Dödsfall Nils Johan Nathanael Ehrenström

Att Gud etter sitt allvisa råd behagat hädankalla vår älskade son Nils Johan Nathanael Ehrenström den 18 sistl, Oktober, i en ålder af 22 år, 10 mån. och 1 dag, efter endast 5 dygns sjukdom, hafva vi den sorgliga plikten tillkännagifva. Djupt sörjd och saknad af föräldrar och syskon.
Duluth Minn. North Amerika.
Bernhardina och Adolf Ehrenström.
Paul. Ep, Korinter kap, 15, v. 55
.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 November 1894
N:r 180

VIGDE.

Emil C. J. M. Carleson
Alice M. M. Foster.
Augusti 26,
Lakota North Dakota.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 November 1894
N:r 174

Bref från Amerika.

Colorado Springs, 24 Sept.
Förhållanden, allmänt bekanta och öfver hvilka jag ej kunnat göra mig till herre, ha hållit mig kvar här i gamla silfverstaten och tvingat mig att tillsvidare slå alla längre resplaner ur hågen. Inom staten har jag dock gjort åtskilliga utflykter, bland andra uppåt Klippbergens höjder, der luften är så helsogifvande ren och der man är afiägenad från de klagande stämmor, som ötverallt dernere i folkvimlet hörag.
Tiderna äfo här hårda, det böra Ni känna till der hemma, mycket hårda, trots allt prat och profeterande af politikussar och tidningar om bättre tider, som skulle komma med Cleveland och hans presidentskap. Ej ens i det aflägenaste fjärran synes ävnu någon ljusning. Ni kunna icke tänka er, i era gamla, ordnade, trygga förhållanden, hvad detta betyder här.
Tusentals familjer, isynnerhet i de större städerna med industriel verksamhet och stora arbetareskaror, äro bragta till yttersta armod, ja, hungersnöd har trädt öfver tröskeln till många, många hem, hvarest brödbekymmer varit något hittills okändt och der välmåga ännu för ett år sedan rådde. De stora strejkerna påskyndade och i många fall förorsakade detta beklagansvärda tillstånd. Och den politik som följes på det statsekonomiska området och som är hvarken protektionistisk eller fribandelsvänlig, till följd af tullvännernas sammanhbållniog och penningrikedom, förmår icke verka till bättring, emedan den ej kan väcka förtroende för framtiden, Cleveland har nu blifvit slagen af de hårdt sammanspända ringarne, han kan bli det ännu en gång, han kan under hela sin presidenttid hindras från att få en tulltariff införd, som också unnar arbetarna att lefva, och blir han ej i stånd dertill, hvad skall följa efter honom? Kanske en protektionistisk president, eftersom en frihandelsvänlig ej kunnat hålla det program, på hvilket han valdes — valdes företrädesvis af arbetarne.
En ny, oerhörd landsolycka har också, till råge på bekymren, fallit öfver oss i den fasansfulla brand, som för kort tid sedan gick ödeläggande fram öfver nordvestra delen af Förenta staterna. Ni ha redan läst hårresande skildringar om denna tilldragelse, den oerhördaste i sitt slag, som någonsin inträffat här. Oss svenskar har den särskildt smärtsamt berört, då mer än haltva antalet af de förolyckade menniskorna voro landsmän eller skandinaver. De hittills kända offren uppgingo till ett antal af omkripg 600! Hvad obevittnadt lidande, hvilka otänkbara kvall Men också hvilka exempel på själfuppoffringar och hbjeltemod! Deraf känner man dock tyvärr endast en liten del. Här blott ett par kända scener ur detta fasans skåddspel.
En moder hade i fruktlös ansträngning att rädda siv och sitt barn under det härjande elementet segoat ner, men samlat sista återstoden af sina krafter och med sina händer gräft en grop i marken, deri hop nedlagt sin eistfödda. Med sin egen kropp sökte hon så skydda barnet. Det misslyckades emellertid, bägge anträffades döda, men barnets anletsdrag voro dock af elden orörda och på så sätt kunde utrönas, hvem den omkomna kvinnan var.
Bistånd kom till de hemsökta landsdelarna naturligtvis genast. Minnesotas guvernör, den energiske och humane lille norrbaggen, Knute Wilson, tog första steget genom att utfärda en proklamation om bildandet af nödhjelpskomiteer. Det förat omtalade bidraget kom från ett oväntadt håll, från den celebra engelske skådespelaren Henry Irving, som pr telegraf från London till Newyorks borgmästare anvisade 500 dollars (nära 2,000 kronor) att genast utdelas.
Hvilken kontrast mellan denna främling och baron — alla millionärer här tycka om att bli kallade baroner — George M. Pullman, skaparen af staden Pullman och de moderna jornvägsvagnarna, magnaten med 50 millioner dollars, som ej gifvit en cent! Han har i stället faktiskt drifvit 10,000 män till armod, män, på hvilka han förtjent sin förmögenhet, Den historien är känd.
Men hvad gom kanske icke är bekant är, att ett nytt stort sofvagnsbolag bildats och håller på att bygga verkstäder i Kansas. 1,600 af Pullmans bortkörda arbetare ha der redan fått anställning, flera skola komma efter, man hoppas kunna få syeselsättning för alla de 10,000. Denna fabrik är grundad enligt kooperationssystemet, hvars tillämpning på andra områden haft framgång. Tiden är gynnsam för denna affär, ty Pullman är pu en af Förenta staternas mest hatade män. Men han är herre öfver en hel stad med 15 till 16 tusen menniskor, hvilka bero af hans godtycke.
En sådan abnormitet inom samhällskroppen är et: fröbus för upplösning och förruttnelse. Och, säg, är det icke ett förskräckligt samhällstillstånd, der millioner menniskor ropa på arbete, utan att få det och drifvas till brott för att att kunna lefva?!
Naje.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Oktober 1894
N:r 162

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
(Hösttingets andra sammanträde vid Allekvia 1 Okt. Ordf. häradsh. Dömle).
I målet mot statdrängen A.. Cesar, hvilken ålagts edgång men förut ureblifvit, fötetedde denna gång ombudet för W. v. Corswant å Stafva, kärande, bevis på att svar. icke, öfverklagat edgångsutslaget; yrkade dessutom bifall till stämningen och ersättning för inställelse. Utlåtande å nästa sammanträde.

För äktenskapsbrott hade hustru Maria Andersson, Halla ångsåg, förut instämt sin man, Karl Andersson, Isome i Väte.
Svar. erkände, och kär:s ombud öfverlemnade målet, yrkande ansvar å svar, för hans brott samt ersättning för kostnader i målet.
Utslag nästa sammanträde.

I målet mellan hemmansägare Lars Johansson, Burs i Norrlanda, och kronolänsman G. Boberg, angående frånhändande af egendom, ett par hästar, dem svar, uttagit för skuld, skulle kär. idag med vittnen styrka sina påståenden.
Men då kär. icke delgifvit några sådana kallelse att infinna sig vid tinget och föröfrigt intet hade att anföra, anhöll svar. om slut i målet och ersättning för inställelse m. m.
Utlåtande å 4 sammanträdet första dagen.

Erkände gjorde hemmansägare Petter Olason, Lilla Bäl i Bäl, i ett mot honom af arbetare August Pettersson i Källnuge väckt mål angående ärekränkning. Vid ett tillfälle i Bäl skulle nämligen svar. ha öfveröst kär, med en mängd grofva tillmälen. Utslag vid 3 sammanträdet.

För fylleri och för det han uppträdt bråkigt å torgdagen i Kräklingbe 12 sistl. Sept., stod husbondesonen Ludvig Gahnström, Lauritze i Ala, tilltalad.
Erkände; utslag å nästa sammanträde.

Att han »hade litet smått i lådorna», erkände handlanden F. O. Hellman Visby, hvilken stod tilltalad för att ha idkat oloflig handel med diverse varor å torgdagen i Kräklingbo 12 sistlidne Sept. oaktadt i kungörelsa tillkännagitvits att endast alster af hemslöjd finge torgföras, något hvarom svar, ej nekade att han hatt kännedom.
Yttrande vid nästa sammanträde.

Södra häradsrätten.
(Hösttingets andra sammanträde 1—3 Okt. å Skogs. Ordf. notarien K. P. Lundblad).
För fylleri å Burgsviks hamvplats söndagsaftonen 22 sistl. April är, såsom törr är nämdt, agenten K. V. Engström från Garda tilltalad, men vill fortfarande icke erkänna. Med ett par vittnen, styrman Calissendorff och tullvaktmästare Andersson, styrkte nu åklagaren att Engström verkligen vid omstämda tillfället varit berusad. Dessutom hade vittnet Andersson ombord å ång. Klirtshamn sett svar. i närheten at damsalongsdörren bära sig i högsta grad opassande åt. Åkl. öfverlemnade målet med yrkande om ansvar äfven för sabbatsbrott. Utslag vid nästa sammanträde.

Hon brast åt eden. Laura Nilsson, Enges i Burs, ålagd edgång för att hon kallat sin granne Lars Pettersson för tjuf och rackare, kunde troligen ej svära, ty hon iakttog ej inställelse.

Häktade kanalarbetare Otto Johan Nilsson, hitförd från fängelset, dömdes tiil två månaders fängelse, för våld emot drängen J. Danielsson från Lau. Den häktade förklarade sig nöjd med domen.

Hur de gamla kunna behandlas, Lars Pettersson, Lyrungs i Lye, tvistar med sin svåger Lars Petter Larsson Lydal, Mannegårda, om arf efter afl. Lars Lydal, fader till svar. och svärfader till kär. Svar. har satt sig i besittning af gubben Lydals kvarlåtenskap på grund af en öfverlåtelsehandling, der svar. af sin fader öfvertagit hemmanet mot födoråd. I denna handling säges, att sonen skulle hafva kvarlåtenskapen efter fadren med vilkor att denne skulle vårdas oah födas ordentligt samt efter döden på somens bekostnad begrafvas, Huru nu denna skötsel blifvit, ville kär. försöka bevisa genom fem inkallade vittnen. Vid anstäldt förhör framgick verklizen, att den numera aflidna gubben Lydal under de senare åren icke synes ha åtpjutit behandling i sonens hem såsom menniska mycket mindre som fader; så hade gubben, sedan han varit i sonens arbete, ej vid denneg bord erhållit någon mat utan måst köpa sådan. Den kammare, som bestods åt den gamle till bostad, var den snuskigaste boning vittnena hade sett… I spiseln var nästan omöjligt att elda, emedan det då rökte in, så att man för rök ej kunde se gubben i rummet. Under de senaste sex åren hade den gamle för det mesta vistats hos kär., emedan han ej kunde vara hos sonen, Gubben Lydal hade flera gånger sagt, att sonen icke skulle tå hans kvarlåtenskap, emedan han vore så elak mot honom. Särskildt tycktes det, som svar:s hustru varit mycket mån om att försvåra den gamles tillvaro. När ett vittne, hustran Tina Vestberg, skulle göra rent i gubbens rum, hade sonhustran i grofva ord sagt att det var onödigt. När tvättning ifrågakom tyckte sonbustrun att det var öfverflödigt att tvätta åt >den gubbfanen>; han kunde tvätta åt sig sjelf. Kär. ötverlemnade målet, men svar. ville för motbevisning hafva uppskof. Öiver de framstälda yrkandena kommer rätten att yttra sig vid nästa sammanträde.

Krånglar om hästbyte gör fortfarande Oskar Nilsson, Valdarive i Eskelhem, med August Jacobsson, Källgårds i Atlingbo.
Ett vittne hördes, som någon dag i augusti månad efter torgdagen i Hemse till svar. sålt en häst, hvilken dock om några dagar återlemnats, medan Jacobsson från Nilsson återtagit det sto han bortbytt åt Nilsson vid hemresan från torgdagen. Vittner hade dervid sagt till svar.: »hur kunde du återtaga stoet, när Nilsson ej är hemma, och du dessutom uppburit 50 kr. i förskott å detsamma?» Svar. hade då genmält att han ej brydde sig derom, ty pengarne kunde han få igen. Svar. bestred fortfarande att något köp kommit till stånd på annat sätt än som byte, hvilket dock återgått. Utslag vid fjerde sammanträdet.

Långväga fordringsägare. John Erikson från Kansas City i Nordamerika fordrar att af, enkan Emma Bodin, Buters i Eskelhem, utbekomma 352 kr. 28 öre, såsom ersättning för vårdande och begrafning af svar:s 20 Sept. 1898 i Kanses City aflidne son Axel, jämte ersättning för kä:r hitresa med 204 kr, Svar. bestred krafvet, emedan en annan person vid namn P. Jacobsson redan genom konsulatet fordrat 100 dollars i ersättning för samma sak, Kär. sade, att det just vore han som på detta sätt fordrat genom annan person, och ville hafva uppskof för att med vittnen styrka sin rätt till krafvet. Uppsköts till företa dagen af fjerde sammanträdet.

Bortgängen tjenare, Lars Thomasson, Prostarfve i Hogrän, yrkade genom kronolänsman Svallingsson att tjenstedrängen Reinhold Johansson, hvilket under detta tjensteår ionebaft tjenst hos kär., men 16 sistl, Aug.
bortgått ur tjensten, måtte dömas skyldig återbära städja med 10 kr., uppburna 125 kr. 47 öre, samt 27 kr skadeersättning. Kär företedde svar:s orlofssedel. Svar. medgaf att han varit hos kär, under tiden från 1 sistl. Nov. till 1 Aug., samt att han uppburit de omstämda posterna, men hade ej varit der som stadd tjenare, ej heller kommit öfverens med honom om någon lön. Hade dock bekommit 10 kr. vid aflemnandet af orlofssedeln, Utelag vid tjerde sammanträdet.
Om bättre rätt till utmätt gods tvistar Johan Larsson, Skogs i Mästerby, med sin fader Lars Petter Larsson samt hemmansäg. A. F. Eklund, Tippsarfve i Hejde. Vid ut mätningen hos Lars Larsson, som verketälts; af kronolänsman Svallingason 16 April, hade tagits i mät dels en skuldförbindelse å 1,000 kronor hvilken fans förvarad i en schiffonnier i Lars Larssons rum, dels en mindre jordlägenhet. Hvad angår lägenheten afstod svar. Eklund från sin rätt till densamma, sedan styrkt blifvit, att denna vore Johan Larssons och ej Lars Larssons, Hvad åter angår förbindelsen säger Johan Larsson, att den ej heller vore hans faders, utan J. L:s egen; den vore ej heller någon förbindelse, som vore utgifven för skuld, utan som för borgen för förut. utmätt gods, och skulle återlemnas så fort borgen vore fri. Ett recipisse fans äfven som styrkte detsamma.
Oaktadt såväl Johan som Lars Larsson derom npplyst utmätningsmannen hade den likväl blifvit tagen i mät. Att så tillgått medgals af evar Lars Larsson. Kär, begärde Raka till fjerde sammanträdet för att styrka att förbindelsen icke vore Lars Larssons, hvilket äfven beviljades.

För våld å allmän väg hade t. f. kronolänsmannen Svante Lindström åtalat drängen Albert Larsson, Norrgårda i Sanda. Dervid hade så tillgått, att Larsson å vägen emellan Sanda och Eskelhems kyrkor, utan föregående ordväxling, söndagen 16 Sept. med en käpp, tilldelat drängen Konrad Johansson, Rosenbys i Eskelhem, ett slag öfver hjessan så att ett större blodsår uppstått. Enligt läkarebetyg skulle dock den slagne icke för framtiden hafva något men af slaget.
Svar., som är född 1872 vid Hägvalds i Vänge, erkände hvad som ledar honom till last; hade varit nog försigtig att medtaga käppen för att visa densamma vid rätten. Han hade en kväll förut af någon dräng från Rosenbys fått ett slag som han ville hämnas. Hade dock ej träffat rätta personen. Parterna voro för öfrigt okända för hvarandra, Målsägaren yrkade intet ansvar, ville blott hafva 25 kr. i ersättning. Utslag nästa sammanträde.

För samma förseelse var äfven statdrängen Martin Andersson från Klintebyg i Klinte åtslad, på angifvelse af landtbrukaren Edvard Christiansson, Loggarfve i Klinte. Andersson hade söndagen 9 Sept. utan föregående ordväxling å allmänna vägen i Klinte ötfverfallit landtbrukslärlingen Gunnar Holmqvist samt dels med sten, dels med knytnäfven slagit H. så att denne erhållit 7 skråmor i venstra kinden samt ett skrubbsår å ena höfter.
Svar., född 1873 i Algutsrum å Öland, erkände, men han hade varit så rusig att han ej hade mycket reda på sig. Utslag vid nästa sammanträde.

Misshandlad kvinna. Ogifta Tilda Vestberg från Sanda hade till åkl., länsman Sv. Lindström, anmält att hon 9 sistl. Juli vid stranden i Tofta af arbetaren Johan Melin från Sanda blifvit slagen. Svar. genem ombud nekade. Uppsköts till tjerde sammanträdet; svar. skall vara tillstädes vid 15 kr. vite.

För olaga försäljning af spiritiösa drycker hade länsman J. A. Lindström åtalar husbondesonen Oskar I.odberg, Gudings i Alfva, Svar. nekade. Enahanda uppskof och föraläggande som i förra målet.

Staten i dödsboet efter afl. landtmätere Strömberg visar: tillgångar 565 kr., samt skulder 11,400 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Oktober 1894
N:r 154

Från landsbygden.

Södra Gotland, 2 Oktober.
Mikaeli församling har i dag hållits i flere socknar härstädes på söder. Som vanligt hade en hel del köpare infunnit sig från när och fjärran. Till förströelse mellan halfvan, helan, tersen etc. går man ut att kommersa och är det då de stackars fåren som först och sist få sitta emellan. Så många får, som då äro till salu, vanligen förvarade skilda från de andra, skola då lättas, för att se huru mycket de väga, ty det förklara gubbarne bestämdt — så der vid middagstiden — att när de lätta ett lam veta de hvad kräket väger »pa treijfjerndeilar när».
Fåren tagas i ullen och lyftas upp samt hållas och puadas ned tjogtals gånger dagligen, hvilket gifvetvis skall orsaka de stackars offren olidliga smärtor, hvilket ock en djurvän idag tydligen uttryckte, då han bad en dylik pundande gubbe att få lyfta honom i håret på samma sätt som fåren behandlades, men dertill hade gubben ingen lust. Får, som slagtats omedelbart efter dylik vägning, ha haft skinnet alldeles svartblått, så att köparne sjelfva lida största förlusten af sitt djurplågeri.
Köparnes antal var visserligen stort och fårens antal mindre i år än föregående åren — beroende detta på den stora utskeppning af får till fastlandet under sommarmånaderna — men det oaktadt voro priserna låga. För unga betalades 6—8 kr., gamla 10—12 kronor stycket, beroende på storlek och hull. I allmänhet tycktes fåren i år vara ganska feta och välfödda.
En för djurskyddsvänner säkerligen glädjande nyhet kan förtjena omnämnas, nämligen att uppköparne numera vid hemforslingen af sin lefvande vara ej begagna den gamla lika grymma och barbariska som förlustbringande metoden att binda samman alla fyra benen med smala snören och sedan lassa djuren i trånga åkdon, der somliga kväfva hvarandra till döds och de öfverlefvande som skull forslas flera mil under en sex, sju timmars tid ej kunde stå på benen på ett par dagar. Många vältrade sig ock i nattens mörker af skjutsarne och fingo då ligga på vägen för att sönderköras af efterkommande skjutsar. Numera begagnar allmänheten vid forslingen antingen vanliga foderhäckar eller också burar i hvilka fåren släppas in utan något bindsle.

Vamlingbo, 1 Oktober.
Hastigt dödsfall. I lördagskväll afled en enka härstädes utan någon nämnvärd föregående sjukdom. Kvinnan hade intaget middag och druckit eftermiddagskaffe, men vid fyratiden var hon afliden troligen i följd af slaganfall. Den aflidna var vid sin död något öfver sjuttio år gammal.

Hemse 2 Okt.
Instäld Amerikafärd. En arbetaredotter från Grötlingbo skulle i dagarne anträda dena långa färden till landet i fjärran vestern. Biljett hade erhållits från en derstädes bosatt broder. Det bittra afskedet från hem, anhöriga och vänner var gjordt och resan börjades i sällskap med fadren, som skulle ledsaga sin dotter till närmaste jernvägsstation. Då de kommit i närheten af denna, lemnade fadern sin dotter en plånbok med inneliggande 54 kr. jämte den oumbärliga biljetten. En kort stund derefter gjorde flickan den sorgliga upptäckten, att hon förlorat den för henne så dyrbara plånboken, hvilken ej, trots ifrigt sökande och spörjande, kunde återfinnas. Ingenting annat återstod, än att vända tillbaka till hemmet.

Stenkumla, 2 Okt.
Stenkumla skyttegille hade prisskjutning i lördags. Resultatet blef vackert, i betraktande af att gillet är nybildadt. Bland de 30 skyttarne utdelades 20 pris, det sista för 40 poäng.
Efter skjutningens slut samlades man till en af styrelsen föranstaltad gemensam sexa, hvarefter skålar föreslogos: för skyttegillet, för ordföranden hr Wirgin, för skjutningens ledare och energiske föreståndare fanjunkare Pettersson. Utan honom, sade en talare, hade icke Stenkumla skyttegille varit hvad det i dag visat sig vara. Han önskade, att fanjunkare Pettersson skulle få stå som dess ledare ännu i många år.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Oktober 1894
N:r 154

Ny skräddare i Hemse!

Undertecknad rekommenderar sig härmed till allmänhetens benägna åtanke i allt hvad som tlll yrket börer. Efter många års vistelse i New York m. fl. platser i Amerikas förenta stater, har jag praktiserat i såväl skärning, som arbete och kan derför bättre uppfylla nutidens stränga fordringar.
Gör ett besök och Ni skall bli öfvertygade om riktigheten deraf.
Med högaktning, A. Sandelin.
Herr Fogelgrens hus. Hemse.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 September 1894
N:r 146

Dödsfall Jacob Petter Jacobsson

Att min ömt älskade son Maskinisten Jacob Petter Jacobsson, genom olyckshändelsa omkom i Brooklyn N. Y. den 13 Augusti, i en ålder af 28 år, 1 månad och 28 dagar, djupt sörjd af moder, syskon, slägtingar och vänner, har jag den sorgliga plikten att tillkännagifva.
Kyrkljufves den 5 Sept .1894.
Emma Jacobsson,
född Hägg.

Mina tankar äro icke edra tankar och edra vägar äro icke mina vägar, säger Herrens. Es. 55: 8.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 September 1894
N:r 139

Dödsfall Julia Kristina Jacobina

Att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädenkalla vår ömt älskade dotter Julia Kristina Jacobina som stilla och fridfullt afled i Boston i tron på sin Frälsare, torsdagen den 12 Augusti 1894, i en ålder af 22 år, 9 månader och 14 dagar, djupt sörjd och saknad af föräldrar, fyra syskon, slägt och vänner, hafva vi den sorgliga plikten tillkännagifva.
Visby den 3 September 1894.
Christina Nygren. Jacob Nygren.
Sv. ps. 42 8 v.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 September 1894
N:r 137

Dödsfall Adolf Fredrik Lindell

Att min älskade son Adolf Fredrik Lindell, född vid Bjers i Roma den 25 Mars 1859 efter en långvarig tärande sjukdom stilla afled i Manyster, Michigan Nordamerika, den 26 Juli 1894; djupt sörjd och begråten af mig och syskon.
Bjers i Roma den 23 Aug. 1894.
Maria Lindell,
född Åström.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Augusti 1894
N:r 131

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy