Agronomen Kihlberg

kommer snart att börja sina resor i länet, dervid basökande de nyanlagda andelsmejerierna.
Der man nu har någon fundering på sådant mejeri, är bäst att anmäla sig ju förr desto hellre, enär intet vidare statsunderstöd för företagandet af sådana resor inom länet lär kunna påräknas.
Beträffande för öfrigt de redan i gång varande mejerierna, så erfara vi, att man i Rone hunnit till det vackra resultatet att få 1 skålp. smör ur 3 3/4 kanna mjölk och i Levide samma mängd ur endast 3 1/2 kanna mjölk.

Gotlands Allehanda
Fredagen 27 Januari 1888
N:r 8

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För uraktlåten sotning dömdes skorstensfejaren F. V. Lundin i dag att böta 5 kronor.

Till ansvar för våld, begångetinne å bryggare Vedins lokal, hade allmänna åklagaren instämt förre artilleristen J. Henriksson. Svaranden nekade. Målet uppsköts för.anskaffande af bevis.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 Januari 1888
N:r 7

Från landsbygden.

Öja, 20 Jan.
Sjöfarten
tyckes ej hafva upphört, fastän det nu är midt i vintern. Dagligen trafikera här förbi 4 till 5 ångbåtar och stundom flere, somliga åt norr, och somliga åt söder, alla med last. Någon seglare har ej varit synlig här utanför sedan Oktober månads slut.

Svårt skadad
blef för någon tid sedan en dräng hos hemmansägaren Vestberg, Siffridei Öja. Nämde dräng var på dagen ute och red, då han råkade att falla af ned å den frusna och med sten beströdda marken, hvarvid han skadade sig så illa i hufvudet och ansigtet att flere större och mindre sår uppkommo. Den skadade måste genast föras till läkare i Hemse.

Med flyttning
af gamla stenvaster, ha Hamraborna i år fullt upp att göra, till följd af att laga skifte derstädes blef verkstäldt i höstas. Mången sten har derför måst rubbas ur sitt gamla läge och fått föras långt derifrån, för att tjenstgöra på ett annat ställe. Tillföljd af skiftets öfvergång har mången hemmansägare derstädes måst afyttra sin skog till rothuggning, för att sedan använda marken till åker. Auktioner på skog ha derstädes hållits och har priset på den samma varit någorlunda rimligt.

Ungdomen rasar.
Sistlidne nyårsafton hade en äldre man kommit på den tanken att, som det heter, »skjuta ut» det gamla året. Han begaf sig derför sagde afton i väg med sin bössa i handen för att salutera med ett skott här och der. Kommen till ett visst ställe, der han ville hedra de ivnevarande, begaf han sig till ett af fönstren, troligen i den tanken att skottet bättre skulle höras. Puff! small skottet af, och hundratals glasbitar klingade ned på golfvet om hvarandra. Att vår skytt blef förvånad deröfver låter sig lätt tänkas, och troligt är att det blef sista gången som han ville »skjuta ut» det gamla året.

Mejeriet
på Burgsvik ha nu kommit i gång och en del hemmansägare äro delägare i företaget, för att lättare kunna få afyttra sin mjölk för hvarje dag i veckan.

Säker hand och säkert öga
har en skytt här på söder. Han bar under förliden helg — enligt hvad eder meddelare blifvit berättadt — nedlagt ej mindre än 58 harar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 Januari 1888
N:r 7

Klinte högre folkskola.

På framställning af skolrådet i Klinte församling på Gotland har k. m:t föreskrifvit vissa ändringar i det för högre folkskolan derstädes 10 Septembar 1867 faststälda reglemente, och har k. m:t tillika medgifvit att utöfver det skolan redan beviljade anslag af 1,000 kronor må för denna skola uader hvartdera af åren 1887, 1888 och 1889 ytterligare utgå 200 kr. af anslaget till understöd åt högre folkskolor.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 Januari 1888
N:r 7

Goodtemplarlogen Oskars minne

firade i går afton kl. 6 femte årsdagen af sin tillvaro med en enkel festlighet i ordenshuset vid Mellangatan, hvilken hade lockat så många deltagare som den stora salen och läktarne beqvämligen kunde rymma. Det torde ej vara för mycket att anslå de närvärandes antal till närmare 500.
Sedan distriktsdeputeranden handlanden ”Berggren, helsat de tillstädesvarande välkomna, lät en manskör höra ett par sångnummer, hvarefter ordföranden, maskivist Ljungqvist, föredrog årsberättelsen, hvaraf inhämtades, bland annat, att logens medlemmar nu utgöra 42 mot 40 vid föregående års högtid. Sång utfördes sedan ytterligare af en blandad kör, hvarpå talarstolen bestegs af kapten A. Johansson, hvilken efter afsjungandet af psalmversen »Vår Gud är oss en väldig borg», höll ett nykterhotsföredrag med ämne hämtadt ur Salomos ordspråk.
Paus följde härpå och kaffedrickpingen vidtog, som fortgick under glädtigt samspråk omkring en timmes tid.
Aftonens piece de résistance utgjordes af några duetter, sjungna af fröknarne Söhrlisg och Stenberg på ett sätt, som ej kunde annat än framkalla det lifligaste bifall från den talrika publiken. Direktör Söhrling framsade derefter till allmän munterhet Runebergs välkända, men derför ej mindre gerna hörda dikter ur »Fänrik Ståls sägner», »von Konov och hans korpral» samt »Sven Dufva». Manskören lät sedan ånyo höra sig, och en stund tillbragtes under omvexlande deklamation, sång och musik. Då och då under aftonen lät ordens messingssextett höra sig och förhöjde med sina prestationer festligheten, hvarpå det hela afslutades med några tacksägelseord till da närvarande.
I trots af det stora antalet deltagare förmärktes ej någon synnerlig trängsel, utan var ordningen under hela aftonen synnerligen god.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 Januari 1888
N:r 7

Om kommunallagstiftning i stad

var ämnet för lektor Nils Höjers afgiftsfria föreläsning i går afton i arbetareföreningens lokal.
Föreläsaren började med att vidröra det allmänna stadgaudet att hvarje stad är en särskild kommun, hvars medlemmar äga rätt att sjelfva vårda sina ordnings- och hushållningsangelägenheter samt fatta beslut i dem, blott allmän lag efterleftes. Medlem i kommun är hvar och en som är der mantalsskrifven eller uppförd till allmän bevillning. Vanligast sammanfaller dock detta. Likväl kan man vara medlem af flere kommuner och utöfva rösträtt i flere, Enligt kommunalförfattningarne böra alla medlemmar af stadskommunen hafva samma rättigheter och skyldigheter i förhållande till sina inkomster, dock med vissa inskränkningar, i det att medlemmar kunna befrias från utskylder eller åläggas bidraga till fyllande af särskilda behof. — Bevillning till staten erlägges så, att man skattar 5 öre för 100 kronors fastighet och 1 proc. af inkomster (bevillningskronor). Undantag göras för dem som hafva mindre inkomst än 500 kronor, hvilka äro tria från inkomstbevillning (de som ha en inkomst af 500—1200 hafva 450 kr. fria; 1200—1800 hafva 300 fria). Hvar och en skall deltaga i de kommnunala utskylderna i den proportion som hans bevillningskroneantal står till summan af alla kommunens bevillningskronor.
Här i Visby äro, som bekant, utskylderna 5 till 6 gånger bevillningskronan. Kommunalutskylderna äro i sllmänhet mera betungande än statsutskylderna. I § 4 af kommunalförfattningarna för stad fastslås likställighet alla medborgare emellan, men så komma sedan i § 58 ett fastläsande af de till 1862 i lag bestämda olikheterna. Detta föranledde för åtskilliga år sedan ständerna att ingå till k. m:t med anhållan, att likställigheten måtte blifva verklig och i skrifvelse af 10 Juli 1863 uppdrog k. m:t åt länsstyrelserna att söka åstadkomma den äskade Likställigheten, och under en följd af år ingingos sedan öfverenskommelser mellan stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan och borgarna för att få likställigheten till stånd, hvilket också lyckades utom i ett par städer.
Men k. m:t hade glömt fastighetsägarne, ty ingen öfverenskommelse nämnes med dem, Då man tog bort fastighetsskatterna, och klagau häröfver höjdes, förklarade k. m:t att fastighetsskatterna skulle bibehållas. I Halmstad, der man träffade aftal om full likställighet fick man sig en baklexa,. Man gick då tillväga så att fastighetsägarne fiugo en viss skatt — 75 öre till 2 kr. för 1,000 krs taxeringsvärde.
— I Stockkolm betala de 2 kr. för 1,000 under högst 40 år, men blifva befriade, om inom mindre tid en fond bildades, som uppgår till 5,500,000 kr. I regeln gåfvo fastighetsägarne således vederlag för sin befrielse från sådana onera som belysning, gatuunderhåll, renhållning och båtsmansvakansafgifter. Vederlaget blef, dock ej lika öfver allt, Fastighetsägarne kommo dock ganska lätt ifrån saken; här i Visby t. o. m.
för intet. 8 Sept. 1863 beslöt man här att Visby fastighe -sägares och borgares åligganden skulle fördelas på stadens samtlige inbyggare, dock under vissa vilkor för borgerskapet. Borgerskapetsamtyckte, magistraten tillstyrkte, fastighetsägarna hördes ej, men fastighetsskatten togs bort. Då emellertid fastighetsägarne här äro många, kom det goda många till del och en följd blef väl också att hyrorna sjönko till följd af fastighetsägarnes minskade besvär.
Paragr. 59 stadgar att vissa borgare eller de som ej hafva någon särskild nytta af en viss utgift kunna befrias från att bidraga dertill. Meningen med detta stadgande är synbarligen, att stadsfollmäktige skola kunna i viss mån få använda en form af progressiv beskattning.
Hvarför paragrafen så litet tillämpas torde bero derpå, att de högst beskattade vanligen äro stadsfullmäktige och fatta besluten om beskattningen. Kommunens rätt utöfvås vid allmän rådstuga eller af stadsfullmäktige. En stad med 3,000 invånare är skyldig att hafva stadsfullmäktige; vid mindre antal befolkning kunna de skattdragande sjelfva utöfva rösträtt vid allmän rådstuga. I en stad der fullmäktige finnas krymper rådstugans rättigheter ihop endast tillatt nämna fullmäktige och taxeringsnämd, I fråga om rösträtter äger medborgare 1 röst för hvarje bevillningskrona. Medborgare får ej’ äga mera än 100 röster eller utöfva rösträtt för mer än 50 proc. af kommunens hela röstetal. Fullmäktiges antal är i stad med 2,000 innev. 20, från 2—5,000 21—925, från 510,080 26—30. Visby har beslutat sig för 27. Vid val af fullmäktige gäller ofvannämda röstgrund. Rösträtten kan utöfvas genom fullmakt, och det finnes prejudikat på, att man genom fullmakt kan rösta på annan person än den man gifver sina egna röster. Kandidaten får dock ej namngifvas i fullmakten.
Vissa personer kunna ej väljas till fallmäktige, nämligen landshöfding, landssekreterare, landskamrerare, magistratspersoner, allmän åzslagan samt sådana som hafva redovisningsskyldighet till stadens förvaltande verk. Många som äro valbara, kunna afsäga sig: om han ej är boende inom stadens område, om han af sitt embete är hindrad eller om han varit fullmäktig i 4 år. Godkänna fullmäktige ej afsägelse, äger man att vädja till länsstyrelsen och sedan till k. m:t. Ofver andra förfall besluta fullmäktige såsom kommunalstämma i sista instans, Det finnes exempel på att t. ex. på landet kommunalordförande valts som ej kunnat skrifva. Vid besvär häröfver hos k. m:t har ingen ändring kunnat vinvas, icke på grund af att detta ej vore laga förfall, utan emedan detta är något hvaröfver den kommunala myndigheten sjelf har beslutande rätt.
Fullmäktige få ej omedelbart företaga ett ärende till behandling. Det måste först utredas af någon af stadskommunen tillsatt styrelse. Borgmästare äger deltaga i förhandlingarna, men ej i besluten. Sammanträdena äro offentliga; dock kunna vissa frågor få afgöras enskildt. För att vara beslutföra, måste 2/3 af fullmäktige vara tillstädes, men äro ej skyldiga att rösta.
Hvad fullmäktiges befogenhet angår, äro de i de flesta fall tämligen bundna i fråga om hvad de få besluta; friheten inskränker sig till sättet. De få besluta aktieteckning i jernväg — något som här gjorts och som både våra barn och barnabarn komma att få känning af — ikläda sig garanti för jernvägslåns amortering, i förhållande till andel i bolaget. men de få ej besluta att bygga jernväg eller, med få ord, de ha ej rätt att drifva affärer för stadens räkning. Fullmäktige få ej befatta sig med kyrka, folkskola eller folkhögskola,? men deremot få de lemna bidrag till byggande af elementarläroverk. De &å ej nedsätta löner, men höja dem; de få besluts om nya platser, t. ex. af andra stadsläkare, stadsveterinär o. d.; de kunna efterskänka böter till kommunen. Såsom allmän regel gäller, att fullmäktige ej ha att skaffa med verkställandet af de fattade besluten; det är de styrelsers sak, som de valt.
Magistraten öfvervakar versställandet. Borgmästaren tillsättes af k. m:t, stadens vid riksdagsval röstberättigade män upprätta företaget; rädmännen nämnas genom samtliga röstberättigade, men genom stadsfullmäktige. Stadens styrelser äro: drätselkammaren, bygnadsnämden fattigvårdsstyrelsen, helsovårdanämden, brandschefen och i vissa städer handels och sjöfartsnämden m. fl. Hvad de ha att göra, ligger i namnen och är närmare bostämdt i särskilda lagar och reglementen Magistraten upprättar årligen inkomst- och utgiftsförslag för staden, fullmäktige besluta om uttaxeringen — den vigtigaste af deras rättigheter: beskattningen — hvarpå magistraten uppgör debiterings- och uppbördslängd. Anmärkningåmot sådan skall göras hos magistraten inom 14 dagar efter dess framläggande. Debetsedlarne utskrifvas sedan af drätselkammaren, betalningen af de samma sker vanligen i terminer. Slutligen har drätselkammaren att uppgöra restlängd och magistraten att indrifva obetalda utskylder. Nästa föredrag kommer att afhandla frågan om underställning och besvär i sammanhang med förordningaraa om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 Januari 1888
N:r 7

Passagerarelista.

Från Stockholm med Klintehamn 19 Jan.: borgmästare Een, konsul Strauss, krr Söderström, Ek, Andersson, Arnell, TYrngren, Ekholm, Holmstedt, Frendiv, Svensson, Karlström, Boström.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Januari 1888
N:r 6

Från landsbygden.

Näs, 19 Jan.
Barnfest
hölls härstädes i söndags hoz hemmansägaren O. Mattsson, Rangsarfve. Bibelförklaring, sång och spel omvexlade. Den som erlade 25 öre erhöll en kopp té. Festen var anordnad af de s. k. frikyrklige.

Tvänne drängar
kommo häromdagen i gräl med hvarandra, hvarvid den ene tilldelade den andre en dugtig örfil. Saken bar nu uppgjorts i godo, och den som utdelat rappen fick betala 5 kronor.

Under ett vedlass
i sex dagar låg för kort tid sedan att får härstädes, En person som afvältrade ett veddlass såg icke att ett får var i närheten och kom under lasset. Efter sagda tid kom man händelsevis att röra på veden och faun då fåret ännu vid lif, men det kunde icke stå. Iaom några dagar var det friskt igen.

Sockenmagasinets omreglering
var det frågan om på senaste kommunalstämma härstädes. Som blott hemmansägare haft del i detsamma var meningen den, att detju skulle inrättas efter fyrk. En komité blef tillsatt att utreda frågan.

Våra skogar
börja allt mer och mer att glesna. Det är ledsamt för hvarje skogsvän att se, huru det ena skogstycket efter detandra faller för yxan. Det vore i sanning önskvärdt, om man ville spara skogen litet bättre, än hvad man verkligen gör.

Burs, 17 Jan.
Härvarande sångförening
hade för någon tid sedan en liten fest, hvarvid till föreningens ledare skolläraren hr O. N, Lindgren öfverlemuades såsom gåfva en gungstol. Gåfvan öfverbringades å föreningens vägnar af hr Otto Fagerberg på Dahla, som dervid i lämpliga ordalag tolkade sångens betyde’se, samt att gåfvan lemnades såsom en liten erkänsla för den tid och de krafter herr Liodgroa upp offrat för ungnomens sanna nytta och nöje.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Januari 1888
N:r 6