Fryshuset i Visby kostar 1,5 mkr.

Invigdes igår av landshövdingen.

Alla parter såväl producenter, handeln som konsumenter kan komma i åtnjutande av de stora fördelar, som tillkomsten av denna moderna anläggning erbjuder, framhöll landshövding Åke Hovgard då han i går vid en högtidlighet invigde AB Gotlands-Frys lokaler vid Gutevägen i Visby. Representanter för olika myndigheter, ekonomiska föreningar och företag samt entreprenörerna hade inbjudits till invigningen, som gynnades av vackert väder med strålande solsken. Det nya fryshuset har kostat i runt tal 1,5 milj, kr.
Efter att man gått husesyn och besett de olika avdelningarna i den förnämliga anläggningen, vilken som bekant även inrymmer lokaler för Gotlands Trädgårdsprodukter, samlades man vid södra gaveln, där en talarstol, omgärdad av björkar, hade placerats på trappan. De till invigningen inbjudna hälsades välkomna av ordf. i AB Gotlands-Frys, riksdagsman Bengt Arweson, som även frambar en hälsning från f. landshövding Nylander, vilken var förhindrad närvara.
Vem som först väckte frågan att bygga ett fryshus vet jag inte, sade hr Arweson. Men när länsstyrelsens yttrande över 1940 års fiskerikommittes betänkande skulle överlämnas var Gotlands fiskareförbunds styrelse uppkallad till landshövding Nylander för att ta del av detta, I yttrandet berördes utförligt byggandet av ett fryshus, och det framhölls till vilken fördel ock nytta ett sådant skulle bli för fiskarna.
Med anledning av 1945 års fiskeriutrednings förslag att bygga tre fryshus på ostkusten gjorde fiskareförbundets styrelse en förfrågan till Visby stad om denna ville medverka till att ett fryshus uppfördes på Gotland. Den 12 nov. 1948 kallade drätselkammaren till överläggning med intresserade organisationer. Överläggningen resulterade i att en kommitte på tre personer, bestående av riksdagsman Georg Pettersson, försäljningschef Lennart Ottosson och disponent Axel Pettersson, tillsattes för att utreda frågan. En försöksteckning visade att det fanns intresse för ett fryshus. Andelar tecknades av fiskare, jordbrukets ekonomiska föreningar, Visby stad, landstinget, hushållningssällskapet, Gotlands Trädgårdsprodukter, Gotlands kraftverk m. fl. och den 17 dec. 1949 bildades AB Gotlands-Frys.
Tomtmarken har skänkts av Visby stad. Ritningarna har gjorts av en av landets främsta experter på fryshusbyggen, ing. Elfving, Stockholm, med biträde av ingenjörerna Gruvfelt och Lindqvist. Arbetet med grunden har utförts av byggnadsfirman Gardell & Hammarström och huvudentreprenör har varit Firma Hus och Vägar. Kylmaskinerna har levererats av AB Faerden, isoleringsmaterial av glasull samt aluminiumplåten av firma Brunzell, Sundsvall. Entreprenör för värme och sanitet har varit Fackföreningarnas byggnadsproduktion och för de elektriska installationerna Rydbergs elbyrå. Som byggnadskontrollant har ingenjör Gunnar Hörnfelt fungerat.
I förhoppningen att fryshuset skulle bli till gagn för gotländskt näringsliv bad tal. till sist att landshövding Hovgard skulle inviga den nya anläggningen.

Jordbruket alltjämt viktigaste näringsgrenen.
Gotlands viktigaste näringsgren är allt fortfarande jordbruket med binäringar och har så varit under mycket lång tid, sade landshövdingen. Jordbruket med binäringar sysselsätter ännu omkring 45 proc, av hela öns befolkning under det att motsvarande siffror för hela riket är knappast 30 proc. Jordbruket svarar också för den största produktionen i kronor räknat och utgör också den största exportören.

Om man skulle försöka uppskatta värdet av den årliga produktionen av det gotländska jordbruket, så kommer detta värde att variera mycket beroende ipå priserna de olika åren men framförallt beroende på skördeutfallet, d. v. s. skördens storlek. En mycket grov uppskattning av årets jordbruksproduktion ger ett, värde av c:a 80 miljoner kronor. Härav svarar den animaliska produktionen för c:a 2/3 och de direkt säljbara vegetabiliska produkterna för blott 1/3.
Gotland är ett utpräglat småbruk karlän, då åkerarealen i genomsnitt per varje brukningsdel ej uppgår till mer än ca 11 hektar. Det gäller därför att använda den lilla åkerarealen till sådana odlingar, som lämnar står produktion och hög brutto- och helst även hög nettoavkastning per arealenhet. Jag tänker därvid närmast på vissa specialodlingar såsom grönsaker, frukt och bär, men hit räknar jag också sockerbetor, potatis och hampa. Förutsättningarna för dessa specialodlingar är också goda i form av lämplig jordmån, hög kalkhalt och många solskenstimmar. De hittills vidtagna åtgärderna för att stimulera intresset för dessa odlingar har också burit god frukt. Enbart värdet av de fältmässiga köksväxt-odlingarna torde närma sig 2 miljoner kronor och har särskilt stor betydelse som ett värdefullt komplement till småbruket. Därtill kommer värdet av. fältmässiga odlingar av bär och frukt, som sannolikt kommer att ökas ännu mera.
Av länets omkring 250.000 fruktträd finns omkring 10 proc. i de s. k. handelsmässiga odlingarna med över 100 träd. Dessa odlingar är ännu unga men efter hand som de börjar bära, bli även dessa en viktig faktor att räkna med.

Fiskarna utgör endast 2 proc. av befolkningen.
Två näringar som med viss rätt kan betecknas som binäringar till jordbruket utgör fisket och skogsskötseln. Antalet fiskare minskas undan för undan och utgör nu icke mer än c:a 2 proc. av hela öns befolkning. Antalet yrkesfiskare har något ökats medan binäringsfiskare minskats ännu kraftigare, men utgör de senare ännu mera än hälften av alla fiskare. Värdet av den årliga fångsten av fisk varierar naturligtvis mycket beroende på den osäkerhet, som tyvärr alltid vidlåder denna näringsgren, men torde den kunna beräknas till c:a 2 å 2 1/2 miljon kr. Vad som i första hand har det största inflytandet är fisketillgången och väderleken men även avsättningsförhållandena inverka i hög grad, ty när marknaden är mättad måste ofta fångsbegränsning i en eller annan form tillgripas.
En hel del av jordbrukets produkter , ja, alla de viktigaste, är föremål för statlig prisreglering inom jordbrukskalkylens ram medan specialodlingarna bär, frukt och grönsaker samt hela fisket det alltjämt är den gamla lagen om tillgång och efterfrågan, som vid varje tidpunkt bestämmer priset.
Det gäller därför för dessa producenter att försöka reglera förhållandet mellan tillgång och efterfrågan så att pristryckande överskott i alltför hög grad ej få göra sig gällande till förfång ej enbart för producenten utan i längden även för konsumenten. För de senare är det bra mycket bättre med en jämn och säker tillgång på livsmedel till skäliga priser än en varierande tillgång med låga priser vid överskott men desto högre priser vid de flesta andra tillfällen. Ett mycket stort steg har nu tagits genom tillkomsten av denna moderna anläggning »Gotlands-Frys» för att komma till rätta icke enbart med tillfälliga överskott utan sven att samtidigt möjliggöra att en permanent större produktion kan tillvaratagas. »Gotlands-Frys» erbjuder dels genom djupfrysning möjligheter till en god konservering av kött, fisk, bär och grönsaker, dels kyllagring av frukt, ägg och andra ömtåliga varor samt ger möjligheter att producera behövlig kvantitet is för skilda ändamål.

Fortsatt expansion av specialodlingarna.
Det är alldeles självklart att förutsättningen för tillkomsten av de nyssnämnda specialodlingarna har varit konservfabrikerna i Klintebys och Bro, men en fortsatt önskvärd expansion av dessa odlingar kommer i hög grad att underlättas genom tillkomsten av denna anläggning. En kombination av ett modernt frys- och kyllagringshus och en modern konservfabrik erbjuder betydligt större möjligheter för en förlängd säsong men ock en större avverkningskapacitet.
Därjämte erbjuder »Gotlands-Frys» såväl handeln som enskilda producenter och konsumenter möjligheter för såväl djupfrysning som kyllagring av därför lämpliga produkter.
I förhoppning om att »Gotlands-Frys» på ett verksamt och välbehövligt sätt skall kunna stimulera gotländsk företagsamhet och näringsliv och därmed också främja hela den gotländska befolkningens intresse vill jag förklara densamma invigd, slutade landshövdingen.

Invigningskaffe.
Efter invigningstalet bjöds på kaffe och förfriskningar i form av djupfrusna jordgubbar och hallon av utmärkt kvalitetet samt härlig Klinteby-must.
Vid den middag som senare gavs på Gutekällaren för ett antal inbjudna frambar riksdagsman Arweson ett varmt tack till alla myndigheter och organisationer för hjälp och stöd vid tillkomsten av fryshuset. Han tackade vidare entreprenörerna för gott arbete. Dir. Eriksson i AB Faerden talade å entreprenörernas vägnar och ordf. i Gotlands Trädgårdsprodukter, lantbr. E.V. Norman tackade styrelsen för fryshuset för allt det arbete denna nedlagt. Vidare frambar disp. Folke Johnsson AB östkustfisks hjärtliga lyckönskningar och till sist frambar riksdagsman Johan Ahlsten gästernas tack och underströk den, stora betydelsen för utvecklingen av Gotlands näringsliv som tillkomsten av fryshuset innebär.

Gotlänningen
Onsdagen 1 oktober 1952
Nr 227