är namnet på en här i staden nyligen bildad välgörenhetsinrättning, hvilken är värd allt beaktande. I förra n:ret af vår tidning stäldes, genom styrelsens ordförande, Stadskaplan O. Öfverberg, till allmänheten ett upprop om hjelp vid och understöd till förverkligandet af denna för orten ganska vigtiga fråga. På samma gång vi äro förvissade om, att denna uppmaning ej skall ohörd förklinga bland de många menniskoälskande samhällsmedlemmar, hvilka härför måste vara intresserade, hafva vi ansett det icke vara ur vägen att här nämna några ord om, huru denna sak uppfattats och satts i verket på andra trakter af vårt land. Man har härvid haft trenne vägar att följa. Antingen hafva barnen sammanförts i ett stort gemensamt barnhus, eller ock hafva de utackorderats i ordentliga, anspråkslösa och för deras praktiska utveckling lämpliga hem. En tredje väg, en medelväg mellan dessa båda, har af ett sällskap äfven inslagits, hvilken är värd stort erkännande. Barnen hafva, då man följt denna princip, visserligen utackorderats, men de hafva icke spridts vidt omkring i landet, utan hafva vårdats af arrendatorerne på en af sällskapet för ändamålet inköpt landtegendom.
Detta system erbjuder, såsom man lätt finner, den dubbla fördelen, att barnen uppfostras i familjernas sköte och få från början vänja sig vid lefnadssättet och arbetena hos den samhällsklass, inom hvilken de framdeles skola söka sin utkomst; men de hållas tillika samlade inom en krets, som icke är vidsträcktare, än att inrättningen kan sörja för deras undervisning i vanliga skolämnen och i handslöjder, samt genom sin föreståndare, hvilken utöfvar husbondeväldet å godset, vaka öfver deras så väl fysiska som sedliga välbefinnande. När de uppvuxna barnen ur en sådan anstalt utträda ilifvet och gå att söka sin utkomst, så komma de icke i någon ny och för dem fremmande ställning, och häri är det, som den ofantliga fördelen af detta system ligger.
Att nu kunna tänka på genomförandet af detta sist nämnda system är för Visby nybildade vårdanstalt naturligtvis omöjligt. Men tills dess så kan ske, anse vi bäst vara att, för den stränga ordnings och intelligenta lednings skull, som för ett sådant ändamåls ernående fordras, flere barn sammanföras i en anstalt, stående under en, det svåra kallet vuxen mans ledning, hellre än att vida omkring sprida dem. Fosterföräldrar, måne om att skydda sina egna barn för den skadliga inflytelsen af umgänget med vanartiga, skulle nämligen helt visst icke vilja mottaga sådana hos sig; och föräldrar, som icke hade denna månhet om de egna barnens sedliga välbefinnande, vore säkerligen icke heller då det gälde andras barn nitiske och villige tillrättavisa dem.
Endera af de ofvan nämnda vägarne har följts at de sällskaper, som å andra orter för liknande ändamål bildats. Visby förening åter har, såsom af tillkännagifvandet synes, sändt de gossar, hvilkas vård den åtagit sig, till Ahlsborgs skola i Småland. Vi vilja dock af flera skäl hoppas, att denna utväg betingats uteslutande af bristen på tillräckliga tillgångar för anläggandet af en dylik inrättning på och för Gotland. Med någon uppmuntran från allmänhetens sida torde emellertid den stund ej vara långt aflägsen,då en sådan tanke kan komma till förverkligande. Då hvar och en inser önskvärdheten af att en sådan inrättning snart kommer till stånd, äro vi förvissade om, att teckningen af årliga bidrag å den hos stadskaplan Öfverberg framlagda listan skall gå raskt. Huru små bidrag som helst, äfven för tillfället lemnade, mottagas med största tacksamhet.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 Juli 1875
N:r 55