(Ur S. D.)
Uti senaste numret af den utaf A. Cnattingius i Venersborg utgifna, särdeles väl redigerade Tidskrift för skogshushållning, hvilken vi redan ett par gånger omnämnt och åt hvilken vi önska största möjliga spridning, förekommer, bland annat, en med signaturen J. O. S. undertecknad artikel angående resultaten af den Gotländska skogslagen. Då denna lag innefattar det första här i landet på lagstiftningsväg gjorda försöket att inskränka misshushållningen med enskilda skogar, och det bör vara afvigt att, till ledning vid en blifvande skogslagsstiftning för hela landet eller större delar derat, lära känna den Gotländska lagens verkningar, för så vidt man om dem ännu vunnit någon erfarenhet, vilja vi meddela våra läsare ifrågavarande artikel. Den är af följande lydelse:
Kongl. förordningen af den 10 September 1869 angående åtgärder till förekommande af skogsförödelse på Gotland föranleddes genom en enskild motion vid 1867 års landsting. Motionären, en mindre hemmansegare, angaf dervid endast i allmänhet att något från lagstiftningens sida borde åtgöras för att hejda den forcerade skogsafverkning som hufvudsakligast pågick i norra delen af länet, genom de på i flere inköpta skogshemman anlagda, lätt flyttbara ångsågarne. Det uppdrogs då åt en komité att göra något förslag i ämnet, och i komitén invaldes ortens alla riksdagsmän, länets skogstjenstman, jemte några andra pesoner, som kunde antagas vara intresserade för saken. Vid derpå följande 1868 års riksdag förekom denna fråga om statens, vid flere föregående tillfällen i fråga satta rätt att ingripa i den enskildes fria dispositionsrätt af sin egendom, och 3:ne särskilda motioner derom väcktes i Andra kammaren. Efter riksdagsmännens återkomst sammanträdde gotlandskomitén och antog till sina hufvudgrunder det af lagutskottet afgifna förslag, med några mindre, af förhålandena härstädes påkallade modifikationer. Förslaget gillades enhälligt så väl vid landstinget som ock sedermera af hushållningssällskapet; ingafs sedan såsom petition till K. M:t; blef derefter ånyo föremål för en riksdagsmotion, som nu endast afsåg Gotland, och gick i genom i båda Kamrarne, hvarefter lagen utkom.
Ehuru frågan såledas var väl bekant för öns män och organers torde hon dock för den egentliga allmogen varit temligen främmande. De hade åtminstone till en början svårt att fatta möjligheten af detta så mycket omordade ingrepp i deras egendom, och flertalet torde ej ens känt till att någon dylik lag existerade. Först omkring ett år derefter och sedan länets nitiske styresman ålagt vederbörande kronolänsmän att i likhet med kommunalstyrelserna tillse författningens efterlefnad, började anmälanden ingå om öfverdrifna skogsafverkningar, och sedan uppmärksamheten en gång blifvit väckt på ämnet, inkommo flere angifvelser, synnerligast under vintern 1870-71. Det är med anledning deraf, sors den i författningen föreskrifna besigtningen blifvit företagen å följande skattehemman.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 November 1874
N:r 90