Visby rådhusrätt.
För olofligt tillgrepp af en kälke, värderad till 4 kr., och tilllhörig ynglingen: Olof Vesterberg boende i S:t Hansgatan 32, hade allmänna åklagaren instämt förre sjömannen M. V. Björkroth och artilleristen J. V. Andersson, permitterad och i tjenst hos grosshandlaren Malmros. Enligt Auderssons utsago skulle han endast hafva gett Björkroth anvisning på en som ville köpa kälken, nämligea konstapeln Frendin, hvilken också innehaft den, men ej vetat att den var stulen: B. hade uppgifvit att han tillverkat den sjelf.
Borgmästaren : Nå, hvad säger nu Björkroth om saken.
B.: Han ljuger!
Och så dukade B. upp en alldeles motsatt historia, som skulle bevisa hans oskuld, men hade det lilla felet att ej riktigt stämma öfverens med hvad B. uppgifvit vid polisförhöret. Dels på grund häraf och då B. förut varit straffad för första resan snatteri, samt mot Andersson inga bevis förelågo och han under sin tjenstetid som artillerist alltid uppfört sig hedrande, \’afstod åzlagaren från att yrka ansvar å Andersson, men yrkade ansvar för andra resan snatteri & Björkroth, som af rätten dömdes till 75 kronors böter för 2 resan snatteri.
För upplag å allmän gata dömdes jordägaren Johan Pettersson från Österby att böta 10 kronor. Han hade förra måndagen, då åkdonet gått sönder, i Slottsbacken afstjelpt ett lass sten, som bindrat trafiken, och ej borttogs förrän efter ett dygns förlopp.
Åter ett öfverfall å öppen gata. Lördags afton vid 7-tiden, då löjtnant A. Kolmodin, passerade Mellavgatan norrut, möttes han af en obekant person jämte förre artilleristen J.
F. Johansson, som tilltalade honom: »Vill du ge mig 25 öre?» Då löjtnant Kolmodiu nekande besvarade detta, gaf J. honom utan vidaré ett slag med knoutnahbanden öfver högra ögat så att han föll omrull. Den andre personen som var förre sjömannen J. O. Olsson, började nu klädd i träskor som han vary att sparka den ötverfallne, hvarpå de togo hans uniformsmössa och på hans rop om hjelp begåfvo sig gpringande Mellangatan söderut. Mössan bortkastade de under vägen, och togos de sedan af utsände konstaplar vid 3/4 8-tiden uppe på S:t Hansgatan. Hfter att först hafva nekat, erkände de båda våldsverkarne slutligen att allt tillgått såsom ofvan nämts, Fn läkareattest intygade att löjtnant Kolmodin till följd af våldet tills vidare är urståndsatt att tjenstgöra.
Johansson, född 1867, har 2 gånger förut straffats för våld och Olsson, likaledes född 1867, en gång dömts till 2 månaders straffför hemfridsbrott, men ännu ej aftjenat detta.
Såsom ombud för löjtnant Kolmodin fordrade stadsfiskalen ersättning med 5 kronor för reparation af den skadade uniformsmössan, samt yrkade å tjenstens vägnar ansvar å svaranden för våld samt rån, eller om detta ej kande bifallas för stöld af värde till 17 kronor.
Rätten dömde Johansson och Olsson till 3 månaders fängelse hvardera för våld mot person, hvaremot rådhusrätten icke ansåg dem kunna fällas till ansvar för olofligt tillgrepp.
För bristande redovisning af 388 kr. 54 öre samt obetald hyra för 4 år med 100 kronor om året hade bryggeribolaget instämt ogifta Johanna Vesterlund. Som svaranden ej infunnit sig uppsköts målet. I annat mål hade svaranden Vesterlund stämt konsul G. T. Romdahl för genfordran, men afskrefs detta mål på grund af kärandens frånvaro.
Gotlands Allehanda
Måndagen 6 Februari 1888
N:r 11