hölls i går afton i domkyrkan och tog sin början kl. half sju, då pastor J. A. Ronqvist höll ett allvarligt och innehållsrikt nykterhetsföredrag öfver Gal. 6: 1.
— Efter föredragets slut samlades åhörarne i sakristian, där under biskopens ledning hölls diskussion öfver tvenne af Sv. nykterhetssällskapet utsända frågor.
Den första var:
Är dryckenskaps begäret öfvervägande sjukdom eller synd?
Frågan inleddes af biskopen, hvilken framhöll, att man måste anse dryckenskaps begäret såsom en synd, hvilken dock hos många kunde öfvergå till och få karaktären af en sjukdom. Inledaren vidrörde därpå med mycken kraft och värme de olika sätt hvarpå man hade att behandla en i dryckenskaps begär fallen och af detsamma sjuk människa samt påvisade därvid med öfvertygande kraft den stora betydelse de s. k. drinkare asylerna därvidlag hafva. Tal. häfdade den åsikten, att det är statens plikt att upprätta dylika asyler till hjälp och räddning för i last sjunkna samhällsmedlemmar. Staten bygger kurhus till den veneriska smittans hämmande, den uppför sanatorier för att hämma tuberkulosens framfart — hvarför skulle den då ej bygga drinkareasyler till botande af den hemska sjukdomen alkoholism?
Borgmästare en påvisade, att det i våra lagbestämmelser borde företagas den ändring, att man, i stället för att utan resultat döma till -böter ohjälpliga alkoholister, kunde genom en s. k. hedersdomstol, bestående af redbare män i samhället, döma drinkare till intagande i för dylika inrättade korrektionsanstalter.
7&1 diskussionen yttrade sig dessutom pastorerna Ronqvist och Thelander samt red. L. E. Larsson ock pastor Th. Magnér, hvilka två senare tala.e framhöllo, att bästa sättet för botande af rusdrycksbegäret vore att undanskaffa dess upphof, rusdryckshanteringen.
Den andra frågan: »Hvilketdera är för nykterhetens främjande mest betydelsefullt: kristendomens helgjutna förkunnelse, förutsatt att nykterheten däri erhåller tillbörligt beaktande, eller särskilda nykterhetsföredrag, bygda på grundvalen af en kristlig lifsåskådning?» inleddes äfvenledes af biskopen, hvilken var den ende som yttrade sig i frågan, och framhölls därvid, att evangelii förkunnelse utan gensägelse bäst och säkrast främjar nykterheten.
Diskussionen, som var särdeles talrikt besökt, inleddes och afslöts med bön och psalmsång.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Mars 1899
N:r 36