En förolyckad storhet

kan man med skäl kalla den i förra veckan å Salvoren strandade engelska ångaren York City. En gång förut har York City varit utsatt för ett olycksöde på våra kuster. Den 23 November syntes utanför Östergarn, såsom vi då i ett bref från lands bygden omtalade, en större obekant ångare signalera mot land, men på grund af storm kunde ingenting göras, utan försvann ångaren efter några timmar. Detta var York City, då på väg från Savannah till Reval med last af 6,000 balar bomull, värda icke mindre än 1,200,000 kronor. Elden dämpades dock lyckligen med ånga, sedan omkring 500 balar förstörts, hvarpå ångaren fortsatte resan.
Och nu, på återresan från Raval med en last af omkring 30,000 tunnor hafre förolyckas den vid samma gotländska kust, fastän längre norrut. Onsdagen 21 dennes afgick York City från Reval. Den hade hårdt och blåsigt väder samt snötjocka, På torsdagen varskoddes en fyr, som man antog vara Norsholms, hvadan man märkte att man kommit ur kursen, som genast ändrades. Efter en stund såg utkiken en prick, och som man trodde denna vara den yttre, som utmärkte Salvorens ref, ansåg man sig hafva kursen klar — och efter några ögonblick rände York City med full fart upp på refvet, 6 fot högt. Pricken var ej den yttersta, utan i stället den tredje i ordningen.
Genast på torsdags eftermiddag i det kalla och stormiga vädret började räddningen af besättningen från Fårö. I 24 timmar arbetade räddningsmanskapet oafbrutet, och blefvo under tiden både genomfrusna och genomvåta, så att de liknade isstoder. Vanliga menniskor skulle ha dött under dylika strapatser. Slutligen lyckades dock arbetet, i det halfva besätt ningep, som inalles utgöres af 26 man, i den egna lifräddningsbåten och den andra hälften i Fårösundsbåten räddades öfver till Poseidon, som låg i närheten. Nu är besättningen inqvarterad i bondgårdarne på Fårön. Bland dem finnes en som är infödd kines och tjenstgör som stewart. Han är gift med en engelska.
York City ligger nu ganska jämt på grundet å grusbotten och antages hafva lidit jämförelsevis ringa skador, ehuru akterskeppet gräft ned sig något i gruset. Neptuobolagets kaptener anse dock, att om de få ett par dagars vackert väder på sig, ångaren skall kunna räddas, hvarefter den troligen kommer att föras till Stockholm för att reparera. Lasten, som tillsammans med ångaren är värd 600,000 kro nor (ångaren ensamt är assurerad för 360,000 kronor) är likväl till tre fjerdedelar förstörd, enär endast det öfre lagret kan användas. Det var tal om att härifrån Visby sända ut fartygen Moya och Svante för att berga lasten, men det förslaget har måst förkastas. I stället har bergniogsarbetet i går börjats af en Neptunbolaget tillhörig och vid Fårö stationerad »börding,» ett afmastadt skepp, som lastar 6000 tunnor.
York City, som mäter 1530 registerton och är 3-däckad, är bygd i West-Hartlepol år 1881, äger 200 hästkrafters maskin och var ursprnogligen afsedd för boskapstransport mellan Boston och London, Nu var den ej fullastad, men när den innehar hel last rymmer den — för att göra en jämförelse — ungefär 12 gånger så mycket som Tjelvar. Den är näst efter Gothembourg City, som för ett par år sedan förolyckades här, den största ångare som strandat på gotländska kusterna.
York City är assurerad i bolaget »Norra Ensgland», hvars agent troligen befinner sig på väg hit. Lasten är delvis försäkrad i Bresslau, i ett bolag, hvars agent är konsul Broander på Ronehamn.
Befälhafvaren på York City är en helt ung man, ej mer än 31 år, och har;pröfvat mången dust med sitt fartyg. I somras räddade han bland annat 240 menniskor från oden i Atlanten upp brunna ångaren City af Montreal. Såväl befälhafvare som besättning qvarblifva tills vidare på Fårö.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 December 1887
N:r 104

Födda och Döda i Visby.

Födda:
Mekanikus Jonas Johanssons dotter; smeden Peter Fredr. Maurits Petterssons dotter.

Död:
Gossen Rikard Karl Harald Johansson 3 år, 11 mån. och 12 dagar.

Vigda:
Inspektor John Niklas Eneqvist från Stenkumla och Ida Viktoria Lundberg fr. Oskarhamn.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 December 1887
N:r 104

Alla de,

som till undertecknad hälta i skuld, torde sina skuldbelopp inbetala intill den 20 Jaouari 1888, efter denna dag komma desamma utan afseende till person. att lagligen indrifvas.
Grahamston i Tingstäde den 30 Dec. 1887.
C. G. Hederstedt.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 December 1887
N:r 104

Borgenärerna

i bagaren J. N. Lindboms konkurs bebagade lördagen den 14 Januari 1888 kl. 5 e.m, sammanträda å Gotlands Enskilda banks kontor, för att fatta beslat i åtskilliga konkursboet rörande frågor.
Visby den 27 December 1887.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Borgenärernai handlanden C. J. Martins konkurs behagade lördagen den 14 Januari 1888 kl. 4 e.m. sammanträda å Gotlands Enskilda Banks kontor, för att fatta beslut i åtskilliga konkursboet rörande frågor.
Visby den 28 December 1887.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 December 1887
N:r 104

Dödsfall Carl Johan Stenström

Att Färgerifabrikören Carl Johan Stenström, född den 16 Augusti 1830, efter långvarigt lidande lugnt och stilla afled torsdagen den 29 Dec. 1887 kl. 12 midd.; djupt sörjd och saknad af maka, barn, syskon samt många vänner.
Wilhelmina Stenström.
Ps. 483 v. 1.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 December 1887
N:r 104

Dödsfall Catarina Lovisa Larsson

Att Gud behagat hädankalla min älskade moder Catarina Lovisa Larsson, som stilla aflled vid Nederbjers i Bara lördagen den 24 Doscember 1837 kl. 11 e.m. i en ålder af 82 år, 4 månader; görjd af barn, barnbarn och barnbarnsbarn, varler på detta sätt slägt och vänner tillkännagifvet.
Niklas Larsson.
Ps. 458 v. 12.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 December 1887
N:r 104

Dödsfall Malin Georga Sofia

Att min lilla älskade. dotter Malin Georga Sofia stilla afled lördagen 24 December 1887, kl. 4 e.m. 4 år, 1 månad och 4 dagar gammal, får jag härmed tillkännagifva anhöriga och deltagande vänner.
Maria Ulfsparre.
Matthei 19:14. Sv. Ps, nr 493: v. 2.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 December 1887
N:r 104

Från landsbygden.

Beslutad slöjdskola.
Sedan folkskoleläraren i Sproge under sistlidne sommarferie genomgått en kurs i hushållningssällskapets slöjdskola i Visby, beslöt nämda församling på ordinarie kyrkostämma att en slöjdskola för gossar, hvartill statsbidrag i vederbörlig ordnivg af skolrådet skall sökas, derstädes skall organiseras nästa år. Och lär undervisningen härutionan komma att fortgå hvarje helgfri lördag under åtta månader om året.
Beslutet förtjenar efterföljd öfverallt. Och bar brefskrifvaren ännu en annan from önskan att göra till de lagstiftande gubbarne: ett litet anslag också till lärarinnorna i handaslöjd för flickor.

Ordföranden saknas.
Att en och annan ordförande i stämma då och då helt och hållet saknar tillstädesvarande ledamöter, så att vigtiga frågor ånyo måste utlysas till handläggning, är icke så ovanligt. Men sällsyntare torde det likväl vara att ordföranden utan anmäldt giltigt förtall uteblifver.
Så inträffsde likväl någonstädes i södret, då ordinarie kommunvalstämma skulle hållas. Hvarken ordföranden eller vice ordföranden syntes till, hvarför man måste skicka bud till den senare, som bodde helt nära lokalen. Man hade kunnat taga en annan utväg. Det är lagligt i anförda fall att välja ordförande för tillfället.
I sammanhang med omnämnandet af kommunalstämmor torde få arinras, att det öfver allt är på tiden att ordet begäres af den, som vill yttra sig, om ock aldrig så kort. De gamla sockenstämmornas tid är hänsofven för något mer än ett fjerdedels sekel sedan, då man pratade i korus.

Nämdemansval.
På grund af skrifvelse från ordföranden i Gotlands södra häradsrätt, att Per Paulsson i Runadarfve begärt och erhållit entledigande från nämdemansbefattningan i samma rätt, voro röstberättigade inom Ejsta och Sproge socknar kallade ait vid sammanträde siatl.
onsdag inför ordföranden i Ejsta kommunalstämma utse nämdeman i Paulssons ställe.
Vid anstäldt val erhöll fanjunkaren Jakob Jakobsson i Lillegårds 24 röster och godemannen Karl Bolin i Butvier 16 röster, ett par andra hemmansägare erhöllo hvardera 1 röst; hvadan den förstnämde förklarades till nämdeman för Ejsta pastorat vara vald.

Gammal katta.
Professor Berlin berättar i sin Läsebok, att kattor hinna sällsn öfver 14 års ålder. Men undantag gifvas. Eder brefskrifvare fick en till skänks sommaren 1865 och var hon då blott några månader gammal. Innevarande vinter har hon försvunnit. Hon fångade till det sista de största råttor. Såg litet anskrämmelig ut på ålderdomen. Hörseln hade hon alldeles mist sedan ett par år tillbaka, men synen var alltjämt god. Ds svåraste hundar tuktade hon på karlavis, särdeles när en hennes dotter var tillstädes och anföll i ryggen, under det mor sjelf marscherade med raska steg mot fronten.

Tiggeriet
har till innevarande jul varit mera utvidgadt än tillförene. Tvänne husmödrar, kända för gifmildhet, berättade hvar för sig sammanstämmande att de ej fingo stort anvat göra än gifva de fattiga besked, De sist nämda äro något planmässiga : sällan inkomma de flera på en gång, såvida de icka äro köttsliga syskon. Äfven då händer att man får se det äldre ute vid något hörn, medan det yngre går in för att bedja om allmosor. Stackars barn! De blifva merändels håglösa för allt nyttigt arbete och få håg för det de icke borde.
I fall bettleriet skall få fortlefva — det landets kommunallagskipning och en bättre uppfostran mer och mer förbjude — vore det kanske bäst att de fattiga tiggarne alla kommo på en bestämd dag, t. ex. sankt Tomas. Värst är att se barn på dylika ströftåg. Lika svårt är att höra dem, isynnerhet då de äro allena och uppgöra sitt inkomstförslag.
Jag träffade på två pojkar härom dagen. Den ene kunde vara sex, den andre åtta år, Kullen var stor derhemma. Fadren, sjöman, har ej låtit höra af sig på flera år. Modren beskylles för att ej hafva kunnat strida mot strömmen i moraliskt hänseende. Och så blifva afkomlingarne med mycken lätthet samhällets olycksbarn. En af de här etackarne (då två, tre år gammal) låg en höstnatt i ett dike, men öfverlefde. Hvarför? Gud vet det.

Hastigt dödsfall.
Skomakaren Per Qvarnström, Ejvide grund i Ejsta, omkring sextio år gammal, var i söndags på harjagt. Hemkommen derifrån, förtärde han sin måltid, men yttrade efteråt till hustrun att han troligen icke öfverlefde julhögtiden. Såsom han sagt detta var han ett lik, — Hans äldre broder dog på samma sätt i ett läsförhör för pågra och tjugu år sedan. Bägge bröderna, som hade stor och stark kroppsbygnad, dogo troligen af hjertförlamning.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 December 1887
N:r 103

Från sjön.

Engelska ångaren York-City, hvars strandning vid Salvoren utanför Fårö vi i fredags omnämde, ligger ännu i dag qvar på grundet. På grund af storm hafva bergniugsbåtarne ingenting kunnat uträtta. Besättningen har dock räddats och ilandförts af Poseidon.
— (Meddeladt af kapten Holst.) Brigg Maria kapten Pedersén ankoff 23 d:s till Ystad.
— Tyska ångfartyget Riga, hemma i Stettin och fördt af kapten Gnirck, som, på resa från Stockholm till hemorten med last af tackjern, för några dagar sedan strandade på Öland, har tagits flott af bergnings- och dykeribolaget Neptuns ångfartyg Poseidon och Eol samt införts till Oskarshamn, der fartyget skall intagas i docka för att reparera lidna skador.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 December 1887
N:r 103

Ransakning

har i dag på middagen hållits inför rådhusrätten å länsfängelset med för 4 resan stöld straffade enkan Kristina Elisabet Bokström, häktad såsom misstänkt för att natten mellan annan- och tredjedag påsk hafva i förstugan till snickaren Ahlgrens bostad hafva stulit diverse persedlar tillhöriga dottren Hildas bradutstyrsel. Dels i Bokströms hem och dels annorstädes har det stulna påträffats, bestående af några större och mindre örngåttsvar, diverse spetsar, gardinhållare, 1 näsduk, 1 serviett, 2 par vantar, 1 borste m.m.
Bokström påstod först än att hon hittat sakerna i ett paket i studentallén, än att hon ej sett mera än det först hos henne påträffade örngåttet, samt gjorde sig gång på gång skyldig till tvetalan. Först efter allvarliga föreställningar kunde hon förmås att bekänna att hon den ofvannämde natten ensam tagit de stulna föremålen ur en packlår i Ahlgrens förstuga.
I afvaktan på fullmakt från målsägaren, Ahlgrens dotter Hilda, numera gifti Hudiksvall, uppsköts målet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 December 1887
N:r 103