hör inte till vanligheten annat än i i radio. Visby konsertförening, som i ju eljest har till huvudsaklig uppgift i att odla den symfoniska tonkonsten, har emellertid för en gångs skull beslutat bjuda på ett program av lättare karaktär till omväxling med de ordinarie symfonikonserterna. Uppsåtet är gott. Vi ha ju nog och övernog av mekanisk musik i olika former, men levande populär musik hör som sagt inte till vanligheten, och man måste därför hälsa konsertföreningens initiativ med tillfredsställelse. Kunde man genom att då och då anordna liknande musiktillställningar locka en bredare publik än den som vanligen besöker föreningens konserter, vore detta en god insats i det kulturella folkbildningsarbete som nu bedrives på olika fronter. Man må hoppas, att publiktillslutningen skall motsvara förväntningarna.
Programmet är sammanställt på ett sådant sätt, att det bör kunna locka en talrik åhörarskara. Ett par kompositioner ha tidigare spelats här, men de tåla gott att höras om. Det är de båda satserna Elegi och Menuett ur Hugo Alfvéns musik till festspelet Vi jämte Coates utomordentligt välklingande svit Sommardagar, som rönte ett så entusiastiskt mottagande, när sviten första gången framfördse i konsertföreningen. Ett starkt opera- och operetinslag förekommer i programmet. Huvudnumret är en Carmen-svit, arrangerad av Schreiner, ett stycke populärmusik av bästa märke, i vilket den berömda operans mest anslående nummer sammanställts i ett ovanligt välgjort potpurri. Tvenne operettfantasier presenteras också, den ena av något äldre årgång – Zigenarbaronen av Strauss- och den andra av något senare datum: ett valspotpurri ur Lehars Eva. Bägge innehålla en mångfald tjusande melodier, klädda i en bestickande orkesterskrud.
Som slutnummer på konserten spelas en Festmarsch av Lachner.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 januari 1943
N:r 24