Om den stormsegling, som rektor Mosessons familj på måndagen fick uppleva på väg till Visby. berättar rektorn själv efter telefonsamtal med sin hustru, som nu välbehållen befinner sig i Visby jämte de övriga resenärerna, en del detaljer. Kuttern, med vilken färden företogs, är en nio meters båt av kostertyp och i många krävande seglingar prövad och befunnen vara en synnerligen god sjöbåt. Den äges av fru Mosessons morbroder, folkskollärare Lindman från Abo. som haft båtar och seglat i femtio år. Färden gick ursprungligen från Blidö och vid starten från Nynäshamn var vinden gynnsam och vädret gott. Fru Mosesson har varit med åtskilliga år på seglingar och är väl hemmastadd på båtar, berättar rektorn, och ungdomarna, som voro med, ha också sjö- och båt-vana, så att man näppeligen kan påstå, att de ombordvarande icke voro kapabla att manövrera och klara båten. Först när man kommit på god väg ut på havet, blev vädret hårt på allvar och båten torde ha varit närmare halvväga till Gotland, då storseglet slets sönder. Avsikten med resan var ett besök hos en syster till fru Mosesson, som är bosatt i Visby. Sedan storseglet spolierats var enda möjligheten att länsa undan för förseglet och detta gjorde man till dess fiskarna ungnfAr halvtannat dygn efter avfärden togo kuttern tå släp efter en motorbåt och förde den in Då lugnt vatten under den gottgmdska kusten. Givetvis var färden påfrestande och farlig, säges rektor Mosesson, men någon livsfara i den meningen, att de ombordvarande förlorat herraväldet över kuttern, torde icke ha förelegat. Sedan man reparerat storseglet och övriga skavanker från stormseglingen blivit omsedda. är det meningen att båten med samma besättning skall återvända till fastlandet.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 11 augusti 1932
N:r 184