En Vulkans son från höga norden, en svensk smed, går i dessa dagar och skrattar i mjugg öfver, att han varit i tillfälle att skipa en smula rätt och rättvisa i den syndiga staden Chicago.
Saken förhöll sig som följer: Smeden, som vi vilja kalla Peterson och som lefver, röres och hafver sin varelse i en af norra Minnesotas småstäder, kom häromdagen till Chicago i affärsangelägenheter. Då Petersson ätit kvällsvard beslöt han att gå ut och se på sta’n ett slag. En släkting varnade honom. Men smeden bara skrattade däråt.
Han hade ej hunnit längre än till den upphöjda järnvägen, förr än ett par illa klädda karlar med slokhattarne djupt neddragna i ansiktet rusade fram ur en mörk gränd och emot honom, i det att den ene med hes bränvinsröst utropade: »Hit med pengarna och var tyst som muren, annars är du dödens lammunge», och räckte i det samma fram en revolver. »Sa’ du lamunge» skrattade smeden; »jag skall visa dig annat, jag,» tillade han. Och i det samma beskref hans väldiga smednäfve en halfcirkel i luften och träftade i nästa sekund bränvinsröstens ägare midt i planeten med sådan fart, att karlen i nästa ögonblick stod på hufvudet i ränstenen och revolvern flög långt utåt gatan. Den andre rånaren expedierades på samma sätt, hvarefter Petersson bearbetade båda med knytnäfvarne till dess han blef anfådd. Då han tyckte att de fått nog, gick han sin väg, medtagande revolvern som segertecken.
Vid nästa hörn mötte han en polisman och omtalade för honom sitt äfventyr. De gingo tillsammans till stället där striden stått. De sårade hade nu hunnit krafla sig bort från valplatsen. Allt hvad som var kvar var en trasig hatt, som såg ut som om han gått igenom ett tröskverk; ett stycke af en smutsig rockärm; ett dito af ett skört; en skjortkrage som en gång i tiden varit hvit och bredvid detta några större droppar »hallonsaft.» Polisen kastade en beundrande blick på den kraftige svensken, då denne gick sin väg, och släktingen på västsidan talar nu jämt och samt om den starke smeden från Minnesota. (Sv.-Am. Pr.)
Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Januari 1899
N:r 4