(Bref till Gotl. Alleh.)
Södra Gotland, 22 Jan.
Ovanlig brefbärare. En landtman på söder ägde för kort tid sedan en hund, som ofta visade prof på ovanlig klokhet. Då en broder till hundens ägare flyttade omkring 1 1/2 mil från hemmet, tjenstgjorde det lydaktiga djuret otaliga gånger som gångbud emellan brödarna och deras familjer; ty sedan man hängt ett bref eller dylikt på hans hals och han blifvit utsläpt med befallningen gå nu bar det i väg. Ofta roade man sig med att på en liten papperslapp om halsen teckna t. ex. huru mycket klockan var, hvarefter han blef befald att gå, och att vid framkomsten till stationen befann det ofta att han ej användt mera än en halftimme på den 1 1/2 mil långa vägen.
En dyr skata. I ett stort päronträd i närheten af manbygnaden på en bondgård satt en dag en skata. En i närheten boende tillfällighetsjägare fick syn på fågeln fattade sitt muskedunder samt lyckades efter långa omvägar komma inom skotthåll. Pang, och skatan föll till marken. Stolt i hågen ofver det lyckade skottet, begaf nu jägaren sig hem med sitt byte, ej enande att blott företa akten var utspelad i detta drama. Ty knapt var han hemkommen, förrän tjenstepigan kommer inrusande, under utrop af: Nu har A. gjort vackert, som förstört mina bästa kläder, och så när skjutit ihjäl ungmor! Det befalla nämligen att flere hagel inträngt genom fönstren i öfre våningen, och derefter banat sig väg till pigans kläder och hvilka blefvo högst illa åtgångna. I nedre våningen hade tre hagel gått in genom ena gafvelsfönstret, in i boningsrummet och funnos fastsittanda i den midt emot belägna köksdörren. Lyckligtvis blev dock ingen af de innevarande skadade, men detta kunde blott betraktas som ett underverk, ty matmodren i huset sysslade i närheten af fönetret, då skottet aflossades. För att undgå efterräkningar måste jägaren nu betala ett par tiotal kronor i ersättning för de splittrade fönstren och de förderfvade klädningarne.
Misslyckade tjufnadsförsök. En tjeneteflicka från en sydlig socken lyckades i slutet af förlidet år att under lek i flere ungdomars sällskap från en bondson tillgripa en portmonnä, innehållande en mindre penningesumma. Då den bestulne märkt förlusten, efterfrågade han den bortkomna plånboken men ingen i sällskapet hade sett den, och dervid förblef det. Kort derefter upptäckte pigans husfolk att det bestulna befann sig i pigans klädningsficka, och då plånbokens ägare anländt, skulle man anställa razzia (för att ej uppväcka misstankar naturligtvis), dervid det förlorade hittades bland några klädespersedlar och möbler, dit den verkliga tjufven under forskandet fått tillfälle att förpassa detsamma. En annan gång var dock vår piga utsatt för en vida mera obehaglig händelse än vid föregående tillfälle, då hon i en handelsbutik, vid bokhållarens tillfälliga bortovaro ur kassalådan tillgrep en hel näfve pengar, hvilket dock observerades af en liten pojke som omtalade detsamma för bokhållaren, hvilken genast sprang öfver disken och fattade tag i tjufven, som genast måste lemna ifrån sig de orättfångna pengarna, hvarefter hon med en ovanlig hastighet blef förpassad utom butikens område, derunder formerande en tämligen ovanlig bekantskap med bokhållarens ena stöfvel.
Gotlands Allehanda
Fredagen 25 Januari 1889
N:r 11