Tvenne sådana föreningar finnas inom länet, den ena omfattande Burs och Närs, den andra Visby och Stenkumla socknar. Planen för dessa föreningar är, att af räntan å grundfonden utdelas ersättning för förlorade redskap till hvar och en fiskare inom distriktet, som genom en årlig afgift af 1 kr. 50 öre försäkrar sin redskap, dock så att aldrig sjeltva grundkapitalet får tillgripas. De erlagda årsafgifterna tillflyta icke föreningen i hennes helhet, utan af dessa bildas, af hvarje fiskläge för sig, en kassa, hvilken får af fiskläget disponeras. Om händelsevis inga olyckor under året inträffa, brukar vanligen halfva räntan fördelas bland de olika fisklägena.
Detta är i all korthet utkastet till planen för dessa föreningar, af hvilka den inom Burs och Närs socknar, hvilken redan egt bestånd i flere år, är mycket lifskraftig och utöfvar en stor verksamhet. Icke så med den, som omfattar Visby och Stenkumla socknar, hvilken är helt ung och sålunda icke ännu hunnit samla tillräckliga krafter. Hennes grundkapital utgör nu vid pass 500 kr., uppkommet genom gåfva af konungen 100 kr., af hushållningssällskapet 200 kr., af enskilde personer samt slutligen af prinsessan Fugenie, hvars årliga bi drag utgör 20 kronor. Den varmbjertade och gifmilda furstinnan har dessutom i dagarne till kontraktsprosten Lyth öfverlemnat en gåfva af 100 kr., såsom en grundplåt till en blifvande enke- och pupill-kassa för aflidne fiskares fattiga enkor och barn. Denna grundplåt är egentligen, evligt hvad prinsessan i bref upplyst, en gåfva från nu aflidna enkedrottning Josefina, hvadan prinsessan för samma ändamål dessutom lemnat 25 kronor, samt lofvat att framdeles lemna samma summa.
Önskvärdt vore, att de fiskare, som kanna blifva delegare i dessa assurans föreningar, äfven behjertade deras goda ändamål och skyndade att genom en ringa afgift tillförsäkra sig utnjutandet af de fördelar, som derigenom kunna i nödens stund tillskyndas dem och deras familjer. Ett alldeles färskt exempel på, hvart liknöjdheten i detta fall leder, hafva vi i den ene af deå annat ställe i dagens nummer omnämde, drunknade fiskarena, hvilken icke ingått i assuransföreningen, och hvars efterlemnade enka och barn nu i sina torftiga omständigheter gå miste om någon ersättning för de förlorade redskapen, hvilka dock kanske utgjorde det enda, som denne make och far egde.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 November 1876
N:r 94