läsåret 1898—1899, afgifven af läroverkets rektor, har nu utkommit af trycket och inledes med en af rektor Jacobson författad intressant historik jämte urkundssamling öfver läroverkets stipendie- och premiedonationer.
I inledningen till sagda historik yttrar författaren:
»Af de läroanstalter, genom hvilkas förening Visby högre allmänna läroverk uppkommit, har den under århundraden bestående skolan aldrig hugnats med något stipendium, hvaremot det vida yngre gymnasiet, hvilket först år 1821 började sin verksamhet, redan åtta år därefter fick ett stipendium sig beviljadt, det s. k. Oscariska, hvilket dock icke grundade sig på någon egen fond. Detta gymnagsiets första stipendium blet ock dess enda.*)
Tio år efter gymnasiets år 1857 genomförda förening med Visby lärdoms- och apologistskola, således 1867, erhöll läroverket på grund af testamentariskt förordnande af år 1865 sin första stipendiefond, den s. k. Casströmska. Efter den tiden har dels genom fortfarande ynnestfull bevågenhet af vårt konungahus, dels genom frikostiga gåfvor’af läroverkets eforer och lärare samt af allmänheten stipendie- och premiefondernas antal så ökats, att läroverket, i olikhet med hvad för ej längesedan var förhållandet, numera är någorlunda iståndsatt att understödja behöfvande, af understöd och uppmuntran förtjänte lärjungar.
Tiden har därför synts vara inne att, såsom vid många andra läroverk skett, på ett ställe sammanföra alla till grund för dessa donationer liggande gåfvobref och testamenten jämte öfriga hithörande handlingar med däri innehållna bestämmelser och vilkor för understödens åtnjutande.
Af denna sammanställning framgår bland annat, att de allra flesta af läroverkets stipendier äro afsedda uteslutande för abiturienter eller lärjungar i 7:de klassen, några få därjämte för 6:te klassen, samt att endast ett, det år 1897 stiftade Bergmanska stipendiet, kan tilldelas äfven åt lärjungar i nederskolan. Häraf framgår ock, att, såsom i sakens natur ligger, större eller mindre behof alltid är stadgadt för erhållande af stipendieunderstöd. Härigenom har läroverket någon gång varit förhindradt att enligt önskan uppmuntra framstående lärjungar, för hvilka, ehurna icke i egentlig mening »medellösa» eller »mindre bemedlade»; ett dyligt understöd dock skulle hafva varit välkommet. Genom biskop von Schéeles premiefond har denna brist blifvit till en del afhjälpt.»
De två äldsta stipendiestiftelserna äro, såsom nämdes i citatet härofvan, det Oscariska stipendiet och Casströmska stipendiefonden. Senare tillkommo: Läroverksföreningens stipendium, hvartill grundplåten lades 1868 och som utdelades första gången 1877; Sundbergska stipendiet, stiftadt 1872 och utdeladt fr. o. m. 1873; biskop Anjous stipendium, stiftadt och första gången utdeladt 1879; hertigens af Gotland stipendium, stift. 1879 och utdeladt fr. o. m. sagda år; Kolmodinska stipendiet, första gången utdeladt hösten 1893; Carl Johan Bergmans stipendium, stiftadt 1897 och första gången utdeladt 1898; rektor Carl Cramérs stipendium, som ännu icke utdelats, då räntan å den i fjol till läroverkskollegiet öfverlämnade fonden tills vidare utgår som lifränta; samt biskop von Schéeles premium, stiftadt 1898 och ännu icke utdeladt.
Rektor Jacobson meddelar i sin histotik jämväl en förteckning öfver samtlige stipendiater under åren 1829—1898. Man finner häraf, att deå äldste nu lefvande stipendiaten är f. d. rektorn vid Örebro tekniska skola,: fil. jubeld:r C. E. S. Virgin, som uppbar stipendiet 1839. Af 1840-talets 11 stipendiater äro ännu 4 i lifvet, nämligen kyrkoherde Lange i Alfva (1841), länsnotarien Donner (1846), professor G. Lindström (1848) och prosten Nyberg i Rute (1849), och af 1850talets 8 stipendiater lefva tre, nämligen doktor J. Kahl (1851), f. d. telegrafdirektören C. N. Blomberg (1856) och medicinalrådet G. M. Bolling (1858).
Därefter ökas naturligtvis antalet af de ännu lefvande i jämförelse med dem som redan aflidit, så att t. ex. af 1860talets 19 stipendiater (Oscariska stipenditet — delades då flere gånger på två, ja, ända till tre abiturienter) 14 ännu äro i lifvet, medan blott 5 skattat åt förgängelsen.
För hela den angifna tiden (1829—1898) uppgår antalet stipendiater till inalles 137. Af dessa hafva 99 uppburit blott ett stipendium, 25 två olika stipendier, 9 tre, 3 fyra och 1 fem. Samma stipendium har i de allra flesta fall endast en gång åtnjutits af innehafvaren, dock två gånger af 12 och 3 gånger af 3.
*) Stipendiet, som stiftades af konung Oscar I, då han 1821 som kronprins besökte Gotland, utgick enligt stiftarens förordnande årligen; under hans lifstid ur hans handkassa och har sedermera bekräftats af hans båda efterträdare på tronen.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Maj 1899
N:r 81