hade på senaste resan Visby—Vesterviks skärgård ett jämförelsevis godt väder, och isförhållandena tilläto ångarens inträngande ända till Grundsroddarne strax invid Idö lotsplats der posten aflämnades och ny post mottogs. Rundt omkring öfver fjärdar och sund ligger dock isen fast och körbar och iskanten invid ångaren var 33/4 tum tjock. Från Idö och in till Horns brygga samt vidare till Vestervik är isen körbar, och har :postväg öfver densamma blifvit utstakad samt snön undanplogad, der den lagt hinder i vägen för trafiken. Utsigterna äro dock ej så lofvande för närmaste framtiden, ty packisen och :sörjan äro ganska mäktiga och mellan hvarje tur ångaren gör fryser den upptagna rännan igen till fast is. Inloppet bland holmarne samt vid Stickskär och Karten är täckt med tio tums packis.
Trots detta har dock ångaren som sagdt hitills lyckats taga sig fram och vände igår åter med godt mod stäfven mot Visby, dit.den ankom vid 10-tiden på saftonen utan vidare säfventyr. Och efter. gammal god vana gled ångaren för half maskin förbi:hamnpiren in i:gattet och ihade ikommit midt för yttre hamninloppet.
Men då var det stopp.
Den pålandiga vinden shade drifvit tillsammans en -massa seg issörja hvilken låg minst halfvägs till botten för ut från ångaren. Och i denna sörja fastnade Klintehamn så bastant och ögonblickligt att kaptenen i första -häpenheten trodde att -han stod på grund. Man såg dock genast orsaken och slog back samt satte full fart mot den motsräfviga ismassan, En half båtlängd lyckades det attintränga, men då var det åter »täft».
Nya försök, nya bakslag. Och så fick Klintehamn ligga der och brottas med det envisa och gummilikt sega isbandet en hel timmes tid. Då lyckades det ändtligen vid 11-tiden att tränga igenom och att komma intill kajen, der rätt många åskådare under hela tiden båten legat och sträfvat i sörjan, hade samlat sig.
Klintehamn afgår åter i natt till. Vesterviksskären men får då antagligen ganska snart känning af den annalkande infrysningsvinterns sändebud — drifisen.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Febuari 1897
N:r 20