Garda, 7 Jan.
Burs och Garda tings hushållningsgille hade i dag på e. m. talrikt samlats till möte i Garda kommunalrum för att orda om betodlingen för innevarande år samt om odlingen af sådana kulturväxter som vore lämpliga för konservering, jämte andra för landtmannen viktiga frågor.
Den första och viktigaste frågan var den om betodlingen. Om den samma utspann sig en liflig diskussion, därvid af alla framhölls, att det nuvarande betpriset vore alltför lågt, enär betodlingen under nuvarande förhållanden icke lämnade för jordbrukaren någon nämnvärd behållning. Mötet enades om act göra det uttalandet, att, såvida betodling för innevarande år skulle utan förlust för betodlarnekunna bedritvas, det lägsta priset å 100 kilo betor borde vara 1 kr. 80 öre för höstleverans och 2 kr. för vinterleverans. Kunde icke ett sådant pris af sockerfabriken betalas, ansågo sig alla de närvarande ej kunna med någon fördel fortsätta odlingen af sockerbetor, hvilket blefve en stor missräkning för jordbrukaren, som haft så stora förhoppningar om betodlingen. I samband härmed påpekades, att sockerbetan med all säkerhet togo mera värdefull näring ur jorden än andra nu vanligen odlade åkerbruksväxter, och borde äfven detta förhållande tagas i betraktande vid åsättandet af priset på betor.
Därefter ötvergick man till öfverläggning om vägningen af betorna vid stationerna. Alla uttalade sitt missnöje med vägningen, i synnerhet med de afdrag, som göras för hvarje icke fullt 10-tal kilo för hvarje lass och det tillägg af jämt 10 kilo till den vikt, hvarmed tomvagnarna öfverstiga jämna 10 tal kilogram. Detta tillvägagångssätt ansågs högst orättvist, i synnerhet mor större betodlare. Gillet ansåg rättvist, att afdraget af betorna och tillägget till tomvagnarna borde minskas till 5 kilo. Dessutom ansåg gillet önskligt, att större noggrannhet vid vägningen iakttoges, enär det visat sig, att rätt stora misstag förekommit, samt att år leverantör af betor lämnades tillfälle att antingen själf eller genom ombud öfvervaka vägningen.
Gillet diskuterade därefter frågan om odling af jordbruksalster, lämpliga för konservfabrikerna. Ordföranden upplyste, att odlingen af sådana alster, i synnerhet ärter, lämnat ett synnerligen gynsamt resultat. De närvarande voro varmt intresserade för en sådan odling, vid hvilken mycket arbete, isynnerhet skördandet, med långt större fördel kunde utföras af barn än vid betodlingen. Ärtväxterna toge med säkerhet ej så mycken värdefull näring ur jorden som sockerbetan, det värdefulla kvävet i jorden tvärtom ökades genom odling af ärtväxter, hvartill komme, att den med ärter besådda jorden kunde samma år besås med höstsäd, hvilket ej är möjligt med jord, vå hvilken betor odlas.
En af gillets ledamöter påpekade det oriktiga uti att åtskilliga, ja, rätt många, husbönder ej alltid visat sig vara fullt ärliga vid utfärdandet af orlofsedel åt sina tjänare, hvilka ofta finge långt bättre orlofsedlar, än de förtjänade. In hård men rättvis dom uttalades öfver de husbönder, som genom öfverbjudande af lön söka locka en redan städslad tjänare från en annan husbonde. Man kan verkligen ej vänta ärlighet och redlighet hos tjänaren, då husbonden föregår mad så dåligt exempel.
En sådan husbonde borde öppet utpekas för sitt svek. Ingen husbonde borde därföre uraktlåta att fordra frisedel af tjänaren.
Ett verksamt medel att få tjänarne att beakta sina plikter ansåg man vara, att legostadgan hvarje år upplästes från predikstolen i kyrkornn, och att hvarje husbonde tillhandahölle sina tjänare förenämda stadga med uppmaning till tjänaren att noga studera densamma.
Mötet afslöts af ordföranden med ett tack till alla de närvarande för det intresse, de vigat för detill diskussion framlagda frågorna, och för de inlägg, som blifvit gjorda till deras lösning.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Januari 1899
N:r 4

