af 2:a klassens beväringsmöte under särskildt dertill beordradt befäl utbildas såsom rekryter.
Vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår skall allt öfver- och underbefäl samt spel inkallas till tjenstgöring under båda beväringsmötena.

Gotlands Allehanda
Måndagen 6 Februari 1888
N:r 11

Isbrytning.

Från Vestervik skrifves i lördags: Rurik bade 2 d:s tillfälla att här visa sin förmåga som isbrytare. Han och Sofia skulle då samtidigt bryta sig från hafskanten in till skeppsbron, och då de derunder på vissa sträckor sprängde hvar sin ränne, hade man godt tillfälle att jämföra de båda olika isbrytaresystemen. Sofia med sin skarpa för klyfver isen, medan Rurik, som är mera platt i fören, skjuter upp på den och pressar ned den med sin tyngd. Sofia var kanske något öfverlägsen, men Rurik redde sig förträffligt, och detta ehuru han lär ha varit ogynsamt för lastad. Det strålande vädret hade utlockat en mängd åskådare, hvilka från skeppsbron eller isen ja t. o. m. höjderna på Luzerna följde det sällsynta och vackra skådespelet.
Båtarne framkommo till bron omkring kl. 4 e m. och qvarlågo till midnatt. Isen på viken är 12 tum, men svagare i rännorna.

Gotlands Allehanda
Måndagen 6 Februari 1888
N:r 11

Visby friförsamling

firade i går sitt andra årsmöte härstädes i goodtemplarlokalen vid Södra Murgatan. Till följd af det svåra ovädret var mötet endast fåtaligt besökt såväl af predikanter som åhörare. Förhandlingarne började kl. 10 f.m. med sång och bön, hvarefter församlingsföreståndaren herr P. A. Wassberg å församlingens vägnar helsade de närvarande välkomna. Predikan hölls derpå af hr Wassberg öfver dagens högmessotext och upplästes årsberättelsen, hvaraf framgick att sammankomster hållits 2 gånger hvarje helgdag samt 1 gång i veckan, då predikan vanligen hållits af föreståndaren. Församlingen hade också besökts af gotländska missionsförbundets predikanter och svenska missionsförbundets reseombud m. fl. Ett årsmöte hade hållits i Januari och ett missionsmöte i Augusti. Söndagsskolan hade fortgått och lärjungeantalet ökats. Två syföreningar hade varit i verksamhet och 2 försäljningar å deras arbeten hållits.
Under året hade 3 församlingsmedlemmar dött, 3 utflyttat och 3 sjelfmant utträdt, men under samma tid hade 8 nya upptagits och 8 inflyttat. Församlingen utgjorde nu 33 själar. Inkomsterna under året utgjorde 546 kr 83 öre och utgifterna 547 88 öre, hvadan en brist uppstått af 1 kr. 5 öre.
Efter en kort betraktelse afbrötos sedan förmiddagsförhandlingarne : för att fortsättas kl. 3 e.m., då predikanten Andersson från Vamlingbo höll en kort predikan öfver Joh. 5: 24, hvarefter diskussion vidtog öfver frågan:
Hvilka äro de kristnas fröjdeämnen enligt Guds ord ?
Under diskussionen framhölls, attdet egentligaste fröjdeimnet voro Gud och hans ord.
En annan fråga lydde:
Hvilka äro grunderna för den kristna brödrakärleken ?
Enhälligt framhölls att förnämsta grunden var Gud, som sjelf är kärleken. Kraftigt framhölls det orätta i att låta olika läromeningar skilja de kristna åt.
Mötet afslutades med en kort predikan af föreståndaren öfver Uppb. 3: 7—13.

Gotlands Allehanda
Måndagen 6 Februari 1888
N:r 11